• Två forskningsprojekt inom klinisk Barnonkologi.

ALICCS ^och PanCareSurFup

• Två forskningsprojekt inom klinisk Barnonkologi.

• Syftande till bättre kunskap om orsaker till sena komplikationer

• Bägge projekten kräver tillgång till patientjournaler

• Framtagande av patientjournaler är beroende av

välfungerande och välstrukturerade

Barnonkologi

ADULT Life AFTER Childhood Cancer in Scandinavia

Thomas Wiebe,Barnonkologen, SUS Lund Lund

2015-05-28

ALiCCS

Adult Life after Childhood Cancer in Scandinavia

Thomas Wiebe, Barnonkologen, SUS, Lund

Arkivcentrum Syd 2015-05-28

Bakgrundsdata

• Ungefär 300 barn/år i Sverige (av 1,8 miljoner), ingen säker incidensökning i Sverige, ses dock i andra länder

• Ett barn på 400-600 får cancer mellan 0-15 års ålder

• Ungefär 55 000 vuxna/år (av 7,4 miljoner) i Sverige

• 80 % av barnen lever 5 år efter diagnos

• Knappt 1/700 unga vuxna i åldern 25-35 år är

långtidsöverlevare efter cancer i barn- och ungdomsåren

• Uppskattningsvis 300-500 000 långtidsöverlevare i Europa

Historik

• Enstaka patienter kunde tidigare botas med kirurgi eller strålbehandling, ex. osteosarkom, dock endast i < 20% av fallen

• På 1940-, 50- och 60-talet fanns enskilda beskrivningar om lyckad behandling av leukemi från ex. Sidney Farber i

Boston

• 1962-1971, Donald Pinkel (St. Jude Children ´s Research

Procentuell fördelning av diagnoser vid barncancer

Neuroblastom 6%

Retinoblastom 3%

Övriga 1%

Mjukdelssarkom 6%

Lymfom och

Histiocytoser

11%

Hjärntumörer 28%

Leukemi 30%

Lever 1%

Germ-cell tumörer 3%

Carcinom 2%

Skelett 3%

Wilms’ 6%

Procentuell fördelning av diagnoser vid barncancer

Ålder vid diagnos vid olika barnmaligniteter.

< 15 års ålder

50 100 150 200 250 300

Number

III CNS II Lymphomas I Leukaemias IV Symp.neuro.system

VI Renal tumours V Retinoblastomas

Prognos över tid

0 20 40 60 80 100

1950- 55

1955- 60

1960- 65

1965- 70

1970- 75

1975- 80

1981- 85

1986- 90

1991- 95

1996- 2000

2001- 2005

Hodgkin's Lymphoma Wilms

Non-Hodgkin's Lymphoma

Acute Lymphoblastic Leukemia

CNS tumours Rhabdomyosarkoma Neuroblastoma Bone tumours Acute Myeloblastic Leukemia

För att komma längre krävs nya behandlingsprinciper

Modern barncancervård

• Specialiserade barncancerenheter (barncancercentra)

• Vårdplaneringsgrupper inom PHO-sektionen i BLF;

SBLG, VSTB, VCTB, VPH, SALUB

• Multidisciplinär handläggning

• Vårdprogram med specificerad diagnostik, behandling och uppföljning

• Nationellt och internationellt samarbete (SIOP, NOPHO, mm.)

• Långtidsuppföljning

Sena komplikationer, 1/2

Somatiska

• Ökad dödlighet

• Sekundär malignitet

• Hormonella besvär

• Infertilitet

• Hjärtproblem

• Njurproblem

• Transplantationsrelaterade biverkningar

• Funktionella besvär

• Neurologiska besvär

• Psykosociala besvär

Sena komplikationer, 2/2

Neurokognitiva

• Uppmärksamhet

• Uthållighet

• Koncentration

• Minnessvårigheter

• Skolsvårigheter, ex. läs- och skrivproblem

• Generellt sänkt begåvningsnivå

Hur stort är problemet?

• 1/3 av långtidsöverlevande har en allvarlig eller livshotande kronisk sjukdom

• 1/3 av långtidsöverlevande har ett så allvarligt tillstånd att det krävs medicinska kontroller

• 1/3 av långtidsöverlevade har ingen påtaglig seneffektkomplikation.

• I Sverige lever idag cirka 10.000 individer,

långtidsöverlevande efter barncancer.

Dagens barncancervård strävar därför efter:

Inte längre bot till varje pris utan:

Bot till så få och lindriga

senkomplikationer som

möjligt.

Övergripande mål för ALiCCS

Etablera en stor retrospektiv Nordisk Barncancercohort för att:

Jämföra sjukdomsspecifik incidens hos tidigare

barncancerpatienter med normalpopulationen i

Norden.

ALiCCS 2 steg

• COHORT studie:

Användning av nationella sjukvårds- och cancerregister:

Jämförelse mellan barncancerpopulation och normalpopulation.

• FALL-COHORT studie:

Fördjupade studier av utvalda barncancerpopulationer

med olika utfall av senkomplikationer.

ALiCCS pågående projekt:

1. Kardiovaskulära- och lungkomplikationer 2. Endokrina och reproduktiva nedsättningar 3. Diabetes mellitus

4. Njursjukdomar

5. Tarmsjukdomar

Materials & Methods

212,892 Comparisons

212,892 Comparisons National Hospital

Registries

Throughout 2008/2009/2010

1977 1983 1999 2008 1964*

32,308

one-year survivors

32,308

one-year survivors

211,489

Comparisons

211,489

Comparisons

Excluded if:

Congenital malform.of circulat.

Chromosomal anomalies

CVD dx. before childhood ca.*

33,160 one-year survivors

33,160

one-year

survivors

COHORTSTUDIE:

Kardiovaskulära sjukdomar

3 423 barncanceröverlevare med minst en sjukdomsepisod för hjärtsjukdom mot

1 731 förväntade

Standardized Hospitalization Rate Ratio:

SHRR 2.0 95% CI 1.9-2.1

Absolute Excess Risk (AER):

AER 395 per 100,000 pyrs

Fall-COHORT- studier:

• Behandlingsinformation extraheras från journalhandlingar

• Inkluderat cytostatika, operationer, strålbehandling med målorgan och dos

• Avsikt att undersöka samband mellan specifik behandling och

specifika senkomplikationer.

Fall-COHORT-STUDIER:

• Inklusionskriterier:

• Barncancerdiagnos underperioden 1970 – 2003

• Överlevt > 5 år

• Studerade utfall:

• Diabetes

• Sköldkörtelsjukdom

• Blodproppssjukdom

• Njursjukdom

Medicinsk journal:

- Strålning - Cytostatika - Operation

Barncanceröverlevare Överlevare med diabetes

Sub-cohort

ALiCCS

Fall-Cohort studie design:

ALiCCS

Fall-cohort studier -

ALiCCS Fall-cohort studier:

Översikt – länder

Countr y

Sub- cohort

Outcome cohort

Total

Total

minus doublet Hypo- ts

thyroidis m

VTE Renal

failure Diabetes Denmar

k

150 80 54 41 54 379 371

Finland 150 67 39 19 - 275 265

Iceland 6 1 1 2 - 10 10

Norway 24 12 15 31 - 82 81

JOURNALARKIV:

Journalinhämtning:

ALiCCS: Målen är:

• Förbättra behandlingsprotokoll

• Utveckla förebyggande strategier

• Förbättra rådgivning till patienter

• Utveckla uppföljningsrutiner

• Utbilda barnonkologer att bli bättre på att informera och följa upp tidigare

barncancerpatienter

Ett annat projekt:

• PanCareSurFup:

• EU-finansierat projekt med samma upplägg som ALiCCS.

• Fall-kontroll-studier och Cohort-studier

• Deltagande länder: Norden, England, Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz, Ungern, Holland,

Slovenien.

PanCareSurFup:

• Planerade studier hos överlevare efter barncancer:

• Mortalitet jämfört med normalpopulationen (cohort-studie).

• Hjärtsjukdomar hos överlevare (fall-kontroll-studie)

• Förekomst av en andra cancer (SMN) hos överlevare (fall- kontroll-studie). Sverige deltar med sammanlagt 140

fall/kontroller.

• Sverige deltar i mortalitet och SMN-studie.

Sveriges deltagande

• ALiCCS: 766 patienter i fall-cohort-studie

• PanCareSurFup: 140 patienter I fall-kontroll-studie

• Sammanlagt: 916 patienter.

• Detta genererar erfarenhetsmässigt 2 till 3 journaler per patient. Således kommer sammanlagt:

• 2.000 till 3.000 patientjournaler behöva beställas

och gås igenom.

Framtida möjligheter för uppföljningen

• Utveckla existerande seneffektmottagningar

• Retrospektiv insamling av data

• Prospektiv populationsbaserad uppföljning i speciellt utformad databas

• Fortlöpande anpassa nya protokoll efter vunnen kunskap

• Hur fånga upp ”gamla patienter”?

• Forskning kring ex. genetisk känslighet i hög-risk grupper

• Nordiskt samarbete t.ex. ALiCCS (www.aliccs.org)

• Pan-Europeiskt samarbete, t.ex. PanCare (www.PanCare.eu)

• EU-projekt (www.pancaresurfup.eu)

Förutsättningar för inhämtande av journalhandlingar:

• Etikprövning i Regional etikprövningsnämnd

• Godkännande efter överklagande till Centrala etikprövningsnämnden

• Beställning av data från Nationellt Cancerregister

• Dataset med personnummer från Cancerregistret till SCB som anonymiserar data och återsänder till

Cancerregistret

• Cancerregistret sänder dataset till ALiCCS med uppgifter om personnummer, diagnos (cancer och utfall), diagnosdatum och anmälande sjukhus.

• Dessa uppgifter användes vid begäran om

Beställning av journaler från arkiven:

• Följande arkiv finns (åtminstone):

• Klinikarkiv

• Sjukhusarkiv

• Landstingsarkiv

• Regionarkiv

• Stadsarkiv

• Arkiven har många olika namn förutom ovanstående:

• Arkiv- och Informations Struktur (Göteborg)

• Arkiv- och Biobankscentrum (Stockholm)

• Centrala Enheten för Skanning- och återsökning av

journaler (Uppsala)

Problem

• Journal på/i samma sjukhus/landsting/region kan ligga i olika arkiv beroende på födelseår eller till och med födelsedag.

• Arkiven har inte alltid koll på vilka patienter som finns i vilket arkiv.

• Inte alltid konsekvent övergripande registrering av en persons samtliga journaler i samma arkiv. Man måste leta i olika klinikarkiv.

• Mikrofilmade journaler ger dålig kvalitet. Svårt att hitta och läsa i filmarkivet.

• Digitaliserade journaler ofta inskannade utan ett

adekvat register av olika journaldelar. Medför ofta

Samlade erfarenheter

• Stor kompetens hos arkivpersonalen.

• Stort engagemang och vilja att hjälpa till hos arkiven.

• Pappersjournalen är i dag oslagbar när det gäller att hitta specifika uppgifter.

• Mikrofilmning var ingen bra arkiveringsmetod.

• Den nödvändiga digitaliseringen av tidigare pappersjournaler bör utföras på ett mer

systematiskt sätt. Journalen bör skannas in under adekvata rubriker.

• I framtiden bör innehållet i de digitala journalerna

vara sökbara under olika begrepp.

Tack för er uppmärksamhet!