NYTTA AF

vT

j. y. ν.

Academiikt Forfök,

Om

SVERIGES NYTTA

AF

HANDELEN OQH SEGELFARTEN PA

OST-INDIEN.

Hvilket,

Med Den Vidf.^- Lagfarna Juridiika Facultetens

famtycke i Upiala,

Under

Doct. PEHR NICLAS

CHR1STIERNINS

Fac» Jurid· Adj, &z Jurisprud. Oeconom. & Commerc. Prof. Vicarii Infeende,

Den 16 November ιη6% för Midd.

Uti Guftavianfika Lårofalen till allmånnt omprofvande

bJifvit framftåldt

Af

Konglige Stipendiaten

HANS GUSTAV ALMGREN

Nerikesbo,

Ingruentempublicam paupertatem, majora mala, quam crefcentem

ojnnium civium luxum, Rebus publicis portendere exiftimamus.

S. B»

Upfala, Tryckt hos Johan Edman, KongU Acad» Boktryckare.

—··-*

j

- ·■ τ

•—

■1"

.

■v J. 1

VT' >-r

- ,<s»· -.4 * i S^{■ ,.} ..4

.· t..Λ. Ζ ..., . V

'

··. ..i ΓΠ. i'·

- ii a ^- i ?ΙΛ

A Q ' ;T-:_{"■ - *} ^: ' "v :φ '

- i .·· : t ' G

f ?·♦ * *-'■'· Γ ·;·*· *? - ■ «: ->,γ ,

"

å ^" "i J

i j ■; i'.' r^(| UM ^.

■■Λ vi k VVEEICI: cASlB^ ^■ Wfei

£

'

■' : ^- - ■ — -■ -ii " ^. ^indnlluam

. ·.- *;···-

:a ΐ.~·; i A >j y- s -··>; .<· & i v

■ ·

...

-

■

... ' —.-·*:

;·'· ·

«,*U« ^-iΓv · \ ,···.. ··;.· uL

·ν;'^Λ"

·. :" · - . . - - HOIU» ^.ΰ?.ά0

-α ■

. .-·

Om Handelens flora nytta och oumgångelighet i gemen.

§. I.

rbete och Handel åro de kålJor, hvar-

ifrån allmånnoch enikild rikedom och

välmåga flyter. Ju mera arbetens och

varors ikyndfamma affåttning och åt¬

gång befrämjas, genomen blomftran·

dein och utrikeshandel, deftoftorre,

allmännare och varacktigare blifver omnogheten i ett land. Ty Statens rikeddm ock magtupkommer ej genom

befparing af viflä varor, fom meråndels åro antingen forikåmning eller bårtflofande underkaftade, utan me-

delfl: ett händigt och omnogt anikaflfande och tillver¬

kande af allehanda ilags nyttiga Naturens och konfler-

nas aifter, fom under en ouphorlig åtgång ochfortjenft

alltid fortfåttes, underhålles och okas. Det härige¬

nom upkommande ftåndiga forråd och ofverflod _på

all ting, år den råtta rikedomen, famt medförer en

fåker tillflygt och hjelp, når nod eller naturlig brift

A på

2 OM OST-INDISKA

på något ftålle infaller, och genom förrådets förnufti¬

ga nyttjande, utbredes en allminn välmåga. Siitver och guld, åro föga nyttigare ån andra prydeliga varor, om de icke fråmja idoghet, handel och röreller, eller åflad-

jkomma andra nödigare varors frambringande. Det år

hvarken penningarnes flörre eller mindre myckenhet,

fom bidrager till Statens våiftånd, utan'deras röielfe

och förökande_j emedan det år båfta medlet att upmun-

tra idogheten och klokheten ^, famt att formera fliten och antalet af de arbetande händerna, hvaruppå allt verkeligt valde och all varacktig rikedom beror. Man¬

delen år fåledes för ett Rike, åfven få angelägen fom

blöden för månniikjans kropp. Så fnart defs lopp af-

itannar eller aftager, måfle Rikskroppen förtvina, få

ett magert och eländigt utfeende, ej olikt ett benrangel,

utan ådror. Der ingen handel år, blifver ^en flor del

af jordenes frucktbarhet liggande onyttig och förfkåmd,

konftnårers tillverkningar efterfrågas icke, idoghet och

flit måfle vantrifvas och förfvinna, emedan arbetarens möda år alldeles fåfäng, utan upmuntran och ^utan be¬

talning. Der kan ej annat vara, ån lattja, våld och

ett baFbariikt lefnads fått: ty med ^en allmånn fattig¬

dom, åro grofva feder, röfveri och grymhet, trogna

följeilagare. Tvårt om har intet folck någonfln uträt¬

tat få flora ting med beftånd i längden, fom då Han¬

delens flor, och den deraf flytande allmänna ömnog- het, gifvit dem medel och krafter dertill. Med ett ord: Landets fållhet beror på mängden af kloka, kon- ftiga, arbetfamma, dygdiga och fornögda invånare»

fom dels med fina kropps och finnes krafter, dels ock

med fm förmögenhet, flåndigt villja och kunna bidra¬

ga till harars ^annars och det allmånna båfta, famt ar-

böja allan ilcadai och för denna borgeliga lyckfalig-

heten, har man, nåfl en klok Regements ftyrelfe, förnåmligafl: ^att tacka handelen. §.

RONDELENS.3

JT. »·

Om Handelens natur i allmänhet.

Till handel fordras å omie fidor varor ^, eller

arbeten och tjenftacktigheter, och det af olika ilag,

om de fkola hartbytas emot hvarandra. De vilda fom

behöfva allt, ^men _ega intet att gifva igen, kunna ic¬

ke handla, Ju mera arbete och ^{varor man} har att kö¬

pa före, ju iförre handel kan drifvas: altfå år förmö¬

genheten och icke förnödenhetenurfprunget till ihande-

len. Falt alla månniikjor hafva lika naturliga behof, ver¬

kar dock en olika förmögenhet ^, att deras handel år

olika. En rik ock flitig har råd och lågenhet att kö¬

pa tufende {lags varor, fom en fattig och lat måfte um¬

bära. Ingen "byter ^bart fådant, fom han fijelf behöf-

ver nyttja, ej heller vill någon byta fig till fådane

varor eller arbeten, hvar af han vet fig förut ega ett tiilråckeligt förråd: fördenikull fordrar handelen på bag¬

ge fidor ofverlopps varor, eller arbeten, af olika flag,

och kan låmpeligaft fågas befiå uti ^ett inbördes lyte af

tvdnne ellerflera perJoners olika ofverlopps-varor, godseller

arbeten, antingen tillegande eller nyttjande. Handelens

ändamål och verkan år, att förbyta mindre nyttige ting uti det, fom å båda fidor år båttre och nyttigare.

Tu mera varor och arbeten , man genom konfl och

flit kan fö-ikaffå fig, utöfver eget behof, och ju lät¬

tare utvägar man får att bortbyta dem emot andra,

311 flörre biifver handelens tillväxt. Fruckten af en (torhandel, år en tilltagande ömnoghet och vålmåga;

defs påfölgd år idogbetens, konflernas och klokhetens förkofran famt upfligande till fin högd. Då hände-

A 2 len

4 OM OST* INDISKA

len drifVes på ena fidan med penningar, kallas den kopenfkap, och det Rike fom upkoper varor i främ¬

mande orter, till affalu med vinning på andra (tallen,

kallas en handlande Stat eller Nation.

5. 3-

Om Indianika Handelen i gemen.

De varor fom nårmait, låttaft och i iförda om·

noghet (tå att erhållas, åro anfedde fom allmånne och minit ikattade: deremot ju aflågfnare och fåliyntare

en vara år, defto begärligare och dyrare plågar hon hål¬

las,och defto ^mera heder och ^noje finner folcket i defs nyttjande. Indien, fom ofverflodar af få många va¬

ror, hvilka icke finnas i Europa, har ifrån de alldra åldfla tiderna blifvit anfedd fom kållan till all Rikedom,

och den Oft-Indiika handelen har derfore varit det

fyftemål, hvarefter alla handlande folckflag i Europa ilråfvat. Hvad Rike halft, fom förmått bibehålla fig i

full befittning af denna handel, har åfven kommit i

hogfta anieende, och kunnat förefkrifva hela den hand¬

lande verlden lagar; Ja Hiftorien låmnar ofs flera ve-

dermålen, att i famma mån, fom den Oft-Indiike fe-

gelfarten ifiån någon Europeiik plats af^- eller tilltagit,

har defs öfriga handel, famt magt och anfeende, til¬

lika förfallit eller tillvuxit: och få ofta den Oft-Indi- ika handelen ändrat fitt lopp, och flutit till _nya Ca- naler, har icke allenaft den Europeiika, utan ock nå- ftan hela verldenes handel, bekommit ett annat och förändrad^t (kick.

§· 4»

HANDELENS ΝFE TÅ. J

§· 4·

Hiftorien om Sveriges Oft-Indi-

ika Handel.

Handelen och fegelfarten på Oft-Indien^, år en få ftor och kåftiäm inrättning, att den uti intet Rike

kunnat börjas och med nytta fortiåttas, utan under

förenad ftyrelfe, af ^ett flutit handels bolag, på det att

fleras iammanftötande, ej ikulle på en gång råka att upkopa och hemföra flera varor, ån med behörig för¬

del affåttas kunde, hvarigenom hela handelen ikulle

blifva intet lönande och förfalla, ja med förluft allde¬

les öfvergifvas, famt folck afikråckas, att på få åfven-

tyrliga förfök vidare våga fina medel Holland, Eng¬

land, Frankrike, Dannemark och Preuflen, hafva^ al¬

le få val fom Sverige, efter noga öfverlåggning fun¬

nit båft och fakrafr, ^att grunda denna långvåga och

kåftbara handel, på ett fårfkildt fållikap eller Com- pagnie , förfedt med uteflutande Privilegier, fom fe-

dermera ftådie blifvit förnyade. Dock fom det icke

allenaft vid början af fubfcriptionerne, (lått hvar och

en af Rikets inbyggare öppet, att efter råd och lågen¬

het uti Compagniet få deltaga, utan deis Aåier ock-

få federmera få af alla efter behag köpas, fåljas och

innehafvas ^, hvarförutan varorne vid hemkomften ej

kunna updyrkas till ett ofkåligt pris, efter de ikola

fåljas på en gång till den måft bjudande vid ofFente-

ligt utrop; få fynes denna, till handelens fåkerhet och

beftånd nödige författning, ej vara förknippad med

fådane ölägenheter, fom vid Monopohlke inrättnin¬

gar eijeft plåga öfverklagas. Uti denna fördelacktiga

handel, har Sverige långe och förgåfves fökt få del-

Å 3 · ta-

C OM OST-INDISKA

taga, allt ifrån är 1Ö24 d. 21 Dec. då Konung Gu·

ifav Adolph utfärdade fullmagt för en Nederlandare

.Welara Ufelinx,; att inråtta ett General handels Com-

pagnie till Afien ^, Africa och America. Men vår A- ilatiika eller OfMndiika handel, kom ej förr i gång,

ån for 36 år tillbaka. Förfta forilaget dertill gaf ^v. Äf-

pern en Holländare, hvilket ledan af en Skottfk A- delsraan Colin Campbell, lom ock vardt forila Süpfer- Carguen, bragtes i iland, få att under CommiiTarien

Hindrich Königs och AiTocierades Dire&ion, ett Com-

pagnie blefupråttadt, fom af Konungen, genom Oclroy

af den ₁₄ Junii 1731, med anfénliga Privilegier på 15 års tid benådades. Fbrila ikeppet Fridericus Rex Sve-

Gix afgick till Canton, i Febr. år 1732 och återkom lyckeligen till Gotheborg i Augull. 1733. Under de

15 åren, fom den förda Octroyen varade, har Com- pagniet köpt eller låtit bygga 12 ikepp,hvilka 25 re¬

for blifvit utrullade och ifrån Gotheborg affeglat, näm¬

ligen 22 till Canton, och 3 till Bengala. Uta! de till Bengala affånde 3:ne ikeppen, har allenafl Fridericus

Rex Svecise lyckligen återkommit ¹⁷⁴² i Oclober, med

en laddning af bomuls tyger, näsdukar, m. m. hvar- vid dock Compagniets avance ej lieg högre ån 10

proCent, efter 2 och \ års refa : men ikeppet Ulrica

Eleonora led ofvervålci i öpna fiön, och det Svenlka Faftoriet blef af några Engelsmän år 1733 plundrat i

Porto novo, hvarföre de federmera måft betala 4? pro¬

Cent af det borttagna filfret, ^{ro. m. a)} Skeppet hem¬

fördes af Capit. Utfall, med en del af befattningen,

och innehade liten laddning för Privata Pailågerares

mm hmqiniiöi imv (9 tsmh^rioi egfoön råk-i

n) Härom Far framlidne Herr Commerce Rådet Lagerftrom utgifvit en omftåndelig berattelfe på 39 fidor, utan att utfåtta tid oefo

ort på hvilken den blifvit tryckt.

ΗANDELENS ΝΥΊΤΑ. γ rakning. Skeppet Sveda, fom fördes afCapitain Rat¬

tenburg, förolyckades vid Orcadiika öarna, under bem-

refan ifiån Bengala den ig. Nov. ^1740. Skeppen Drott¬

ningen af Sverige, och Stockholm, förde af Capitai-

iierna Treutig-er och Eftbergen, flöfte emot och för- gingos vid Hittland på utreian til Canton d. 12. Jan.

»74f. De ofrige 20 Oft-Indifka refor hafva medbragt vinft, faft fkeppet Gotheborg, fördt af Capitain Mo-

reen, ftötte via NyElfsborgs fåftning på hemvågen

d. 22. Sept. 1745. Avancen af hvarje refa har ^va¬

rit följande: År 1734 utdeltés 75 Procent, 1737-—>

égf, 173?!—31, 173S—45 ⁵ 1740 af 2:ne fkepp 77, 1741—48, 1743 af 2:ne fkepp ifrån Canton 88, Di¬

to ett ifrån Bengala 10, 1744-—1745-—iof, 1746 af 3:ne laddningar 15, 33,33, gör 120 1747 af- bergade varor på fkeppet Gotheborg 17J, 1748 af 2:ne

fkepp 24, 20, 44. 1749—30-J. Summa 813* Pro¬

Cent. Hvilken utdelning innom ig års tid utfallit

och på 20 refor per medium belöper til 40JÅ pro¬

Cents vinft af hvarje lyckelig refä. Sedan förfta O- droyen den ¹⁴ Junii 1746 lupin tiiiånda, utfärda¬

des den ₁₇ derpå följande Junii efter föregången anfökning af famma Compagnies Diredion, för dem

och deras Aflocierade en förnyad Odroy till denna

handelens och fartens fortfåttande på 20 efter hvar-

annan följande år, med båttre vilkor för kronan.

Hvaruppå Diredionen de förfta 7 åren, drifvit den¬

na handel medelft Capitaler famlade gpnom Subfcri- ption till hvar expedition, och under famma tid lå¬

tit bygga 5 nya fkepp, famt affånt ¹⁴ utruftade, 12 till Canton och 2 till Suratte, alla lyckliga. Utdelnin¬

garne hafva varit: År 1750 af ⁴ fkepp 44, 40, 40, 1361.1751—36, 1752 af 2:ne fkepp 30, 45, 75.

»751 ifrån Suratte ^103, Dito ifrån Canton 63, 1754

s OM OST-INDISKA

42J, 1756 af 3:ne ikepp 17, 20, 20, 57. 1717 ifråti

Suratte 4o|, Summa 553J. Hvilken avance af 553^

proCent på n års tid utfallit, efter 14 lyckliga re¬

for , och per medium gor 3p|f proCent for refan.

Men den ₄ Sept 1753 hafva Direfteurerne Colin Campbell, Nicolas Salgren, Magnus Lagerftröm, An¬

ders Plomgren, Abraham Grill ^, Claes Grill och Ja¬

cob von Utfall Jeanflon, enligit Kongl. Maj:fts till-

ftånd och ftadfåilelfe på deras avertiiTement af den

2i Maji 1753, inrättat denna handel med en ftåndig

fond, Ifrån den tiden, till den 17 Ju ni i 1766, åro

5 nya ikepp byggde, och jämte de gamla utrullade,

ett till Suratte och 21 till Canton ^, hvaribland ikep-

pet Fredric Adolph, på defs 4:deutrefa, förolyckades

vid Pratts klippor i Chinefiika fjon, under Capitain

Schiermans befäl, d. 13. Sept. 1761. Avancen har

federmera ifrån år 1753, ej blifvit utdelt af hvarje re- ia, utan ofta lagd till hufvudflolen, Imedlertid år ut¬

delt till Intereftenterne år 1758—25 procent, 1755—6, 1700—6, 1761—8, 1762—25, 1763—25, 1764—25, 1765—20,1766—10,1767Febr. 100,DitoDec*100,till-

fammans ₃₅₀ ProCent, få att Intereflenterneinnom 14 årstid återfått fin iniatta hufvuditol, med 250 proCent

och vinft, Det förfta Compagniet har haft inalles 22 ikepp och utrufladt dem 61 gånger,famt gjordt 56 lyck¬

liga refor. Sedan Herr General Majoren och Riddaren

Fabian Löwen och Commerce Rådet Herr Robert Finlay, vid Riksdagen 1762 fig anmält till vidare fort-

fåttande af den påbegynta Oft -Indiika handelen, och

erbudic fördelaktigare vilkor för kronan, ån det gam¬

la Compagniet ville ingå, utfärdades den 7Juli* 176- Kongl. Majits opna Privilegium for dem och deras

Affocierade, till handelens och fartens fortfåttande på

Oit-Indien i 20 års tid, räknade ifrån d. 17 Junii 1766

HANDELENS NFTTA.

til f. t» 11$6, då Kongl. Maj:t fig i §. 33 förbehållit,

att åtminftone fyra år förr, ån detta privilegium gått

tia ånda, fritt och obehindrat utftaka, få vål vilko-

ren, fom fa'tet till deras erhållande, hvilka till den

Oil-Indiika handelens fortiåttande, efter detta privile*

gii flut, antingen af då varande Compagnlets eller nya IntereiTenter, kunna, efter tidernas omtiåndigheter,prof-

vas drågelige och for kronan fordelacktige. Enligt Kongl. Maj.ils iladfåflelfe uppåDireåionens af det nya Oil-Indiika Compagniets avertiilement af den 26 Julii

iamma år, opnades Subfciiptions böckerna den ⁴Oclo-

ber S762, till infamlande af en flåndig fond, att deraf

enligt §. 11 i Privilegio, till kronans fåkerhet, i af-

råkning på den utfåile afgiften af hvarje ikepp, in¬

nan 1762 års flut prenumerera utan interefle TijoTun¬

nor Guld, och ciefs utan att mnom ett år ifrån O- flroyens undfående, quartaliter fdrilråcka Kronan ett

lån af tjugu tunnor guld. b) Det nya Oil-Indiika Compagniet har till Canton affåndt 3 flora fkepp, af

hvilka 2:ne d. 16. Julii innevarande år hemkommitj och fom icke alienail afgiften till Kronan hädanefter

blifver drygare, utan ock de fiila ikeppens inköp och

utredning, famt folkets aflöning måfl pallas efter dyra prifer och ^en hog Cours, fåJårerladdningarnesforfåig-

ning efter 42 (0 Cours, näppeligen hinna iliga till få

flor fumma, fom utgifterna i vårt mynt utgöra, Defs-

B utan

b") Har anmårkes ^, att fom nya Oft-Indifka Compagniet då

behofde antingen i Riket indraga eller qvarhålla 30 tunnor guld i

Svenika penningar, få år det klart, art defs operationer till pennin¬

gars indragande, verkeligen måfte hindrat Conrflens högre upftignn-

de, famma tid, och ingalunda kunnat bidraga till defs itegring, fom

en vifs Auclor, §. 12. af dels bekymmerlofa fhmders Tankar, utan

ikål ochalldeles orimligen vill ofs inbilla. Wexelpvifet fliger då pen- ningar ikola utikickas; men faller då de måtte inkomma»

ΙΟ OM OST-INDISKA

utan torde ockfå IntereiTenternas vind: derigenom min-

fkas, att nu flera Europeiika fkepp årligen affåndas och

hemkomma ifrån Oft-Indien ån förr, hvarmedelft in¬

köpet fynes blifva dyrare, affåttningen utom Riket fvå·

rare, och forrjenften följakteligen mindre, ån fordom.

I ftållet kan farten fortfåttas med flera _nya Speculatio-

ner och mindre åfventyr, ån vid inrättningens början.

§- 5·

Om de af trycket hos ofs ut-

gifne fkrifter, rörande den

Oft-Indifka handelen.

Allt ifrån förfta början afvårt Oft-Indiika Com- pagnie, hafver ganfka mycket blifvit talat och fkrif-

vit om denna handel i det många hollo före omo-

jeligit vara, det ikulle den lamma någonfin hos ofs

kunna bringas i gång, eller med fördel idkas, hvare¬

mot andra fokt bevifa des mojelighet och mårkdiga

nytta för Riket. Utaf de hårom växlade tryckte fkrif-

ter, har jag fett följande: i. Otroliga nya tiender

eller Correfpondence öfver de nya fvenfka handels projeéler, fem Paquet. Förfta Paquet Stockholm den

23 Auguft. och det femte den 20. Sept. 173t, hvarde-

ra på ett ark in 4'to. Deruti uptagas och befvaras åtfkilliga fvårigheter och inkaft, fom den tiden gjor¬

des ^emot Sveriges handels inrättning på Oft-Indien.

2. Tvånne betånkanden angående handelen på Oft-Indien, det ena afDavenant, det andra af en En- gelfk Köp-Man år 1696 författade och ifrån Engelikan

på Svenfka öfverfatte, famt med ett företal till denna

handelens förfvar utgifne i Stockholm 1734 på 5 ark

i 4;to. 3·

håndelens nfttj. ir

3 Hushålds Råden månådsfkfift, utgifven i Stock¬

holm af framlidne Stats Secreteraren von Carlefon,

hvi ken för Junii månad 1734 innehåller ett oförgri- pehgit betänkande om den Oft indiika handelen, tili defs förfvar på 4 ark i 4:to.

4. Sentiment ofver den hår i Riket i gång hrag-

te Oft-Indiika handelen. Stockholm 1734 på 32 fi-

dor i 4:to, år emot.

5. En våns bref ntur Stockholm till fin goda ^van

uti Gotheborg, angående det hår i Sverige inrättade

Oft Indiika Compagniet, Stockholm 1734 på 3 ark i

4:to. Likaledes emot.

6. Hushalds Råd for November 1734, förklarar

det förra oförgripeliga betänkandet ^om den Oft· Indi¬

ika handelen på 28 lidor i 4:to.

7. Fri tanka eller Votum ofver Oft-Indiika Com.

pagniet, af en medlem vid Riksdagen *734, tryckt i Stockholm på ett 3rk i 4:to.

8. Mediation emellan Oft - Indiika Compagniet

och deis motftåndare, af en opartiik Auftor propone- rad i Stockholm den ₁₉ Nov. 1734, och tryckt på

ett ark i 4:to.

9. Hushålds Råd for December månad 1734, for- fvarar ånnu den Oft-Indiika handelen på 23 fidor i 4:to.

10. En våns fvar utur Stockholm, till fin goda

vån i Gotheborg, hvarjemte Audloren till Hushålds

Rådet för December månad behorigen afvifes angå¬

ende Svenfka Oft-Indiika Compagniet. Stockholm

1734 på 24 fidor i 4:to.

11. En våns fvar utur Gotheborg, på fin goda

våns bref utur Stockholm, angående Svenika Oft-In-

B 2 diika

12 OM OST- INDISKA

diika Compagniet, Stockholm ^1734, innehåller utom

foretal på en fida, ^en få kallad upnktig utlåtelfe an¬

gående Engelika Oft- Indiika handelen, hvarutinnan

bevifes, att den år ganika ikadelig for hela Englands·

handel i gemen, få vål fom for de dar inrättade Ull-

och Silkes-Manufa&ur-verk i fynnerhet. Tryckt i

London 1720, och 1734 ofverfatt på 24 iidor i 4:to.

12. Hushålds Råd Januarius 1735, Vifar den fid-

fta refpedcive Contrapartens ofog, fom under ^namn

af en väns fvar utur Stockholm ^, till fin goda vän i Gotheborg &c. angripit forfvaret uti December må¬

nad _1734, på 20 iidor i 4:to.

13. Bihang af en våns fvar utur Stockholm, till

fin goda van uti Gotheborg, hvaruti Au&oren till

Hushålds Rådet for Januarii månad behorigen befva-

ras angående Svenfka Oft-Indiika Compagniet; Stock¬

holm 1735 på ²⁴ fidor i 4'.to.

14. Underfokning om den Oft-Indiika handelens

urfprung och nytta , få vål i anfeende till Europa i

gemen, fom Sverige i fynnerhet; Stockholm 1738

på 47 fidor i 4:to. Den år till defs förfvar utgifven

af Commerce Rådet Lagerftrom.

15. Närmare underfokning ^om den Oft-Indiika

handelens nytta eller ikadlighet, enkannerligen i an¬

feende till Sverige, på 2 ark i 4:to, Stockholm 1738»

år emot.

16. förklaring ofver tvånne nyligen utkomne

fkrifter ^om den Oft-Indiika handelen på 16 fidor i 4;to, Stockholm 1738» år et fvar på nåftforegående.

17. Eullftåndig underråttelfe om den Oft-Indiika

Handelens råtta beikaffenhet, författad uti ett Memo¬

rial, fom hos Rikfens Hogloflige Stander blifvit infi-

nuera-·

HANDELENS NFTTA. ₁₃ nueradc vid Riksdagen i Stockholm 1738, på 40 fidor

i 4'.to. Den innehåller befvår öfver den tidens mifs-

bruk vid Oft ^- Indiika varors minuterande i Riket ,

iamt ^ett Höglofl, Kongl. Commerce Collegii Betän¬

kande om medel til forekommande deraf.

18. "Närmare förklaring oiver den Oft ^- Indiika

Handeiens ikadlighet i anfeende til Sverige, på 16 fi¬

dor _{i 4:to,} Stockholm 1735; år en replique ftåld emot N:o 16.

19. Lagman Konig förfvarar denna Handelen 11- ti fin Lårdoms Öfning, Tom. 6. Cap. VIII. fidan ²¹⁰

föl. tryckt i Stockholm 1747.

20. Öfver Hof-Intendenten Baron Hårleman i fi¬

na bref till Herr Grefven och Präsidenten ^{m. rn.} C.

G. Piper, tryckte i Stockholm »751, har ockfå fidan

138 föl. uptagit, och med fin vanliga ftyrka vederlagt

de inkaft, iom göras emot den Oft-Indiika handelen.

21. Under Profeffor Bring, har M. Matthias Ke-

venter utgifvit fednare delen af en Difputation de

Commerciis Longinquis, Lund 1752, och deruti §. XV.

pag. 30 feq. förfvarat den Oft-Indiika handelens nytta»

22. Wålmente tankar om Oft^- Indiika Sidentyger¬

nas nyttjande i Riket, Stockholm 1756 på 26 fidor i

8:vo, påftå denna handelens infkrånkning,

23. Uti Götheborgika Magafinet för år 175*9. N*

§. fidan 67. och N:o 13. fid. io>. föl. förfvaras nyt¬

tan af vår Oft-Indiika handel, af Le&oren Dout, Joh.

Rofén i Götheborg. c)

B 3 §. 6.

c) Men oacktnt få mycket innom och utom lands blifvit emot denna handeiens nytta invåndt, finner man dock intet exempel der- på, att Oft-Indiika handelen for fin förmenta ikadlighet, blifvit på något ftålle af Ofverheten, foriterd och uphafven.

τ4 OM OST-INDISKA

§. 6.

Om Författarens upfåt och

menlöfa affigt.

Ingen råttfinnig medborgare lårer kunna mifityc-

ka, det jag uti ett Academiikt fniileprof efter rnin

ringa förmåga, företagit mig att kårteligen upråkna

och anföra vårt k. Fäderneslands förnåmfia fördelar af

en handel och fegelfart, fom de klokare Folkilag i alla

tider funnit, och ånnu finna fin rikeliga ^u komft vid;

fom vår egen 36-åriga förfarenhet vittnar varit lö¬

nande och riktande; Ibra de ftörfte Regenter och

Statsman med mycken flit och kåftnad efcerftråfvat,

inrättat, vårdat och beikyddat; fom Kongk Maijiftj

uppå Rikfens Höglofl Stånders ttllftyrkan, genom öp¬

pet Privilegium, få väl af den 17 Juni i »746, fom den

7 Julii 1762, lotvaf , på allt fått fråmja, efter den

ej annat kan, ån iånda till Rikets gagn och ftyrka,

famt defs _trogne underfåtares förkofring; och hvil-

ken åndteligen, af de berömligaile mån och mail ^up-

lyfla författare, blifvit vål aniédd och fårfvarad. Jag

kan få mycket mindre fruckta för de inkait, hvilka

jag fer och hörer ånnu dageligeft göras häremot, fom

en oveldug granikare flraxt lårer blifva varfe, att de

flyta mera af okunnighet i faken ^{, eller} af enikild af-

und, _agg och forföljelfe ^- luita emot visiä delegare

och Styresmän i Compagniet, ån af en råttikafiens

uplysning och kårlek ror Fofterlandet. Vi lefve uti

en tid och uti ^etc Rike, hvaråft Rikfens förfamlade

Ständer ega och utofva den oikattbära förmån och

rättighet, att'göra fådana författningar om · fig och

Riket, fom de efter ytterita förfiånd profva bäft och