Future waste collection: A vision of how we could collect waste year 2030

(1)

WASTE COLLECTION

And Transportation of household waste

AXEL CHARPENTIER

BFA3 THESIS REPORT

BILD: 1

(2)

INDEX

BACKGROUND

RESEARCH

CREATIVE DEVELOPMENT

CREATIVE REFINEMENT

DELIVER

Abstract Process Limitations Target group Aims

Excpected result Collaboration partner Time Plan

How does it work?

User Problems Vehicle Interview Observation

What will the world look like?

Trends & predicitons Technologies Good examples Conclusions Main focus area Motivation

Brainstorm Ideation Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3

Scenario evaluation

Functions Concept 1 Concept 2

Concept evaluation Architecture

Aesthetic philosophy Theme exploration Aesthetice development Digital aesthetic refinement CAD mockup

CAD refinement Final design Color & Trim

Installation Estimating Planing Adjusting Communicating Maneuverability Docking Platooning Dumping Service

Environment illustrations Model making process Source reference Exhibition 4 - 5

6 6 6 7 7 7 8 - 9

12 - 13 14 - 15 16 - 17 18 - 19 20 - 21 22 - 23 24 - 25 26 - 27 28 - 29 30 - 31 32 33 33

38 - 39 40 - 41 42 - 43 44 - 45 46 - 47 48 - 49

52 - 53 54 54 55 56 - 57 58 - 59 60 - 61 62 - 63 64 - 65 66 - 67 68 - 69 70 - 71 72 - 73

76 - 77 78 - 79 80 - 81 82 - 83 84 - 85 86 - 87 88 - 89 90 - 91 92 - 93 94 - 95 96 - 101 102 - 103 104 - 105 106 - 107 BACKGROUND

(3)

ABSTRACT

BRIEF

Avfallshämtning är i dagens läge ett fysiskt och psykisk krävande

yrke där arbetaren befinner sig i en mycket stressfull arbetsmiljö. I

och med den takt städer växer idag och kommer att göra i framtiden

så kommer sättet vi hämtar och transporterar avfall behöva att

ändras till en mer hållbar lösning. Som tur är befinner vi oss i en

era av robotisering som kan hjälpa arbetsmiljön för monotoma och

fysiskt krävande yrken. Jag har arbetat för att skapa en vision om

hur systemet kring avfallshämtning skulle kunna se ut år 2030. I

den här rapporten beskrivs min process och insikterna jag har gjort

under vägen till mitt resultat. Slutresultatet är ett autonomt fordon

för avfallshämtning i sammanband med ett system för hur de här

fordonen ska användas. Fordonen i sig har flera fack för att frakta

flera olika fraktioner av avfall samtidigt. Med mål att göra systemet

så effektivt som möjligt. Fokuset ligger från att en person har

slängt sitt avfall tills dess att det hamnar på en sopstation för att

sorteras och sedan transporteras vidare till rätt fabrik beroende på

materialegenskap.

(4)

Research:

Researchfasen börjar med att jag ska försöka läsa mig till så mycket information om avfallshämtning/

hantering som möjligt. Efter att ha blivit någor- luna insatt i ämnet kommer jag att följa en av- fallshämtare under deras arbetsdag för att vidare analysera hur de arbetar, vad de har för problem och diskutera vad deras vision skulle kunna vara. Det skulle också vara intressant att intervjua någon som planerar rutter för att se vad de har för tankar kring avfallshämtning i framtiden. Efter det så kommer jag att analysera all information jag har fått tag i för att komma fram till min slutgiltiga designbrief.

Creative Development:

Den andra fasen kommer att fokusera på att ge- nerera så många idéer och lösningar som möjligt för att skapa det scenario jag kommer att arbeta utifrån. Det är i slutet av den här fasen som jag kommer att smalna ner alla idéer för att skapa koncept beroende på vad jag hittar för några problem

Process

Collaboration Partner

Expected Results

Design Refinement:

Raffineringsfasen börjar med att bestämma ett koncept med hjälp av mentorer och kollabera- tionspartner. Sedan så kommer jag djupdyka i vad för funktioner som kommer att behövas och börja arbeta med de estetiska kvaliter produkten kommer att ha. Målet med den här fasen är att få ut en slutgiltig design och och gärna en färdig- byggd CAD av den.

Deliverables:

Under den sista fasen i detta projekt kommer jag att bygga en fysisk modell av min produkt, Mod- ellen kommer att vara byggd av fräst rödskumm och 3Dprintade delar. jag kommer också skapa visualiseringar i form av scenarios och renderingar för att beskriva och sälja mitt projekt. Dessu- tom kommer jag att arbeta för att göra färdigt min rapport och presentation.

Projektet kommer att resultera i en fysisk modell, renderingar och visualiseringar av funktioner. Det kommer också finnas en rapport som beskriver min designprocess. Projektet avslutas med en presentation och en utställning.

Potentiella kollaberationspartners är företag som arbetar med avfallshämtning här i Sverige så som Reno Norden, Lööv, Miva och Vakin. Chas- sitillverkare så som Scania, Volvo trucks och Re- nault trucks. Eller möjligtvis tillverkare av sopbilar såsom Geesinknorba, Autocar och Mack.

Den slutgiltiga arbetspartnern är Vakin som har hand om avfallshämtningen i Umeå kommun. De har bidragit med information och statistik, svarat på frågor och också gett mig chansen att följa med en avfallshämtare under en arbetsdag.

BRIEF

Limitations

Jag har begränsat mig till tätbebyggda områden då det är där som de största problemen med av- fallshämtning är idag.

Jag har också begränsat bort den mänskliga faktorn och därmed felsorteringar. Mitt scenario börjar efter att människan slängt sitt avfall förhop- pningsvis rätt.

Jag har också begränsat mig till avfall som kommer ifrån människor som bor i dessa områden.

Även fast systemet kanske skulle kunna fungera för företag eller restauranger

Jag har begränsat mig till att arbeta med bak- lastade sopbilar så det är vad som används i in- nerstäder i dagsläget.

Aims

Target Group

Projektet kommer att fokusera på resan hos en avfallshämtare och fordonet personen åker i.

Målgruppen för mitt projekt är sopbilstillverkare och företag som har hand om avfallshantering.

PROCESS

(5)

WEEK 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

RESEARCH

CREATIVE DEVELOPMENT

DESIGN REFINEMENT

DELIVERABLES

RESEARCH -HISTORY -VEHICLE -PROFFESION

-POTENTIAL TECHNOLOGIES FIELD STUDY

INTERVIEWS ANALYSE RESEARCH DEFINING PROBLEM LIMITATIONS FINAL PROBLEMS DESIGN BRIEF

IDEATION BRAINSTORM SCENARIO

DEVELOP 3+ CONCEPTS REFINING EACH CONCEPT SKETCHING + MOCKUP CADS

DECIDING CONCEPT DEVELOPING FURTHER DETAILING

FINALIZING DESIGN

SKETCHING + REFINED 3D CAD

RENDERS MODELBUILDING PRESENTATION FINAL SCENARIO

THESIS REPORT THESIS REPORT THESIS REPORT THESIS REPORT THESIS REPORT

SCHEDULE

(6)

RESEARCH

Analysis Interview

Infogathering

(7)

HOW DOES IT WORK?

RESEARCH

Waste collection and transportation

Waste collection and transportation Reduce Reuse Object

thrown away Bag transporteted to waste depot by hand

Transfer Station

Hauler transporting specific waste Dedicated facility ac- cording to material

property

Incineration, Landfill, reusage of components or recycling of material

Waste management

staten köper service av entreprenörföretag kärl placeras ut till hus kärl fylls under veckan som går

avfallshämtare hämtar sopbilen åker till första stoppet på rutten hämtar kärlen tömmer i sopbil

går tillbaka med kärlen åker vidare till nästa stopp

när väl fylld så åker sopbilen till en sopstation

väl på sopstation töms sopbilen.

rutten klar

LOOP

(8)

USER

RESEARCH

En avfallshämtare vaknar runt klockan fyra på morgonen för att ta sig till arbetet. De åker deras personliga fordon till företaget de arbetar för, byter om till arbetskläder, inspekterar sin sopbil så att allt står rätt till och sedan så börjar de dagens rutt. Varje dag har de en specifik rutt som de måste följa. Om fordonet till exempel blir fullt för tidigt så måste de åka en lång sträcka till en sopstation för tömning. En tömning plus resan dit kan ta upp emot en timme därför att sopstationerna ligger så pass långt utanför staden.

Som avfallshämtare samlar du avfall genom att köra en baklastad sopbil. Du transporterar kärl från miljöhus genom att drar eller skjuta dem. Ett fyllt kärl kan väga uppemot 120kg. På varje uppsammlingsplats finns i snitt 5 kärl. När kärlen är tömda ska de skjutas tillbaka och sedan så fortsätter rutten mot nästa stopp. En rutt kan bestå av uppemot 70 stopp.

Som avfallshämtare måste du följa trafkregler och säkerhetsbestämmelser. Man måste också vara varsam när man befinner sig på små vägar då det är lätt att kör på föremål, fotgängare cyklister och andra trafikanter. Du måste ständigt dokumentera ditt arbete till den databasen du använder dig av.

Så varför väljer folk att bli avfallshämtare? De människor som arberar som avfallshämtare

uppskattar den vardagliga fysiska utmaningen som de får av att dra kärl fram och tillbaka. Det

är också en social upplevelse där man möter människor hela dagarna. Yrket i sig är också väl

betalt för att kompensera för nackdelarna.

(9)

MICRO-ORGANISMS

REPETITIVE STRAIN INJURIES

INJURIES CAUSED BY ACCIDENT PSYCHOSOCIAL STRESS

PROBLEMS

RESEARCH

Som avfallshämtare är du ständigt i trafik och runt omkring människor. Vilket gör det till en mycket stressig miljö då man måste manövrera sig omkring dessa människor och andra fordon i en stor, tung och oflexibel sopbil på trånga gator. Man är också undertidspress vilket gör att man måste arbeta snabbt och slarvigt för att få klart arbetet utan att jobba övertid. Detta medför att dåliga beslut kan tas som kan vara skadligt för dem och personer i deras omgivning.

Förslitnings och belastnings skador är de vanligaste skadorna bland avfallshämtare. När du drar eller skjuter kärl lägger du stor tyngd kring axelpartiet och överkroppen. Det är speciellt riskabellt när man transporterar kärl på mjuka väglag, lutande ytor, och över hinder. Transportvägen mellan sopbil och miljöhus kan ibland bli så mycket som 100m vid trånga innergator där sopbilen inte kan köra in.

Många skador orsakas också av olyckor. Generellt sett så överskattar de deras fysiska kapacitet när avfallshämtarna slänger in påsar i sopbilen som kan ha råkat ramlat ut vid tömning av kärl. Det kan hända att man slänger en soppåse på 35kg över axlarna medan gränsen för vad du ska behöva lyfta som avfallshämtare är 15kg. Andra olyckor som kan ske är t ex vassa föremål som sticker ut ur soppåsar eller att kärl rullar över en i nedförsbackar.

Sen så sker lätt olyckor i trafiken med som cyklister som man inte hinner se eller styra undan för.

När du samlar avfall så utsätts du också för stora mängder mikroorganismer. Dessa mikroorganismer uppstår främst i fuktiga och varma områden och består till störst del av bakterier och mögel. De orsakar andningsbesvär och allergier vilket ses som dåligt för kroppen.

Avfallshämtare är i hög risk att drabbas av dessa arbetsskador. År 2007 var avfallshanterare på den tredje platsen av de mest drabbade yrkena inom alla industrier. Dessa problem blir också 10 gånger värre under vintertid.

BILD: 2

(10)

RESEARCH

VEHICLE

Sopbilen är det verktyg som används av avfallshanterare. Sopbilens chassi är inköpt ifrån en lastbilstillverkare som till exempel Scania eller Volvotrucks. Därefter så monterar sopbilstillverkaren på en modul med de funktioner som behövs för att tömma kärl, kompaktera avfallet och tömma hela sopbilen.

Dessa chassin som används är dock inte dedikerade för sopbilar utan är tillverkade och designade för långtradare. Vilket ger problem för avfallshämtaren och omgivningen den befinner sig i. Till skillnad från en långtradarchaufför som går in och ur sitt fordon ungefär fem gånger per dag så gör avfallshämtaren det ungefär 200 gånger per dag. Instegshöjden på dessa fordon orsaker problem i knän hos nästan alla som arbetar inom yrket.

Som avfallshämtare så backar man också ungefär hälften av tiden. Man måste backa in till varje stopp eftersom sopbilen fylls på bakifrån. Eftersom att sopbilen är såpass stor så blir det lätt väldigt stressigt att backa in på smala gator fyllda med andra trafikanter, cyklister och gånggängare.

Dessa sopbilar påverkar också sin omgivning då de är högljudda och osäkra. De blockerar ofta små gator och stannar upp trafik. Och måste ofta vända om på små utrymmen vilket ger en viss osäkerhet för utomstående. Under lunchrusningar så konkurrerar sopbilen med annan trafik vilket gör att transporten går långsammare. Under sommartider så blir sopbilar oftast halvfyllda vid slutet av sin rutt, medan under vintertid så måste de åka för tömning minst en gång innan avklarad rutt. Alla dessa saker gör sopbilar väldigt oeffektiva därför att de just inte passar in i sin kontext överhuvudtaget.

BILD: 3

(11)

RESEARCH

INTERVIEW

- Hur lång tid har du arbetat som avfallshämtare?

- How long have you worked as a waste collector?

- Hur många kärl hämtar du ungerfär per dag?

- How many bins do you collect each day?

- Hur många gånger stiger du in och ur sopbilen varje dag?

- How many times do you normally step in and out of the truck each day?

- Har du någon gång blivit skadad av föremål som t ex sticker ut ur soppåsar?

- Have you ever been damaged by trash sticking out of the bags?

- Vad är det roligaste med att vara en avfallshämtare?

- When do you have to most fun while working?

- När känner du dig som mest stressad under en arbetsdag?

- When do you feel stressed out during your work day?

- Vad tycker du om lukten?

- What do you think about the smell?

- Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

- How does a normal work day look like to you?

“Jag har arbetat som avfallshämtare och kört en baklastad sopbil i sex år nu. Men jag har job- bat inom transport av tungt avfall i över 30 år innan dess. Jag arbetar åtta timmar om dagen, fem dar i veckan som vem som helst.”

“Mellan 300 och 400. Det beror på vilken rutt jag kör. Varje kärl väger uppemot 120kg. Det är fysiskt krävande, speciellt under vintertid där kärlen lätt sjunker ner i snön och blir omöjliga att dra upp. Man får iallafall mycket träning vilket är bra för en gammal man som mig själv”

“Ungefär 200 gånger, detta beror också på vilken rutt jag kör.”

“Inte när jag kört den här sopbilen, den här är mycket säkrare än den förra jag körde. Men under vintertid så är det svårt att inte halka när man tar i sitt yttersta.”

“Att få gå hem efter en lång arbetsdag! Skämt åtsido så gillar jag att köra sopbilen, ju svårare det är att manövrera desto roligare har jag. De tråkiga delarna är att dra kärl från skräpfyllda soprum. Jag gillar också att träffa människor, barnen på dagiset vi kör förbi snart brukar skrika mitt namn när jag kommer förbi vilket är väldigt roligt.”

“Det kan vara väldigt stressigt att backa på smala gator där man har dålig sikt, man vet aldrig när en cyklist kör förbi i full fart. Folk märker ibland inte min sopbil när de går och stirrar ner i sina mobiler med musik i öronen. Det enda sättet att kommunicera med folk är med tutan, och då är det sällan man får ett leende tillbaka.”

“Det är inte längre något problem för mig. Jag har blivit van vid den nu och bryr mig knappt.”

“Jag vaknar klockan fyra på morgonen, kör min personliga bil till Ragnsells AB ut på västerslätt som jag arbetar åt. Där så hämtar jag sopbilen. Sedan så kör jag sopbilen tillbaka in till Umeå centrum där jag börjar dagens rutt. Jag planerar rutten själv genom att köra lite olika rutter för att sedan bestämma vilken som fungerar bäst för mig. Själva arbetet är mest att köra till soprum där jag drar ut kärl till sopbilen som sköter resten. När sopbilen väl är fylld så måste jag köra ut till Ersmark för att tömma den, det tar ungefär 50 minuter fram och tillbaka. Vanligtvis brukar jag kunna ta lunch påvägen tillbaka men i vissa fall då sopbilen fylls för tidigt så måste jag tömma tre gånger på en dag vilket gör att jag måste arbeta övertid pga sträckorna.”

ERIK

62 y/o

(12)

OBSERVATION

Genom att övervaka hur Erik arbetade så kunde jag se hur jobbigt det verkligen är att vara avfallshämtare. Jag provade själv att dra tunga kärl under vintertid och då gick det knappt att dra kärlen utan man behöver konstant rycka för att de inte ska fastna.

Som avfallshämtare måste man också ha ett bra minne då man måste komma ihåg alla vägar och rutter. Man måste också komma ihåg väldigt många portkoder vilket gjorde mig förbluffad över hur Erik kunde komma ihåg så många.

Något man normalt inte skulle tänka på är hur mycket de behöver backa. Som tur var för mig så är Erik en enormt skicklig sopbilschaufför.

Vid ett tillfälle så behövde han backa ungefär 15 meter med fordon parkerade på bägge sidor om sopbilen. De kunde vara så nära som 10cm ifrån sopbilen på vardera sida.

RESEARCH

(13)

Som exempel att arbeta med så har jag valt Stockholm då det är den största staden i Sverige. Men jag vill såklart skapa något som skulle kunna användas i alla städer oberoende av land.

Stockholm är en snabbt växande stad som kräver nya långsiktiga lösningar med planering av avfallshantering och infrastrukuren kring det. År 2030 så kommer staden att ha långt över en miljon invånare och Stockholms län kommer att växa till nästan tre miljoner invånare. Den ökande tillväxten kommer att påverka trafiken negativt. Det vi ser är att vi kommer leva i ett allmänt mer stressigt samhälle. Den stadiga tillökningen kommer stärka de negativa effekterna av att vara avfallshämtare.

TRAFFIC CONGESTION GLOBAL POPULATION INCREASE

WHAT WILL THE WORLD LOOK LIKE?

RESEARCH

BILD: 4 BILD: 5

(14)

År 2015 slängde vi i Sverige 478kg avfall per person. Det är ett antal som har ökat varje år som gått och kan jämföras med början av 1900-talet då vi brukade kasta ungefär 25kg per person och år. Det har eskalerat så pass mycket på grund ökningen av massproduktion av produkter och förpackningar. Vid år 2030 har EU-kommissionen som mål att minska städernas negativa miljöpåverkan per person. Bland annat genom att säkerhetsställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Man hoppas på att vi ska kunna halvera den här summan även om det låter lite väl ambitiöst.

Utöver de här ambitiösa målen så föreslår EU-kommissionen att återvinningen av hushållsavfall bör stiga till 70% år 2030. I Sverige år 2015 så återvann vi 35% av vårat hushållsavfall. Detta innebär att vi inte bara kommer att slänga mindre andel avfall per person utan mer varierat redan i hemmet. Detta kommer att öppna för möjligher att ha fordon med flera fack istället för ett stort som vi har idag.

Det är svårt att säga om antalet transporter vid avfallshämtning kommer att öka eller minska. Vad vi vet är att intervallet av avfallshämtning kommer förändras beroende på vilken typ av fordon som används.

En annan växande trend är att använda sig av alternativa avfallshämtningssystem. Istället för att bara ha en sopbil som kommer och tömmer kärl så experimenterar olika företag med helhetslösningar som förändrar infrastruktur. Såna system kan då ge en effektivare avfallshämtning som tar bort många av de negativa aspekterna vi har i dagsläget. De är också bättre anpassade för framtiden då många fler kommer att bo i städerna.

Stiftelsen för strategisk forskning i Sverige tror att 93% av alla renhållnings- och återvinningsarbetare kommer att ha blivit automatiserade inom de närmsta 20 åren.

Avfallshämtare innefaller i den här katergorin och eftersom att arbetet är så pass monotomt och förutsägbart så kommer det att vara ett av de första yrkena som blir automatiserade.

TRENDS & PREDICTIONS

RESEARCH

Less waste

More recycling

Alternative systems

Automation

BILD: 6

BILD: 7

BILD: 8

(15)

Electric Vehicles

AI Learning

Platooning

Elektriska fordon har idag lägre totala kostnader per mil än motsvarande bensindrivna fordon. Genom lägre pris på elektricitet och mindre kostnader av underhåll. Elektriska fordon kommer att kosta ungefär hälften av bensin drivna fordon inom 10 år. Alltså runt år 2027, då kommer det också vara hälften så dyrt att köra ett elektriskt fordon jämfört med bensindrivet.

Autonoma fordon kan redan nu ses på vägarna på vissa ställen i världen. Men de flesta analytiker tänker att det kommer dröja till 2025 innan vi ser helt autonoma fordon utan en förare vid ratten. Society of Automotive Engineers delar in autonoma system i fem olika nivåer där nivå fem är helt autonom drift utan förare. En sopbil helt utan människor i fordonet skulle kunna autonom tidigare än bilar med personer i. Därför att ett förarlöst autonomt fordon skulle alltid sätta en människas liv i prioritet över sig själv.

Platooning är den teknik där tunga fordon kan bilda kolonner. Där de åker sammankopplade och i stort sett bildar en enhet. Med mål att minska luftmotståndet och vägytan som används för fordonen. Detta gör att mindre bränsle förbrukas och bildar en effektiv transportlösning.

TECHNOLOGY

RESEARCH

BILD: 9

BILD: 10

BILD: 11

(16)

Volvo Project Roar

Logiwaste

Volvo har samarbetat med Chalmers tekniska högskola, Mälardalens universitet, Penn State University och avfallshanteringsföretaget Renova. Syftet med det här projektet var att visa hur autonoma maskiner kan kommunicera och arbeta tillsammans för att slutföra en gemensam uppgift.

Roboten Roar transporteras på baksidan av sopbilar och fyller avfallshanterarens roll. Genom att lokalisera kärl längs gatan och sedan transportera dem till sopbilen.

Detta projektet minskar mycket av de fysiska uppgifter avfallshanteraren annars måste göra.

Det bidrar också med minskade stress och andelen farliga bakterier han eller hon skulle behöva utsättas för.

Logiwaste är ett företag som skapar olika progressiva lösningar på hur man kan hämta och transportera avfall. Deras vakuumsugssystem är en blick på hur framtiden skulle kunna se ut.

I det här systemet så slänger man sina avfallspåsar redan bostadsbyggnaden. Dessa avlopp är strategiskt placerade både inomhus och utomhus, på alla byggnader. Och de kan utformas på många olika sätt för att uppnå kraven på form eller funktion. Avfallet transporteras iallafall med hjälp av vakuumtryck genom rör till en uppsamlingsterminal. Därifrån transporteras avfallsbehållarna med hjälp av en speciellt utformad sopbil från terminalerna till sopstationer.

Detta system minskar alla negativa sidor hos avfallshämtare och gör så att sopbilen slipper åka “den sista sträckan” där den helt enkelt inte hör hemma.

GOOD EXAMPLES

Case IH Autonomous Tractor

Tesla metal snake concept

Inom det närmsta årtiondet förväntas jordbruket bli revolutionerat. Med hjälp av autonoma traktorsvärmar som kan göra tidskrävande uppgifter som tidigare gjorts av människor. I det här exemplet så behålls även en människostyrd traktor som aggerar som “svärmens” ledare.

Ett sånt här system minskar mängden betald arbetskraft som behövs inom jordbruket.

Jordbrukare har ett liknande monotomt arbete som avfallshämtare vilket gör det till ett bra exempel av vad som även skulle kunna ske med avfallshämtning.

Biltillverkaren Tesla håller på att utveckla autonoma laddstationer som kan identifiera bilen, orientera sig mot bilen och koppla ihop sig med den helt autonomt. Enkla lösningar som denna kan minska arbetsbelastningen på repetetiva uppgifter som t ex avfallshämtaren behöver göra och ge dem tid att spendera på viktigare uppgifter.

RESEARCH

BILD: 12

BILD: 13

BILD: 14

(17)

Waste collection and transportation Reduce Reuse Object

thrown away

Bag transporteted to waste depot by hand

Transfer Station

Hauler transporting specific waste Dedicated facility ac- cording to material

property

Incineration, Landfill, reusage of components or recycling of material

Waste management

Conclusions Main focus area

Motivation

Hur en autonom sopbil skulle kunna fungera för att fungera i ett urbant tättbebyggt samhälle.

Yrken med mest förutsägbara uppgifter kommer att bli automatiserade först, avfallshämtare är ett sådant. I och med att yrket kommer att försvinna så kommer det behövas funktionella lösningar på till exempel hur sopbilen skulle kunna fungera autonomt. Chassitillverkarna komma därför behöva anpassa sig och tillverka dedikerade autonoma fordon för transport av avfall. Autonoma fordon är heller inte bundna av arbetstider eller lön. Allting skulle kunna ske under nattetid där de inte måste konkurrera med annan trafik vilket i dagsläget anses som ett problem.

“How can we make waste collection and transportation more effective by 2030?”

SUMMARY

- Autonomitet kommer att vara en stor del av våran vardag. Yrken som befinner sig i riskzonen för att bli automatiserade först är yrken som kräver monotoma, förutsägbara uppgifter. Man skulle kunna utveckla något som hjälper avfallshämtare än idag men sanningen är att i framtiden så kommer systemet kring avfallshämtning och transport av avfall att behöva vara autonomt. Det är nästa steg i utvecklingen kring transport och innefattar även avfallshämtning.

- Chassina som används vid tillverkning av sopbilar är gjorda för traditionella långdistans-fraktfordon. Avfallshämtare skulle därför behöva dedikerade fordon för att fylla deras behov.

- Andelen avfall vi slänger per person kommer att behöva att minskas för att få en hållbar framtid. Samtidigt kommer vi att redan i hushållet behöva dela upp avfallet i fler fraktioner än det traditionella “hushållsavfall och organiskt avfall”. Den gröna tunnan som vi kallar den idag kommer i sinom tid att dö ut. För villaområden tror man att flerfackskontainers kommer att bli vanligare.

- Städerna kommer att fortsätta att växa och omgivningen vi rör oss i kommer att bli rörigare. Trafiken kommer att vara rörigare än någonsin och yrken som befinner sig i stressrelaterade områden kommer att förvärras.

ANALYSIS

(18)

What?

Why?

Where?

Who?

When?

Create a system that can collect and transport waste effectivly

Anpassat för framtidens krav och problem.

Envision what it can be in the future

Baserat på dagens och morgondagens problem, trender och teknologiska framsteg.

Inner city urban environment

Baserat på det största problemområdet.

Waste managing companies and refuse truck manufacturers

De kommer att behöva anpassa sig för framtidens krav.

2030

Nya miljömål, problem med sammhällstillväxten men också många nya teknologier som kommer att vara populära.

ANALYSIS

(19)

CREATIVE DEVELOPMENT

IDEATION

CONCEPT

(20)

BRAINSTORM

Ideation fasen började med att jag organiserade en mindre men längre workshop med klasskamraterna Joakim Englander och Simon Turac. Jag valde dessa två personer för att de har ett liknande intresse för transportdesign och för att de var lediga just den dagen. Jag ville ha en mindre work shop för att bilda mer av en diskussion och gå på djupet av frågorna vilket en traditionell work shop oftast inte gör.

Jag förklarade mitt projekt och stälde frågor så som:

- Hur skulle vi kunna minska transportsträckorna mellan varje upphämtningsplats?

- Hur skulle ett autonomt system kunna hämta avfallet från platsen där det lämnas av personen som slänger det, till fordonet som fraktar iväg det?

- Hur skulle flera olika fraktioner av avfall kunna hämtas och transporteras av samma fordon?

Work shoppen gav bra resultat och skapade bredd och nya tankar till hur jag skulle kunna skapa ett system för avfallshämtning.

IDEATION

(21)

IDEATION

HOW MIGHT WE? ...

Från workshoppen gick jag själv vidare med att katigorisera föregående idéer från innan och efter work shoppen. Jag kom själv på en stor bredd av nya idéer för att skapa ett så brett kreativt spann som möjligt. Genom att gå igenom alla idéer och lösningar så kom jag fram till fyra stycken huvudfrågeställningar där jag placerade de mest relevanta lösningarna.

Resultat

För att gå vidare i projektet behövdes en avsmalning av alla idéer som genererats hitils.

Därför så extraherade jag lösningar och bildade tre olika scenarion som visas på de tre följande sidorna. Scenarionen handlade om att skapa en värld där mitt system skulle kunna fungera i och är nödvändigtvis inte helt fungerande lösningar.

IDEATION

(22)

SCENARIO 1

Baserat på utvecklingen av underjords sugsystem så kan många byggnader kopplas ihop till ett närverk med en gemensam uppsammlingspunkt.

På det här sättet så sparar man plats över marken där vanligtvis ett miljörum skulle stå. Genom att sätta ut uppsamlingspunkten nära större gator så slipper fordonet att åka in på mindre gator där det inte hör hemma då det kan störa personer ute på gatorna och folk som bor i husen vid det specifika området.

Fordonet kan på det sättet vara större och få plats med mer avfall. Och då så rymmer fordonet flera olika fack vilket är betydligt mycket mer effektivt än att flera olika fordon ska åka samma rutt till samma destinationer för att hämta resterande fraktioner.

Med en flexibel arkitektur skule man kunna tänka sig att fordonet kan ta emot olika mycket av varje fraktion baserat och anpassa sig efter ruttens gång för att maximera sitt utrymme. När alla fordon i samma område är fulla kan de bilda en kolonn för göra resan mot sopstationen så effektiv som möjligt.

IDEATION

(23)

Genom att installera slussar på husvägar till större bostadhus, miljöhus och vid kontainers på publika platser så kan man ha mindre fordon som lätt kan man manövrera sig till de specifika uppsammlingsplatserna. Mindre fordon kan ta sig längre in i stadsmiljön och påverkar omgivningen mindre. Genom att vara symmetrisk, det vill säga att inte ha en fram eller baksida så kan fordonet lätt byta håll utan att behöva vända.

Med hjälp av pneumatiska sugsystem så kan den väl vid en sluss suga avfallet dirrekt in i fordonet snabbt och smidigt. För att sedan röra sig mot nästa stopp.

När fordonen i staden väl är fyllda så kan de möta upp en större långdistanstruck där de genomför en “jetplanstankning” där fordonen i fart på större leder eller motorväg för avfallet från podden in i trucken. På det sättet så stannar de mindre fordonen alltid i staden där de hör hemma och större fordon förflyttar avfallet till dess designerade återvinningsbruk de ska till.

SCENARIO 2

IDEATION

(24)

Scenario tre handlar om att istället för att utveckla ett stort fordon, att skapa bosatta autonoma robottar som är placeras två och två i varje kvarter. Till skillnad från de andra koncepten så påverkar de inte någon arkitektur eller infrastruktur utan behöver bara placeras ut i ett miljöhus kring ett kvarter.

De kan sedan sammarbeta för att transportera hela kontainers där de möter upp en större sopbil.

På det sättet så behöver inte sopbilen åka den sista sträckan som är den sträckan som påverkar omgivningen mest. De vill säga nattvandrare, trafik och boende i området. Den sista streckan är också den som påverkar avfallshämtare idag mest.

SCENARIO 3

IDEATION

(25)

SCENARIO EVALUATION

Compact Mobile

reducing the traveldistance on narrow streets of waste collecting Low impact on infrastructure

Living in set area. Less long distance travels Multiple comparments

Doesnt have to drive on narrow streets Flexible

Lacking space

Medium change of infrastructure

High complexity Not as efficient

Largest impact on infrastructure Not cost effective

Does not work everywhere

Genom att kombinera scenario ett och scenario två och skapa något med effektiveten med flera fack och flexibiliten i dem hos ettan med mobiliteten och vänligheten mot omgivningen hos tvåan planerar jag att skapa något effektivt och smidigt.

Som kan navigera dens väg genom tätbebyggda områden men och samtidigt bilda större kolonner för att transportera avfallet till sopstationer utanför staden för tömning.

1

2

3

Chosen Direction IDEATION

(26)

CREATIVE REFINEMENT

REFINE

STYLING MODELING

(27)

- DOOROPENING FOR DRAIN

- LIGHTCELLS FOR COMMUNICATION - VARIABLE SUSPENSION

- WASTE INLET - COMPACTOR

FUNCTIONS

Efter att ha fått ett bättre insikt av vad jag skulle göra och smalnat ner projektet med hjälp av mina scenarion så började jag att lista och skissa vidare på alla funktioner som skulle behövas. Jag började att tänka kring hur fordonet skulle fungera från start till stopp. För att få en bättre bild av nödvändiga funktioner så delade jag upp de möjliga funktionerna i tre moment.

- Första momentet är upphämtning av avfall och hur avfall väl kommer in i fordonet.

- Andra momentet är transporten mellan upphämtningsplatserna och vad fordonet gör under resan. För att sedan upprepa moment ett och två om och om igen.

- När fordonet väl är fyllt så inträffar moment tre där fordonet transporterar avfallet till en sopstation där avfallet fördelas till olika långdistans fordon som förflyttar det vidare till olika material- och miljöbruk för materialåtervinning/förbränning.

Efter diskussion med olika handledare och klasskamrater så blev jag ifrågasatt hur viktigt det faktiskt skulle vara att ha en stor klumpig kompaktor i fordonet. Vilket bildade min utgångspunkt till mina två koncept på nästkommande sida.

- LYDAR SENSORS - WHEELHUB ENGINES

- FLEXIBLE INTERIOR CHAMBERS - INTELLIGENT ELECTRONICS CENTER - BATTERY PACK

IS IT REALLY NEEDED? REFINE

(28)

COMPACTORLESS

CONCEPT 1

- Smart och effektivt system - Mindre och lättare fordon

- Dyrare - Svårare service

CONCEPT 2

COMPACTOR

- Billigare - Lättare service

- Större och tyngre fordon - Mer komplicerat fordon

Jag valde med hjälp av handledare Tord Berggren att fortsätta med det kompaktorlösa konceptet eftersom att dess fördelar kan ge ett nytt visionärt system.

Kompaktorerna i kärlen kan väga avfallet och på det sättet bli “smarta” där de kan kommunicera och planera rutter tillsammans med fordonet utan människans hjälp.

Skillnaderna mellan kompaktor eller ej innuti fordonet är få men gör stor skillnad. Det förändrar en stor del av hur systemet ska fungera. Att ha en kompaktor innuti är det traditionella som man har i dagens sopbilar för att kunna kompaktera och ge utrymme för större mängde avfall. Medan i ett framtida scenario så skulle man kunna tänka sig att kompaktorerna är mindre och sitter direkt i de förinstallerade kärlen där personer slänger sitt avfall. På det sättet så kan kärlen fylla mer avfall och ha en lägre fyllnadsgrad eftersom att avfallet blir mer kompakterat. Med en lägre fyllnadsgrad kan fordonet hämta avfallet mer sällan vilket leder till färre sträckor och ett effektivare system. Nackdelen blir då service som kommer att behöva göras i varje kvarter och priset för att massproducera mindre kompaktorer.

MOTIVATION BESKRIVNING

REFINE

(29)

ARCHITECTURE

REFINE

Arkitekturen är gjord från ett inifrån och ut perspektiv. Jag letade upp storlekar av existerande sopbilar som körs i stadmiljöer och försökte hitta något litet men rymmligt. Eftersom att fordonet varken har en kompaktor i sig, en förarhytt och drivs av hjulmonterade elmotorer så kunde överhänget på både fram och baksida försvinna helt. Fordonets totala interiörvolym ligger på ungefär 10 kvadratmeter.

Vilket låter den vara liten utan att behöva ha en allt för hög frekvens. Eftersom att den har en variabel interiörarkitektur och planerar rutter så att den alltid blir full i slutändan så spelar matematiken bakom den specifika volymen inte allt för stor roll. Utan jag baserade den helt på vad som kändes rimligt efter många försök på att räkna det exakta måtten.

Jag har valt att fordonet ska ha fyra olika kammare baserat på fungerande specialiserade sopbilar idag där uppsättning ett hämtas dubbelt så ofta som uppsättning två:

Uppsättning 1 - Hushållsavfall - Restavfall - Tidningar - Färgat glas

Uppsättning 2 - Papper - Plast - metall - Ofärgat glas

KÄRL FORDON ”LUCKA”

(30)

AESTHETIC PHILOSOPHY

Genom att stapla ord som fordonet ska beskriva kom jag fram till en moodboard som ska ge den känslan jag vill skapa med min formgivning.

- Arkitekturell. Fordon måste spegla den miljön som den befinner sig i. Ett arktitektonsikt ut- seende får fordonet att smälta in i stadslandska- pet den befinner sig i.

- Minimal. Eftersom att det är ett autonomt sys- tem utan några interraktions-moment från männ- iskor så ska den inte sticka ut mer än nödvändigt för att hålla omgivning säker.

- Stadig. Ett tungt fordon måste kännas säkert genom att vara stadigt. Personer i dess omg- vining ska inte känna sig så pass osäkra att de måste agera för att skapa distans mellan sig själva och fordonet.

- Smart. Ett autonomt fordon är ett komplex for- don med mycket teknologi inom sig som måste spegla det även på utsidanför att berätta det till omgivningen.

- Neutral. Med neutral så ska fordonet varken vara för vänligt eller för aggressivt utan det måste tas seriöst.

- Proffesionell. Det viktigaste som mitt fordon måste spegla är att vara proffesionellt. Det ägs kommunalt och måste visas som ett seriöst arbe- tarfordon för att ingiva respekt hos omgivningen.

REFINE

(31)

THEME EXPLORATION

Efter att ha valt arkitekturen av fordonet och skapat en bild av vad fordonet ska förmedla så började jag skissa med penna och papper för att hitta en riktning som passar de estetiska kvaliter jag bestämt.

En Led-slinga som går runt hela fordonet skapar en punkt att fästa ögona vid längs hela fordonet. Det skulle även agera som fordonets ansikte oavsett vilken vinkel du tittar ifrån.

genom att möta ovandelen med underpartier vill jag skapa en stadig, sammanhängande känsla istället för två separata delar.

REFINE

(32)

AESTHETIC DEVELOPMENT

Efter att ha bestämt basformen på fordonet så fortsatte jag att utforska detaljer så som ljusslingan, radar- sensorerna och insläppet för avfall. Min avsikt med den överlappande sidoluckan är att ge en arkitekturell, geometrisk känsla som ger stadga till fordonet. Istället från att separera underpartiet och lägga ett solidt block ovanpå. Ovanpartiet är avsett för kammaren där avfallet förvaras och underpartiet för mer tekniska delar så som batteripack och nödvändig datorutrustning.

För glad, inte proffesionell nog. Fyller mina krav, proffesionellt och neutralt uttryck.

REFINE

(33)

DIGITAL AESTHETIC REFINEMENT

Genom att använda photoshop kunde jag visualisera mina skisser för att ge en inblick över hur slutprodukten skulle kunna se ut. Jag testade olika detaljer som inte är lätta att skissa ut på papper som till exempel ljusslingan och radarn ovanpå fordonet.

REFINE

(34)

CAD MOCKUP

Jag testade proportioner och förändrade detailer i datormodelerings programmet Alias Speedform. Därför att i CAD program så kan man inte fuska när det gäller ytor.

REFINE

(35)

CAD DETAILING

Genom att arbeta fram och tillbaka mellan CAD-program och skissande på printscreens så kom jag fram till min slutgiltiga formgivning.

REFINE

(36)

FINAL DESIGN

LYDAR SENSORS

360° LIGHT BAR

CONTAINER

TURNABLE SUSPENSION

BATTERY PACK

DUMP DOOR

WHEELHUB ENGINE

JALOUSIE REFINE

Den valda designen ska kännas stabil och

proffesionell. Den ska smälta in i stadsmiljöer

under nattetid då den manövrerar sig smidigt

och vänligt genom innerstadsområden för att

hämta och transportera iväg avfall. Min avsikt är

att ovandelen ska upplevas ren och arkitekturell

medan underdelen ska upplevas som mer smart

och profesionell.

(37)

COLOR & TRIM

För att fordonet ska smälta in i sin kontext under nattetid så handlar “Incognito” om att hålla fordonet mörkt och kamouflerat.

Fordonet i sig har inga speciella interraktionsmoment med sin omgivning efter som att systemet är helt autonomt. Och om det sköter sig själv så borde fordonet lika gärna kunna smälta in i sin omgivning.

INCOGNITO

Underedet av fordonet har ett skal av grovt plast för att vara tåligt mot sin omgivning och eventuellt slitage. De områden som är i störst risk att slitas såsom runt stänkskärm och botten är extra armerat och en ännu mörkare ton.

För ovandelen så varierar materialen beroende på vad som är lägligast i den specifika kontexten.

RECYCLABLE

RECOGNIZABLE

Eftersom att arbetet fordonet gör handlar om återvinning och att vara en miljökämpe är ovandelen i “Recyclable”

tillverkad i obearbetat aluminium. För att ge en inblick av att den är rå och återvinningsbar kan det uppfattas som en fin tanke och påverka de som ser dens sätt att återvinna.

För att förtydliga att fordonet arbetar med avfall så speglar den sista färgen på ovanredet den bild av vad folk tycker en sopbil är just idag. Även om den generellt igenkänningsbara färgen som “Recognizable” möjligtvis kan förändras fram tills 2030 så kommer den fortfarande att vara en symbol för återvinning hos oss vuxna som lever i stadsmiljöer nu.

REFINE

(38)

DELIVER

VISCOM RENDER

MODEL

(39)

INSTALLATION

LONG TERM

PLANING

ESTIMATING ADJUSTING COMMUNICATING MANEUVERABILITY DOCKING PLATOONING DUMPING SERVICE

PUBLIC AT HOME INTEGRATED

Först och främst så installeras kärlen runt om i staden. De placeras strategiskt både inom- och utomhus beroende på hur situationen ser ut i varje kvarter. Det jag visar är bara tre exempel på hur de skulle kunna installeras för att visa bredden av variationer. Den främsta uppsättningen som kommer användas är den som är installerad i större bostadsbyggnader då dessa kan byggas in vid byggationer och ombyggnationer.

Den näst vanligaste kommer att vara den publika varianten som skulle kunna ersätta dagens publika soptunnor på till exempel gångvägar och vid parker.

För människor så förändras inte deras vardag från dagsläget. När ett kärl börjar bli fullt så

kompakterar den sitt avfall för att få plats med mer. Min avsikt är att kompaktering ska ske

på lite olika sätt baserat på vilken typ av material som ska slängas i kärlen. Till exempel

så har materialtypen glas inte samma kvaliter som papper och måste därför behandlas

annorlunda.

(40)

INSTALLATION ESTIMATING PLANING ADJUSTING COMMUNICATING MANEUVERABILITY DOCKING PLATOONING DUMPING SERVICE DAILY

När natten infaller så väger de utsatta stationerna med kärlen allt avfall de innehar. och

kommuncirerar den här informationen till en databas.

(41)

På det här sättet så kan systemet skräddarsy rutter för varje fordon. Och kan till exempel

hoppa över stationer där det knappt har hänt någon förändring under dagen. Den optimala

rutten skickas sedan ut till varje fordon.

(42)

Fordonen står parkerade i sektorn de är placerade i under dagstid. Det är viktigt att de är strategiskt placerade på induktionsladdningsplatser där de inte tar för stor plats eller kan störa andra trafikanter.

När fordonen väl fått sina optimala rutter så justerar de facken på insidan för att fylla kraven på turen de ska köra. Systemet blir så effektivt som möjligt när man kan utnyttja så mycket volym som möjligt. De kommer alltså att alltid bli helt fylda vid sluttet av en rutt.

Till skillnad från i dagsläget där sopbilar kör halvfyllda under sommartid och måste kör in

på tömning flera gånger per dag under vintertid.

(43)

INSTALLATION ESTIMATING PLANING ADJUSTING COMMUNICATING MANEUVERABILITY DOCKING PLATOONING DUMPING SERVICE REPETITIVE

När fordonet har startat sin rutt och väl är ute och kör så kommunicerar den med sin ljusslinga till medtrafikanter, cyklister, fotgängare och andra autonoma fordon med sin ljusslinga. Den varnar ifall någon gör fel och ser till så att ingen kommer till skada i trafiken.

Eftersom att fordonet är symmetriskt så kommunicerar den vad som är bak och vad som

är fram vid det specifika läget via ljusslingan.

(44)

Fordonet har fyrhjulsstyrning för att ha en bättre svängningsgrad mer lämpad för smala

innerstadsgator. Eftersom att fordonet är symmetriskt så kan det vända genom att helt

enkelt bara stanna och börja accelera i riktningen det kom ifrån. Då så skiftar färgen på

ljusslingan för att visa vad som är den nya bak- och framsidan.

(45)

Fordonet kan docka med stationer placerade mot husväggar genom att styra om hjulen

90 grader. Det går genom att själva bärarmen som hjulen är monterade på roterar med

hjälp av de hjulmonterade elmotorerna. Då ger även ljusslingan ifrån sig en pulserade lätt

varningssignal för att fotgängare ska vara extra försiktiga.

(46)

När alla fordon väl är fyllda så inväntar de resterande fordon i närheten för att bilda en

kolonn. Den här kolonnen kör sedan så effektivt som möjligt på motorvägen till närmsta

sopstation där nästa steg i avfallshanteringsprocessen börjar. Med trådlösa elmotorer så

kan också fordonen fördela ut sin batterikraft så att de har lika mycket kapacitet kvar och

är förberedda för nästa rutt om så är inplanerat.

(47)

Väl på sopstationen så kör fordonet upp till stora pneumatiska sug som transporterar

avfallet vidare. De öppnar upp luckorna på båda sidorna och får hjälp av en press att få

ut allt avfall.

(48)

INSTALLATION ESTIMATING PLANING ADJUSTING COMMUNICATING MANEUVERABILITY DOCKING PLATOONING DUMPING SERVICE LONG TERM

När ett nattskift väl är över, det vill säga vid sista rutten så rengörs fordonen och testas så

att allt fungerar som det ska. Sedan så åker fordonen tillbaka till sina laddningsplatser där

de inväntar nästa natt.

(49)

Exempel på hur fordonet skulle kunna se ut i en stadsmiljö under nattetid då den möter ett annat fordon.

(50)

Exempel på hur fordonet skulle kunna se ut i en stadsmiljö där det varnar en cyklist som kör mot rött.

(51)

RENDER

(52)

MODEL MAKING

MODEL MAKING PROCESS

Modellen är byggd med fräst rödskum, 3D-printade fälgar, svarvade hjul i rödskum,

handgjorda delar och laserskurna delar. Jag valde att göra en halv modell med en spegel

för att framhäva symmetrin hos fordonet men också för att den skulle vara unik och sticka

ut.

(53)

BILD: 1, sida 1. Sydsvenskan, fotograf: Sandra Henningsson BILD: 2, sida 17. Google user content

BILD: 3, sida 19. www.prg.org, fotograf: Alexander Besant BILD: 4, sida 24. Flickr creative commons, fotograf: Arild BILD: 5, sida 25. www.svt.se, fotograf: Tomas Oneborg BILD: 6, sida 27. www.ikea.se

BILD: 7, sida 27. www.logiwaste.se

BILD: 8, sida 27. www.buffalomanufacturingworks.com BILD: 9, sida 29. www.motortrend.com

BILD: 10, sida 29. www.abc7news.com BILD: 11, sida 29. www.scania.com BILD: 12, sida 31. www.chalmers.se BILD: 13, sida 31. www.caseih.com

BILD: 14, sida 31. www.tesla.com fotograf: Elon Musk http://www.madehow.com/Volume-3/Garbage-Truck.html

https://www.slashgear.com/volvo-garbage-truck-concept-has-a-robot-do-all-the-lifting-16405001/

http://www.geesinknorba.com/products/trace-waste/

http://www.ut.se/lokala-nyheter/tunga-framgangar-for-botek/

http://www.atlasobscura.com/articles/the-evolution-of-the-garbage-truck

http://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/automatisk-sopsortering-kan-oeka-materia- laatervinningen-1679882

https://www.renova.se/om-renova/koncernen/vart-miljoarbete/hallbara-transporter/

http://avfallsverige.se/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/artikel/eu-vill-aatervinna-70-och-foerbjuda-deponer- ing-av-av-hushaallsavfallet/

http://www.avfallsverige.se/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/artikel/avfallsinsamling-fraan-1800-tal-till-framtidens-loesningar/

http://www.xn--tervinningstockholm-zwb.se/avfallshantering/avfallsplanen/

https://www.logiwaste.se/en/society/how-logiwaste-automated-vacuum-waste-collection-system-works

http://www.nextbigfuture.com/2016/04/by-2030-electric-vehicles-with-200-mile.html

https://www.weforum.org/agenda/2016/11/this-is-what-artificial-intelligence-will-look-like-in-2030/

https://cuer.law.cuny.edu/?p=658

https://www.citylab.com/life/2013/09/necessary-war-garbage-trucks/6954/

http://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/statistik/sverige-jaemfoert-med-eu/

https://waste-management-world.com/a/trash-talking-recycling http://www.merab.se/fyrfack

https://www.eutruckplatooning.com/About/default.aspx

Handledare: Tord Bergren, Jonas Sandström, Eva-lena Bäckström, Per Sihlen Klass BA 3

Avfallshämtare Erik Vakin

Avfallsverige

AI100, Artificial intelligence and life in 2030, Stanford Vision_2030, Den hållbara staden år 2030, Avfallsverige

HandbokAvfallsutrymmen, Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushåll- savfall, Avfallsverige

SAH_2015, Svensk Avfallshantering 2015, Avfallsverige

Routing Optimization Heuristics Algorithms for Urban Solid Waste Transportation Management, NIKOLAOS V. KARADIMAS, NIKOLAOS DOUKAS, MARIA KOLOKATHI, GERASIMOULA DEFTERAIOU, National Technical University of Athens (NTUA)

mikroorganismeravfallshantering, Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall, Avfallsverige RearLoaderOperator, city of greenville

fysiskbelastning, Belastningsdos hos sophämtare, RVF Utveckling

fördelningförökadmaterialåtervinning, Potential för ökad materialåtervinning av hushållsavfall och in- dustriavfall, CHRISTINE AMBELL, ANNA BJÖRKLUND, MARIA LJUNGREN SÖDERMAN, KTH Vetenskap och konst