SOM EN KAMELEONT?
- en fallstudie om lärarrollen
Examensarbete i samhällskunskap VT 2009
Författare: Helena Ulinder Handledare: Gunilla Granath
Antal ord: 10550
Abstact
Titel: Som en kameleont? - en fallstudie om lärarrollen Författare: Helena Ulinder
Kurs: Examensarbete i samhällskunskap Omfattning: 15 Högskolepoäng
Termin: VT 2009
Handledare: Gunilla Granath
___________________________________________________________________________
Syfte
Idag säger många lärare att de är ”kompisar”, konfliktlösare, extraföräldrar, kuratorer, administratörer och fritidspedagoger och att de i mindre utsträckning ägnar sig åt
undervisning. Mitt syfte är att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete.
Metod
Studien är en kvalitativ undersökning med intervjuer samt metoden skuggning (shadowing).
För att få stöd av mina egna tolkningar i skuggningen kommer jag att föra
observationsanteckningar i en loggbok. Kombinationen av intervju och skuggning kommer att stärka validitet i studien. Min studie är en etnografisk studie.
Resultat
I min analys har jag sammanfattningsvis kommit fram till att lärarrollens totala tillgänglighet och servicekänslan är mycket central. Uppgifterna man ställs inför som lärare idag är många och varierande. Det har skett en stor förändring i lärarrollen från det moderna samhället till det postmoderna samhället. Det politiska klimatet har definitivt påverkat skolan och lärarrollen. Närhetskulturen mellan elev och lärare har blivit bredare och den sociala relationen tar mer plats idag.
Innehåll
1. INLEDNING...4
1.1Syfte...4
1.2Frågeställningar...4
2. TIDIGARE FORSKNING...5
2.1 Förändringar i skolan...5
2.1.1 Tiden………..6
2.1.2 Individualiseringen………....7
2.1.3 Närhetskultur………...8
3. METOD………9
3.1 Skuggning………...10
3.2 Intervju………10
3.2 Validitet………...11
4. RESULTATREDOVISNING……… 12 4.1 ”Västerskolan”………13
4.2 Fallbeskrivning av en skoldag utifrån ett lärarperspektiv………...13
4.3 Analys……….18
4.3.I Service –tillgänglighet...18
4.3.2 Tiden...22
4.3.3 Närhetskultur mellan elev och lärare………..26
4.4 Den nya lärarrollen……….29
4.4.1 Betygskriterierna/föräldrakontakt………...31
4.4.2 Status………32
5. SAMMANFATTNING OCH SLUTDISKUSSION……… 34 5.1 Service – tillgänglighet………...34
5.2 Tiden………...35
5.3 Närhetskulturen mellan elev och lärare………..35
6. LITTERATUR………..37
6.1 Internetkällor………...38 6.2 Intervjuguide………...39
1. INLEDNING
Under ett projektarbete med några klasskompisar för ett år sedan gjorde vi en studie kring hur lärarna i två skolor upplevde sin roll. Under studien slogs jag av hur mycket tid som går åt till andra saker än just undervisningen. Jag blev under detta arbete intresserad av att fördjupa studien som jag nu kommer att göra i denna uppsats. Det som intresserade mig var den brist på tid som läraren verkar ha. Jag undrar varför tiden inte räcker till. Läraren verkar ha mindre tid till att undervisa och tiden går åt till annat. I denna studie har jag därför skuggat en
högstadielärare under en vecka för att ta reda på vad han faktiskt använder sin tid till.
1.1 Syfte
Idag säger många lärare att de är ”kompisar”, konfliktlösare, extraföräldrar, kuratorer, administratörer och fritidspedagoger och att de i mindre utsträckning ägnar sig åt
undervisning. Mitt syfte är att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete.
1.2 Frågeställningar
Vad lägger en högstadielärare mest tid på i sitt arbete?
Vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist ger läraren?
För att undersöka vad det är tiden används till för en vanlig lärare på högstadiet har jag i en vecka skuggat en lärare, det vill säga följt honom i allt vad han gjort.
Då jag utbildar mig till lärare ser jag denna undersökning som mycket givande och lärorik då jag själv skall ut i arbetslivet om drygt ett år. Lärarrollen och dess förändringar som skett har debatteras hett inom media och studier har undersökt lärarens roll i ett föränderligt samhälle.
2. TIDIGARE FORSKNING
I denna undersökning har jag med utgångspunkt från min studie reflekterat kring ett antal teman som tid, närhetskultur, individualisering och avproffessionalisering. Jag kommer således att presentera tidigare forskning kring dessa teman. Jag har valt metoden skuggning i min undersökning just för att genom observation komma åt vad en högstadielärare lägger mest tid på samt vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist.
2.1 Förändring i skolan
Från sjuttiotalet och framåt har det skett stora förändringar och decentraliseringsarbetet inom skolans område har varit omfattande i Sverige. Styrningen som tidigare skedde centralt har förändras och decentraliseras till kommuner (Lpo-94 s.10 f).
Ett lokalt självstyre kan enligt Hargreaves (1998 s.22) vara till fördel eller nackdel för den enskilda skolan. Fördelarna är att skolans ledning tillsammans med lärarna kan fatta egna beslut som kan leda till mångfald, kreativitet, nytänkande och lärarrollen utvecklas utifrån deras verklighet. Däremot kan det vara till nackdel om självstyret införs i ett system där det finns små resurser eller om den byråkratiska kontrollen över läroplaner och bedömningar förstärks.
Hargreaves (1998 s.53) ser postmoderniteten som ett samhällstillstånd som omfattar vissa mönster av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella relationer och menar att den postmoderna tiden vi lever i är snabb, förtätad, komplex och osäker. Lärarrollen har enligt Hargreaves (1998 s.30 f) förändrats på en rad olika sätt och blivit mer komplext och omfattande. Traditionellt sett har läraren arbetat självständigt, idag sker planeringen gemensamt med kollegor i lärarlag. Lärarens arbete är mångfasetterat; undervisningen är central men en allt större del av lärarens arbete består av möten och mänskliga relationer såsom föräldramöten, elevmöten, lärarlagsmöten och konflikthantering. Många av dessa
uppgifter ses som ”osynliga”. Arbetsuppgifterna har också ökat och lärarrollen inkluderar;
handledarskap för blivande lärare, aktivt deltagande i personalutveckling, bedömning av elever med särskilda behov, möten med föräldrar, elevbedömning inför utvecklingssamtal, mail/telefonkontakt med föräldrar med mera. Lärarens delaktighet i beslutsfattande
tillsammans med ledningen har också ökat.
Enligt Hargreaves (1998) kan lärarens ökade deltagande utanför klassrummet leda till en förbättring av det som händer i klassrummet. Gemensamma beslut med kollegor, närmare kontakt med eleverna, deltagande i beslutsprocesser har en positiv inverka på lärarens arbete och elevernas prestation. Men arbetet utanför klassrummet kan också ha negativa
konsekvenser då många av dessa uppgifter kan bli ansträngande, tidskrävande och ”osynligt”.
Hargreaves uttrycker det som ett centralt problem: Utifrån läraren som individ kan vi se vad lärarens jobb går ut på men det blir svårare att bena upp problemet utifrån ett kollektivt perspektiv.
Hargreaves tar upp begreppet professionalisering som syftar på de förändringar och den utvidgning av lärarens roll som är ett uttryck för större professionalitet (Hargreaves 1998 s.31). Hargreaves menar här att undervisningen blivit mer komplex och att lärarrollen blivit bredare då läraren intar fler roller (samarbetspartner med sina kollegor, del av skolans beslutprocesser, handledare inom sina ämnesområden osv). Hargreaves menar att lärarrollen blir mer intensiv som skapar ökad press på lärarna och att arbetsvillkoren inte håller jämna steg med förändringstakten. Detta får till följd att lärarens arbete försämras och
avprofessionaliseras:
… läraryrket [har] blivit mer rutinartat och okvalificerat och att lärarna har mindre möjligheter att göra professionella bedömningar som är bäst anpassade till de egna eleverna i det egna klassrummet (Hargreaves 1998 s. 31).
2.1.1 Tiden
Något som ständigt är återkommande som man ofta hör från lärare är att tiden inte räcker till, tiden till undervisning och tiden innan och efter lektion är en viktig del att ta upp i uppsatsen.
En lärare har 34 timmar arbetsförlagd tid och åtta timmar förtroendearbetstid. På den tiden skall läraren genomföra planeringsarbete, föräldrakontakt, lärarlagsmöten, rätta prov, elevbedömning, lektionsplanering med mera.
”Tiden är frihetens fiende” så inleder Hargreaves (1998) rapporteringen från en studie där han klargör vad arbetsvillkoren innebär för lärare. Han menar att ”tiden är en central dimension i lärarens arbete" (s.107). Många av dagens lärare satsar mycket tid och kraft på sitt arbete och på sina elever. Hargreaves uttrycker att många av de krav och förväntningarna på
undervisningen ofta kommer från lärarna själva. En förändring i lärarrollen är att man idag har sociala och emotionella mål förutom kunskapsinlärning. Detta gör att många gånger tiden inte räcker till (Hargreaves 1998 s.139f).
2.1.2 Individualisering
I läroplanen Lpo 94 beskrivs de nya undervisningsbegreppen där elever väntas ta ett större ansvar för sitt lärande och ett mer självständigt arbete. På samma gång som lärarens roll förändras genom att arbetet riktas mot eleverna utvecklar eleverna” sitt eget sätt att lära”
(Dovemark 2004 s.145, Lpo 94, s.11).
Dovermark (2004) har gjort en studie om skolans roll i samhället. Hon har intervjuat lärare utifrån vilka tankar och funderingar de har runt skolan i samhället rent allmänt.
Intervjufrågorna är utformade utifrån; skolans roll i samhället, dagens skola samt lärarnas visioner och faktiska verksamheter på skolan där de arbetar. I studien talar lärarna positivt om den nya skolan och lärarrollen. Den nya lärarrollen i praktiken betyder att lärarna skall individualisera, lära eleven ta ansvar, arbeta med trygghet och ansvarstagande, lära eleven att lära och välja, öppna upp skolans innehåll och lärandet mot övriga samhället samt arbeta i arbetslag. En röd tråd som återkommer hela tiden är att läraren ska tillfredsställa elevens individuella val och lägger stor kraft på att väcka elevens lust för lärandet. Fokus läggs på lärarnas förmåga att möta eleverna på ”var och ens nivå” alltså individen. Dovemark pekar på en förskjutning av lärarrollen i förhållande till eleverna. Dovemark ser i sin studie en lärare som ska vara en flexibel och inspirerande handledare med en stor förmåga att ta sig an
elevernas socio-emotionella frågor, arbeta med elevernas känsloliv och inspirera dem till eget
lärande. Den flexible läraren skall vara ”böjlig” för att möta elevernas enskilda behov (Dovemark 2004 s.146f).
2.1.3 Närhetskultur
Granath (2008) skriver om intimiseringsbegreppet i sin studie Milda makter!
Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. Ordet intimisering har
kommit upp både inom och utanför den pedagogiska forskningen. Begreppet intimisering som även kan benämnas närhetskultur blir till ett nytt verktyg för disciplinering av elever och lärare och den relation som knyts mellan lärare och elev.
Granath (2008) applicerar begreppet i sin studie på elevers loggböcker och utvecklingssamtal där elever, föräldrar och lärare medverkar. Granath menar att skolkulturen gått från en
offentlig arena till en privat. Intimiserade relationer mellan elever och lärare beskrivs i loggböckerna och utvecklingssamtalen då man talar i ”viform” och fokus ligger på hur
”eleven är ” mer än på vad eleven gör. Granath beskriver att läraren uppträder som en coach;
Läraren framträder i synnerhet i loggböckerna som coach, som den personliga
rådgivaren som stöttar och uppmuntrar, som bekräftar och kan ställa krav i kraft av den personliga nära relationen. (Granath 2008 s.178)
Granath menar att intimiseringen mellan lärare och elever är annorlunda än den som finns mellan vänner. Intimiserande relationer mellan lärare och elev kan kännetecknas av en förhandlingskultur (Granath 2008 s.177).
Detta stämmer också överens med Dovemarks (2004) undersökning där det visade sig att alla intervjuade lärare i Dovemarks studie höll med om att frågor av social karaktär är en naturlig del av lärarens roll. Närhet till eleverna spelar större roll i den nya skolan. De intervjuade lärarna menar att de lärare som tror att de endast kommer att arbeta med undervisning blir isolerade. Kollegor har idag en förvänta att man som lärare tar tag i sociala frågor. Detta tar naturligtvis tid av undervisningen. En av lärarna beskriver att de nuförtiden har väldigt bra kontakt med sina elever och att han nu vet precis var de står som människor och individer. En
annan lärare beskriver att fostran har blivit överordnad kunskap och att den sociala delen blir allt viktigare och att den tar mark på kunskapsdelen (Dovemark 2004 s.154).
En av lärarna från intervjuerna i Dovemarks studie tar upp begreppet närhet som han uttrycker blivit mycket intimt till skillnad från när han själv gick i skolan. Då sågs lärare under
lektionstid och därefter stängdes dörren och man såg inte lärarna förrän nästa lektion. Till skillnad från idag då elever och lärare har en social relation utöver lektionsundervisningen.
Han menar att det är en positiv kontakt och att relationen blir helt annorlunda. Samtidigt som det kan bli svårt när det blir allt för nära, det resulterar i att det finns mycket lite tid över till de arbeten som behövs göras efter lektionen (Dovemark 2004 s.154).
Nedan belyser jag en internationell studie som berör närhetsbegreppet mellan elev och lärare.
Judson och Lawson (2005) undersöker i en studie på vilka sätt grundskolelärare uppfattar begreppet "närhet" i sina relationer med sina elever. Syftet med denna studie är att utforska grundskolelärarnas uppfattningar om närhet och deras koppling till sina elever.
Faktum är att forskare har funnit att studenter med en större känsla av förbindelse till skolan, klassrummet och närhet till läraren har benägenhet för ökad motivation i skolan och presterar högre.
Studien berör att våra samhällen blir mer globala och frågor som lärare-elevrelationer
kommer bara att fortsätta att öka i komplexitet. Författarna anser att påverkan av relationer är gemensam för barns utveckling. Vidare beskriver studien att de förmodar att alla lärare överallt kan dra nytta av att fundera över nuvarande praxis för att förbättra kvaliteten på sin undervisning inom det egna klassrummet. Vidare uppmanar författarna i studien att de finns stora möjligheter i framtida studier att undersöka lärarnas uppfattningar av närhet utifrån ett mångkulturellt och klassperspektiv.
3. METOD
Mitt intresse ligger i att empiriskt undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete. Jag har genom min undersökning försökt förstå människors sätt att resonera eller reagera, särskilja eller urskilja varierande
handlingsmönster (Trost 2005). Studien är en kvalitativ undersökning med intervjuer samt med metoden skuggning (shadowing). För att få stöd av mina egna tolkningar i skuggningen har jag fört observationsanteckningar i en loggbok. I loggboken dokumenterar jag mina observationer samt antecknar kroppsspråk noterar sinnesstämningar och uttryck för känslor.
Kombinationen av intervju och skuggning kommer här att stärka validitet i studien. Min är en etnografisk studie.
3.1 Skuggning
Skuggning eller Shadowing är en metod som inte är så vanlig i Sverige. En skuggning går ut på att jag som observatör är som en ”skugga” bakom den personen jag observerar. Jag följer efter personen vart han än går och antecknar mina observationer i en loggbok.
Barbara Czarniawska (2007) diskuterar metoder i fältarbeten för att studera samtida samhällen. Formen skuggning används för att studera människor i rörelse och riktar sig till samhällsvetare som är intresserade av fältarbetet. Skuggning som metod växer och fler studenter och forskare använder metoden idag.
Ann-Kristin Munter (2008) har använt metoden observation och skuggning i sin undersökning som handlar om hur rektorer kan skapa nya mötesplatser för att utveckla lärarnas reflektion om sin egen praktik. I studien har Munter använt metoden skuggning inom ett lärarkollegium.
Lärarna har i studien gjort observationsbesök hos varandra som leder till att de skall hitta nya mötesplatser för reflektion och se och stimulera deras kunskapsutveckling.
Jag har skuggat en lärare i sju dagar på en högstadieskola i Göteborgstrakten. Jag har valt att kalla läraren Martin i min studie. Jag har följt läraren vart han än har gått och varit med på lektionerna och fört loggbok. Detta material har jag analyserat tillsammans med de svar jag fått från intervjuerna.
3.2 Intervju
Kvalitativa intervjuer är en viktig del för min empiriska undersökning. Intervjuobjekten är två lärare från samma skola. Intervjufrågorna har jag utformat utifrån frågor som kom upp under skuggperioden. Jag har bandat intervjuerna, då det innebär begränsningar att lita till sitt minne
och eventuella anteckningar vid en intervju. (Trost 2005 s.54) Fördelen med att kombinera skuggning och intervju är att jag i studien får ett djupare och mer analyserande svar i
resultatredovisningen. Jag har utformat frågorna så att svaren kommer så nära mitt syfte som möjligt.
Mitt syfte är att undersöka vad man som ämneslärare på högstadiet normalt gör och vilka slags uppgifter man ställs inför i sitt arbete. Intervjumetodens och skuggmetodens fördelar är att jag i studien får en helhetsupplevelse, jag ser personen, ansiktsuttrycket, kroppsspråk och känslor. Jag anser att metoderna intervju och skuggning är lämpliga verktyg för att komma åt svaren på mina frågor:
Vad lägger en högstadielärare mest tid på i sitt arbete?
Vilka orsaker till upplevelsen av tidsbrist ger läraren?
Mina intervjuobjekt är två lärare på en högstadieskola i Göteborgstrakten. Eftersom jag skuggat Martin i sju dagar ser jag det naturligt att intervjua honom efter skuggperioden för att analysen skall få ett djupare resultat samt besvara frågor som kommit upp under
skuggperioden.
Martin som jag skuggat gick ut lärarutbildningen 1998 och har därefter arbetat som lärare på olika högstadier. Den andra läraren jag intervjuat som jag i studien kallar Agneta gick ut lärarhögskolan 1967 och har därefter arbetat som lärare på högstadier, vuxenutbildningar samt arbetat med utvecklingsfrågor som berör förändringar läroplanerna. Ett medvetet val jag har gjort är att välja två lärare med ålderskillnad. Agneta valde jag för att hon har lång
arbetslivserfarenhet i läraryrket vilket gör det intressant att lyssna till hennes syn på lärarrollen och dess förändringar.
3.3 Validitet
Vid kvalitativa intervjuer och skuggning som metod är det svårt att tala om begreppen validitet och reliabilitet på samma sätt som vid kvantitativa metoder som textanalys eller statistik (Teorell 2007 s.57f). Kvalitativa studiers trovärdighet kan dock granskas i form av vilka slags frågor som ställts, om de verkligen svarar och lever upp till dess syfte och att
relevanta stycken ur intervjuerna lyfts fram liksom svar som inte hör till syftet tas bort (Trost 2005 s.29). Detta har jag försökt att göra under arbetes gång och i resultatredovisningen.
Svårigheter som dykt upp under arbetets gång under skuggperioden är bland annat att det var otroligt tidskrävande. Det var också svårt de första dagarna att hänga med i svängarna och följa efter läraren vart han än gick. Men efter några dagar gick det bättre. Mina intervjufrågor samt tolkning av loggboken från skuggningen kommer naturligtvis att färgas av mina egna erfarenheter som jag har då jag arbetat extra som lärare. Har under arbetets gång försöka vara så neutral som möjligt.
Ibland har det varit svårt att endast verka som observatör i klassrummet, att inte ”ha möjlighet” att vara till hjälp i olika situationer som uppstår i klassrummet eller utanför. De första dagarna frågade eleverna mig om hjälp på lektionen och vid någon enstakad gång frågade läraren mig. Men eleverna och läraren accepterade snabbt min roll som observatör och jag kom in i rollen efter några dagar. Visst kände jag mig efterhängsen då jag hela tiden var en skugga bakom läraren.
4. RESULTATREDOVISNING
Jag har valt att kalla skolan där jag utfört min studie på för Västerskolan. Under min skuggperiod på Västerskolan fick jag möjlighet att följa med en lärares vardag under sju dagar. Dessa dagar var otroligt fascinerade, intressanta, häpnadsväckande och krävande. Som en skugga följde jag efter läraren Martin vart han än gick. Jag dokumenterade dagarna i en loggbok som jag nu har analyserat. Som blivande lärare har det varit mycket lärorikt att följa en lärares vardag. Redan efter första dagen reflekterade jag hur mångfasetterat läraryrket är.
När en lärare går till sitt arbete vet hon/han aldrig hur dagen kommer att bli. Det är ett möte med människor, ungdomar och det är extra speciellt om man jobbar på högstadiet där ungdomarna genomgår sin mest krävande period i sitt liv, puberteten. Eleverna lever utifrån sin verklighet i skolan som kretsar kring identitetskriser ”vem är jag”, kompisar, smink och prestation med mera. Tidigt i mina observationer blev jag förvånad över den totala
tillgängligheten som jag upplevde att läraren visar i förhållande till sina elever. Läraren servar
eleven från att eleven kommit in i klassrummet tills lektionen är slut. Även efter och innan lektionstid finns läraren också tillgänglig i korridorer, i lärarlagsrummet och i matsalen.
Då jag analyserat materialet av skuggperioden och intervjuerna har jag utgått utifrån tre begrepp; service - tillgänglighet, tiden och närhetskulturen mellan elev och lärare. Jag kommer att ta ut citat från loggboken och intervjuerna och utifrån begreppen diskutera materialet. Jag har valt att börja min resultatredovisning med att redovisa en hel dags observation på skolan. Jag har valt en dag som jag anser är representativ för de sju dagarna.
4.1 ”Västerskolan”
Beskrivning av Västerskolan från loggboken: Västerskolan är en 7-9 skola med profilen
"Hälsa & Idrott". Det går ca 350 elever på västerskolan som ligger vackert i ett naturområde på en höjd. På baksidan finns en stor basketplan och till skolan hör ett stort idrottshus till och två stora fotbollsplaner. Skolan är nybyggd och fräsch, matsalen känns mer som en
lunchrestaurang än ”bamba”. Där serveras det vällagad mat med varierad matsedel och stor salladsbuffé.
Anteckningar från loggboken: Möter några tjejer utanför skolan som tittar på en klasskompis nya EU-moped. Svart, blänkande ny står den där bland de andra vesporna. Jag
uppmärksammar att det är många elever som kommer med moped till skolan. Det är status att ha vespa. Räknar till totalt 32 st varav 3 är motorcrosscyklar. Cyklar mest mountingbikes står vid skolväggen. Västerskolan ligger i ett medelklassområde och de flesta av eleverna bor i villa.
4.2 Fallbeskrivning av en skoldag utifrån ett lärarperspektiv Loggbok 02-03-09
Möter Martin i korridoren 10 min innan lektionen skall börja. Han prickar av elever till hälsodagen som skall hållas på torsdag. Två elever går fram till Martin och ställer frågor. Vi går in i lärarlagsrummet och kollar schemat. Jag följer Martin in i klassrummet och
engelsklektionen börjar (lektionen är 60 min).
Jag sitter långt fram i klassrummet och riktar mig mot eleverna. Placeringen väljer jag för att få ett lärarperspektiv. Det är småpratigt i klassrummet. Eleverna börjar med sina projekt, Robin Hood tema, en skrivuppgift. Rörig start, en kille springer ut, en annan kille tittar in i klassrummet. Martin går från klassrummet, lämnar en lapp (angående hälsodagen). Han är tillbaka efter fem minuter. Engelsklektionen flyter på bra. Småpratigt, klassen jobbar med sina projekt. Det är nog en typisk måndagsmorgon, lite rörigt och stimmigt. Fem minuters
bensträckare. Martin hjälper en elev med uppgiften under pausen. Martin hämtar in de elever som inte kommit tillbaka. Fortsätter lektionen med uppgiften. Elever droppar in. Martin med bestämd röst ber eleverna att sänka ljudnivån.
- Det väsnas för mycket, viska till varandra, för att vi skall orka dagen.
Det blir lite lugnare men småpratet fortsätter då eleverna samarbetar. Martin går runt och hjälper eleverna under lektionen. Jag blir trött i huvudet av surret och småpratet. Några elever småbråkar och några påpekar att lektionen är slut om tio minuter. Småbråket utökar sig till en annan grupp elever. Martin går in och bryter. Gliringarna fortsätter lite smått. Nu är det fem minuter kvar på lektionen. Martin går aktivt runt och hjälper eleverna. Han hjälper, samtalar och bekräftar eleverna.
- Är du trött idag?
Några min kvar, Martin bekräftar klassen att de jobbat bra men att de måste tänka på att få ner ljudnivån.
- Puss och kram! Hej då!
Paus 10.55-12.55 Lunch
Jag går igenom med Martin mer omfattande vad jag skall skriva om samt mer grundligt vad metoden skuggning innebär, att jag skall följa med honom vart han än går.
Två män från brandmyndigheterna kommer in i klassrummet, ställer några frågor till Martin.
Går tillbaka till arbetslagsrummet. Jag observerar. Martin planerar hälsodagen med kollega, två andra lärare ansluter. Diskuterar veckan. Martin går och kopierar till hälsodagen (15 min) sätter upp lapparna och är tillbaka i arbetslagsrummet. Fortsätter planeringen inför
hälsodagen. Presenterar mig för de andra lärarna.
Pedagogisk lunch: Äter i matsalen tillsammans med eleverna. Martin beskriver den pedagogiska lunchen. Måste rycka in om något händer.
Dricker kaffe i lärarrummet. Diskuterar med lärare om förändringen i skolan genom historien.
En lärare uttrycker att:
- Det finns ingen tid att förbereda en kreativ lektion längre. Jag frågar vad som prioriteras bort?
- Undervisningen (äldre lärare). Det var bättre förr. Martin menar att föräldrarna har bra koll på vad barnen gör, inte bättre förr. Diskussionen flyter in på läraryrket. En lärare menar att det beror på att det är ett lågstatusyrke och det är därför det inte händer något. Det finns en frustration bland lärarna. Tiden räcker inte till!
Vi är tillbaka i lärarlagsrummet: Fortsättning av planering av hälsodagen. Lärarna bokar bowlingbanor samt beachvolleybollbanor. Martin ger mycket bekräftelse till sina kollegor.
- Bra jobbat!
Martin förklarar att de blir en så kallad brandkårsutryckning med hälsodagen, merjobb för lärarna. Martin lämnar hälsodagen och börjar planera engelsklektion med tema hälsa, där eleverna skall översätta recept. Samarbetar med en kollega.
I lärarlagsrummet diskuteras fördelar och nackdelar med lärarlag eller arbeta individuellt.
Fördelarna är att lärarna tar del av varandras lärdomar, lektionerna i ämnena blir likartade, bra för föräldrarna att samma kunskap lärs ut. Nackdelar är att lärarlagsarbetet är tidskrävande
Under planeringen i lärarlagsrummet blir lärarna avbrutna två gånger när det knackar på dörren och elever ställer frågor om hälsodagen.
- Får jag byta aktivitet?
- Vilken dag är svenskaläxan till?
Svensklektion 12.55-14.15
Det är full aktivitet i korridoren. Skåpsdörrar slås upp och stängs. Gitarrspel, grupper står och pratar, stimmigt, elever på väg till sina lektioner. Lektionen börjar.
- Arbetsro, poängterar Martin.
Eleverna får komma fram till Martin med sin uppgift. Martin ger beröm och bekräftelse till eleverna. Halvklass, några är ute på praktik. Bra stämning i klassen, skrattar tillsammans med Martin. Eleverna jobbar självständigt. Martin går runt och hjälper. Har hela tiden att göra.
13.30 börjar bli oroligt i klassrummet.
- Martin, Martin, Martin… Vill ha hjälp.
- Snyggt jobb!!!
- Jag fattar inte?
- Substantiv står i obestämd form…
Blir lugnare i klassen, bra arbetsklimat.
- Bestämd eller obestämd?
Bensträckare 5 min. Martin går ut i korridoren, pratar med eleverna. Frågor om hälsodagen, möter kollega planerar i korridoren vilka sporter som skall köras. Snabb sväng in i
lärarlagsrummet. Vattenkokare på, en snabb kopp grönt te, pratar och planerar hälsodagen.
Kollega fixar fika till lärarlagsmötet. Kollar så att alla elever är inne, checkar korridoren innan lektionen börjar igen.
Fortsätter 13.55
- Viktoria fick en ros av prinsen.
Mellan lektionerna är det mycket fokus på hälsodagen. Lektionen flyter på i lugnt tempo. Jag frågar mig själv om alla jobbar med uppgiften? Martin har en positiv personlighet, skapar god stämning i personalgruppen.
Reflekterar hur krävande lärarrollen är: Hur räcker man till? Martin går från elev till elev.
Svårt att stilla allas behov. Det finns många olika behov bland eleverna. En del ambitiösa och har lätt att lära sig, andra tar längre tid och svårt att sitta still. Det är ett ständigt ropande på Martin.
- Martin, Martin…
- rykt, rökt, rökt…
- Martin, Martin, Martin..
En elev räcker upp handen länge. Får svar till sist när lektionen är slut.
Martin springer och hämtar ett prov, en minut, sticker iväg snabbt, hinner inte följa med.
Fan… Svårt med skuggningen
Planeringstid: 14.15-15.15
Lektionen är slut. En elev får redovisa med fem utvalda klasskompisar för att hon inte vågade göra redovisningen i helklass. Hon började blöda näsblod på lektionen och är mycket nervös.
- Det är så dåligt…
Martin uppmuntrar att börja. Nickar uppmuntrande till eleven under redovisningen.
- Snyggt Anna! Bra!
Anna får positiv feedback från klasskompisar och lärare. Denna extrainsats tar 15 min extra.
På vägen till lärarlagsrummet möts vi av snöbollar som har kastats in i korridoren. Martin säger till.
Är nu tillbaka i lärarlagsrummet. Martin fortsätter att översätta recept, samarbetar med kollega. Planerar lektioner tillsammans för att underlätta för eleverna och föräldrarna.
Hemkunskapssalen fick de tyvärr inte låna. Synd, Martin ville låna salen för att tillaga recepten. Knackar på dörren. En elev vill byta aktivitet. Martin berättar att han kände sig splittrad under lektionstid. Att ha koll på några elever där borta, samtidigt som en annan ställer en fråga, hörde inte riktigt vad hon sa. Svarar fel, elever börjar skratta. Han
återkommer till eleven och förklarar. Två lärare kommer in i lärarlagsrummet. Martin hinner smita iväg. Fan, jag missade honom igen, han är så snabb. Han är borta i tio minuter. Imorgon skall jag bli bättre på skuggning. Lärarkollega har ett förslag om sagotema i engelskan.
Martin är en person som har ett mycket stort engagemang och många idéer. Han är driven med en positiv inställning och verkar vara väl omtyckt av lärare och elever.
Martin och stödläraren skriver ut recept till engelska lektionen. De två andra lärarna pratar om en konflikt elev/lärare.
- Hittat många roliga recept.
- Fika klart!
Peter, kollega har fixat fika till mötet.
Lärarlagsmöte 15.15
Martin inleder med diskussion om skriftliga betygskriterier. Tar mycket tid att sätta betyg.
7:an skall ha skriftliga omdömen. 8:an, 9:an G, VG, MVG
Åtgärdsprogram skall iföras om en 7:a inte uppnår sina mål. Lärarlaget diskuterar
utvecklingssamtal, kontaktelever och hälsodagen. Det är mycket improvisation i mötet. Det finns ingen dagordning. Snabba beslut tas. Martin tar rollen som ordförande. Martin är med på fredag, fast det är hans lediga dag. Pengar som arbetslaget tjänat in tas upp. Har köpt en projektor. Nu vet lärarna inte om de får ha den i sitt arbetslag. Det finns ett missnöje i gruppen. Lärarlaget vill montera den i taket.
- Annars ställer vi till ett jävla liv!
De måste få rektorns godkännande. VFU-pengar som lärarlaget har tjänat in. Lärarlagen har sin egen budget.
4.3 Analys
Då jag analyserat materialet av skuggperioden och intervjusvaren har jag utgått utifrån de tre begreppen; service - tillgänglighet, tiden och närhetskulturen mellan elev och lärare. Jag kommer att ta ut citat från loggboken och intervjusvaren och analysera materialet utifrån begreppen samt referera materialet till tidigare forskning för att stödja mina resultat.
Intervjufrågorna:
1. Anser du att i din läraruppgift ingår det både att förmedla kunskap samt fokusera på sociala relationer/konflikthantering?
2. Vad upplever du tar mest tid? Sociala relationer eller ämnesundervisning?
3. Hur ser du på tillgänglighetsaspekten? I vilken grad bör man som lärare vara tillgänglig?
4. Har du möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav som lärarrollen kräver?
5. Hur ser du på läraryrket? Har det blivit bättre eller sämre som du ser det?
Fråga 1 berör närhetskulturen Fråga 2 tiden, fråga 3 service - tillgänglighet och fråga 4 och 5 förändringar i läraryrket.
4.3.1 Service – tillgänglighet
Utifrån loggboken och intervjuerna visade sig tillgängligaspekten mycket påtaglig. Då jag analyserat loggboksmaterialet har jag tagit ur citat från texten som har med
tillgängligaspekten att göra. Utifrån intervjusvaren har jag främst fokuserat på frågorna: Hur ser du på tillgänglighetsaspekten? I vilken grad bör man som lärare vara tillgänglig?
Agneta beskrev i intervjun att man som lärare inte behöver vara tillgänglig jämt. Hon tycker att en lärare skall vara på sin arbetsplats 40 h i veckan, men då skall också läraren ha
möjlighet att kunna arbeta ostört och få undanstökat rättningsarbete och annat administrativt arbete. Hon menar att det är svårt att jobba ostört på skolan på grund av att läraren hela dagen är tillgänglig för eleven. Lärarna arbetar i arbetslag och arbetsrummet de delar är litet och ligger i anslutning till korridoren. Agneta uttrycker:
Det knackar ju ideligen så du blir ju störd och ibland måste du ringa samtal eller sitta och maila va, sitta och rätta och planera det går ju inte… man åker hem trött på kvällen och jobbar med skolarbetet och det tycker jag är jobbigt.
Även Martin uttrycker att han känner sig mer och mer tillgänglig idag. Han har mer kontakt med föräldrar idag, som att skicka ut mail och information. Detta uppskattas av föräldrar.
Själva tillgängligheten som lärare på skolan är en svår fråga tycker Martin;
Ibland kan jag känna att man kanske curlar lite väl mycket… man lämnar inte tillräckligt med utrymme för eleverna för att ta det ansvaret.
Martin poängterar också att individualiseringen i dagens skolor gör att läraren har ett samspel med eleven på detaljnivå. Detta resulterar att lärarna ställer otroligt höga krav på sig när det gäller sin tillgänglighet för eleven.
Tillgängligheten i klassrummet kan se olika ut beroende på vilken undervisningsmetod läraren använder. Anteckningar från loggboken: Martin går från elev till elev. Svårt att stilla allas behov. Det finns många olika behov bland eleverna. En del ambitiösa och har lätt att lära sig, andra tar längre tid och svårt att sitta still. Det är ett ständigt ropande på Martin.
Båda lärarna är överens om att det borde finnas ett ställe på skolan där de inte är tillgängliga.
Ett rum där de kan sitta i lugn och ro och göra sina rättningar och planera lektioner samt administrativt arbete. Agneta menar att;
Det är viktigt att jag memorerar personen i huvudet när jag rättar och då krävs det att jag får sitta i lugn och ro. Däremot tycker jag att eleverna får prata med mig och jag inte får snäsa av dem. Jag försöker prata med dom och är det så att de har ett problem så kanske kan man diskutera det efter lektionen eller om man har en stund över, men inte att eleverna styr… dom måste lära sig att vi är till för varandra och det är ju också för att få upp respekten.
Anteckningar från loggboken; efter en lektion gå vi ut i korridoren och en elev från en annan klass frågar vad de har för läxa tills imorgon? Jag frågar Martin hur det är att hela tiden vara tillgänglig? Martin svarar:
Jag finns ju här hela tiden. Det var annorlunda när jag gick på högstadiet. Jag är alltid tillgänglig. Men ibland är det faktisk kul!
Det jag uppmärksammar efter några dagars skuggning är att Martin byter sin
undervisningsmetod. De första dagarna gick han runt i klassrummet och hjälpte eleverna, eleverna ropade konstant på honom och han sprang från bänk till bänk. Istället för att Martin sprang runt fick eleverna komma till honom.
Anteckningar från loggboken: Eleverna behöver hjälp av Martin och han får ständigt avbryta det han håller på med. Jag upplever att Martin är stressad idag. Han har mycket att fixa. Hur skall han hinna? Martin går runt i klassen och hjälper eleverna. Det börjar bli högre volym i klassrummet. Några jobbar på bra, några verkar inte jobba överhuvudtaget.
Efter att han bytt metod såg jag en klar skillnad. När eleverna fick gå fram till Martin istället resulterade detta i att det blev lugnare i klassrummet samt att Martin var mindre stressad.
Samtidig är det svårt att bryta den gamla undervisningsmetoden. Under denna period som jag skuggat Martin var det tid för utvecklingssamtal och Martin hade mycket att stå i. Tiden emellan lektionerna måste Martin fortsätta med bedömningen till utvecklingssamtalen.
Anteckningar från loggboken: Martin har samma metod som de senaste dagarna, att eleverna får komma fram till honom när de behöver hjälp. Snabbt bildas det en kö vid Martins bord.
Kön ringlar sig ut i klassrummet. Många av eleverna är klara med häftet och vill att Martin skall titta på det. Hjälpläraren sätter sig vid en elev och hjälper. Kön minskar och det sprider sig ett lugn i klassen. En elev sitter försjunken i tankar och jobbar inte med uppgiften. Några elever har satt sig i grupprummet och arbetar självständigt. Det blir en avlastning för Martin när hjälpläraren är där. Martin och hjälpläraren har att göra hela tiden. Det är en konstant kö till Martin. 10.50 börjar eleverna bli oroliga. En elev gör piruetter längst bak i klassrummet.
Sätter sig sen och fortsätter jobba. Nu är det ingen kö, killarna börjar prata sport med Martin.
Gud vad bra det går idag, säger Martin och nickar till mig.
- Jag slipper springa som en skållat troll.
Lektionen börjar nå sitt slut. Ses i nästa vecka!
Min upplevelse utifrån skuggperioden och intervjuerna är att lärarens tillgänglighet är total i klassrummet. Martin menar att lärarrollen innebär att vara överallt, serva eleverna och alltid vara tillgänglig. I intervjun med Agneta uttrycker hon tillgängligheten;
Även om man har bestämt sen innan att man skall vara tuff och hård och ställa krav på ungarna så hamnar man lätt i detta att serva dom i alla vägar. Kan du öppna skåpet åt mig? Javisst. Ja, ja har du ingen nyckel med dig…och jag har ingen penna... nähä men kan du inte låna någon, nä det är ingen som har, men vänta lite då, vänta så skall jag hämtar en penna åt dig, kan du öppna den dörren här... var är min bok ? ja, jag skall se här... Det är vansinnigt, kan du ge mig boken där... och så kommer jag på mig själv att jag springer och gör detta, vad har hänt?
Den totala tillgängligheten lärarna beskriver är att de sällan har någon elevfri tid till de arbeten som skall göras innan och efter skoldagen. Det finns en frustration om att arbetet aldrig blir färdigt.
Även flexibiliteten hos läraren blir tydligt i analysen. Lärarens roll är att möta varje elevs behov. Detta stämmer överens med Dovemarks (2004) tidigare forskning. Att läraren skall vara flexibel i flera olika meningar uppkommer i Dovemarks intervjuer från sin studie. De centrala som kommer upp är att läraren skall möta varje individuell elev efter dess behov.
Lärarens roll är att inspirera och ge vägledning till varje enskild elev. Dovemark ser den
flexibla inspirerade handledaren och den nya elevrollen som innebär att ansvar, planera och utvärdera.
4.3.2 Tiden
En replik som hela tiden återkommer under studiens gång är att "tiden inte räcker till".
Hargreaves inleder sin rapport om tid med ”Tiden är frihetens fiende”. Han menar att ”tiden är en central dimension i lärarens arbete” (Hargreaves 1998 s.107).
Under min skuggperiod med Martin och utifrån intervjuerna uppdagades temat tiden. En lärare har 34 timmar i veckan för arbetsförlagd tid, åtta timmar förtroendearbetstid och en timma friskvård. På den arbetsförlagda och förtroendearbetstiden skall läraren genomföra planeringsarbete som innebär, föräldrakontakt, lärarlagsmöten, rätta prov, elevbedömning, lektionsplanering med mera. Många lärare upplever att tiden inte räcker till. En spontan kommentar från en lärare underkafferasten i lärarrummet säger; Det finns ingen tid att förbereda en kreativ lektion längre. Agneta uttrycker i intervjun att hon önskat att hon haft mer tid att planera roligare lektioner. Hon beskriver att:
Nu har man ju jobbat så länge så man klarar av att köra en lektion lätt utan att behöva planera för mycket, va… Du kan inte komma in till en lektion och inte veta vad du skall göra för då tar dom över fullständigt. Dom behöver tydliga riktlinjer vad som gäller.
Martin beskriver problematiken att lärarna ligger ett halvt steg efter hela tiden för att det är en stor arbetsplats och att informationsflödet aldrig ligger i fas;
… nu skall det lösas, nu skall vi göra det… så tiden till att planera för att genomföra gemensamma grejer den finns inte riktigt. Utan det är ju uppdelat på det här små konferens timmarna.
Detta resulterar i känslan att tiden aldrig räcker till. I samtalet med Martin kommer vi in på lärarlagets tidskrävande arbete. Fördelar med samarbetet i lärarlaget är att lärarna tar del av varandras lärdomar, lektionerna blir likartade, nackdelar är att det är tidskrävande. Martin beskriver att det är mycket att göra nu. Anteckningar från loggboken: Det bränner till, nu när
det är tid för utvecklingssamtal, många bollar i luften och Martin måste imorgon sätta sig ner med bedömningarna... Martin skriver mail till föräldrarna om tider till utvecklingssamtalen.
- Jävlar, datorn hänger sig…
Martin berättar att det är totalt 13 utvecklingssamtal inbokade nu. Han sitter kvar och jobbar en halvtimma extra innan han går hem Under dessa perioder då det är utvecklingssamtal och betygsättning är tiden extra knapp. Under skuggperioden berättar Martin att under
utvecklingssamtalstider blir det tyvärr stressigt och tiden räcker inte till, han uttrycker:
Det är mycket nu ... Kollega har varit borta och inte kunnat vara med på klassråden då vi planerar… alla utvecklingssamtal måste skrivas och planeras parallellt med
lektionerna.
En av dagarna går Martin går till ett avskilt rum och fortsätter med utvecklingssamtalen på förtroendetiden, han jobbar med utvecklingssamtalen ca två timmar. Ett annat exempel som kommer upp är då det är andra aktiviteter i skolan som bryter den traditionella dagen.
Hälsodagen som skolan anordnade gör att det krävs extra tid för lärarna att planera. Från loggboken inför hälsoveckan: Martin planerar hälsodagen med kollega, två andra lärare ansluter. Diskuterar veckan. Martin går och kopierar till hälsodagen (15 min) sätter upp lapparna och är tillbaka i arbetslagsrummet. Fortsätter planeringen inför hälsodagen.
Martin förklarar att blir en så kallad brandkårsutryckning med hälsodagen, alltså merjobb för lärarna som tar extra tid. Min uppfattning är att dessa fem-tio- eller femtonminutersuppdragen som att tex kopiera, informera, praktiska lösningar, utvecklingssamtal tar mycket av den arbetsförlagda tiden. Anteckningar från loggboken: Springer på Martin i korridoren 09.00, han har en bunt med papper i handen och är lite stressad.
- Hej! Har kopierat ledighetsansökningar till eleverna.
När jag analyserar en lärares dag blir resultatet att mycket av tiden på skolan går till just dessa
”osynliga” uppgifter. Hargreaves (1998 s.107) menar att genom tiden har vi möjlighet att se hur lärarna strukturerar sitt arbete, samtidigt som tiden begränsar dem
En annan del som tar upp lärarens tid är de sociala relationerna, som jag kommer närmare in på i kapitlet närhetskultur mellan elev och lärare. Utifrån tidsaspekten ställde jag frågan: Vad upplever du tar mest tid? Den sociala relationen eller ämnesundervisningen? Svaren från Agneta och Martin var likartade. Agneta berättar att trots allt hon spenderar mest tid i undervisning. Hon beskriver vidare att det tar väldigt mycket tid att göra dokumentationen kring eleven, när det händer någonting, utvecklingssamtal eller enskilda samtal. Detta skall skrivas och dokumenteras och det kan ta väldigt mycket tid. Hon beskriver att den tiden skulle hon behövt för att planera sina lektioner. Agneta berättar vidare att hon tycker det är för mycket dokumentation;
Vi gör för mycket, vi skriver och dokumenterar och för lite agerande.. Utan sen går tiden och så är det dags för ny dokumentation, det händer för lite. Varför gör vi allt detta?
Min uppfattning utifrån intervjusvaren är att det finns en frustration hos lärarna. Alla dokument som skrivs samlas på hög och det är en trög process innan det händer något.
Martin berättar att då det gäller hans lektionstid så måste han försöka fokusera på kunskapen och inlärning. Däremellan, dvs den arbetsförlagda tiden utanför lektionen, upplever han att större delen av arbetstiden går ut på andra saker som kommunikation med hemmet,
kommunikation mellan elever, konflikter, rent praktiskt stöd för att eleverna skall komma vidare, ta sig igenom ett problem av specialkaraktär med mera. Han uttrycker:
På något sätt så när jag sätter min fot härinne så är tiden fylld av allt det här och jag får inte heller möjligheten att sitta ner helt själv... att vara helt fri från... vad skall man säga? Allt det som rör ungdomarna... Eftersom vi sitter på ett litet rum med tio stycken lärare i arbetslaget och det knackas på dörren i ett...
Martin fortsätter att berätta att det kanske har lite att göra med hur man är som person, att man kan kanske säga nej, jag kan inte möta dig just nu. Men ofta känns det som det är akuta saker som måste redas upp och göras.
Agneta berättar vidare att hon saknar fler människor som har den kompetensen inom sociala frågor som skall integreras på skolan. Hon anser att:
Det går åt så pass mycket tid till detta och jag känner många gånger när dom står och sliter i mig och jag skall iväg för jag skall passa min lektion… då vill jag ju inte komma tio minuter försenat för då lär dom sig det beteendet. Håller inte lärarna tiden så behöver inte de hålla tiden. Och då kan ju inte jag säga att jag stått och pratat med en elev som mått dåligt. Det här tycker jag är oerhört störande och att vi inte har
tillräckligt med resurser här att lämna över… det känns som det har minskat.
Både Agneta och Martin beskriver att det behövs mer resurser som kan avlasta lärarna i det sociala arbetet med eleverna och att det fanns bättre uppslutning med elevhälsoteamet. Martin berättar att det flesta problem som kommer upp under skoldagen löser han direkt:
…vilket naturligtvis innebär att många andra blir lidande för det. För att min tid upptas av att bryta en lektion, plocka ut ett par elever, diskutera, i de tillfällena det inte går att vänta. Vissa situationer kan inte vänta för att eleven mår såpas dåligt.
Martin berättar vidare att han upplever att när de sociala bitarna tar över är de så pass viktiga att de måste få inkräkta lite grann på hans tid eller sitt upplägg vilket gör att nästa lektion inte blir som han tänkt sig. Han menar att:
Man kan ju gräva ner sig och tycka att det är tråkigt och att det inte blir som man har tänkt sig med som sagt var man måste försöka tänka på helheten. Vad hade hänt om jag inte hade gått in och tagit den här konflikten eller den här sociala formen när en elev mår dåligt?
Martin beskriver att lärarrollen kräver oerhört mycket improvisation. Läraren har en grovplan och sen så måste personen vara öppen för att den kommer att förändras, för det gör den, det blir aldrig som man tänkt sig, det blir alltid förändringar menar Martin.
Utifrån min analys om tiden ser jag att fler arbetsuppgifter läggs på läraren som
föräldrakontakt, planering med arbetslaget samt sociala relationer. Det stämmer överens med den flexibla läraren som Dovemark (2004) beskriver. Dovemark menar att lärarens roll är att lära ut till eleven och att själv ta ansvar, sätta upp mål, planera och utvärdera sin egen
utveckling. Men lärarrollens uppgifter är också att läraren förväntas vara flexibel i
lärarlagsarbetet, ha uppsikt på resursfördelningen och ändra verksamheten om det uppkommer problem.
4.3.3 Närhetskultur mellan elev och lärare
Närhetskulturen som är mellan elev och lärare är en viktig aspekt som på senare år tagit plats i diskussion bland lärare, forskning och i massmedia. I Granaths (2008 s.177) forskning
beskriver hon en kultur som växt fram genom intimiserand relationer mellan lärare och elev som kan vara att förhandla och lirka med eleven. Martin uttrycker i intervjun om
tillgänglighet att: Ibland kan jag känna att man kanske curlar lite väl mycket.. Begreppen tillgänglighet och närhetskultur ligger varandra mycket nära. I detta kapitel kommer jag att fokusera på frågan: Anser du att i din läraruppgift ingår det både att förmedla kunskap samt fokusera på sociala relationer/konflikthantering?
Agneta menar att hennes huvuduppgift är undervisning men att alla lärare bör ha kunskap om hur elever reagerar i olika situationer för att förstå deras problem. Hon berättar vidare att hon inte tycker om när hon skall agera som socialarbetare. Hon uttrycker att den kompetensen har hon inte och hon säger att hon saknar fler människor med den kompetensen som skall
integreras på skolan. Det går åt mycket tid till sociala relationer med eleverna, se kapitlet om tid. Agneta berättar vidare att från början var det två kuratorer, bland annat en kille som arbetade på skolan. Hon uttrycker:
…jag saknar mer män i skolan. Det kan jag tydligt säga. Det behövs! Även om jag sitter och pratar med pojkarna så känner jag att den här personen hade behövt prata med en kille eller en karl.
Agneta uttrycker att det bör finnas fler män som arbetar på skolan. Hon menar att det finns brister i skolan och att det behövs mer varierande personal:
Det behöver inte bara vara utbildade socionomer utan även kringfolk… äldre människor som vi har haft som klassmorfar, för det finns ju barn som varken träffar mormor eller morfar eller farmor eller farfar, dom har ingen och många gånger är det splittrade familjer. Vanliga vuxna som bara kan finnas till för eleverna på ett naturligt sätt, gärna i hälsoteket och korridorerna.
Utifrån Agnetas svar förstår jag att det finns ett otroligt behov av fler vuxna på skolan.
Martins svar på frågan är: Absolut! Han menar att det går i varandra hela tiden och att en idealsituation aldrig existerar. Det händer alltid nya saker som läraren måste ta hänsyn till och utgå utifrån hur eleven mår för tillfället. Han berättar vidare om olika sociala relationer och vad de spelar för roll:
…kamratrelationer, hur dom mår? Vad som har hänt och vad som kommer att hända sen? ... allt påverkar hela klimatet, det räcker med att en elev mår dåligt så påverkar det hela arbetssituationen.. med vad och hur jag jobbar med eleverna... jag känner att jag ändrar mig… det är väldigt mycket en kameleonts roll som ändras från ena sekunden till den andra. På gott och ont.
Martin förklarar att erfarenhet spelar stor roll för att komma nära eleven på rätt sätt:
Jag vet min vuxenroll och gränsen däremellan …vilket man kanske inte riktigt kände som tjugoåring. Då trodde man att det var lättare att som kompis komma nära eleven och därigenom nå resultat. Det fungerar inte utan du måste agera på ett vuxet sätt;
korrekt, vänligt och lyssna. Så måste det vara! Det är ju någonting som jag lärt mig i och med att jag själv har barn. Man blir säkrare och säkrare i den rollen i det dagliga mötet med eleverna.
Det visar sig utifrån intervjusvaren och loggboken att den närhetskultur som finns mellan lärare och elev beror på att lärarrollen utökats till ett mer socialt arbete. Både Agneta och Martin beskriver att det behövs fler resurser som kan avlasta lärarna i det sociala arbetet med eleverna och de efterlyser att det är bättre uppslutning med elevhälsoteamet. Granath (2008)
uttrycker i sin studie att skolkulturen gått från en offentlig arena till en privat och att läraren uppträder mer som en coach, en personlig rådgivare som stöttar, uppmuntrar och bekräftar eleven. Hon menar att det ställs höga krav på lärarrollen där både kunskapsundervisning och sociala relationer ingår.
Det finns likheter i mina intervjusvar och med Dovemarks (2004) studie. I studien tas den positiva aspekten upp av att lärare och elever fått en närmare relation till skillnad från förr.
Idag har läraren en social relation utöver lektionsundervisningen samtidigt som det finns lite tid över till arbete som behövs göras efter lektionen. Tidsbristen beskriver också Martin och Agneta i intervjusvaren samt att det finns ett behov av fler vuxna på skolan.
Under en hälsodag på Västerskolan upplever jag att lärarna kommer eleverna nära. Det är en dag då sociala relationer utvecklas på ett naturligt och enkelt sätt. Anteckningar från
hälsodagen: Musik som dunkar ut från högtalarna, klubbor som slås, kroppar som rör sig.
Gymmet är populärt och många elever vill prova maskinerna. Martin och kollega går runt och instruerar. En grupp killar kör hantlar och gymnastiktjejerna tänjer. Det är härlig stämning i rummet.
– Martin kan du hjälpa mig?
Kollega tar med en grupp tjejer inför thaiboxning och självförsvar. Uppvärmning av kroppar och leder. Tjejerna skrattar och fnittrar. Eleverna gillar verkligen att röra på kroppen. Det är en glad stämning i gruppen. Elever pratar och är upprymda:
– Vi vill slåss.
– Vi vill göra kickar.
Lärare instruerar och tjejerna jobbar med mitsar.
Eleverna ställer frågor till läraren:
– Har du fått sådana sparkar på dig någon gång?
Alla får prova att spärra med läraren, slag, kickar och knäning.
– Hög spark, låg spark…
Läraren pratar om självförsvar och tjejerna lyssnar aktivt. Från fnittret växer styrka fram i tjejerna. Kroppshållning, starka kroppar och att våga använda kraft... Roligt att se den självkänsla som snabbt växer fram då tjejerna har möjligheten att visa sin kraft och styrka.
Läraren är bra på att uppmuntra och locka fram självkänsla och den fysiska styrkan i kroppen med tjejgruppen. Tjejerna har mycket kraft!
En av lärarna berättar att ofta är det de eleverna som har svårt på de teoretiska lektionerna som funkar hur bra som helst på fysisk aktivitet. Där är de strukturerade, tar ansvar och är aktiva. Denna dag byggs en relation upp mellan lärare och elever, detta resulterar till att lärare och elever kommer närmare varandra.
Hälsodagen är ett exempel på hur närhetskulturen stärks mellan lärare och elev. I Judson och Lawson (2005) studie som behandlar begreppet "närhet" mellan lärare och elever har de kommit fram till att elever med större närhet till läraren har benägenhet för ökad motivation i skolan och presterar högre.
4.4 Den nya lärarrollen
Jag kommer i detta kapitel titta på den nya lärarrollen. Utifrån mina resultat har jag kommit fram till att det är många mekanismer som spelar in. Lärarens tillgänglighet och
närhetskulturen mellan lärare och elev är två delar som jag kommer titta närmare på i detta kapitel.
En av orsakerna till den förändrade lärarrollen ligger i det politiska samhällsklimat som jag belyste i kapitlet tidigare forskning. Det har skett ett decentraliseringsarbete inom skolans område och styrningen som tidigare skedde centralt har förändras och decentraliseras till kommuner.
Läraren har kommit att få en annan roll i skolan. Eleven skall idag ta ett större ansvar i sitt lärande och läraren fungerar mer som en handledare. Det centrala i den nya läroplanen är att läraren skall utgå utifrån individen och utgå utifrån dess förutsättningar, alltså att lärandet individualiseras. (Lpo-94)
I detta kapitel har jag fokuserat på frågorna:
Har du möjlighet att leva upp till de förväntningar och krav som lärarrollen kräver?
Hur ser du på läraryrket? Har det blivit bättre eller sämre som du ser det?
Agneta beskriver att lärarrollen idag är väldigt komplicerad; Den är inte är utredd och det finns ju inte den befattningsbeskrivning som det fanns förr som talar om vad som ingår i en tjänst.
Hon berättar vidare att hon tycker att lärarrollen blivit väldigt oklar. Inte bara det som kopplas till eleverna utan även det ansvaret som kommer att ligga högre upp exempel IUP (skriftliga omdöme) och slutliga omdömen.
Då bestämmer man på ”högre ort” att så här skall vi göra. Ja, vad gör man, det är människor som skriver böcker och tjänar pengar på detta, det kostar hur mycket som helst, utredningar av det här med IUP, men när det kommer till kritan och skall verkställas, då har de inte ett konkret råd. Hur skall det här se ut? Det är fruktansvärt dåligt.
Hon berättar vidare att det som händer är att rektorerna träffas och sitter på möten där det diskuteras skriftliga omdömen. Sen skrivs det ner och så görs var och en av lärarna som de tycker.
Den här oredan ställer till mycket för då gör kanske jag på mitt sätt och ett annat arbetslag på sitt sätt, det finns liksom inte någon riktig norm, men det har ju också med att göra att man har decentraliserat. Förr var ju allt centraliserat och det var inarbetat och det var inarbetat alldeles för länge, så de gick nästan inte att rucka på någonting…
från att man decentraliserat så skall man nu bygga upp det igen.
Martin beskriver också att det är mycket administrativt som skall göras. Speciellt under den perioden då lärarna arbetar med IUP- individuell utvecklingsplan. Arbetet sker i samspel med föräldrar genom utvecklingssamtal tillsammans med eleven. Mycket skall dokumenteras och vi är ju världsmästare i Sverige på att samla på oss dokument, menar Martin. Han menar att kanske skulle det finnas mer standardiserade sätt, exempelvis att det finns en mapp centralt på skolan som sköts av några eller någon. Martin uttrycker att:
