Sten Jonsson 1929-2010

35

Ent. Tidskr. 132 (2011) Sten Jonsson 1929-2010

En stor förkämpe för entomologi och naturvård har hastigt lämnat oss. Sten Jonsson, museiin- tendent vid nuvarande Evolutionsmuseet i Up- psala, var född i Bänatorp, Algutstorp socken i Västergötland, den 22 januari 1929. Aktiv in i det sista avled Sten den 28 december 2010 i Uppsala 81 år gammal.

Sten bodde tillsammans med sina två äldre systrar och föräldrar på en relativt stor bondgård, som gått i arv. När Sten var 6 år dog hans far i en svår sjukdom. Gården, som låg ca 5 km från Vårgårda samhälle såldes, men tillhörande skog, ca 51 ha behölls. Familjen flyttade in till mormors hus i Vårgårda centrum och bodde där 10-11 år.

Därefter flyttade familjen in i ett nybyggt hus i utkanten av Vårgårda. På mormors tomt fanns ett gammalt hönshus, där Sten och hans kamrat Dan- iel inredde ett ”laboratorium”. Pojkarna gjorde en hel del mer eller mindre riskabla experiment.

Vid ett tillfälle var det nära att huset flög i luften.

Pojkarna hade på apoteket inköpt diverse pulver och vätskor, som de sa att mor hade beställt. En gång skickade Sten sin mamma att handla ingre- dienser; apotekaren som förstod att det handlade om att tillverka sprängämnen frågade ”Vet inte fru Jonsson vad detta är?”. Hon ville inte erkänna att hon inte visste, men Sten och Daniel fick nog inte sitt krut den gången. Intresset för fåglar och småkryp var också stort liksom intresset för att studera stjärnhimlen. Sten läste mycket, alltifrån indianböcker till dagstidningar. I skolan kallades han ”professorn”, eftersom kamraterna tyckte att han kunde allting och mindes vad han hade läst.

Sten tog realexamen i Herrljunga och studenten i Borås. Sin militärtjänstgöring gjorde han vid Karlsborgs luftvärnsregemente. Sten var mycket musikintresserad och spelade Ess-kornett och tvärflöjt i sin ungdom. Han hörde direkt om en ton var falsk och under hela livet kunde han på pianot lätt locka fram melodier. Ett annat stort intresse blev modellbygge och modellflyg. Då vaknade också intresset för segelflyg och han tog så småningom segelflygcertifikat på Ålleberg.

Den verksamheten fortsatte han med till långt in på 1960-talet.

Sten studerade genetik i Stockholm och ar- betade med forskning på bananflugor på genet- iska institutionen tillsammans med professor K G Lüning. Botanik och zoologi läste han i Upp- sala. Hans genetikstudier ledde till ett intresse för hur det mänskliga genomet kan påverkas av radioaktivitet, och under en period på 1950-talet deltog han aktivt i kampen mot att Sverige skulle skaffa atomvapen, i organisationen Aktionsgrup- pen mot svensk atombomb (AMSA). 1958 var Sten amanuens på en kurs där en av studenterna hette Gullvy Lindberg. Tycke uppstod mycket snabbt, de gifte sig redan samma år, och förblev varandra trogna ända fram till Stens bortgång.

Sten Jonsson 1929-2010

Sten under nattexkursion vid det nordisk-baltiska

entomologmötet i Uppsala 2007.

36

Ent. Tidskr. 132 (2011) Thomas Persson Vinnersten m.fl.

Sten tjänstgjorde som amanuens och senare som assistent hos laborator och sedermera professor Bertil Kullenberg. Han tog licentiatexamen i entomologi. Han studerade färgvariationer hos stritarna Philaenus spumarius och Neophilenus exclamationes. Insamlingarna gjordes från Abisko i norr till Skåne i söder på slumpvis ut- sedda lokaler. Senare påbörjade han en stor un- dersökning av insekter på lärkträd. Han planter- ade 1963 ca 1500 trädplantor av Larix decidua, eurolepis och sibirica genom en slumpmetod, på en del av familjens skogsägor utanför Vårgårda.

Varje sommar avlästes och noterades trädens tillväxt och tillstånd, förekomst av insekter osv.

Insekterna insamlades och konserverades i sprit.

I Uppsala gav han mycket uppskattade kurser i lästeknik och undervisade också under flera år

i vetenskapsteori vid Zoologiska institutionen.

Under många år ledde han resor till Teneriffa och Tunisien, som del i kursen i insektpatologi för studenter, både från universitetet och från olika organisationer och företag (inklusive An- ticimex). Men minst lika stora som hans rent vetenskapliga och undervisningsmässiga insat- ser är det han gjorde i det administrativa arbete som krävs för att verksamheten ska flyta på och utvecklas. I detta hade Sten alltid en stor lojalitet mot ämnet entomologi vid Uppsala Universitet.

Han hade en stor förmåga till visionärt tänkande för att stärka ämnets ställning och utveckling. En viktig del var kampen om intresserade studenter där kursen i insektspatologi är ett av flera ex- empel. Under vissa perioder vikarierade han för professor Kullenberg, och han satt även i kon- sistoriet vid Uppsala Universitet på 1970-talet.

Många doktorander i entomologi fick på olika sätt hjälp av Sten. Skogen var genom hela livet ett av hans stora intressen. Han var kunnig bota- nist och klarade även av att bestämma många svampar. Insektshåv och glasrör fanns naturligt- vis alltid med, samt termosen och smörgåsarna.

(Sten bar alltid slips, och ute i fält hade han läderslips. Han slet ut ett antal läderslipsar ge- nom åren.)

Sten var djupt engagerad inom naturvårds- frågor både lokalt och på riksplan i olika sam- manhang. Han var aktiv inom kommunpolitiken i Uppsala, Naturskyddsföreningen, Hem och skola m.m. Remissvar, reservationer, motion- er, rapporter och uppvaktningar gjorde att han fick såväl vänner som fiender. Han gav aldrig upp, när han visste att han hade rätt, och hans stora kunnande i de frågor han var engagerad i gjorde att han vann respekt även hos många meningsmotståndare.

Sten och Sveriges Entomologiska Förening Stens engagemang för entomologin visade sig inte bara inom akademin utan också i det ideella föreningslivet. Han var till exempel med och bildade Sveriges Entomologiska Förening, en förening som han på olika sätt varit mycket en- gagerad i ända sedan dess. Beslutet om att bilda den entomologiska riksföreningen togs vid ett möte på Riksmuseet den 10 januari 1976. Sten var där som representant för den nybildade Upp-salaföreningen. Denna förening må ha Som den föreningsmänniska han var så svingade Sten

ordförandeklubban vid otaliga tillfällen, inte minst i

Entomologiska föreningen i Uppland som han var

med och grundade.

37

Ent. Tidskr. 132 (2011) Sten Jonsson 1929-2010

varit ung och oerfaren, men så inte Sten. Åt- minstone inte oerfaren. Det märktes redan då att han kunde detta med föreningsarbete och myndighetskontakter – kunskaper som han frikostigt delade med sig av. Den 8 januari 1977 när SEF formellt bildades genom att stadgarna antogs valdes inte oväntat Sten till föreningens sekreterare. Ordförandeposten cirkulerade i början mellan lokalföreningarna men Sten blev fast som sekreterare under ett antal år. Sten var en mästare på att elegant formulera protokol- len. Hans stora engagemang inom politiken, facket, naturskyddet m.m. kunde dock stundom få honom att skjuta på fullföljandet av proto- kollskrivandet. Det blev ibland många påmin- nelser via telefon och brev vilka alltid möttes med glatt sinne från Sten och förr eller senare dök ett snyggt och utförligt protokoll upp. Att protokollen var värda att vänta på visades klart av de ständiga omvalen av Sten som sekreterare ända fram till 1989. Då gick han in som vice ordförande under två år och blev därefter ord- förande för SEF 1991-1995. Det var inte ovän- tat att Sten åtog sig att anordna det allra första Svenska Entomologmötet 1989 i Uppsala. Ett något udda inslag vid detta möte var en ”busk- bankett”. Sten skrev om denna i programmet:

”Bankettsal: naturen (vid händelse av regn: fäll upp medfört insamlingsparaply).” Nu visades sig buskarna växa ganska så tuktade i Hammar- skogs slottspark och vädret var strålande denna varma julidag. Det var det däremot inte den 16 juni 2001 då 12:e Svenska Entomologmötet avhölls i Göteborg. Denna eftermiddag var det inplanerat en exkursion till Änggårdsbergen. De som hängde med på denna blev utsatta för ett ihållande störtregn. Vid återkomsten möttes vi av Sten, som var fullkomligt dyblöt med regn- indränkt exkursionskavaj (och exkursionsslips).

Men det var bara klädedräkten som var sur. Själv tyckte Sten att lite regn tar man väl inte skada av.

Tillsammans med tex Lars Hedström, Åke Holm, Frej Ossiannilsson, Bertil Kullenberg, Klas Lejfelt och Thure Palm var Sten drivande att bilda Entomologiska Föreningen i Uppland 1975. Sten blev också ordförande i föreningen under de 33 första åren. Genom sin stora kunskap om naturvård alltid med insekter på agendan så var han ständigt valberedningens förstahands- val och omvaldes med acklamation vid varje

årsmöte. Han hade stor kunskap som han gärna delade med sig av. Hans stora öppenhet märktes inte minst då man såg alla barn och ungdomar som flockades kring honom. Att jobba aktivt för att få med dem var en mycket viktig del i Stens vilja att sprida intresset för entomologin och för att nå ut till en ny generation entomologer. Hu- morn, gärna lite klurig, fanns där ständigt. Inom föreningens ramar genomfördes ett flertal inven- teringar bland annat för Olas Skifte, strax öster om Uppsala. Detta område är mycket på grund av den inventering som genomfördes numer ett naturreservat. Efter att ha varit ledande organ- isatör för det väldigt lyckade Nordisk-Baltiska Entomologmötet i Uppsala 2007 så steg Sten ned från ordförandeposten. För den skull min- skade inte hans närvaro, utan han deltog som vanligt på samtliga föreningens aktiviteter eller för den delen styrelsemöten. Sten var aktiv in det sista och bara dagarna före hans bortgång var han fullt sysselsatt med att delta i planeringen av föreningens våraktiviter.

Sten har ända sedan grundandet varit mycket engag-

erad i SEF och han och Gullvy har varit med på alla

(?) svenska entomologmöten. Här är de dock på Nor-

disk-Baltiska Entomologmötet i Litauen 2010, möten

vars genomförande också engagerade Sten starkt

38

Ent. Tidskr. 132 (2011) Thomas Persson Vinnersten m.fl.

Vi är många som kommer att sakna den öpp- na och godhjärtade person som Sten var. Hans leende kommer för alltid att finnas i vårt minne och entomologin i Sverige har honom en hel del att tacka!

Tack Vi som skrivit dessa ord vill tacka Stens familj för alla bidrag till texten om honom.

Thomas Persson Vinnersten, Stefan Eriksson, Klas Lejfelt, Jan Pettersson & Göran Andersson Sten fick ta emot vissa utmärkelser t ex Uppsala läns naturvårdspris från Upplandsstiftelsen Uppsala stifts miljöpris 2003 1994

Bjurzons pris från Naturvetenskapliga studentsällska- pet 2004.

Publikationer i urval

Lüning, K.G. & Jonsson, S. 1956. Effect of Fast Neu- trons on Different Stages of Spermiogenesis in Drosophila melanogaster. – Nature 178: 1123- 1124.

Lüning, K.G., Schuwert, B., & Jonsson, S. 1958. The recover phenomenon after irradiation in Dro- sophila melanogaster: The relation of viability mutations. – Hereditas 44: 170-173.

Lüning, K.G. & Jonsson, S. 1958. The induction of detrimental mutations in Drosophila by X-rays.

– Advances in Radiobiology: 425-432. Proceed- ings of the Fifth International Conference on Radiobiology held in Stockholm on 15th–19th August, 1956.

Lüning, K.G. & Jonsson, S. 1958. Does there exist mutational adaptations to chronic irradiation? – Radiation Research 8: 181-186.

Jonsson, S. 1966. Näringsekologiska studier hos ska- deinsekter på olika Larix-arter. Metodologiska aspekter. – Norsk Entomologisk Tidskrift 8: 330- 334.

Jonsson, S. 1971. Entomologi och datorbaserad lit- teraturbevakning (sammanfattning). – Acta Ento- mologica Fennica 28: 23-24.

Rosswall, T., Flower-Ellis, J.G.K., Johansson, L.G., Jonsson, S., Rydén, B.E., & Sonesson, M. 1975.

Stordalen (Abisko), Sweden. Structure and Func- tion of Tundra Ecosystems. – Ecological Bulle- tins 20: 265-294.

Jonsson, S. 1975. Vertebrate fauna of the Tornet- räsk area. IBP Swedish Tundra Biome Project. – Technical Report. 5:1-20.

Bergh, J-E., Jonsson, S., & Ungethüm, E. 1979. At- mospheric Ions and Take-off in Schistocerca gre- garia (Forsk.) Orthoptera, Acrididae. – Zoon 7, 121-123.

Sonesson, M., Jonsson, S., Rosswall, T., & Rydén, B.E. 1980. The Swedish IBP/PT Tundra biome project objectives - planning - site. – Ecological Bulletins 30: 7-25

Bergström, G., Jonsson, S., & Lanne, B.S. 1984.

Volatile signals in the defence behaviour of larch sawfly larvae (Pristiphora erichsonii and P. wes- maeli). – Proceedings of the XVII International Congress of Entomology, Hamburg, 20-26 Au- gust.

Jonsson, S., Bergström, G., & Lanne, B.S. 1984.

Snap-bending reaction in the defence behavior of larch sawfly larvae. – Proceedings of the XVII International Congress of Entomology, Hamburg, 20-26 August.

Jonsson, S., Bergström, G., Lanne, B.S., & Stensdot- ter, U. 1988. Defensive odor emission from larvae of two sawfly species, Pristiphora erichsonii and P. wesmaeli. – Journal of Chemical Ecology 14:

713-721

Jonsson, S. 2010. Leafhoppers of the Linnean land- scape Uppland. – New and rare for Lithuania insect species, records and descriptions, Vol 22:

27-29. Proceedings of the XXVIII

Nordic-Baltic

Congress of Entomology, Birstonas Lithuania,

2-6 August 2010.