• No results found

Rutiner kring patienter med behov av andningshjälpmedel Exempelvis Cough Assist och Bi level PAP (ej enbart PEP mask)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rutiner kring patienter med behov av andningshjälpmedel Exempelvis Cough Assist och Bi level PAP (ej enbart PEP mask)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rutiner kring patienter med behov av andningshjälpmedel

Exempelvis Cough Assist och Bi level PAP (ej enbart PEP mask)

 Samma rutin bör gälla över hela Halland.

 Sjukgymnast inom specialistsjukvården - med specialkunskap inom andningsvård - står för utprovning, ordination av när och hur ofta hjälpmedlet ska användas samt beställning av apparat.

 Sjukgymnast inom kommun är med vid utprovning och får skriftlig information/ordination om apparaten och den planerade behandlingen.

 I samband med utprovningen görs en tydlig plan för patientens andningsvård innehållande; tidsplan, uppföljning, ansvarsfördelning, eventuell egenvård, vem kontaktas när apparaten inte fungerar, vem kontaktas när inte patienten mår bra eller kan ta emot behandlingen, vad göra under helg, vad göra när patienten inte samverkar (tex inte vill åka till sjukhuset)

 Förutom respirator är inte andningshjälpmedel som Cough assist och Bi-level PAP livsuppehållande. Skulle inte patienten klara sig utan hjälpmedlet måste

akutsjukvård uppsökas om fel uppstår.

 Sjukgymnast inom kommun följer upp den gällande ordinationen och ansvarar för uppföljning och symtomkontroll på patienten, instruktion och delegering till

personliga assistenter och övrig kommunal omsorgspersonal samt information till ansvarig kommunsköterska.

 Sjukgymnast inom specialistsjukvården finns som back-up för rådgivning och stöd.

 Om sjukgymnast inom kommun inte är i tjänst hänvisas till sjukgymnast inom specialistsjukvården, inte till kollega inom kommun/närsjukvård.

 Om andningshjälpmedlet kommer att användas under en längre period ansvarar kommunens sjukgymnast för att en gång om året kontakta utprovaren inom specialistvården för en dialog kring uppföljning hos patienten.

 Avdelningen för medicinsk tekniska hjälpmedel (MTA Hjälpmedel) ansvarar för att hjälpmedlet får erforderlig service.

 Ansvar för respiratorvård ligger inte på sjukgymnast utan på läkare.

 Det behövs återkommande informationsträffar för de sjukgymnaster inom kommunen som arbetar med dessa patienter. Specialistvården ansvarar för fortbildning.

 Särskilda riktlinjer finns gällande hälso och sjukvårdsåtgärd som bedöms kunna utföras som egenvård i den överenskommelse som kommunerna och Regionen tagit fram gemensamt.

(2)

2011-11-01

För Regionen

Lars-Göran Skarph

VC Rehabiliteringskliniken Halland

För Kommunerna

Barbro Rydin Eva Franzen Christina Färnlöf MAS Varberg MAS Kungsbacka MAS Kungsbacka

Maria Claes Eva-Karin Stenberg Benny Lönnberg MAS Halmstad MAS Halmstad MAS Falkenberg

Eva Gustavsson Cecilia Harley MAS Laholm MAS Hylte

References

Related documents

(2008), där det beskrivs att möjligheten till delaktighet försvåras då patienter får för lite information sett till deras behov och när de inte får tillräckligt med

Vi har inte kunnat hitta något som patienten efterfrågar och inte får veta, däremot kan sjuksköterskan både ge för mycket och för lite information samt vid rätt eller

sjuksköterskorna att påminnelserna om förnyelse av recept som dosapoteket skickar ut bör gå direkt till förskrivande läkare. Detta då handhavandet av påminnelserna innebär

Syftet är att säkerställa att habiliteringens befintliga resurser används på rätt sätt utifrån evidens samt att tydliggöra habiliteringens

Syftet med studien var att 1) Identifiera huruvida inneliggande hjärtsviktpatienter vill kommunicera kring sjukdomshantering , prognos och återupplivningsöns kningar 2)

Det visade sig även att de patienter som löpte en stor risk för att utveckla fotsår oftare sökte professionell hjälp för fotvård men de utförde sällan egenvårdsåtgärder

Sjukdomen hjärtsvikt är Multidimensionell och påverkar psyket negativt i form av ångest, oro samt depression vilket leder till minskad ork och förmåga i att utföra egenvård..

Polaschek (2003) beskrev patienter med hemhemodialys som säkra egenvårdsutövare. Behandlingen i hemmet upplevdes av patienterna mindre stressfull och bidrog till