Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Att leva med lungcancer –
En allmän litteraturöversikt
Moa Velin
Therese Eriksson Hörberg
Handledare: Therése Andersson
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona juni 2021
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad juni 2021
Att leva med lungcancer
Enn allmän litteraturöversikt
Moa Velin
Therese Eriksson Hörberg
Sammanfattning
Bakgrund: Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Många personer som lider av lungcancer lider av symtomen från lungcancern och från
biverkningarna av behandlingen. Samtidigt som de psykiska besvären också påverkar personens välmående och livskvalitet.
Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten.
Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserats på tio vetenskapliga artiklar.
Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första huvudkategorin
Lungcancer påverkar det psykiska måendet med tillhörande underkategorier Upplevelser av skuld och otillräcklighet, Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma och Upplevelser av förändrad självbild. Den andra huvudkategorin
Lungcancer påverkar det fysiska måendet med underkategorierna Upplevelser av förändring i livskvaliteten, Upplevelser av påverkan på det sociala livet och Upplevelser av symtom.
Slutsats: Personer med lungcancer upplever en rad olika symtom både psykiskt och fysiskt.
Det kan vara påverkan på det sociala livet, skuldkänslor och förändrad självbild. Det är inte bara symtom från själva sjukdomen och behandling och biverkan av behandling, som kan påverka livskvaliteten hos personer med lungcancer utan också de sociala aspekterna.
Nyckelord: livskvalitet, lungcancer, psykosocial stress, symtom
Innehållsförteckning
Inledning... 4
Bakgrund ... 4
Lungcancer ... 4
Symtom och diagnostik ... 6
Behandlingsstrategi ... 6
Omvårdnad av personer mer lungcancer ... 7
Begreppet livskvalitet... 7
Begreppet upplevelse ... 8
Kärnkompetens – personcentrerad vård ... 8
Katie Erikssons omvårdnadsteori ... 8
Problematisering ... 9
Syfte ... 10
Metod ... 10
Design ... 10
Urval ... 10
Datainsamling ... 10
Kvalitetsgranskning... 12
Dataanalys ... 12
Etiska överväganden ... 14
Resultat ... 15
Lungcancer påverkar det psykiska måendet ... 15
Upplevelser av skuld och otillräcklighet ... 15
Upplevelse gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma ... 16
Upplevelser av förändrad självbild ... 17
Lungcancer påverkar det fysiska måendet ... 17
Upplevelser av förändring i livskvaliteten ... 17
Upplevelser av påverkan på det sociala livet ... 18
Upplevelser av symtom ... 19
Diskussion ... 21
Metoddiskussion ... 21
Resultatdiskussion... 23
Slutsats ... 26
Kliniska implikationer ... 26
Förslag till vidare forskning ... 27
Självständighet ... 27
Referenslista ... 28
Bilaga 1 Databassökningar ... 32
Bilaga 2 Kvalitetsgranskingsmall för kvalitativ forskning från SBU ... 34
Bilaga 3 Artikelöversikt ... 36
Bilaga 4 Dataanalys ... 39
4
Inledning
Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall i världen (Bray et al., 2018; Joyce et al., 2008). Enligt Nordcan (2019) diagnostiserades 2046 kvinnor och 1937 män med
lungcancer under åren 2012–2016 i Sverige. Nordcan skattar att överlevnaden för lungcancer är ett till fem år efter personen har diagnostiserats. Kyte et al., (2019) redogör att personer med lungcancer kan uppleva svårhanterliga symtom såsom andfåddhet, hosta, smärta, sömnproblem, oro och trötthet.
Dessa symtom kan likaså medföra att personens psykosociala status försämras. Personer som lever med lungcancer kan många gånger uppleva känslor såsom skuld och otillräcklighet eftersom lungcancer kan vara relaterat till rökning. Personen som lever med lungcancer kan uppleva att omgivningen tror att sjukdomen är självförvållad. Alla dessa symtom kan leda till att de drabbade upplever sämre livskvalitet. Denna allmänna litteraturöversikt genomförs för att lyfta viktiga delar om hur personer upplever lungcancer och dess symtom.
Bakgrund
Under denna rubrik kommer lungcancer beskrivas även diagnostik, behandling och omvårdnad för lungcancer. Begreppen livskvalitet och upplevelser förklaras.
Kärnkompetenser – personcentrerad vård och Katie Erikssons omvårdnadsteori kommer presenteras. Problematisering för denna allmänna litteraturöversikt kommer även lyftas.
Lungcancer
(Ändrat ordning på styckena) Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning, andra troliga orsaker är att personer kan ha blivit utsatt för damm, gaser och rök i sitt vardagliga liv. Trots att rökningen minskar generellt i samhället sker ändå en stadig rökning av lungcancerfall, främst hos kvinnor. Detta tros bero på kvinnors rökvanor som tillkom under 1960- och 1970- talen (Gagnemo et al., 2016). Socialstyrelsen (2011) förklarar att rökning är en vanlig orsak till lungcancer och det är ca 90 procent av de drabbade som är eller har varit rökare. Men det
5 finns undantag och dessa fall står männen för fem procent medan 15 procent av kvinnorna som drabbas av lungcancer har sedan tidigare inte rökt.
Lungcancer delas in i två olika grupper, där den vanligaste cancerformen är icke-småcellig lungcancer som utgör ca 60 procent av all lungcancer. Vanligaste formen av icke-småcellig lungcancer är adenocarcionom och skivepitelcancer. Den andra gruppen heter småcellig lungcancer och är en mycket aggressiv form av cancer och sitter centralt i bronkerna. När denna sorts lungcancer upptäcks är den oftast så pass spridd att cancern inte går att operera.
Dock är denna cancertyp känslig för cytostatika och strålbehandling vilket kan leda till överlevnadschanserna ökar. Behandlingen kan leda till oro och osäkerhet hos personer på grund av ovissheten om behandlingen har god effekt eller inte (Reitan & Schølberg, 2003).
Mer än hälften av alla som insjuknar i lungcancer är äldre än 70 år, det förekommer varje år att personer under 50 år insjuknar i lungcancer. Majoriteten av personerna som insjuknar i lungcancer har bakomliggande sjukdomar, vilket kan göra att de inte kan hantera en krävande behandling för lungcancer (Gagnemo et al., 2016).
Att få beskedet lungcancer kan innebära att personen får en påminnelse om hur skört livet är.
Det är vanligt att personer kan känna sig förvirrade och oroliga, detta är ingen onaturlig reaktion. Reaktionerna på cancerbeskedet kan se olika ut hos olika personer, det är beroende på vad denne bär med sig av tidigare erfarenheter. Många kan uppleva att reaktioner som kommer med ett cancerbesked kan beskrivas som en kris och den kan väcka starka känslor av sorg, förvirring och apati (Cancerfonden, 2018). Cappiello (2012) visar att vid lungcancer diagnosen fick livet en törn och frågeställningar uppkom som vad kommer hända härnäst?
hur kommer sjukdomsförloppet se ut? Reitan och Schølberg (2003) förklarar att personer kan reagera med ångest, rädsla, förnekande samt skamkänslor.
Hosta och andfåddhet kan leda till att personen kan få känslor av kvävning och panik. Många personer som har hosta som följd av lungcancer upplever dålig sömnkvalitet på grund av att hostan är som värst på natten, detta kan leda till minskad energi på dagen. Många personer kan uppleva att deras sociala liv blir begränsat på grund av hostan, för att de väljer att stanna hemma från sociala tillställningar. Personerna anser att det kan bli ett problem då hostan hindrar dem från att ha en konversation med närstående och personen kan inte njuta av upplevelsen. Det kan också generera känslor av ångest och panik (Molassiotis et al., 2010).
6 Enligt Joyce et al., (2008) är fatigue ett av de vanligaste och svåraste symtomen för en person med lungcancer och det har en negativ påverkan på personens livskvalitet.
Genc och Tan (2010) belyser att personer med lungcancer har ett brett spann av psykologiska och fysiska symtom till följd av sjukdomsförlopp och biverkningar av behandlingen. Med hjälp av sjukvårdspersonal kan personer erbjudas stöd om hur symtom och biverkningar kan hanteras. Vidare beskrivs det att personer upplever att dem är en börda för sina
familjemedlemmar. Detta kan leda till att personer upplever känslor av skuld, skam, maktlöshet, rädsla, ilska och hjälplöshet
Symtom och diagnostik
Symtomen vid lungcancer är många, och det kan vara svårt att urskilja lungcancer från andra ofarliga tillstånd där hosta är ett av symtomen. Sjukvårdspersonal bör vara uppmärksamma på symtom hos de personer som är rökare eller tidigare haft ett tobaksmissbruk. Hosta bör dock uppmärksammas på grund av att det är det vanligaste symtomet vid lungcancer.
Personer kan uppleva att hostan ändrar karaktär och den är inte längre såsom den en gång har varit. De kan även drabbas av hemoptys och det innebär att upphostningen är blodig.
Personer kan lida av andningssvårigheter och när andningssvårigheter förekommer i vila och aktivitet kan detta vara ett tecken på lungcancer. Tecken på metastaser kan vara smärta från bröstkorgen, sväljsvårigheter och heshet. Inflammation och infektion kan uppstå om tumören täpper till luftvägarna och kan leda till upprepade pneumonier. För att diagnostisera personer med lungcancer, behövs följande undersökningar utföras, datortomografi, positronemission tomography, ultraljud, bronkoskopi. Biopsier från lungan kan vara fördelaktigt för att får en säker diagnos (Gagnemo et al., 2016).
Behandlingsstrategi
Beroende på tumör, stadie och individ planeras behandlingsstrategin upp. Oavsett vilken behandlingsstrategi som planeras kan det vara fördelaktigt att i ett tidigt stadium planera vården utifrån ett palliativ förhållningssätt. Ett palliativt förhållningssätt innebär att arbetet kring personen utförs med ett helhetsperspektiv, detta för att kunna stödja personens värdighet och möjliggöra välbefinnande till livets slut (Socialstyrelsen, 2018). För de flesta personer är det viktigt att erhålla palliativ vård och omsorg eftersom personen oftast vill leva
7 så länge som möjligt och bibehålla livskvaliteten så gott det går. Behandlingen kan medföra att personen kan ha mildare symtom och förlängt liv men även medföra allvarliga
biverkningar och detta kan leda till att personen blir bunden till sjukhus. Behandlingen bör fokuseras på symtomlindring och bibehålla livskvalitet. Den personcentrerade vården blir viktig eftersom de flesta personer kan föredra att leva längre medan andra personer vill leva kortare men vara mer närvarande med närstående den sista tiden. Valet av
behandlingsstrategi handlar om hur och med vilket livsinnehåll som personen vill leva (Gagnemo et al., 2016).
Omvårdnad av personer mer lungcancer
Den drabbade personen kan inte räkna med att bli frisk från sjukdomen utan det handlar om att lindra symtom och främja livskvaliteten. Därför ska vård, behandling och rehabiliteringen som personen blir erbjuden vara mångprofessionell. Vilket innebär ett nära samarbete i teamet mellan läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, dietist, arbetsterapeut och kurator. Det vardagliga livet kan bli en kamp för en person som drabbats av lungcancer. Vanliga sysslor som att gå ut med soporna, promenera med hunden eller sköta sin hygien kan leda till andfåddhet på grund av lungcancer. Det finns andra orsaker som kan påverka
andningssvårigheter såsom, hormonell påverkan, starka dofter och luftvägsinfektioner. För att ge en adekvat omvårdnad kan det vara fördelaktigt för sjukvårdspersonal att få information om personens hemsituation. Både personen och deras närstående kan vara i behov av psykologiskt stöd. Då personens psykologiska stöd blir viktigt för att förmå sig leva med hopp och meningsfullt liv efter personens förutsättningar (Gagnemo et al., 2016).
Begreppet livskvalitet
Ordet livskvalitet består av orden, liv och kvalitet och begreppet har en mycket omfattande betydelse. Det blir svårt att hitta en uppenbar definition av ordet eftersom livskvalitet ser olika ut för olika individer. Begrepp som kan förknippas med livskvalitet är trivsel, glädje, psykisk hälsa, harmoni, lycka, tillfredsställelse och välbefinnande. Det kan finnas en kognitiv och en affektiv aspekt på̊ livskvalitet. Den kognitiva aspekten omfattar personens tankar, värderingar och tillfredställande i livet. Den affektiva aspekten beskrivs till de positiva och negativa känslor som upplevs. Individens olika förväntningar och mål påverkar starkt till hur livssituation och olika händelser i livet bedöms (Kristoffersen, 1998). Livskvalitet har mycket gemensamt med hälsan. Livskvalitet förknippas ofta med mer personliga förhållanden och
8 hälsan knyts till prestation och funktion. Begreppet livskvalitet kännetecknar i filosofisk mening “det goda livet” medan samhällsvetenskapen anser att det är en del av
välfärdsbegrepp och inom psykologin används begreppet livskvalitet för att beskriva tillstånd av den mentala hälsan och psykologiskt välbefinnande (Svensson & Hallberg, 2010).
Begreppet upplevelse
Upplevelse är en händelse som engagerar personer personligt, detta påverkar personen på ett emotionellt, psykiskt, intellektuellt och spirituellt plan. En upplevelse kan variera beroende på vem som upplever en händelse. Detta kan upplevas beroende på vilket sinnestillstånd personen har vid händelsen (Pine & Gilmore, 1999). Upplevelse är något som sker inombords och därför är upplevelse en individuell händelse (Wahlström, 2002).
Kärnkompetens – personcentrerad vård
Det är viktigt att det finns olika yrkeskategorier kring personen för att öka effekten av den personcentrerade vården. Detta team består av den drabbade, närstående, sjuksköterskor och läkare. Personcentrerad vård handlar om att tillämpa personbegreppet och personcentrering i vården (McCance & McCormack, 2013). Personcentrerad vård innebär att sjukvården ser till personens resurser, värdighet och förmågor. Den vård som ges ska bedrivas för att prioritera personens existentiella, sociala och psykiska behov. Personcentrerad vård innebär också som sjukvårdspersonal att respektera och lyssna in personens upplevelser av hälsa och sjukdom.
Detta arbetssätt kan leda till att främja personens hälsa och utgår från vad personen själv anser vad hälsa är (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).
Katie Erikssons omvårdnadsteori
Katie Eriksson (1994) menar att människan är beroende av tro, hopp och kärlek vilket också är en grund för god omvårdnad. Lidande är ett fenomen som sjukvårdspersonal dagligen möter i vården, vid ett möte med en lidande person kan viljan av välmening och strävan efter att minska lidandet från personalen uppstå. Utöver detta beskriver omvårdnadsteorin att vård och omsorg grundas i att lindra lidande och hjälpa människan att växa och utvecklas. Vidare berättar Katie Eriksson (1994) att människan inte uppskattar hälsan förens denne har mött sjukdom, detta baseras på människans erfarenheter och att lidandet kan ge hälsa mening.
Katie Eriksson definierar hälsa som helhet och människan är i ständig utveckling. Hälsan hänger ihop med det kroppsliga och själsliga. Kirkevold (2000) menar att Katie Eriksson
9 anser också att människans största existentiella problem är relationen mellan människan och Gud och mellan individen och andra människor, baserat på dessa relationer skapar människan sin egen existens. Katie Erikssons omvårdnadsteori är lämplig till denna allmänna
litteraturöversikt eftersom många med lungcancer upplever lidande både fysiskt och psykiskt.
Den teoretiska referensramen kommer att lyftas vidare i resultatdiskussionen.
Problematisering
Personer som drabbats av lungcancer har många frågor om sjukdomen kopplade till den förändrade livssituationen. Det innebär många påfrestningar på grund av ovissheten om sjukdomsförloppet och prognosen och hur patienten anpassar sig mentalt och kroppsligt till den nya livssituationen (Reitan & Schølberg, 2003). Då hosta och andfåddhet kan leda till att personer med lungcancer får ett begränsat socialt nätverk, sämre sömnkvalitet kan leda till minskad energi under dagen. Ångest och panikkänslor kan vara svårhanterliga symtom för personer med lungcancer (Molassiotis et al., 2010). Känslan av att inte få luft oavsett hur mycket personen än försöker kan väcka en enorm ångest hos den drabbade (Gagnemo et al., 2016).
Många personer som lider av lungcancer har flera symtom som är kopplade till varandra och uppträder samtidigt. Dessa symtom kan påverka det vardagliga livet för de drabbade, allt från det sociala aspekterna till ångestrelaterade känslor. Dessa känslor och symtom kan påverka personens psykiska och fysiska mående. Detta kan bli en belastning som kan påverka personens livskvalitet negativt.
10
Syfte
Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten.
Metod
Under denna rubrik kommer arbetets tillvägagångssätt presenteras och hur arbetet systematiskt har byggts upp.
Design
Den valda metoden för denna allmänna litteraturöversikt var en kvalitativ studie med induktiv ansats. Friberg (2017) menar att litteraturöversikter baseras på ett strukturerat arbetssätt för att sammanställa redan befintliga forskningsresultat. Utifrån forskning kan
problemformuleringen skrivas, inför en kommande studie. Med hjälp av litteraturstudier fördjupas kunskapen och förståelse för det valda problemområdet. Kvalitativ forskning syftar till en ökad förståelse för patienters upplevelser, kännedom, förväntningar och behov den kan även bidra med praktisk vägledning vid omvårdnadssituationer (Friberg, 2017). Denna allmänna litteraturöversikt baserades på vetenskapliga artiklar från det avgränsade problemområdet för att en beskrivande sammanställning skulle skapas.
Urval
Inklusionskriterierna för artiklarna var att de ska innehålla personers upplevelser av hur symtom från lungcancer påverkar livskvaliteten. Alla personer som inkluderas i studien är både män och kvinnor och alla är över 18 år. De vetenskapliga artiklarna skulle vara skrivna på engelska, publicerade mellan 2000–2021, för att dessa skulle vara relevanta i tid.
Exklusionskriterier var personer under 18 år ansågs inte vara relevanta för den allmänna litteraturöversikten.
Datainsamling
Kristensson (2014) förklarar att den största och mest använda databasen för vetenskapliga artiklar är PubMed, vilken innehåller vetenskapliga artiklar från medicinska vetenskapen.
Utöver denna databas finns CINAHL, i denna databas finns det artiklar inom det
11 vårdvetenskapliga området. De mest kända indextermer kallas MeSH-termer som används i PubMed. MeSH-termer är tydligt definierade och ordnade i ett speciellt MeSH-träd, där en term slås samman med andra relaterade söktermer. CINAHL likvärdighet av MeSH är CINAHL Subject Headings. De booleska sökoperatorerna AND och OR användes i sökningen vilket gör att sökningen blir mer specifik. AND användes för att kombinera nyckelord med varandra och OR används för att söka efter relaterade begrepp. PubMed och CINAHL valdes på grund av att databaserna har en tydlig anknytning till omvårdnad.
Sökorden kombinerades för att finna artiklar som svarade på studiens syfte.
Första sökningen gjordes 210421 och utgick från vetenskapliga artiklar med utgångspunkt från det valda fenomenet. Alla sökningar som utfördes dokumenterades, se bilaga 1.
Sökningen som genomfördes i PubMed gjordes med hjälp av relevanta sökord som
kombinerades med den Booleska termen OR, det blev flera olika sökblock. Sökorden gjordes i fritext och i MeSH. Dessa sökblock innehöll synonymer, sedan kombinerades sökblock ihop med hjälp av den Booleska termen AND. Årtalen ändrades till 2000–2021 för att passa in i studien. Denna sökning gav 541 titlar. Sedan lästes titlarna för att hitta relevanta artiklar till studien. De titlar på som svarade på syftet lästes på abstractnivå för att se om de matchade syftet, 21 abstract lästes. Efter detta lästes 17 artiklar i fulltext då abstract svarade på studiens syfte. Efter detta återstod det 15 artiklar som skulle kvalitetsgranskas.
Sökningen som gjordes i CINAHL gjordes med relevanta söktermer som kombinerades med hjälp av Booleska termen OR, detta blev sökblock med ord som var synonyma. Dessa
sökblock kombinerades med hjälp av Booleska termen AND. Sökorden gjordes både i fritext och i CINAHL Subject Headings. Sökningen specificeras med hjälp av att fylla i årtalen 2000–2021 dock var den äldsta titeln i sökningen var från 2001 så det var inte nödvändigt att ändra årtalen för att passa sökningen. Sökningen gav 220 antal träffar på titlar. Sedan lästes titlarna för att hitta relevanta artiklar till studien. De artiklar som svarade på syftet var 15 stycken och då lästes de på abstractnivå för att kontrollera om artikeln matchade syftet. Sedan lästes 11 artiklar som matchade syftet i fulltext. Detta resulterade i att 9 artiklar valdes ut för kvalitetsgranskning till studien, för att dessa matchade syftet till studien. Sammanfattningsvis gick totalt 24 artiklar vidare från PubMed och CINAHL till kvalitetsgranskning och därmed inkluderades 10 artiklar i studien.
12 De sökord som var relevanta för studiens syfte var experience, lifestyle changes, life change events, quality of life, life style, emotions, stress disorders, traumatic, lung cancer, lung neoplasms, carcinoma, Non-small-cell lung cancer, small-cell lung carcinoma, psychosocial, survivorship, anxiety, self-management, survivorship, psychological distress, symptoms, dyspnea, family, supportive care, signs and symptoms, adenocarcinoma of lung, carcinoma, non-small cell lung cancer, life experiences, fear, guilt, suffering och worry
Kvalitetsgranskning
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2012) har tagit fram en granskningsmall, se bilaga 2. Denna användes som ett hjälpmedel för kvalitetsgranskning i studien. Kvalitetsgranskningen gjordes tillsammans. Granskningsmallen var uppbyggd utifrån frågor där artiklarnas kvalitet kunde värderas och utesluta artiklar som ansågs ha en låg vetenskaplig kvalitet. Därför skulle det sammanställda resultatet av artiklarna innehålla en så hög kvalitet som möjligt. Utöver detta menar SBU (2020) att granskningsmallarna endast är ett stöd när granskning av artiklarna sker. Det är granskaren som väger in styrkor och svagheter i studien och därefter uppskattas artiklarnas kvalitet. Vidare finns det inga gränser för när en artikel anses ha hög, måttlig eller låg risk för bias. Willman et. al., (2016) menar att för att granska kvaliteten på vetenskapliga artiklar är det viktigt att det framkommer vilka gränser som tillämpas. De artiklar som har mindre än 60 procent av kraven uppfyllda exkluderas, är artiklarna mellan 60–70 procent uppfyllda räknas dessa som låg kvalitet, 71–
85 procent innebär att artiklarna är av medel kvalitet och över 85 procent räknas artiklarna som hög kvalitet.
Kvalitetsgranskningen gjordes med kombination av ovanstående. Vid kvalitetsgranskningen bedömdes 14 artiklar vara av låg kvalitet varpå dessa exkluderas. 8 artiklar bedömdes vara av hög kvalitet och 2 bedömdes vara av medelhög kvalitet. Således inkluderades dessa 10 artiklar i studien, se bilaga 3.
Dataanalys
Analyser av artiklarna inspirerades av Friberg (2017) fem analyssteg. Det första steget innebär att läsa artiklarna upprepade gånger varpå artiklarna lästes flera gånger såväl enskilt som gemensamt med efterföljande diskussion för att erhålla en djupare förståelse av
innehållet. I det andra steget dokumenterades artiklarna i en översiktstabell. Översiktstabellen
13 kan skapa struktur på det material som ska analyseras, detta för att få en förbättrad
överskådlighet för fortsatt analys, se bilaga 3 för att notera viktigt innehåll i artiklarna. Det gjordes för att erhålla struktur på material som analyserades och för att ge ökad förståelse för läsarna. I det tredje steget identifierades återkommande likheter och skillnader mellan
studierna, som valts ut till denna studie för att svara på syftet. Huvudfokusen i denna analys var på artiklarnas resultat. Steg fyra gjordes för att tydligare se likheter och skillnader, sedan markerades nyckelfynd som svarade på syftet. Sedan delades nyckelfynden in i mindre grupper, för att få en tydligare översikt av indelningen. De identifierade likheterna och skillnader färgkoordinerades och sedan skapades under- och huvudkategorier, detta representerade det femte steget i analysen. Under tidens gång har dessa under- och huvudkategorier bearbetats för att huvudkategorin ska vara omfattande för alla underkategorier, se figur 1.
Artikel-
nummer Innehåll Likheter/Skillnader Underkategori Huvudkategori
8 “[...]Sometimes I feel guilty, feeling like, bad, because sometimes I sit in the waiting room. There was a young boy who was mentally changed, and he was the patient. And I thought “That’s not fear”. [...]
And I thought, isn´t right. It made me feel guilty”.
Skam och känslor av
otillräcklighet. Upplevelse av skuld och otillräcklighet.
Lungcancer påverkar det psykiska måendet.
5 Several respondents exposed to smoke felt that this caused their cancer, they expressed self- guilt and blame for smoking, smoke exposure and
developing cancer.
Skam och känslor av
otillräcklighet. Upplevelse av skuld och otillräcklighet
Lungcancer påverkar det psykiska måendet.
2 Either they learned to accept their sick role or altered body or they would not accept their new image as patients with lung cancer.
Personers upplevelse av hur den
förändrade självbilden orsakar frustrationer.
Upplevelsen av förändrad självbild.
Lungcancer påverkar det psykiska måendet.
4 Patients either reported ongoing frustrations such as fear, anger and sadness caused by physical limitations, or acceptation of the physical state of time.
Personers upplevelse av hur den
förändrade självbilden orsakar frustrationer.
Upplevelsen av förändrad självbild.
Lungcancer påverkar det psykiska måendet.
Figur 1: Exempel på analysprocessen.
14
Etiska överväganden
För att säkerställa trovärdigheten i studien valdes vetenskapliga artiklar där etiska
övervägande finns. Artiklarna behandlas rättvist och innehållet granskas sanningsenligt och på detta sätt tillämpas goda kunskaper om forskningsetik. Enligt Kjellström (2017) är det viktigt med forskningsetik för att det syftar till att öka kunskapen kring förståelsen av ett fenomen och det leder i sin tur till att samhället och individen kan nå utveckling.
Forskningsetiken värnar om deltagarna i olika studier och det bygger på respekt och på deltagarens självbestämmanderätt. Denna självbestämmanderätt kan bland annat betyda att personen väljer själv hur länge deltagandet i studien ska vara. Det kan också innebära en säkerhet för deltagarna då de är garanterade att inte bli skadade eller utnyttjade.
Forskningsetiken är också viktigt för att det genererar ett högt förtroende hos högskoleutbildningar för studenter och lärare ska kunna ta del av säker kunskap.
15
Resultat
Resultatet presenteras i sex underkategorier och två huvudkategorier som framkom i studien, se figur 2. Dessa under- och huvudkategorierna är betydande för personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. Symtomen från lungcancer har en stor inverkan på personens livskvalitet.
Figur 2: Under- och huvudkategorier.
Lungcancer påverkar det psykiska måendet
Upplevelser av skuld och otillräcklighet
Det förekom att de drabbade personerna med lungcancer upplevde skuld gentemot deras närstående, för personerna orkade inte längre delta i hushållssysslorna som tidigare på grund av symtomen från lungcancer. De drabbade upplevde frustration, ilska, rädsla och sorg på grund av att de hade fysiska begränsningar. Vidare upplevde personerna att de hade orsakat att deras närstående kände sorg, ilska och hela dynamiken i familjen var förändrad
(Looijmans et. al., 2017; McCarthy & Dowling, 2009). De drabbade kände rädsla över att försämras så mycket så att de blev en börda för sina närstående, därför kände de att de var tvungna att hålla sitt mod uppe för att skydda sina närstående. Personerna ville att deras närstående skulle ha det livet de hade innan sjukdomen och inte låta cancern ta över deras liv.
På grund av detta försökte de att vara självständiga i sin sjukdom och på så vis inte vara en börda för familjen (McCarthy & Dowling, 2009). Lungcancer förändrade personens liv, detta var inte enbart en stor omställning för dessa utan även deras närstående. Tillsammans
hanterade personen och deras närstående diagnosen genom ett optimistiskt synsätt, vilket Lungcancer påverkar det psykiska
måendet.
Lungcancer påverkar det fysiska måendet.
Upplevelser av skuld och otillräcklighet. Upplevelser av förändring i livskvaliteten.
Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma.
Upplevelser av påverkan på det sociala livet.
Upplevelser av förändrad självbild. Upplevelser av symtom.
16 kunde innebära att personen och familjen accepterade diagnosen. Något av det jobbigaste var att se hur lungcancern hade orsakat sorg hos sina barn De flesta hanterade diagnosen
tillsammans och fann stöd hos varandra, detta gjorde att både personen och närstående kunde acceptera tillvaron (Downe-Wamboldt et al., 2006).
“Well, actually, when you get in to something like this. It's worse for the children and wife I think, than it was for myself” (Looijmans et al., 2017, s. 4181).
Personerna som hade varit eller som fortfarande var rökare upplevde att de hade orsakat lungcancern. Dessa uttryckte att de hade skuld till sig själva, genom att de utsatte sig för rökning och för situationer där det förekom annan farlig rök. Personerna som hade överlevt lungcancer upplevde att omgivningen trodde att sjukdomen var självförvållad. Detta ledde till att personerna kunde uppleva skuld, diskriminering, socialt undvikande och isolering
(Feliciano et al., 2018).
“I was the one that was more liable and responsible than anything… It’s through nobody’s fault but my own.” (Feliciano et al., 2018 s.3049).
Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma Många av personerna upplevde stress eller ångest inför ett läkarbesök eftersom beskedet kunde vara att lungcancern hade metastaserat sig eller risken för återinsjuknande hade blivit högre. De drabbade kunde uppleva osäkerhet gällande framtiden och några personer upplevde att det hade varit lättare att veta hur mycket av livet som återstod samtidigt upplevde andra personer med lungcancer att de inte ville att läkarna skulle uppskatta hur långt tid de hade kvar att leva (Looijmans et. al., 2017). Rädsla för det okända var något personerna delade med sig om. Att tänka på framtiden var psykiskt pressande eftersom personerna inte visste om de skulle överleva (Ekfors & Petersson, 2004). Personer med lungcancer såg sina kroppar som ett mätinstrument där personerna granskade varje ny känsla i kroppen. Det kunde vara en smärta de inte känt förut eller att personerna hostade på ett sätt de inte gjort innan och alla dessa symtom såg de på med misstanke och oro över att det är cancern som var på väg tillbaka in i deras kroppar igen (Liao et al., 2010; McCarthy & Dowling, 2009). Den vanligaste uttryckta oron var att personen med lungcancer var rädd för döden, och hur det skulle komma att ske (McCarthy & Dowling, 2009).
17 I had a pain there in my ear and I was saying it to the doctor and he was very concerned about
it. He was saying that some people that have cancer can end up with a pain in their ear. Do you think it could be spread? (McCarthy & Dowling, 2009, s. 581).
Upplevelser av förändrad självbild
Personerna fick en förändrad självbild i samband med diagnosen. De erhöll nya strategier för att hantera deras symtom. Strategierna personerna fann var att de fokuserade på
avslappningsmetoder, tog pauser eller fick utföra vardagssysslor i en långsammare takt.
Diagnosen medförde att de fick en ny självbild eftersom de antingen kunde acceptera situationen eller att personerna betraktade deras nya roll som självförvållad (Ekfors &
Petersson, 2004). Personerna upplevde att de var mer känsliga emotionellt, vilket hade inverkan på deras självbild. Detta ledde till att personerna upplevde frustration eftersom de inte kände igen sig själva. Några upplevde fysiska begränsningar, vilket kunde leda till efterfrågning av stöd och hjälp från deras närstående. Detta resulterade i att personerna upplevde ledsamhet och återigen upplevde frustration (Looijmans et al., 2017; Liao et al., 2010). De drabbade hade svårt att ta till sig diagnosen och acceptera situationen. Detta medförde att personerna hade svårt att öppna upp sig för sin nya identitet och stängde av sina känslor. Detta kunde leda till att de kände sig ömtåliga eller att deras självbild hotades av diagnosen. Vidare upplevde de att deras beteende och fysiska förmågor förändrades i samband med lungcancer och gjorde att personerna inte alltid var positivt inställda till dess förändringar. Den sjuke ville upprätthålla sin personlighet trots sjukdomen (Feliciano et al., 2018; Henriksen et al., 2018). Många personer som drabbades av lungcancer hade många upprepade tankar och då frågade denne sig själv “varför hände detta mig” “kunde jag gjort något annorlunda”. Detta ledde till att personen trodde att de hade orsakat sjukdomen själv (Henriksen et al., 2018)
Lungcancer påverkar det fysiska måendet
Upplevelser av förändring i livskvaliteten
Livskvaliteten påverkades av symtom som kunde bero på sjukdomen och biverkningar av behandlingen. Personerna med lungcancer led av fysiska symtom såsom smärta och trötthet.
Tröttheten genererades från depressiva symtom och detta hade en negativ effekt på personens
18 livskvalitet. Smärta, minskad aptit och andningssvårigheter var några symtom som hade ett negativt inflytande på livskvaliteten. Majoriteten av personerna med lungcancer upplevde andningssvårigheter vilket sänkte deras livskvalitet signifikant, för att de som hade svår grad av andningssvårigheter upplevde mer smärta och ångest. Ungefär hälften av personerna som hade andningssvårigheter menade att detta påverkade deras fysiska funktion i form av motion och arbete. Personerna i studien uppgav att andningssvårigheterna hade en negativ påverkan på deras humör och njutning av livet (Damani et al., 2019). Personerna som intervjuades till studien berättade att de ansåg att upprätthålla ett normalt liv var en utav de viktigaste
faktorerna för att ha ett bra liv trots diagnosen. Samtidigt som de berättade historier de hade upplevt innan de blev sjuka där de utförde aktiviteter som var fysiskt påfrestande för kroppen.
Aktiviteter som personerna inte kunde utföra längre på grund av diagnosen (McCarthy &
Dowling, 2009). Personerna upplevde att hjälpande strategier för att hantera deras situation var att de försökte leva deras liv likt innan diagnosen. Eftersom personerna fortsatte leva deras liv med ett positivt synsätt trots diagnosen, gjorde detta att personerna upplevde skratt och samhörighet, vilket gjorde att deras livskvalitet upprätthölls (Ekfors & Petersson, 2004).
Upplevelser av påverkan på det sociala livet
Tröttheten, ångesten, smärtan, andningssvårigheterna och depressionen var relaterade till lungcancer och dess behandling, vilket gjorde att personerna upplevde att dessa symtom var en stor del av deras vardag och hade ett negativ inflytande på deras sociala liv. Dessa symtom var nämligen vanligt hos de drabbade och ledde till att de hade svårt att fortsätta med
vardagliga aktiviteter. Konsekvenserna av symtomen gjorde att personerna stannade hemma (Hung et al., 2011). Utomstående påtalade att personerna med lungcancer skulle stanna hemma från betydelsefulla event på grund av infektionsrisken. Detta kunde leda till att de upplever att isoleringen hade värre påverkan än vad en infektion hade haft på den sjuke personen. En del av dessa betydelsefulla event kunde vara att gå till kyrkan till exempel och för personen var det mer stressande att stanna hemma från kyrkan. Många valde att vända sig till sin tro när känslorna av stressen, tröttheten, oro och hjälplösheten var för överväldigande (McDonnell et al., 2018). Vidare beskrev de drabbade att de ville upprätthålla sin
självständighet och dagliga rutiner för att de skulle upprätthålla sina sociala interaktioner med andra människor. Detta blev viktigt för de drabbade personerna då detta hade en positiv inverkan på deras livskvalitet (McCarthy & Dowling, 2009).
19
“... there is only so much you can do, but I find I miss work terribly. I miss the interaction with people.” (McCarthy & Dowling, 2009 s. 579–587)
De drabbade påstod att lungcancer inte bara påverkade individen utan påverkade hela familjen. Personerna upplevde att sjukvården fokuserade främst på den sjuke. Familjen och närstående kom i skymundan. Vidare upplevde personerna att deras vänskapliga relationer förändrades efter lungcancer diagnosen. Antingen hade relationerna stärkts eller försämrats, personerna upplevde att de har blivit behandlade som en sjuk och svag individ (Looijmans et.
al., 2017).
“There are a few people who are extra caring, but there are also some who leave you”
(Looijmans et al., 2017, s. 4181).
Många av de som har överlevt lungcancer väljer ofta att distansera sig från människor för att de kände att många dömer dem för att de har överlevt lungcancer. Det var ofta människor som levde ett hälsosamt liv eller som inte rökte som dömde personen. Personen valde att stanna hemma för att inte tappa modet och för att behålla sitt goda humör (McDonnell et al., 2018).
Upplevelser av symtom
Personerna i studien oroade sig över förändringar i deras kropp och utseende. Även att tröttheten var försvagande för dem och att det var en börda som påverkade deras dagliga liv negativt. De flesta personerna som deltog i studien påstod att förlusten av håret var det mest tydliga tecknet på att de var sjuka i cancer. Utomstående trodde att när personerna hade genomgått sin första behandling och håret växte ut igen så var personerna friska från sin cancer, och så var då inte fallet. Många av kvinnorna tyckte att håravfallet var en mycket mer komplex fråga, de ansåg att när folk tittade på dem för att de hade tappat sitt hår, att dem gjorde intrång i deras integritet för att dem visste att kvinnorna led av cancer (McCarthy &
Dowling, 2009)
Tröttheten var ett återkommande symtom, vilket påverkade deras liv negativt. Det kunde vara mental- och kroppslig trötthet. Ett samband kunde ses eftersom tröttheten uppkom efter personen hade fått behandling. Detta kunde leda till att personen upplevde variation i
20 tröttheten eftersom de kunde uppleva goda stunder då tröttheten inte var påtaglig som andra gånger. Personerna trodde även att tröttheten kunde bero på andra anledningar såsom
smärtstillande, anemi och behandling medan andra trodde att det berodde på stressen som de upplevde i samband med lungcancer och sjukhusbesök. Ett annat symtom som var
genomgående var smärta. Personerna upplevde smärta vid nysning eller hostning eller under nätterna och det påverkade deras sömn negativt. Smärtan kunde även förvärras då personerna upplevde att de hade minskad andningskapacitet. Detta kunde medföra att de upplevde stress och ångest eftersom de inte fick tillräckligt med luft. En person förklarade detta som
snöbollseffekt och symtomen påverkade varandra och blev värre. De upplevde nya kroppsliga symtom och veta hur dessa skulle hanteras på egen hand, var svårt för en del (Ekfors &
Petersson, 2004).
“They also say it's common that you feel a little tired from this… Now it's like I´m down on my knees [...]” (Ekfors & Petersson, 2004, s. 331).
21
Diskussion
I metoddiskussionen kommer svagheter och styrkor granskas i metodförfarandet. Vidare kommer metodens lämplighet att diskuteras.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. En allmän litteraturöversikt valdes för att det ansågs vara lämpligt i relation till det valda syftet. En systematisk litteraturöversikt valdes bort på grund av brist på tid och för en allmän litteraturöversikt är passande på kandidatnivå. Vidare diskuterades att patografier och bloggar hade kunnat användas med fördel för att samla in ett resultat, detta ansågs inte vara lämpligt på grund av tidsbegränsningen och att resultatet hade blivit begränsat till fåtal upplevelser. Kristensson (2014) menar att en kvalitativ litteraturstudie är att rekommendera när det finns ett behov av att nå djupare förståelse och få ut fakta inom ett specifikt område. Kvantitativ metod uteslöts på grund av att författarna var ute efter personers upplevelser. Willman et al., (2016) menar att kvalitativ forskningsmetod har utgångspunkt för att kunna beskriva och förstå mänskliga upplevelser. Utgångspunkten för en kvalitativ studie menar Friberg (2017) är att öka förståelsen av att möta personers upplevelser, erfarenheter och behov. En allmän litteraturöversikt handlar om att tydliggöra sammanställningen av det valda problemområdet och därefter skapas en ny helhet av befintliga studier. Henricson och Billhult (2017) förklarar att induktiv ansats har utgångspunkten från empirism, vilket innebär att förståelse från subjektiva upplevelser skapas. En induktiv ansats kan utveckla djupare förklaringar. Nackdelen med en induktiv ansats är att den utgår från forskarens uppfattning, tolkning och empiriskt material.
Inklusionskriterierna valdes för att säkerställa att alla relevanta studier kommer med. För att det ska vara tydliga grunder som gör att vissa studier inkluderas och exkluderas (Friberg, 2017). Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara inom ramen av 21 år med syftet att hitta relevans och aktuella artiklar. Artiklarnas bedömdes utifrån sin trovärdighet. Studien baserades på vetenskapligt granskade artiklar och totalt bygger studien på 10 artiklar, författarna ansåg att detta var ett rimligt antal artiklar och datamättnad uppnåddes. Utifrån detta valdes enbart artiklar med en kvalitativ design eftersom dessa ansågs svara lämpligast till syftet. Litteratursökningen utfördes på titel-, abstract - och fulltextnivå och relevanta
22 sökord användes på databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna utfördes tillsammans eftersom detta ansågs vara ett effektivt sätt då båda författarna kunde bedöma om sökorden var av relevans och kunde leda till vetenskapliga artiklar.
Artikelsökningarna utfördes i två databaser PubMed och CINAHL (Kristensson 2014).
PubMed och CINAHL användes till studien för att det är de två största databaserna inom vårdvetenskapen, och författarna ansåg inte att resultatet hade sett annorlunda ut om andra databaser hade använts.
Polit och Beck (2017) för att säkerställa kvalité och relevans för det valda problemområdet ska artiklarna granskas för att säkerställa vetenskaplig kvalitet. Vidare inkluderades även artiklar som var skrivna på engelska, peer reviewed och som hade ett etiskt förhållningssätt.
Kristensson (2014) beskriver att trovärdighet inom kvalitativ forskning är viktigt, för att säkerställa detta används begreppen tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet.
Enligt Willman et al., (2016) ger studier med artiklar från flera delar av världen större tillförlitlighet än mindre grupper. Artiklarna i denna allmänna litteraturöversikt omfattar studier från Indien, Irland, Kanada, Kina, Nederländerna, Sverige, Tyskland och USA. Detta gjordes för att få ett bredare perspektiv och för att öka tillförlitligheten av resultatet från denna allmänna litteraturöversikt. Överförbarheten kan bland annat säkras i studien då datainsamlingen inkluderar olika individer, både män och kvinnor internationellt vilket kan vara till en fördel. Studien kan komma vara användbar och giltig för att studera andra perspektiv av området. Vidare belyser Willman et al., (2016) att peer reviewed innebär att artiklarna är granskade av experter vilket stärker verifierbarheten i artiklarna.
Kvalitetsgranskningen gjordes i enlighet med SBU´s kvalitetsgranskningsmall (2012) och med hjälp av Willman et al., (2016). SBU (2012) menar på att det är upp till bedömaren själv som kan uppskatta kvaliteten själv på artikeln, och därför finns inga bedömningskriterier från SBU att följa. Medan Willman et al., (2016) menar att med hjälp av procent kan artiklarnas kvalitet bedömas. Granskningen genomfördes tillsammans, efter detta sammanställdes granskningen för att öka tillförlitligheten. När granskaren själv får uppskatta kvaliteten som SBU förklarar, kan det ha en negativ påverkan på arbetet då granskaren kan vinkla resultatet för att kunna ta med artiklar som egentligen inte upprätthåller god kvalitet. Därför valde författarna att ta hjälp av Willmans et al., (2016) design. Dataanalysen inspirerades av Friberg (2017) beskrivning, där Fribergs analyssteg syftar till att de olika resultaten ska separerad med avsikt att hitta olika synsätt som kan svara på syftet. Detta ledde till att olika under- och
23 huvudkategorier skapades. Citaten och meningarna i dessa kategorier analyserades flertalet gånger för att sträva efter trovärdighet.
Resultatdiskussion
Syftet med denna allmänna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. I resultatdiskussionen kommer huvudkategorierna diskuteras, att lungcancer påverkar såväl det fysiska som det psykiska måendet och därmed livskvaliteten.
Resultatet visar att personerna med lungcancer inte ville oroa sin familj eller närstående i onödan, därför berättade personerna att de mådde bra för att de inte kunde se vilket skick personen befann sig i. Detta stämmer väl överens med hur Katie Eriksson (1994) uppger att viljan efter välmening och minska lidande är en stor del för alla som är involverade i
sjukdomsprocessen. Samtidigt menar Kirkevold (2000) att viljan är att människan skapar relationer med andra personer utifrån deras existens. Vilket även framgår i Brolin (2017) att hälsa och välmening har ett starkt samband mellan att fokusera på att bota sjukdom, minska lidande och återställa normaltillståndet. Detta framgår även i Wiklund Gustin (2015) att hälsa uttrycker sig i helhet med rytm och balans som grundar sig i känslan av att kunna hantera sitt liv.
De drabbade personerna upplever att deras vänskapliga relationer förändras, vilket kan innebära att relationerna stärks eller försvagas. Vänskapliga relationer och närstående är viktigt eftersom detta främjar hälsan. Detta styrker Rydén och Stenström (2015) förklarar att Apocryphes har sagt att en god vän är den bästa medicinen. Detta ordspråk har en mängd forskare visat att det sociala stödet har betydelse för både den fysiska och psykiska hälsan (Andre-Petterson et al., 2006; Blazer 1982; Broadhead et al.,1983; Cohen & Syme 1985).
Dåligt socialt stöd har kopplats samman med psykisk ohälsa och många anser att det sociala livet har stor betydelse för hälsan. För hur människan lyckas hantera svåra livssituationer (Rydén & Stenström 2015). Samtidigt menar Schweder et al., (1997) att många har
benägenhet att se sjukdom som ett straff. Vid personliga möten kan viljan av välmening och strävan efter minska lidandet. Detta grundar sig på att människan är beroende av tro hopp och kärlek (Katie Eriksson, 1994). Tidigare var det vanligt att i religiösa föreställningar anse att
24 den sjuke har förtjänat sitt lidande genom sin osunda livsstil som än idag lever felaktigt kvar i samhället.
I resultatet framkom det att personer som har rökt upplever att lungcancer är självförvållad och de personerna uttryckte oro att omgivningen också skulle erhålla denna uppfattning.
Vijayvergya et al., (2015) styrker resultatet genom att de belyser att många med lungcancer har blivit beskyllda för deras lungcancer i relation till rökning. Personerna upplevde skuld och skam gentemot detta. Även om personen har slutat röka för flertal år sedan eller aldrig har förbrukat tobak. (Webb et al., 2019) styrker även resultatet i denna studie genom att de menar att många med lungcancer upplever att lungcancer är självförvållad och omgivningen dömer personerna för sin diagnos. Detta ledde till att personerna isolerade sig från andra personer vilket hade negativ inverkan eftersom personerna drabbades av depression.
Konsekvensen av social distansering ledde till depression, ångest, minskad självkänsla och försämrad livskvalitet.
Resultatet visar att många personer med lungcancer upplevde stress och ångest på grund av om lungcancer har metastaserad eller risken av återinsjuknande. Vijayvergya et al., (2015) styrker att det är psykisk stressande för personer som har överlevt lungcancer eftersom tanken på att risken för återinsjuknande är ständigt närvarande. Därför menar Chandrasekar et al., (2016) att personerna med lungcancer ska kallas för återbesök för att finna eventuella återfall av sjukdomen. Personcentrerad vård är viktig för att stötta personer i stress och oro över sjukdom. Vilket innebär att vården ska bedrivas på ett sätt så att personens existentiella, emotionella och psykiska behov uppfylls. Vidare blir det betydelsefullt att lyssna in personens syn på hälsa och sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2010).
I resultatet framkom det att personerna fick nya metoder för att hantera sin nya identitet.
Detta kunde vara avslappningsmetoder, pauser eller utföra vardagssysslor i långsammare takt.
Chandrasekar et al., (2016) styrker detta med att personerna upplevde mindre motivation än tidigare att delta i fysiska aktiviteter eftersom personerna inte orkade vara lika aktiva som innan. Vissa personer upplevde att detta förändrade deras självbild negativ eftersom de inte kände igen sig själva. Joyce et al., (2008) förklarar att personer med lungcancer kan få humörsvängningar som inte är likt deras normal beteende. McCannon och Temel (2011) styrker detta med att förklara att mer än hälften av deras deltagare i studien beskrev att lungcancerns symtom påverkade dagliga aktiviteter och det ledde till att personerna fick en
25 negativ påverkan på deras humör och på deras njutning av livet. Detta stämmer överens med Rydén och Stenström (2015) eftersom när personer drabbas av en allvarlig sjukdom uppstår det en psykologisk och fysiologisk obalans i kroppen. Det kan ge upphov till en personlig hälsokris. För personen är detta en helt ny livssituation som personen tidigare saknar
erfarenheter av. Detta leder till att personer upplever upprördhet och ångest och känslor av att de har tappat fotfästet samtidigt som de kan uppleva obehagliga och smärtsamma symtom. En del personer kan få avstå från aktiviteter som har varit betydelsefulla i livet.
I resultatet framgick det att av lungcancern och dess biverkningar från behandling leder till en negativ påverkan på personens livskvalitet. Hansen et al., (2008) styrker detta med att
personernas livskvalitet försämras på grund av att de upplevde stress, kräkning, svimning, skakning, ångest och minskad aptit. McCannon och Temel (2011) menar att symtom som dyspne har en mycket negativ inverkan på personens livskvalitet, både psykiskt och fysiskt.
Detta understryker Vijayvergya et al., (2015) att många anser att livskvaliteten ökar vid fysisk aktivitet och erhålla rikare liv om personen har ett hälsosammare liv. Vidare belyser Rydén och Stenström (2015) nämligen att drabbas av en allvarlig sjukdom kan vara den mest ångestfyllda situation en person kan råka ut för i livet. Enligt Svensson och Hallberg, (2010) belyser att om personen på grund av sin sjukdom inte kan nå mål och förväntningar, upplever då att livskvaliteten är låg.
Livskvaliteten minskas eftersom personerna inte kan utföra vissa moment som tidigare på grund av andningssvårigheter. Vilket kan leda till att personen har svårigheter att njuta av livet så som denne vill. Joyce et al., (2008) understryker att lungcancer har många
psykosociala symtom som kan leda till depression. Symtomen kan leda till att personerna minskar i vikt och när de ser sig själva i spegeln blir de ständigt påminda om att de är sjuka.
Detta blir en negativ spiral då de upplever minskad livskvalitet.
Vidare framkom det att tröttheten personerna upplevde kunde vara mental- eller kroppslig trötthet. Det kunde ses ett samband efter personen hade fått behandling. Personerna kunde även tro att tröttheten kunde bero på andra anledningar såsom smärtstillande, anemi och behandling. Detta styrker Joyce et al., (2008) att hosta, trötthet, andningssvårigheter, smärta, malnutrition, är omfattande symtom vid lungcancer. Eftersom dessa symtom har en inverkan på det sociala livet och därmed har en inverkan på livskvaliteten. Det är väldigt individuella symtom och kan upplevas på många olika sätt. Hansen et al., (2008) styrker också att
26 lungcancer är generellt stressande och kan leda till att många upplever stress som är
traumatisk för de, detta kan i sin tur leda till Posttraumatisk Stress Disorder och detta kan påverka personens livskvalitet markant. Dyspné, hosta och blodiga upphostningar är vanliga symtom hos personer med lungcancer. Dyspné kan leda till fler symtom som smärta, ångest och depression. Andra symtom som kan uppkomma i samband med andningssvårigheter är också panikattacker, dessa symtom kan vara så svåra så att ibland kan det krävas att personen med lungcancer får sederas för att säkerhetsställa deras välmående under deras sista tid i livet. McCannon och Temel (2011) menar på att personen som lider av andningssvårigheter på grund av lungcancer kan få hjälp av avslappningstekniker och akupunkturer för att underlätta ångesten som andningssvårigheterna medför.
Slutsats
I denna allmänna litteraturöversikt framkom det vilken påverkan symtom och behandling från lungcancer har på personens syn på livet eftersom sjukdomen har en negativ inverkan på det fysiska och psykiska måendet. Rädslan för återfall av sjukdomen präglar personens vardag och detta ledde till att de inte ville dela med sig om sitt mående för att inte orsaka närstående någon oro. Detta kunde leda till att personer upplevde depression som ytterligare hade en negativ inverkan på personens livskvalitet. Därför upplevde personen att stödet från
närstående var viktigt, samtidigt som att de inte ville att sjukdomen skulle påverka deras liv.
Relationer kunde antingen stärkas eller försämras i samband med lungcancer. De drabbade upplevde då att de ville vara självständiga i sjukdomen. Alla dessa faktorer kunde leda till att personen erhöll en förändrad självbild och tillsammans med dessa symtom som bland annat trötthet och andningssvårigheter, gjorde att de drabbade upplevde att deras liv påverkades negativt.
Kliniska implikationer
Studien kan ge sjuksköterskor en ökad förståelse för personers upplevelser och kan bidra till en vidare utveckling av stöd som syftar till att öka livskvalitén. Sjuksköterskor kan nyttja studien som utgångspunkt för förståelse inför mötet med patienten och dennes behov. På så vis kan sjuksköterskan anpassa den personcentrerade vården.
27
Förslag till vidare forskning
Det kan konstateras att det finns ett behov av utökad forskning på ämnet för att öka kunskap och förståelse av personer som drabbats av lungcancer. Kvalitativa studier med fokus på personers upplevelser av psykiska symtom som ångest och depression i samband med lungcancer, kan innebära att sjuksköterskor erhåller större kunskap och djupare förståelse samt rätt verktyg för att möta personer med lungcancer. Vidare forskning om hur personer med lungcancer önskar bli bemötta av vårdpersonalen i samband med cancerbeskedet kan bidra om hur vården kan anpassa sig till individen och därmed anpassa den personcentrerade vården.
Självständighet
Denna allmänna litteraturöversikt har skrivits av Moa Velin och Therese Eriksson Hörberg.
Utkastet av inledning, bakgrund, omvårdnadsteorin och problematiseringen skrevs,
omarbetades och diskuterades gemensamt. Alla artikelsökningarna och kvalitetsgranskningar gjordes tillsammans där Therese ansvarade för sökningen i PubMed och Moa ansvarade för sökningen i CINAHL. Analysarbetet gjordes inledningsvis enskilt, där artiklarna delades upp mellan varandra och därefter togs meningsenheterna ut. Utformningen av under- och
huvudkategorier gjordes tillsammans. Eftersom båda författarna skrev resultatet och diskussionen ligger ansvaret lika på båda författarna. Både Moa och Therese är nöjda med samarbetet under arbetets gång.
