Tydliggörande pedagogik i vuxenlivet

LÄRARPROGRAMMET

Tydliggörande pedagogik

i vuxenlivet.

Författare Magdalena Hjelmer

Examensarbete 15 poäng Sommarterminen 2009

Hälso- och beteendevetenskap

Arbetets art:

Examensarbete, 15 hp

Yrkeslärarprogrammet

Titel:

Tydliggörande pedagogik i vuxenlivet

Författare:

Magdalena Hjelmer

Handledare:

Helène Ivarsson

ABSTRAKT

Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik. De gör det för att personer med autism har svårt att få en struktur på sin dag. Genom att de arbetar med schema som består av bilder får personen en struktur på sin dag. De tycker att tydliggörande pedagogik är ett enkelt sätt för personen att förstå sin dag och det går hela tiden att utveckla. Personalen tycker att med tydliggörande pedagogik har autistiska personer fått en möjlighet till kommunikation.

2 BAKGRUND ... 4

2.1 Autism... 4

2.2 Symtomtriaden vid autism... 4

3 TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK- TEACCH... 7

3.1 Arbetssätt med tydliggörande pedagogik... 9

4 LSS- LAGEN (1993:387) – LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE... 11

4.1 Individuell plan § 10 ... 12

5 TIDIGARE FORSKNING... 13

5.1 De fem axlarna ... 13

5.2 The Caroline Living and learning Center. ... 14

5.3 Children With Autism Grow Up... 16

5.4 Sammanfattning tidigare forskning... 16

6 PROBLEM ... 17

6.1 Syfte ... 17

7 METOD ... 18

7.1 Val av metod och ansats... 18

7.2 Intervjuer ... 19

7.3 Urval ... 20

7.4 Genomförandet ... 21

7.5 Etiskt tänkande. ... 22

7.6 Databearbetning ... 22

7.7 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 23

8 RESULTAT... 25

8.1 Personalens beskrivning av arbetssättet kring Per ... 25

8.1.1 Per... 25

8.1.2 Tydlighet... 25

8.1.3 Trygghet ... 26

8.1.4 Självständighet ... 27

8.1.5 Sammanfattning... 28

8.2 Personalens beskrivning av arbetssättet kring Åsa... 28

8.2.1 Åsa ... 28 8.2.2 Tydlighet... 28 8.2.3 Trygghet ... 29 8.2.4 Självständighet ... 30 8.2.5 Sammanfattning... 30 8.3 Resultatsammanfattning ... 31 8.4 Tydlighet... 31

8.5 Trygghet ... 32 8.6 Självständighet... 32 9 DISKUSSION ... 34 10 SLUTSATS... 36 REFERENSLISTA 37 BILAGA 1 39

1

INTRODUKTION

På gymnasiesärskolan finns program för ungdomar med autism. Där arbetar pedagogerna med ett tydliggörande pedagogiskt arbetssätt som har sitt ursprung ur en metod från USA som heter Teacch – Treatment and Education of Autistic and related Communication Handicapped Children. Pedagogiken har anpassats efter svenska förhållanden. Det är en pedagogik som används hela livet för personer med en diagnos inom autismspektrumet. Det handlar om att göra dagen begriplig

Tydlighet är något som alla människor behöver, att veta vad som skall hända eller vad man ska göra är viktigt. Vi s.k.vanliga människor skapar ofta tydlighet genom våra tankar, vi kan även se på personer vad de menar, vad som förväntas av oss. Autistiska personer har ofta svårt att förstå vad andra människor menar, de har svårt för att läsa av andra människor. De behöver mer tydlighet för att förstå vad som händer runt omkring dem. Med tydliggörande pedagogik kan vi som pedagoger göra omgivningen begriplig för dessa personer. Vi pedagoger ger dem verktyg för att deras vardag ska bli begriplig. Vårt mål är att ge autistiska personer förutsättningar för att bli delaktiga och självständiga i olika situationer och aktiviteter i livet.

Autism är en genomgripande störning i utvecklingen som uppstår tidigt i livet. Det är ett stort spektrum som inkluderar både utvecklingsstörda, normalbegåvade, högfungerande -Asperges syndrom, dvs personer som är högbegåvade. Personer med autism har svårigheter med socialt samspel, kommunikation och fantasi. De har ofta också ett avvikande beteende (Kristiansen 1998). Deras funktionshinder gör att de är behov av hjälp hela livet. Det är viktigt att man så tidigt som möjligt börjar med specialanpassad pedagogik för barnets utveckling och att det sedan följer dem upp igenom åren (Wing 1998). Det är också viktigt att alla har samma målsättning, att det blir ett så bra självständigt vuxenliv som möjligt.

Jag arbetar på gymnasiesärskolan i ett program för ungdomar med autism. Pedagogerna arbetar med tydliggörande pedagogik utifrån varje elevs förutsättningar. Det har blivit stora förändringar på eleverna. De har fått verktyg som hjälper dem att förstå och tolka omgivningen. Dagen har blivit begriplig för eleverna med tydliggörande pedagogik. Men vad händer när eleverna slutar skolan? De flesta av eleverna börjar arbeta på daglig verksamhet, de flyttar till eget boende. Fortsätter personalen på boende och dagligverksamhet att arbeta med tydliggörande pedagogik?

I skolan har pedagogerna tidigt försökt att hitta bra daglig verksamhet för eleverna. De vill ha ett samarbete med den verksamhet som är tänkt att eleven ska arbeta på. Övergången är viktig för eleverna så att de får det så bra som möjligt. Vad eleverna ska bo går inte att påverka. Men förhoppningsvis går det att påverka den personal som ska arbeta med eleven till att fortsätta arbeta med tydliggörande pedagogik.

2

BAKGRUND

2.1

Autism

Historik

Autism har troligen funnits i alla tider. Det är främst på 1940-talet som man pratade om ett begrepp om barn som hade särpräglade kontakt-, språk- och beteendestörningar. Det var den amerikanska barnpsykiatrikern Leo Kanner som beskrev dem som autistiska barn. Kanner publicerade en artikel om tillstånd som han kallade för infantil autism (Nylander 2001). Nästan samtidigt lade Hans Asperger, som var barnläkare i Wien, fram en doktorsavhandling som beskrev samma typ av störning hos barn. Asperger var mer intresserad av de symtom som begåvade barn uppvisade. Båda menade på att autism kan påträffas hos barn på alla begåvningsnivåer (Frith 1998). Idag pratar man om ett spektrum av autism och autismliknade tillstånd, autismspektrumstörningar. Man menar att Kanners autism representerar en svårare form, oftast med ett begåvningshandikapp och Aspergers syndrom en lindrigare variant utan begåvningshandikapp (Beckman & Kärnevik & Schauman 1994). När Kanner publicerade sin artikel trodde många att autism var en emotionell störning och att det var föräldrarnas sätt att uppfostra sina barn som var orsaken till alla problem. Idag vet man att autism är ett funktionshinder som beror på medfödd eller förvärvad hjärnfunktionsstörning (Nylander 2001).

2.2

Symtomtriaden vid autism

Den engelska barnpsykiatern Lorna Wing beskriver en samling av störningar i beteendet hos autistiska personer. Det kallas Wings triad eller symtomtriaden. De tre områden som störningarna finns inom är socialt samspel, kommunikation, beteende och fantasi (Wing 1998). För att få en autismdiagnos måste det vara någon störning inom samtliga områden. Svårighetsgraden av autism kan variera, därför har personer med autism olika behov av hjälp och stöd (Gillberg 1996).

Socialt samspel

Personer med autism upplever inte eller utrycker behov av gemenskap med andra människor. De har svårt med socialt samspel. Det föreligger svårigheter att inse det unika och speciella med andra människor. De har svårt att förstå att det i en kommunikation finns en förväntan att få något tillbaka. De har svårt att förstå gester, kroppshållning och ögonkontakt, och även att använda sig av detta. Ibland kan det även röra sig om en oförmåga att förstå att andra människor finns (Gillberg 1992). Man menar med detta att personer med autism inte har någon theory-of-mind. Det betyder att de har svårt för att sätta sig in i andra människors tankar och kunna se olika händelser och uttalanden i ett större sammanhang. De känner inte det normala tvånget att sätta ihop tanke, känsla och handling för att skapa en sammanhängande helhet (Frith1994). Skrivna som oskrivna sociala regler är oförståeliga (Beckman & Kärnevik & Schauman 1994).

För att beskriva begränsningen till ömsesidigt socialt samspel har Lorna Wing grupperat i fyra huvudtyper, men de går in i varandra.

Den avskärmade gruppen

Det är den vanligaste gruppen bland barn och ungdomar. Den kan bli bättre med åren. Personerna avskärmar sig helt och beter sig som om att andra människor inte finns. När man pratar med dem reagerar de inte alls, de visar inget ansiktsuttryck, med undantag om de blir väldigt glada eller arga (Wing 1998).

Den Passiva gruppen

Barnen eller vuxna i denna grupp är inte helt avskärmade från andra. De drar sig inte undan andra, men de tar inte heller initiativ till socialt samspel (Wing 1998). Det är den grupp som har minst beteendeproblem. Det som kan ställa till problem är om rutiner och vanor ändrats. De är väldigt känsliga för oförberedda förändringar men om man förbereder personen så går det bra (Gillberg 1999).

Den aktivt men udda gruppen

Personer i den udda guppen bryr sig inte om känslor eller behov hos andra människor. De är väldigt egocentriska och pratar hela tiden om sina egna behov. De har dålig ögonkontakt, de kan stirra väldigt mycket på den de pratar med. Det beror många gånger på att de inte vet hur de ska göra. De kan även ta tag i personer väldigt hårt. Om de inte får uppmärksamhet kan de bli besvärliga och aggressiva (Wing 1998). Mycket av det här beteendet beror på att de inte vet hur man socialt umgås med människor.

Den överdrivet formella, högtravande gruppen

Detta beteendemönster ser man först i de högre tonåren. Det utvecklas hos dem som är mest högfungerande och har hög språklig förmåga. Personerna är överdrivet artiga och formella i sitt beteende. De anstränger sig mycket för att uppföra sig väl och följer strikt regler för socialt umgänge. De förstår egentligen inte dessa regler. Dessa personer har därför väldigt svårt att anpassa sig till förändringar och subtila skiftningar i umgänget med andra (Wing 1998).

Kommunikationsförmåga

Kommunikation mellan människor är kanske den mest grundläggande faktor för utveckling av erfarenheter och kunskaper. Nästan alla barn och vuxna med autism har problem med kommunikation. Förmågan till kommunikation är helt avgörande för ett barns utveckling (Beckman & Kärnevik & Schauman 1994). Barn med autism har ofta svårt att förstå människoansiktets uttryck, miner eller språk.

Nästan alla barn med autism är försenade i sitt tal och sin språkutveckling. En del barn blir stumma hela livet. Man menar att det här har att göra med att autistiska barn inte föds in i språket. De har ingen förståelse för att man kan kommunicera med andra människor med hjälp av språket, ”theory of mind” ( Gerland 1998). Det hänger även samman med en störning i språkförståelsen. Barn med autism börjar ofta tala genom att upprepa vad andra människor har sagt. De kan uttala ordet exakt som personen i fråga har sagt. De här orden betyder egentligen inget för personen. Det kallas för ekolali. Vissa personer upprepar ord eller meningar som de har hört och kan använda dem vid

rätt tillfälle, det kallas för fördröjd ekolali. Man kan ofta luras av det här och tror att personen förstår mer än vad de gör. De kan förstå många ord men om de blir insatta i en mening vet de inte vad de betyder (Wing 1998). Personer med autism har tolkningssvårigheter, främst när det är långa meningar. Många personer med autism har svårt att visa att de inte förstår, eftersom de inte har någon bra mimik eller kroppsspråk kan det vara svårt att uppfatta att de inte förstår (Beckman & Kärnevik & Schauman 1994). Personer med autism har ofta en underlig intonation. De kan låta monotona och ha ett opassande tonfall. De har svårigheter med att anpassa röstläget eller röststyrkan till situationen (Wing 1998). De har ofta en konkret språkförståelse som man kallar semantisk pragmatisk språkstörning, d.v.s. man förstår orden bokstavligt. Ett exempel på det är när man säger till en person: att kasta ett öga på någonting, ska man då ta ut ögat och kasta det? (Beckman& Kärnevik& Schauman 1994).

Ett stort problem är att många personer med autism har svårt att förmedla vad de vill så att andra människor kan förstå dem (Gillberg 1992). Det här kan många gånger leda till en frustration som kan bli en utagerad handling. Kommunikation bygger på ömsesidighet, ett område som är hämmat hos personer med autism. De har inte någon grundläggande förmåga till gemenskap med andra människor. De förstår inte vad andra människor menar. De missförstår ofta sammanhang och kan inte tolka sociala signaler. De förstår inte helheten utan fastnar i vissa ord (Beckman & Kärnevik & Schauman 1994).

Beteende och intressen.

Många personer med autism kan utveckla avvikande, ensidiga och stereotypa rörelsemönster som att vagga fram och tillbaka, viftar eller klappar med händerna. Barn med autism leker inga låtsaslekar eller gör fantasifulla aktiviteter som andra barn. De använder leksaker och andra föremål endast för sinnesförnimmelse. Både vuxna och barn kan periodvis helt uppslukas av speciella ensidiga intressen, saker eller aktiviteter och bryr sig inte om något annat (Wing 1998). Det här kan förklaras med att de har en inskränkt fantasi, deras förståelse för andra människors känslor är begränsade eller obefintliga, de har svårt att dela glädje eller sorg, de finner då glädje i sina specialintressen. Det här leder också till repetitiva stereotypa aktiviteter som att lyssna på mekaniska ljud, slå eller krafsa på olika ytor, stirra in i en lampa mm (a.a). Många autistiska personer har svårt för förändringar har de gjort en sak på ett visst sätt har de svårt att ändra på det. Om dessa rutiner störs kan personen börja skrika eller får ett vredesutbrott (a.a).

Det som är viktigt att förstå är att autism är en störning i utvecklingen och är ett genomgripande funktionshinder som inte bara har effekt på personens utveckling inom de speciella symtom områdena. Det handlar mycket om ett annorlunda sätt att tänka och lära sig – ett ”autistiskt” sätt (Powell & Stuart 1998). Autism förekommer inte ofta i en ”ren form” utan ofta är det olika tilläggshandikapp ex begåvningshandikapp, som det är viktigt att ta hänsyn till.

3

TYDLIGGÖRANDE PEDAGOGIK- TEACCH

Teacch står för “Treatment and Education of Austistic and related Communication Handicapped Children” en visualiserad pedagogik som har utvecklats i North Carolina, USA. Det är ett undervisningsprogram för barn, ungdomar och vuxna med autism och autismliknande störningar. Programmet bygger på holistiskt synsätt, man ser till helheten hos personen (www.teacch.com). Personer med autism har en annorlunda varseblivning och informationsbearbetningar därför bygger metoden på att människor som finns i deras omgivning ska göra sitt bästa för att förstå deras, i våra ögon fyrkantiga sätt att uppfatta sin omgivning och göra sina egna signaler begripliga för dem (Gerland 1998). Teacch har medverkat till en förståelse av att när man möter personer som lär sig, förstår och tänker annorlunda krävs det att omgivningen också måste lära ut, förklara och tänka annorlunda (Mesibov & Shea & Schopler 2008).

Man har anpassat pedagogiken till svenska förhållanden. Den kallas idag för tydliggörande pedagogik eller strukturerat pedagogiskt arbetssätt (Alin Åkerman & Liljeroth 1998). Den här pedagogiken ger verktyg för att strukturera undervisningen och omgivningen, för att minska stress och underlätta inlärningen (Powell & Jordan 1998). Genom forskning har man sett att personer med autism lär och fungerar bättre med hjälp av visuell än med verbal instruktion (Mesibov & Shea & Schopler 2008).

I arbetet med tydliggörande pedagogiken är det viktigt att personen i fråga har bedömts utifrån formella och informella bedömningar. Formella bedömningar är vissa standardiserade tester. Informella bedömningar är observationer i vardagen, arbetet eller skolan. I nära samarbete med föräldrar eller annan personal studeras vilka specifika färdigheter och intressen personen har. Utifrån det här görs sedan det individuella undervisningsprogrammet. Det läggs stor vikt vid personens starka sidor. Det gäller att skapa bra undervisningstillfällen så att barnen/eleverna kan ta till sig undervisningen och göra den meningsfull. Om de kan förstå relationerna mellan saker och ting så kan de bli mer självständiga, de behöver inte alltid ha handledning (Alin Åkerman & Liljeroth 1998). Ett mål som man arbetar utifrån tydliggörande pedagogik är att arbeta med färdigheter och beteende som individen har nytta av i framtiden. Vilka speciella färdigheter som tränas beror på personens ålder och utvecklingsnivå. Det man strävar efter är att bygga upp bästa möjliga funktionsförmåga inför vuxenlivet (Mesibov & Shea & Schopler 2008).

I den pedagogiska undervisningen bör den metodik man använder riktas mot både störningen som finns i autism och den allmängiltiga kunskapen om människan och hennes utveckling. Genom det kan den pedagogiska kunskapen fördjupas och nya idéer komma fram. Man hamnar i många konstiga situationer i sitt arbete med autistiska personer därför är det viktigt att vi förstår vad som händer och vad vi skall göra, det får man genom kunskap och erfarenhet (Alin Åkerman & Liljeroth 1998). Med det allmängiltiga som grund för undervisningen får vi en kunskap om hur människor utvecklas och vilka behov som finns i olika åldrar.

Med det individuella programmet som tar hänsyn till den enskilda personens olika egenskaper får vi en vägledning i arbetet. Om en elev visar intresse för något kan man använda det i undervisningen. Undervisningen ska grundas på kunskap om människan, hennes utveckling och allmänna pedagogiska kunskaper. Det är viktigt att man har en kunskap om autism, om vad det innebär och att man är lyhörd för varje person. Undervisningen måste formuleras positivt och utgå från möjligheter (Alin Åkerman & Liljeroth 1998).

Viktiga frågor som alltid som hållas aktuella i både uppläggning och genomförande av undervisningsprogram är enligt Alin,Åkerman och Liljeroth (1998).

- Vad innebär autism för den enskilde eleven?

- Var befinner sig eleven i sin utveckling inom olika områden ( kognitiv förmåga. användning av sinnen, motorisk utveckling, rörelseförmåga, språk- och

talutveckling, känslomässig och social utveckling)?

- Var befinner sig eleven i sin identitetsutveckling ( jag medvetenhet, tillit, självständighet, initiativ- och arbetsförmåga och förmåga till relation.)?

- Vilka är elevens personliga egenskaper ( intressen, temperament, förmågor m.m.)

Det är viktigt att vara medveten om sitt tänkande om autism. Om man blir för fixerad vid ett specielltsymtom hos eleven är det svårt att gå vidare. Det blir därför viktigt att söka ett sammanhang där symtomen relateras till den allmänna utvecklingen och till eleven som individ. Det ger bättre förutsättningar för varierade idéer och fler sätt att jobba. När det gäller inlärning går det inte bara att ”stoppa in” kunskaper och färdigheter till en människa. Det som är viktigt när det gäller autistiska elever är att skapa förutsättningar i miljö, kommunikation och upplevelser så att personen själv kan ta till sig det som erbjuds och omvandla det till kunskaper och färdigheter. Det är viktigt att få dem att vilja. Det här är en svår bit att arbeta med eftersom autistiska personer inte är så intresserad av sin omgivning. Det här ställer stora krav på den personal som arbetar med eleven, det är viktigt att man är kreativ, inkännande och har en förmåga till empati (a.a).

Den grundläggande tanken i TEACCH-programmet är att arbeta med barnet/eleven, familjen och med dem gemensamt komma fram till ett innehåll som är individualiserat. En diagnos är viktig så tidigt som möjligt. Man startar sedan programmet som stäcker sig från förskola till vuxenliv.

De grundläggande hörnstenarna i programmet är enligt Alin, Åkerman och Liljeroth (1998)

• Djup kunskap om diagnosen autism krävs

• Nära samarbete måste hela tiden finnas med familjen

• Varje undervisningsprogram är individuellt upplagt med tonvikten på utveckling av kommunikation, ADL-färdigheter och självständighet.

• Medveten och tidig inriktning på vuxen livet betonas d.v.s siktet skall ha ett livsperspektiv .

3.1

Arbetssätt med tydliggörande pedagogik.

Personer med autism har behov av metoder och hjälpmedel som kan hjälpa dem att förstå sin omvärld. Tydliggörande pedagogik är en bra modell att arbeta med, eftersom den utgår mycket ifrån visuell information. Personer inom autism spektrumet har en stark visuell förmåga. Inom tydliggörande pedagogik arbetar man med schema som kan bestå av bilder, text eller objekt. Det ska vara ett stöd för personen. Tydliggörande pedagogik ska svara på frågorna Var? Vad? När? Hur länge? Hur mycket? Vad händer sedan? Hur? (www.autism.se).

Det man först tittar på är den fysiska miljön runt personen Är den anpassad för just den här personen, finns det lagom med stimuli? Personer med autism kan ha svårt att förstå vad det är för ljud som de ska ta in. En del upplever inte talat språk som meningsfullt utan det blandas med en massa andra ljud som finns runt omkring dem. De får svårt att förstå vad det är som de ska koncentrera sig på. Finns det tillräckligt med information hur man använder saker och ting? Regelbundenhet blir här en förutsättning för inlärning. Genom att saker upprepas regelbundet lär sig personer en förutsägbarhet, vad det är som ska göras. Man störs inte lika mycket av andra stimuli (Powell & Jordan 1998). Det är viktigt att vi som arbetar runt personen skapar en tydlighet.

Tiden tydliggörs genom det dagliga schemat som är gjort för att personen ska veta vad

som ska hända idag. De får ett pedagogiskt verktyg så att dagen blir begriplig. Det ska vara lätt för eleven att tolka. Schemat ska ge svar på frågorna vad och när. Schemat är anpassat efter varje elevs förutsättningar. Det kan vara bilder, text, föremål, foto, bild och text tillsammans (Peeters 1999).

Schemat ska kunna ge svar på:

• När något ska hända.

• Hur länge ska det hålla på.

• Hur går det till.

Det finns en arbetsordning som ska svara på frågorna hur länge, hur mycket, vad ska

hända sedan. Arbetsordningen ska visa hur länge en person ska arbeta med en

uppgift/aktivitet. Sist på arbetsordningen finns information vad eleven ska göra när uppgiften/aktiviteten är slut. Det kan vara en bild som visar att man ska gå till sitt schema för mer information (a.a). Om eleven har svårt att avsluta en uppgift är det väldigt bra att använda en timer som ringer när arbetet ska sluta.

Det finns visuell instruktion som svarar på frågan hur ska jag göra. Genom att instruera eleverna visuellt får de reda på vad de ska göra och hur de ska göra. Det är viktigt att anpassa instruktionen så att den passar eleven. Materialet ska kunna tala för sig själv (a.a).

Det som man har uppnått med visuellt tydliggörande pedagogik är:

• Högre självständighet hos människor med autism

• Ett flertal klarar ett arbete ute i samhället

• Många s.k beteendestörningar har avtagit och en bättre social förmåga har utvecklats.

• Anhöriga till personer med autism mår psykiskt bättre efter att programmet har börjat att tillämpas

• En del samhällsekonomiska vinster har påvisats (Alin Åkerman & Liljeroth 1998).

Allt det här handlar om samarbetet runt personen, att de som arbetar med personen har kunskaper om autism och om tydliggörande pedagogik.

4

LSS- LAGEN (1993:387) – LAGEN OM STÖD OCH

SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE.

1994 kom lagen om stöd och service, LSS. I den står det att autism och autismliknande tillstånd är ett funktionshinder som kräver ett bra samhälleligt stöd. Samhället har en skyldighet att erbjuda särskilda insatser genom den här lagen.

LSS- lagen är en rättighetslag och ett kompletterande stöd för personer med varaktiga fysiska och psykiska funktionshinder.

Lagen gäller för:

1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism och autismliknande tillstånd.

2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder

3. Personer som till följd av andra stora och varaktiga funktionshinder, som

uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service

Målet med den här lagen är att den personkrets som berörs ska ha goda levnadsvillkor. De skall ha möjlighet att leva som andra, den ska åstadkomma jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Insatserna skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt, medbestämmande och integritet. De insatser som den enskilde har rätt till skall vara anpassad till personens individuella behov.

För att få rätt till insatser enligt LSS görs en prövning av tillhörighet och behov. Det görs av en LSS-handläggare som varje kommun har.

De tio insatserna enligt LSS § 9:

1. Rådgivning och personligt stöd från flera olika kompetensområden. Expertstödet ska syfta till goda levnadsvillkor.

2. Personlig assistans för den som har omfattande behov av personligt utformad omvårdnad.

3. Ledsagarservice för att delta i samhällslivet.

4. Kontaktperson, en medmänniska som ger ett personligt stöd. 5. Avlösarservice.

6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. 7. Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år.

8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för

vuxna.

10. Daglig verksamhet (för grupp 1 och 2).

Dessa insatser ska vara varaktiga och samordnade. De ska ge den enskilda personen goda levnadsvillkor.

4.1

Individuell plan § 10

Den som beviljas insats enligt LSS kan begära en individuell plan där de insatser man får ska redovisas. Planen ska göras tillsammans med den som ska få stödet. Planen ska minst en gång om året omprövas. I den individuella planen utformas de specifika åtgärder som personen kan behöva i sitt boende.

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad för vuxna.

Bostad med särskild service är anpassad för personer med funktionshinder. Målet med bostäderna är att människor med funktionshinder ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. Personen får stöd och träning i sitt dagliga liv. Det är viktigt att personalen har utbildning och kompetens kring olika funktionshinder. Det finns olika sorters boende. Det som är viktigt för en person med autism är att boendet är anpassat för personer med just det här funktionshindret, att boendet följer ett pedagogiskt arbetssätt (Riksföreningen autism).

Daglig verksamhet

Med daglig verksamhet menar man att personen ska ha en meningsfull sysselsättning, vars syfte är att ge stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället. Daglig verksamhet för personer med autism bör tillämpa ett pedagogiskt arbetssätt Man bör ha tydliggörande hjälpmedel som är anpassat efter varje person, ex schema och arbetsordning (Riksföreningen autism).

5

TIDIGARE FORSKNING

När det gäller tidigare forskning och teorier har jag valt att koncentrera mig på Christoffer Gillberg som är den person som är mest välkänd inom autism området i Sverige, Gary B. Mesibov. Viktoria Shea och Eric Schopler forskning från North Carolina i USA, om vuxna med autism och Eva Billstedt som har gjort en doktorsavhandling om autism i vuxen ålder.

5.1

De fem axlarna

Christoffer Gillberg sammanfattar sina tidigare pedagogiska forskningar om tydliggörande pedagogik utifrån fem axlar. Han menar att personer med autism lever i en värld som de inte förstår utan enbart med svårighet kan förstå. En värld där de inte kan göra sig förstådda. De behöver en pedagogik och vägledning som är anpassad för deras särskilda funktionshinder. Personer med autism ska kunna leva ett så fullvärdigt liv som möjligt. Här är det viktigt att andra försöker dela deras värld för att förstå vad som är svårt för dem (Gillberg 2001).

Gillberg beskriver undervisning och pedagogik utifrån fem axlar. Dessa axlar är väldigt logiska och självklara för yrkesmänniskor. Det menar han på beror på att autism är en störning i utvecklingen och inom ramen för undervisning och pedagogik finns det flera paralleller med arbetet till barn med utvecklingsstörning. Samtidigt finns det flera skillnader som man förbiser, det är att autism är en genomgripande störning i utvecklingen. Barn med autism är inte bara utvecklingsstörda utan de är framför allt annorlunda. Det här är en skillnad som är viktigt för professionell personal att förstå (Gillberg 2001).

Första axeln

Det är viktigt med en teoretisk kunskap om autism. Det för att veta att den annorlunda kommunikationen som personer med autism har kräver en annorlunda undervisning och pedagogik. I särskolan är det vanligt med undervisning i grupp. Personer med autism har avvikande sociala särdrag som gör att de har svårt att vara i grupp. Det uppstår då ofta beteendeproblem. Det är bättre att arbeta med eleven i en miljö som är anpassad efter deras funktionshinder så att deras skolgång blir bra. Gillberg menar att det som är viktigast i arbetet med dessa elever är att man har en kunskap, yrkesskicklighet om hur man arbetar med människor med autism. Har du inte det blir det ofta beteendestörningar. Eftersom dessa personer har vissa beteendemässiga särdrag ex repetitiva beteenden har de svårt att överföra vissa färdigheter från en situation till en annan, från en person till en annan det gör att det är viktigt att ha ett nära samarbete med föräldrar i samband med generalisering av färdigheter. Det är en yrkesmässig nödvändighet (Gillberg 2001).

Andra axeln

Här handlar det om bedömning för att utveckla ett individuellt pedagogiskt program. Autistiska personer har en väldigt ojämn inlärningsprofil. Som lärare måste man ha en mer detaljerad insikt i varje persons utveckling. Det som gör det så viktigt med en bra

bedömning är dessa personers bristande generaliserings förmåga. Det man har lärt sig i en situation är ofta svårt att föra över till en annan situation. Deras färdigheter kan därför skilja sig i olika situationer. Gör man inte en noggrann bedömning kan man orsaka beteendeproblem (Gillberg 2001).

Tredje axeln

Här handlar det om anpassning av miljön till funktionshindret. Vi kan hjälpa dem genom att organisera i klassen så att det blir förutsägbart för eleven. Efter som personer med autism har en dålig tidsuppfattning, svår orienteringsförmåga blir det viktigt att de har ett passande arbetsschema över dagen. Med bra anpassningsåtgärder hjälper man eleven så att de får ett bra liv (a.a).

Fjärde axeln

Här handlar det om att se framåt och lära eleverna färdigheter som de behöver i vuxenlivet. Det är viktigt att tänka på att eleverna får lära sig sådana färdigheter som de har nytta av i vardagslivet (a.a).

Femte axeln

Här handlar det om hur skolan och utbildningen ska anpassas till autism. Det är viktigt att tänka på att varje elev måste stödjas på olika sätt eftersom alla autistiska barn är individuella. En person med autism ser ofta allt bokstavligt, de behöver därför mycket tydliggörande i sin vardag (a.a).

Dessa axlar måste läras in genom träning som kombinerar teori med praktik. Den specialpedagogik som man här arbetar med baseras på förståelsen av att alla har ett behov av förutsägbarhet i sitt liv. Förutsägbarhet innebär att man får svar på frågorna

var, när och hur länge. Det som här blir viktigt för personer med autism är att få visuellt

stöd.

Inom följande områden är det betydelsefullt med visuellt stöd: - Det ger förutsägbarhet i rummet och framförallt i tiden - Det stöder utveckling av kommunikation

- Det stöder utvecklingen av ”nyckelområderna” – ADL-färdigheter,

arbetsfärdigheter, beteendefärdigheter, fritids- och sociala färdigheter samt skolmässiga funktionella färdigheter.

Det som här blir viktigt är att försöka få personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer, att hitta ett fungerande sätt att kommunicera (a.a).

5.2

The Caroline Living and learning Center.

Gary B. Mesibov. Viktoria Shea och Eric Schopler (2007) har genom sin forskning som är gjord på samlade erfarenheter och kunskaper från ett mer än 30-årigt arbete i USA kommit fram till att det för vuxna personer inom autismdiagnosen fanns stora problem när det gällde boende- och yrkesträningsprogram De boende som fanns var anpassade

för personer med enbart utvecklingsstörning, dessa tog i regel inte emot personer med autism. Där de tog emot personer med autism blev det ofta problem eftersom programmen inte var utformade efter autistiska personers speciella behov. Vuxna personer med autism har ofta problem med oro och rastlöshet, rituella problem, olämpliga sociala problem m.m. Deras forskning visade på att personer med autism har speciella behov, de behövde en annan form av program. Resultatet blev att program för boende- och yrkesträning speciellt utformade för denna grupp började utvecklas inom TEACCH-programmet ( Mesibov & Shea & Schopler. 2007). Här görs bedömningar på de vuxna personerna så att man kan förstå den enskilda individens inlärningsstil. Stödåtgärder individualiseras efter personens intressen, färdigheter och behov. När det gäller arbete utgår mycket från samma sätt att jobba som i skolan. Här dras nytta av den visuella styrkan hos personer med autism. Där fysisk struktur, schema och arbetsordning används ( Mesibov & Shea & E Schopler. 2007).

The Caroline Living and Learning Center (CLLC) i USA är en kombination av arbete och boende som bedrivs på en lantgård. Det bor 15 vuxna personer i två gruppbostäder. Här jobbar alla tillsammans med olika arbetsuppgifter i hushållet och på gården. Arbetet med dessa personer utgår ifrån individernas enskilda resurser och intressen, för att tillfredställa deras behov (a.a).

Boende

Tonvikten läggs på att få de boende att vara så delaktiga som möjligt dels i allt som har med deras personliga och husliga behov, dels att utveckla och hålla kvar fritidsaktiviteter, hobby- verksamhet och sociala färdigheter som har med deras intressen att göra. Allt arbeta utgår från att lära dem olika färdigheter som de behöver ute i samhället. Ett av de viktigaste målen är att få varje person så självständig som möjligt. De boende har sina individuella dagscheman som gör att de förstår dagen och vet vad de ska göra när en aktivitet är slut. Schemat kan vara skrivna ord, bilder, foton eller föremål. Det som är viktigt när det gäller schemat är att det är anpassat efter varje individ. Autistiska personer har en stor variation i bearbetning av information, de ska kunna förstå schemat även när de har en dålig dag (Mesibov & Shea & Schopler. 2007).

Arbets och aktivitetssystem

Varje person har ett individualiserat arbets- och aktivitetsschema som hjälper dem att förstå;

Vad de ska göra.

Hur mycket de ska göra. När är arbetet slut. Vad ska de göra sedan.

Det finns schema för alla aktiviteter som ska göras allt för att få personerna att bli så självständiga som möjligt.

Yrkesträning

På gården finns det många olika arbeten som ska göras. Det är trädgård/odling, landskapsvård och bakning/matlagning. Alla uppgifter lärs ut och utförs med ett strukturerat arbetssätt. Det är även här individualiserade arbetsscheman som är uppbyggda på att ge svar på frågorna vad ska jag göra, hur mycket ska jag göra, när är

arbetet slut, vad ska jag göra sedan? Ett mål med den här verksamheten är att kunna få personerna med autism att lära sig generalisera de färdigheter som de lär sig på gården till andra sammanhang ute i samhället, ex. att kunna arbeta ute i samhället. Många av de personer som finns här har ofta haft svåra problem med andra dagsprogram som de har medverkat i på grund av sina beteendeproblem. De har här fått bli delaktiga i meningsfulla vardagsaktiviteter som gjort att de fått mer lugn när dagen har gjorts begriplig för dem (Mesibov & Shea & Schopler. 2007).

5.3

Children With Autism Grow Up

I sin doktorsavhandling ”Children With Autism Grow Up”(2007) har Eva Billstedt gjort en studie på personer som på 1970 och 1980-talet i Göteborg och Bohuslän fick sin diagnos autism som barn. Syftet med studien var att utifrån olika bedömningsmanualer undersöka hur mycket av funktionshindret som finns kvar i vuxen ålder. Det visade sig att alla utom en hade kvar sin diagnos autism i vuxen ålder. Dessa personer som fick sin diagnos autism som barn behöver fortfarande mycket stöd i det dagliga livet, med bl.a. boende, arbete och fritidsysselsättning. Hon beskriver hur viktigt det är att personer med autism även i vuxen ålder får mycket stöd både i hemmet, fritiden och i sin dagliga sysselsättning. I sin undersökning fann hon att de blev väl omhändertagna, men att många saknade daglig sysselsättning. Hon kom fram till att vuxna med autism behöver en strukturerad vardag och aktiviteter som anpassas efter varje persons förutsättningar. Nästan 20 % saknade lämplig sysselsättning och en individuellt anpassad sysselsättning måste bli en självklar rättighet för denna grupp.

5.4

Sammanfattning tidigare forskning

Tidigare forskning visar att personer med autism behöver en pedagogik och vägledning som är anpassad efter deras särskilda funktionshinder hela livet (Gillberg 2001). Övergången till vuxenlivet för autistiska personer kan ofta bli svår, det är viktigt att den förbereds noggrant. Dessa personer ska ha kvalificerat stöd livet ut så att de har ett meningsfullt liv, med eget boende, daglig sysselsättning och en meningsfull fritid

( Föreningen autism).

I USA har man ett program för boendeträning speciellt utformat för denna grupp. TEACCH-enheten här har byggt upp program för boendeträning och yrkesträning

(Mesibov &. Shea & Schopler 2007).

I Sverige har det också börjat byggas upp boende och daglig verksamhet för personer med autism. Det viktigast målet på boende och daglig verksamhet både i USA och i Sverige är att tydliggöra dagen med en hållbar struktur som är individuellt anpassad för personen.

6

PROBLEM

Autism är ett livslångt funktionshinder som gör att personer som har autism behöver en allsidig habilitering från barn till vuxen. De behöver livslånga samhällsinsatser (www.autism.se). I gymnasiesärskolan arbetar pedagogerna utifrån tydliggörande pedagogik med elever som har diagnos autism. Eleverna är vana vid att arbeta med schema och struktur, det ger dem en tydlighet och trygghet. De vet vad de ska göra under dagen.

Övergången från skolan till vuxenlivet kan upplevas svår för personer med autism. Det är viktigt att den förbereds noggrant så att boende och daglig verksamhet anpassas till funktionshindret. Tydliggörande pedagogik ska följa dessa personer genom livet så att personerna kan få ett så meningsfullt och självständigt liv som möjligt (www.autism.se).

6.1

Syfte

Syftet med min studie är att undersöka om och hur personal som arbetar med två elever med autism använder tydliggörande pedagogik i deras boende och dagligverksamhet.

7

METOD

Syftet med min studie är att undersöka om och hur personal har fortsatt att arbeta efter tydliggörande pedagogik i vuxenlivet för två elever. För att uppnå mitt syfte har jag valt att använda en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk och tolkande ansats.

7.1

Val av metod och ansats

Den kvalitativa forskningen är lämplig att använda när man undersöker subjektiva upplevelser. Den utgår från att allt ska bedömas utifrån varje människas erfarenhet av verkligheten och dennes perspektiv av verkligheten. Det gäller både de medverkande och forskaren. Den verklighet man är intresserad av är den som människan själv upplever eller konstruerar i samarbete med andra (Carlström & Carlström Hagman 2006). I det här sammanhanget talas det om ett inifrån-perspektiv där undersökningen präglas av närhet och inlevelse (a.a). I min undersökning blir det en närhet eftersom jag delvis känner personerna som är med i mina intervjuer och samtidigt en inlevelse eftersom jag själv har en kunskap om det jag ska undersöka. Det blir en motsats till en kvantitativ forskning som mer har ett utifrån-perspektiv där forskarens arbete mer präglas av distans till det den undersöker (a.a).

Den forskningsansats som jag arbetar efter i min studie är hermeneutisk och tolkande. Hermenutik betyder tolkningslära där man studerar, tolkar och försöker förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen (Patel & Davidsson 2003). Min forskning bygger på förståelse och genom det bygger jag min tolkning på igenkännande och förståelse (a.a). Jag valde att arbete efter en hermeneutisk ansats eftersom jag har förförståelse om det jag ska undersöka, samt att jag vill ha en subjektiv syn på fenomenet. När man gör en hermeneutisk forskning är förförståelsen en viktig aspekt. Genom att vi tydliggör vår förförståelse så blir tolkningen tydligare (Ödman 2007). Jag har arbetat i många år inom olika verksamheter som har arbetat med tydliggörande pedagogik. I mitt arbete har jag sett stora förändringar när autistiska personer har fått möjligheten att arbeta med tydliggörande pedagogik både i skola, boende och daglig verksamhet. Det blir ett lugn för personen när han/hon får en struktur över sin dag. Med ett schema ser de hur deras dag ska se ut. Jag har i mitt arbete varit med om att börja arbeta med tydliggörande pedagogik på vuxna personer med autism. Det har i de flesta fall varit mycket bra. Dessa vuxna människor har kanske för första gången i sitt liv fått en begriplighet över sin dag. Mycket utagerande beteende försvinner det blir ett lugn omkring personen. Det här har gett mig en övertygelse om hur viktigt det är att arbeta med tydliggörande pedagogik hela livet. Carlström och Carlström. Hagman (2006) skriver att det kan bli en hjälp i intervjun om jag som person är insatt i det jag ska intervjua. Det är en hjälp som jag har tagit fasta på. Det är genom vår förförståelse som vi ger arbetet en riktning (Ödman 2007).

Den hermeneutiska forskaren närmar sig forskningsobjektet subjektivt utifrån sin egen förståelse. Förståelse är de tankar, intryck, känslor och den kunskap som forskaren har. Det blir en tillgång för att tolka och förstå forskningsobjektet (Patel & Davidsson 2003). Vi kan inte förstå utan att redan ha förstått. Förförståelsen ger en riktning i vårt sökande.

Den är avgörande för vilken aspekt vi lägger på det som vi ska undersöka (Ödman 2007). Det blir en tillgång för att tolka och förstå forskningsobjektet (Patel & Davidsson 2003). Hermeneutiken handlar om att tolka texter och även att tolka mänskliga berättelser om olika erfarenheter i livet (Kvale 1997). Med en hermeneutisk ansats kan jag utifrån intervjutexterna tolka och förstå den informationen som mina respondenter ger. Tolkningen är den hermeneutiska vetenskapens främsta kunskapsform.(Ödman 2007)

En kvalitativ fallstudie är en metod som kan användas när man är intresserad av en specifik företeelse, med det menas att man kan undersöka ex en person, ett skeende eller en institution (Merriam 2006). Som i min studie att undersöka om och hur personalen arbetar med tydliggörande pedagogik på två elever i deras boende och daglig verksamhet.

En fallstudie har fyra grundläggande drag;

Partikularistisk, vilket menas att man kan fokusera på en viss situation, person eller

händelse.

Deskriptiv, den strävar efter att ge en så fyllig beskrivning som möjligt av fallet.

Heuristisk, den ska förbättra förståelsen för det som man ska studera, den kan ge nya

infallsvinklar samtidigt som den kan bekräfta det man redan vet.

Induktiv, den utgår från en liten situation som sedan kan skapa nya begrepp så att men

får en helhetsbild (Merriam.2006).

I mitt fall har jag valt att arbeta utifrån ett partikularistiskt drag. I min studie ska jag undersöka om och hur personal som arbetar med två elever arbetar med tydliggörande pedagogik på daglig verksamhet och boende.

Mina fallstudier är personalen som arbetar med en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När de gick i skolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik De har haft ett schema med bilder som tydliggjort dagen. De har båda gjort en enorm utveckling genom det här arbetssättet. När de slutade skolan flyttade de till var sitt eget boende med personliga assistenter. De började arbeta på daglig verksamhet, två olika arbetsplatser. I min undersökning vill jag få svar på om och hur personal arbetar med tydliggörande pedagogik i boende och daglig verksamhet. Min data är baserad på intervjuer av personer som arbetar med dessa personer i deras boende och dagligverksamhet.

7.2

Intervjuer

För att uppnå mitt syfte har jag i min studie valt att göra kvalitativa intervjuer med personal som idag arbetar med eleverna i deras boende och daglig verksamhet.

Syftet med kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och hur något är, dvs. respondentens uppfattning om något (Patel & Davidsson 2003). Det gör man bäst genom att fånga erfarenheter och innebörder ur intervjupersonernas vardagsvärld (Kvale 1997). Trost (1997) påtalar att genom att ställa enkla frågor får man innehållsrika

svar. I min undersökning handlar det om att se verkligheten som den jag intervjuar ser den för att sedan tolka den. (a.a)

I min frågeguide (se bilaga) har jag lagt in frågor som respondenterna känner igen sig i. De kan på ett enkelt sätt svara på frågorna. Det är bra att ställa frågor med vanliga ord, att använda det språk som svarspersonen förstår, termer och begrepp som speglar deras världsbild. Det ger en bättre kvalitet på informationen man får under intervjun (Merriam 2006).

Vid kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med öppna frågor är intervjuerna mer öppna och mindre strukturerade än i andra undersökningar. Jag har gjort en delvis strukturerad intervju, där jag vill ha en viss information från respondenterna. Intervjuer av det här slaget styrs av ett antal frågor eller frågeställningar, där ordningsföljden inte är bestämd (Merriam 2006). I min frågeguide hade jag gjort ett antal frågor över det område som jag är intresserad av. Jag informerade mina respondenter om att ordningsföljden som frågorna är skrivna i inte behövde följas utan det viktigaste är att vi under intervjun täcker in frågorna (Trost 1997). Frågorna är ställda så att respondenterna kan svara med fritt formulerande svar Under intervjun är intervjuaren och respondenten delaktiga i intervjun så att det blir ett samtal.

I min studie är jag intresserad av att intervjun ska ge mig den information som jag verkligen är ute efter. Jag ger därför de intervjuade mycket tid till att svara och diskutera sina reflektioner (Patel&Davidsson 2003). Det är jag som intervjuare som ändå måste föra intervjun så att forskningsproblemet blir belyst (a.a). Merriam (2006) menar att man utgår från att respondenterna definierar sin verklighet på olika sätt. Det är främst intervjupersonens sätt att se på saker och ting som är av intresse. Fördelen med det här sättet att intervjua blir att respondenterna pratade mer naturligt.

7.3

Urval

Vid vissa problemformuleringar kan man redan på förhand i planeringen bestämma vilka personer man vill intervjua. De har den information som man är ute efter (Carlström & Carlström Hagman. 2006). Hur många intervjuer man vill göra beror på hur ingående och nyanserat man som forskare vill göra sitt arbete (a.a). Inom kvalitativ forskning menar man att det är kvalitén som är viktigare än antal intervjuer (Carlström& Carlström Hagman 2006). Jag har intervjuat 7 personer.

I mitt arbete har jag studerat hur personal arbetar med tydliggörande pedagogik kring två elever. Det är en man, Per och en kvinna, Åsa som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. Mina intervjuer gör jag med personal på respektive persons boende och daglig verksamhet.

Åsa är en ung kvinna på 25 år. Hon har under sina fyra år i skolan arbetat med

tydliggörande pedagogik. När Åsa slutade skolan flyttade hon till ett eget boende med personliga assistenter. Hon har bott här i fem år. Hon började arbeta på en daglig verksamhet när skolan slutade. Hon har arbetat fem år.

Jag har intervjuat två kvinnor på daglig verksamhet.

Ann som är i 30 års- åldern har arbetat med Åsa i 2 år. Innan dess arbetade hon som personlig assistent på boende för autistiska personer. Hon är utbildad vårdare. Hon har gått några lokala kurser om autism.

Bea som är i 50 års- åldern har arbetat med Åsa sedan hon började på daglig verksamhet. Hon har läst 20 poäng autism, 20 poäng i pedagogik och en del andra poäng på universitetet

Två kvinnor på Åsas boende.

Cina som är i 40- års åldern har arbetat med Åsa sedan hon flyttade in i sin lägenhet för fem år sedan. Hon är anställd som personlig assistent. Innan dess arbetade hon på en annan verksamhet för autistiska personer. Hon har läst 20 poäng autism och en hel det andra poäng på universitetet.

Dina som är i 40-års åldern. Hon har också arbetat med Åsa sedan hon flyttade till sin lägenhet. Hon är anställd som personlig assistent. Hon har innan dess jobbat på annan verksamhet för autistiska personer. Bl.a. på ett kortidsboende som Åsa var på innan hon fick egen lägenhet. Dina har läst 20 poäng autism och även hon en del andra poäng på universitetet.

Per är en ung man på 23 år. Han har under sina fyra år i skolan arbetat med

tydliggörande pedagogik. När Per gick sista året i skolan flyttade han till ett eget boende med personliga assistenter. Efter skolan började Per arbeta på en daglig verksamhet.

Jag har intervjuat två kvinnor på daglig verksamhet.

Maja som är i 50-års åldern. Hon har arbetat med Per sedan han började på daglig verksamhet. Hon är utbildad vårdare. Hon har gått en del lokala kurser om autism.

Pia som är i 40-års åldern. Hon har också arbetat med Per sedan han började på daglig verksamhet. Hon är utbildad vårdare, har gått en del lokala kurser om autism.

En man i boendet.

Ulf är en man i 25-års åldern. Han har arbetat med Per sedan han flyttade till sin lägenhet. Han är anställd som personlig assistent. Han är utbildad undersköterska och har gått en del lokala kurser om autism.

7.4

Genomförandet

Jag ringde de personer som jag skulle intervjua. Jag hade redan på ett tidigt stadium varit i kontakt med de arbetsplatser där jag skulle göra mina intervjuer. När jag nu ringde och bokade in tid för intervjuerna så upplyste jag dem om syftet med min undersökning. För att det skulle bli så bra som möjligt fick respondenterna i möjligaste mån bestämma tid och plats. Jag såg till att vi kunde sitta ostört och att vi inte fick någon tidspress. Jag informerade dem om de vetenskapliga principerna.

Intervjuerna gick bra. Varje intervju tog mellan ca 20- 40 minuter. Jag åkte till deras arbetsplats så att det inte skulle bli besvärligt för dem. Vi kunde använda deras personalrum, där vi satt ostörda. Respondenterna pratade naturligt, det blev som ett samtal där vi fick med det jag tagit upp i min frågeguide. Jag informerade respondenterna att jag kommer att använda en del citat i mitt arbete.

Jag har använt bandspelare vid mina intervjuer. Vi gjorde först en provinspelning så att respondenterna fick lyssna på sin röst. Jag informerade dem att det enbart är jag som lyssnar på banden, när jag har skrivit av dem raderar jag dem. Jag har skrivit av dem ordagrant. En ordagrann utskrift av en inspelad intervju ger den bästa grunden för en analys (Merriam 2006).

7.5

Etiskt tänkande.

Jag har i mitt arbete upplyst alla parter om att jag följer ”vetenskapliga principer” i min undersökning som presenteras av Vetenskapsrådet (www.vr.se). De fyra större principerna eller kriterier som jag använde är:

Samtyckeskrav. Jag har upplyst personal som deltar i min undersökning att deras

medverkan är frivillig. De kan avbryta sin medverkan när de vill utan att det blir några negativa konsekvenser för dem (a.a) Enhetscheferna för boende och dagligverksamhet har gett sitt tillstånd till undersökningen.

Informationskrav. Jag har informerat alla parter om syftet med min vetenskapliga

undersökning. Jag har även här upplyst om att det är frivilligt att delta (a.a).

Konfidentialitetskrav. För att det ska vara svårt att identifiera respondenterna är de

anonyma och benämns med andra namn i undersökningen. Det går inte att identifiera dem i det slutgiltiga arbetet (a.a).

Nyttjandekrav. Jag har upplyst personerna i min undersökning om att den kunskap och

information som man får fram i arbetet enbart kommer att användas till forskning och utveckling (a.a).

7.6

Databearbetning

Ett hermeneutiskt förhållningssätt innebär att lyssna till många olika meningar som kommer fram i intervjuerna och att sedan kunna göra olika tolkningar av det insamlade materialet. Det man vill uppnå är att få en helhetsförståelse (Kvale 1997). Vad är det som visar sig, vad innebär det? Jag söker inte efter en absolut sanning, utan jag får istället tolka det jag får fram (Patel & Davidsson 2003).

Jag har spelat in mina intervjuer på band. Det är den mest tillförlitliga metoden, även om man får mycket material (Ödman 2007). Jag har transkriberat mina intervjuer, det betyder att jag har skrivit av texten ordagrant. För att sedan göra texten begriplig ska den sättas in i en kontext dvs. ett sammanhang. Det är med kontextens hjälp vi skapar ett kunnande om det vi studerar (a.a). För att kunna göra det har jag tagit fram alla mina texter och sorterat dem efter personalen som arbetar med Per och Åsa. När jag har gått igenom dem har jag först tittat på Pers personals intervjuer. Jag har börjat med att läsa

igenom hela intervjuerna för att få en helhet. Med överstrykningspenna har jag sedan fått fram det som är viktigt i min undersökning, delarna. Jag har gjort likadant med intervjuerna om Åsa. Jag har jämfört de olika intervjuerna, från boende och daglig verksamhet utifrån varje person. Jag har tagit fram delar ur intervjuerna, jämfört dem med helheten. Jag har försökt att se helheten utifrån delarna. Jag kom fram till tre ord som återkom i intervjuerna, både från Pers och Åsas personal, tydlighet, trygghet och självständighet. Utifrån dessa ord kategoriserade jag mitt material. Att utveckla kategorier innebär att jag måste leta efter regelbundenheter och företeelser som återkommer i min information (Merriam 2006). Vad är det som hänger ihop? Vad är det som återkommer? I arbetet med att skapa kategorier krävs det både konvergent och divergent tänkande (a.a). Konvergent innebär att bestämma vad som hör ihop med en viss kategori. Divergent innebär att fylla ut de kategorier som kommit fram (a.a).

Inom den hermeneutiska forskningen har man ett perspektiv på vad som ska undersökas och man tolkar intervjuerna utifrån detta perspektiv (Merriam 2006). Patel och Davidsson (2003) menar att det inte finns någon speciell slutpunkt för min tolkning, utan jag som forskare kan argumentera fritt. Genom min tolkning visar jag hur jag tänkt och låter läsaren ta ställning till mina tolkningar (Ödman 2007).

7.7

Trovärdighet och tillförlitlighet

Vilken metod man än väljer till sin forskning är frågorna om trovärdighet och tillförlitlighet viktiga i undersökningen. Det handlar om hur resultatet stämmer överens med verkligheten. Mäts det som man tror sig mäta. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på de grundläggande begreppen i undersökningen, hur man samlar in, analyserar och tolkar information (Merriam.2006). Eftersom min undersökning utgår ifrån hur människor ser på sitt arbete finns det olika tolkningar av vad som sker. I min studie är det viktigt att se på den förförståelse jag har. Jag har arbetat i många år med tydliggörande pedagogik. Min erfarenhet är stor. Jag vet vad det är jag undersöker. Patel och Davidsson (2003) menar att det som ligger till grund för trovärdighet inom kvalitativ forskning är att verkligheten är en konstruktion av människor. I en fallstudie är min uppgift att återge dessa konstruktioner på ett trovärdigt sätt. Min förförståelse blir här ett viktigt instrument i tolkningen av mitt datamaterial. Merriam (2006) menar därför att undersökningsresultatet inte blir likadant i en annan undersökning

Tillförlitligheten bör ses utifrån hur intervjun lyckas fånga respondenten, att det blir en variation i svaren (Patel &.Davidsson 2003). Det är här viktigt att jag i min intervjuguide har frågor som täcker in det jag vill veta, så att jag undersöker det jag tänkt undersöka. I min undersökning vill jag få svar på om och hur personal som arbetar med två elever i boende och på daglig verksamhet arbetar med tydliggörande pedagogik. Jag anser att mina frågor är gjorda utifrån syftet med min studie så tillförlitligheten bör bli god. Frågorna i min intervjuguide är ställda så att respondenterna kan svara med fritt formulerade svar. Min förförståelse gör att intervjun kan bli som ett samtal, jag har en kunskap om det jag ska undersöka.

Kvale (1997) menar att det är viktigt att hela tiden granska och analysera det material man samlar in så att det inte blir en snedvriden tolkning av arbetet. Trovärdigheten blir ett mått på att jag har undersökt det som jag ska undersöka. Jag har spelat in mina intervjuer på band. För att vara säker på att jag får med det jag är intresserad av lyssnar jag av banden efter varje intervju. Jag var också noga med att sammanfatta respondenternas svar efter varje intervjutillfälle, för att se att de uppfattat frågorna.

Jag är medveten om att mina personliga och teoretiska kunskaper kan påverka studiens utförande och resultat. Men eftersom jag har redogjort för min förförståelse anser jag att jag har medvetandegjort att jag kan påverka studien. Ödman (2007) menar att vi aldrig i en studie som handlar om verkligheten kan ställa oss själva utanför det som undersöks. Mitt mål är att få min studie så sannolik och trovärdig som möjligt (Carlström.& Carlström Hagman 2006).

8

RESULTAT

I min studie har jag varit intresserad av om och hur personalen som arbetar med två elever, Per och Åsa arbetar med tydliggörande pedagogik i deras boende och daglig verksamhet.

När jag sammanställde datamaterialet från personalen som arbetar med Per och Åsa till ett resultat valde jag att göra det utifrån tre ord som förekom mycket i datamaterialet.

• Tydlighet

• Trygghet

• Självständighet

Orden går i varandra, men jag har försökt att särskilja dem.

I min redovisning har jag sammanställt svaren jag fått från respondenterna utifrån min frågeguide (se bilaga 1) i berättelser med citat. Jag beskriver om och hur personalen arbetar med tydliggörande pedagogik. Jag redovisar Per och Åsas personal var för sig. Jag avslutar med en gemensam sammanfattning utifrån resultatet.

8.1

Personalens beskrivning av arbetssättet kring Per

8.1.1

Per

Per är en ung man på 23 år. Han har autism och utvecklingsstörning. Per ligger på en låg nivå av utvecklingsstörning. Under Pers tid i gymnasiesärskolan arbetade skolan med tydliggörande pedagogik. Per tillhör den personkrets som erbjuds särskilda insatser inom LSS-lagen. (se sid 12) Det är boende med särskild service och daglig verksamhet. Per bor i en lägenhet där målet är att personen ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt. De personer som arbetar med Per är personliga assistenter som enbart arbetar med honom i hans boende. Per arbetar i dag på daglig verksamhet. Med daglig verksamhet menar man att personen ska ha en meningsfull sysselsättning. Personalen som arbetar där arbetar inte bara med Per utan även med fler personer.

8.1.2

Tydlighet

För personer med autism är det viktigt att ha hjälpmedel som hjälper dem att förstå sin omvärld. Tydlighet blir här viktigt. Både på daglig verksamhet och i boendet arbetar de med dagschema som består av bilder. Det är viktigt att schemat ger en tydlighet. När Per ser dagschemat ska han förstå vad som händer under dagen. Bilderna ska tala till honom.

Han följer verkligen sitt schema (Ulf).

Per är duktig på att förstå bilderna på sitt schema, när det finns saker han inte tycker om tar han bort dem.

Är det något han inte vill göra plockar han ner bilden. Han tror då att han inte behöver göra det (Pia).

När det kommer nya bilder är det inga problem, Per förstår dem direkt. Han är väldigt intresserad av bilder. Han pratar om det han ser.

Han ser precis vad han ska göra (Ulf).

Per har ett eget arbetsrum där han gör sina arbetspass. Här har han ett arbetsschema som talar om för honom vad han ska göra, i vilken ordning arbetet ska göras.

Per har ett arbetsschema som talar om vad han ska göra (Maja).

De ska veta vad de ska göra (Maja).

Det är inte alltid det är saker som Per tycker om att göra som står på schemat. En liten förstärkning kan i sådana fall vara bra att få när arbetspasset är slut ex. sitta vid datorn för att titta och lyssna på musik.

En liten förstärkning jobbar vi efter ibland när det är vissa saker som inte är roligt (Maja).

Personalen arbetar med bilder eftersom det är det personer på en lägre nivå förstår. Det talade språket är svårt för dem, ordet försvinner men bilden finns alltid

Vi arbetar med det här för att tydliggöra deras dag (Maja).

Vid alla tillfällen där det ska göras olika aktiviteter används bilder för att förtydliga för personen vad han ska göra, ex när Per ska handla har han bilder med sig på det som ska handlas.

Ska vi handla har han bilder på vad som ska handlas (Ulf).

För Per är det här ett bra arbetssätt. När han ser en bild kan han fokusera mer. Det är som personalen uttryckte det, att han får in mer information av bilden än om någon säger det till honom, det blir tydligt.

För Per är det bra, han fokuserar mer på en bild än på att jag säger något till honom (Pia).

När Per började på daglig verksamhet tog de efter mycket av det arbetssätt som skolan arbetat med. Men under tiden de har arbetat med Per har arbetssättet ändrats så att det mer passar in i deras arbete. De menar att själva arbetssättet är bra, eftersom det anpassas individuellt till varje person. Grundprincipen är hela tiden densamma.

När vi började jobba med den här personen hade vi ett väldigt bra

samarbete med skolan. Vi anammade mycket i början som de gjort i skolan (Maja)

När Per flyttade till sin bostad fortsatte personalen även här att arbeta med tydliggörande pedagogik.

8.1.3

Trygghet

Personer med autism ska känna en trygghet genom att bilden talar om vad de ska göra. Varje dag när Per vaknar tittar han på sitt schema för att se vad som ska hända under

dagen. Det är betydelsefullt för Per att veta, om han ska få åka hem till sina föräldrar eller vara kvar i lägenheten. Vad han ska göra på kvällen. Han blir lugn och trygg när han får svar på det.

Det första Per gör på morgonen är att titta på sitt schema efter vad han ska sova i natt, om han ska hem till sina föräldrar. Sedan tittar han på vad

han ska göra under dagen. Är det något särskilt på kvällen så kommenterar han det (Ulf).