Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15 hp VT 2009-06-05
Effekterna av räntebeläggningen på periodiseringsfond
Textiltillverkningsbranschens syn på periodiseringsfond som finansiering
Handledare:
Kerstin Collman
Författare:
Claes Englund Jimmy Henriksson
Förord
Vi vill tack alla som hjälpt oss att förbättra denna uppsats. Speciellt vår handledare Kerstin Collman och seminariegruppen för de kommentarer de bidrog med. Den konstruktiva kritik som gavs på oppositionen har lett oss på rätt väg och hjälpt oss förbättra uppsatsen.
Claes Englund Jimmy Henriksson
2009-06-05
Sammanfattning
Periodiseringsfonder används för att behålla kapital inom företag genom att skjuta upp skatten. År 2005 infördes en lag som innebar räntebeläggning på den
uppskjutna skatten. Tidigare undersökningar som gjorts har undersökt hur stora och små företag har agerat i och med lagändringen och vi valde därför att göra en kvantitativ undersökning med 50 företag inom en bransch,
textiltillverkningsindustrin.
Syftet med undersökningen var att se hur räntebeläggningen förändrat företagen inom textiltillverkningsindustrin agerande. Genom att använda en omtalad teori inom finansiering, ”pecking order theory”, som beskriver hur företag prioriterar sina finansieringsmöjligheter ville vi förklara vad som kunde förklara agerandet.
Enligt teorin väljer företag internt genererat kapital före lån och nytt eget kapital.
Vi placerade avsättning till periodiseringsfond som en del av internt genererat kapital innan lagändringen. Räntebeläggningen skapade en kostnad att använda avsättning till periodiseringsfond och vi ansåg därför att det ändrat placeringen inom ”pecking order theory”. Arbetshypotesen var att periodiseringsfonderna efter räntebeläggningen flyttats från internt genererat kapital till att istället jämföras med lån.
Empirin från de 50 företagen vi valde att undersöka hämtades från Affärsdata där vi samlade siffror från deras årsredovisningar mellan åren 2003-2007. De resultat vi fick visade på att även inom textiltillverkningsindustrin har användandet minskat. Empirin visade även att användandet var som minst 2005 när
räntebeläggningen infördes men har de senaste åren ökat till lite högre nivåer. Av empirin och analysen kunde vi dra slutsatsen att periodiseringsfond gått ifrån att vara i samma kategori som internt genererat kapital till att jämställas med lån.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning________________________________________________________________ 6 1.1 Problemformulering och syfte _________________________________________________ 7 2. Referensram _____________________________________________________________ 8
2.1 Periodiseringsfond __________________________________________________________ 8 2.1.1 Periodiseringsfondsystemet ________________________________________________________ 8 2.1.2 Schablonintäkt __________________________________________________________________ 9 2.2 Pecking order theory _______________________________________________________ 10 2.2.1 Asymmetrisk information _________________________________________________________ 12 2.2.2 Finansiering med eget kapital______________________________________________________ 13 2.2.3 Net present value _______________________________________________________________ 13
3. Metod _________________________________________________________________ 15 3.1 Kvantitativ undersökning____________________________________________________ 15 3.2 Valda uppgifter ur årsredovisningarna ________________________________________ 15 3.2.1 Resultat före bokslutsdispositioner och obeskattade reserver______________________________ 16 3.2.2 Eget kapital och skulder __________________________________________________________ 16 3.2.3 Omsättning och balansomslutning __________________________________________________ 17 3.3 Litteratursökning __________________________________________________________ 17 3.4 Datainsamling _____________________________________________________________ 18 3.4.1 Val av företag __________________________________________________________________ 19 3.4.2 Slumpmässigt urval _____________________________________________________________ 19 3.4.3 Bortfall _______________________________________________________________________ 19
4. Empiri _________________________________________________________________ 21 4.1 Sammanställning av årsredovisningar _________________________________________ 21
4.1.1 Avsättning till periodiseringsfond __________________________________________________ 21 4.1.2 Avsättning i procent av resultat före bokslutsdispositioner _______________________________ 23 4.1.3 Omsättning ____________________________________________________________________ 24 4.1.4 Soliditet_______________________________________________________________________ 25 4.1.5 Kapitalomsättningshastighet_______________________________________________________ 28 4.2 Sekundärdata _____________________________________________________________ 29 4.2.1 ATL Marknadsinformation________________________________________________________ 29 4.2.2 Tidigare uppsatser_______________________________________________________________ 29
5. Analys och slutsats _______________________________________________________ 30 5.1 Pecking order theory _______________________________________________________ 30
5.1.1 Omsättning ____________________________________________________________________ 31 5.1.2 Soliditet_______________________________________________________________________ 32 5.1.3 Kapitalomsättningshastighet_______________________________________________________ 33 5.2 Räntebeläggningen _________________________________________________________ 33 5.3 Slutkommentar ____________________________________________________________ 34 5.3.1 Kritik och framtida forskning ______________________________________________________ 35
Figurförteckning
Modell 1 Pecking order theory………..11
Figur 1 Företag som avsätter till periodiseringsfond...21
Figur 2 Företag som gått med vinst ...22
Figur 3 Summa periodiseringsfonder ...22
Figur 4 Företagens totala vinst mellan 2003 och 2007...23
Figur 5 Avsättning i procent ...23
Figur 6 Avsättning i procent för företag med en omsättning mellan 0-3000 tkr ...24
Figur 7 Avsättning i procent för företag med en omsättning mellan 0-50 000 tkr. ...25
Figur 8 Företag som slutar med avsättningar...25
Figur 9 Företag som slutar med avsättningar men återupptar dem...26
Figur 10 Företag som inte gör avsättningar ...26
Figur 11 Avsättningar i procent i förhållande till soliditet ...27
Figur 12 Avsättning i procent i förhållande till kapitalomsättningshastighet...28
Figur 13 Kapitalomsättningshastighet i förhållande till omsättning ...28
1. Inledning
Alla företag behöver kapital för att finansiera sin verksamhet. Den senaste tidens finanskris skapar oro i världen och får stora konsekvenser i samhället. Dagens Industri (2009-05-12) skriver i en artikel att svenska företag drabbas av svårigheter att få in kapital till sin
verksamhet. Värst av allt är det för företag med litet eget kapital och låg soliditet. De har svårt att få låna pengar av bankerna till följd av den kreditrisk som bankerna ser. Rune Andersson uttrycker sig så här i Dagens industri:
”Bankerna ställer helt riktigt högre krav, eftersom de ser en högre risk i att låna ut till företag som har höga - krediter och litet eget kapital.” (DI 2009-05-12)
När företagen får problem att låna pengar tvingas de leta efter andra sätt att finansiera sin verksamhet. En av möjligheterna är att skjuta upp skatten på årets resultat vilket medför att kapital stannar i företaget, kapital som kan användas i verksamheten. Ett sätt att göra detta är genom avsättning till periodiseringsfonder. Utnyttjande av möjligheten att sätta av till
periodiseringsfond har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, varit hög. 2005 redovisade 64 % av företagen att de satte av till periodiseringsfond, enligt en undersökning utförd av ATL Marknadsinformation 2005.
År 2005 infördes räntebeläggning av periodiseringsfonder vilket innebar att företagen måste betala en avgift på den uppskjutna skatten. Införandet har enligt tidigare undersökningar (Henriksson och Olofsson, 2007; Andersson och Sjölund, 2005) påverkat användningen negativt då företag valt att upplösa dessa fonder.
Fördelarna med periodiseringsfonderna var att det tidigare indirekt var ett räntefritt lån från staten utan krav på säkerhet, som det skulle finnas vid ett vanligt lån. Företagen kunde skjuta upp skattebetalningen och på så vis förränta pengar inom företaget under tiden samt genom avsättningen jämna ut resultatet över ett antal år. (Lindhe och Södersten, 2005) När
räntebeläggningen infördes försvann fördelen i att det var ett räntefritt lån. Tidigare har
1.1 Problemformulering och syfte
Den första januari 2005 infördes en ny skattelag i Sverige som förändrar förutsättningarna för företagens användning av periodiseringsfond. Hur har företagens syn på periodiseringsfond som finansieringsalternativ förändrats efter räntebeläggningen?
Syftet med undersökningen är att studera hur företag i textiltillverkningsbranschen agerat efter räntebeläggningen av periodiseringsfonder samt om detta kan förklaras med hjälp av ”Pecking order theory”
2. Referensram
2.1 Periodiseringsfond
Det har sedan många år tillbaka funnits möjligheter att skjuta upp skattebetalning på årets resultat för företag men dessa möjligheter har skiftat genom åren. En stor reformering av skattelagen gjordes 1990-talet där vissa av möjligheterna till avsättning och reservering för att skjuta upp skatten försvann samtidigt som nya möjligheter kom till.
2.1.1 Periodiseringsfondsystemet
Avsättning till periodiseringsfond är sedan införandet 1994 en av två möjligheter som finns för aktiebolag att skjuta upp skatten. Alla företag, så som aktiebolag, enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag, har möjlighet att använda sig av denna form av
skattekredit. (Andersson, 2006)
Det finns två bakomliggande tankar till att företag får möjligheten att skjuta upp skatten via avsättning till periodiseringsfond. Den ena är att underlätta egenfinansiering av framtida investeringar och den andra är att möjliggöra förlustutjämning bakåt i tiden (Tjernberg, 2004).
Egenfinansiering underlättas genom att företag får möjligheten att skjuta upp beskattning på en del av årets resultat och istället betala skatten några år senare. På det viset stannar kapital inom företaget, kapital som kan användas till framtida investeringar (Lindhe och Södersten, 2005).
Avsättning till periodiseringsfond kan endast göras när ett företag går med vinst.
Resultatutjämning innebär att företaget, med hjälp av periodiseringsfonden, vid bra tider och positivt resultat minskar resultatet och skjuter upp skatten genom avsättning till fonden. När sedan konjunkturen vänder och företaget går med eventuell förlust upplöser företaget fonden och återför det till årets resultat vilket på sikt skapar jämnare resultat. När företag avsätter en del av årets resultat till periodiseringsfond måste avsättningen återföras inom sex år. Orsaken till att det måste återföras inom sex år beror på att lagstiftarna anser att det stämmer överens med konjunkturcyklernas längd. Tidigare har fem år varit den maximala tiden innan
återföring. Orsaken till ändringen beror på att staten vill undvika likviditetsproblem som kan
Hur mycket företaget får avsätta beror på vilket sorts företag det handlar om. Aktiebolag kan avsätta max 25 % av årets resultat (Inkomstskattelagen (IL) 30 kap). Tidigare års avsättningar som återförs ingår även de i underlaget för framtida avsättningar (Engström 2005).
2.1.2 Schablonintäkt
Den 16 december 2004 togs beslutet och den första januari 2005 infördes lagen som ändrar förutsättningarna för företagen vid användning av periodiseringsfonden (Proposition 2004/05:38). I inkomstskattelagen, 30:e kapitlet, § 6a står följande:
”En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 72 procent av statslåneräntan1 vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid
beskattningsårets ingång.”
Denna lagändring gör att juridiska personer, däribland aktiebolag, blir direkt tvungna att överväga hur de ska göra med användandet av periodiseringsfond eftersom lagen innebär skattekonsekvenser följande år. Schablonintäkten på periodiseringsfonden gör att underlaget för att beräkna skatt ökar vilket i sin tur gör att företaget måste betala mer skatt.2 Räntan, i form av den kostnad för att använda periodiseringsfond, som företaget kan använda för att jämföra skattekrediten med ett vanligt banklån blir som statslåneräntan då företaget
kompenserar för den skattesköld som skattekrediten skulle ha gett upphov till om det vore ett vanligt banklån. (Engström, 2005)
Engström hävdar i en artikel i Balans (nr 5, 2005) att beroende av hur mycket företaget avsätter och hur resultatet är så kan räntan, som kommer att jämföras med ett vanligt banklån, att skifta. Detta inträffar eftersom återföringen av periodiseringsfond ökar underlaget för hur mycket som får avsättas till periodiseringsfond nästa år. Om ett aktiebolag konsekvent avsätter maximala 25 % så blir kostnaden mindre än statslåneräntan. Eftersom de nästföljande år sätter av även 25 % av schablonintäkten, således blir det endast 75 % av
1 Statslåneräntan är en referensränta som bestäms av riksgälden och används inom skattelagsstiftningen
2 Ett företag med 100 000 i periodiseringsfond måste öka sitt underlag för beskattning med 28440 kr (100 000 * 0.72 * 0.0395=28440). 0.0395 är statslåneräntan som är rörlig. När underlaget ökar med 28440 ökar skatten med 7963 (28440 * 0.28=7963). (Engström, 2005)
schablonintäkten som tas upp till beskattning det året. Detta kan dock vara lite vådligt för företagen ifall de räknar med vinst ett år men istället går med förlust vilket gör att de inte kan göra någon avsättning, vilket medför att avgiften istället blir lika som statslåneräntan.
(Engström, 2005)
I och med att många aktiebolag anser sig kunna låna till lägre kapitalkostnad än
statslåneräntan så återför många företag hela sin periodiseringsfond för att istället finansiera sin verksamhet med annat kapital (Örn, 2005). Detta kommenterar Örn (2005) på följande sätt
”Finansminister Pär Nuder kan då se fram emot en gigantisk skatteinbetalning på över 30 miljarder kronor – lagom till valbudgeten”
2.2 Pecking order theory
”Pecking order theory” (POT) är ingen ny teori, den återfinns redan i en studie från 1961 av Donaldson. Den är i första hand tänkt att förklara beteendet i stora publika aktiebolag och som visar att företag föredrar interna medel före externa. (Myers, 1984)
Företagens främsta val är enligt POT att använda internt genererade medel, i huvudsak tidigare års kvarhållna vinster. Anledningen är att företaget vill undvika de kostnader som följer av att ta in externa medel. Företaget kan använda internt genererat kapital eftersom det inte har delat ut hela vinsten till aktieägarna varje år och på det viset bygga upp det egna kapitalet. Först när någonting inträffar som kräver mer kapital än vad företaget klarar av att täcka med det internt genererade kapitalet vänder företagsledningen sig till externa aktörer för att erhålla medel, först lån och därefter emittera nya aktier. (Brealey och Myers, 2003)
(Myers, 1984)
Modell 1 Pecking order theory
Grafisk modell över rangordningen inom POT inspirerad av modellen som återfinns i Henrikssons och Olofssons c-uppsats (2007)3
Denna modell visar hur företagen först föredrar internt genererat kapital och därefter när alla sådana möjligheter är uttömda rör sig vidare till nästa kategori, riskfria lån, och så vidare. Vår arbetshypotes är att periodiseringsfonderna efter räntebeläggningen flyttats från internt genererat kapital till riskfria lån då deras karaktär mer stämmer överens med denna grupp.
1. Företag föredrar intern finansiering.
2. De anpassar utdelningskvoten till investeringsmöjligheterna, samtidigt som de försöker undvika plötsliga förändringar i utdelningarna.
3. Trögheten i förändringen av utdelningar, tillsammans med oförutsebara förändringar i lönsamhet och investeringsmöjligheter leder till att internt genererade medel ibland är större, ibland mindre, än företagets behov. Om de är mindre så drar företagen i första hand ner på sina likvida medel (cash balance) eller säljer sina likvida säkerheter.
4. Om externt kapital behövs så väljer företagen det säkraste först. Det vill säga de börjar med lån, sedan hybrider som konvertibla skuldbrev, och slutligen eventuellt eget kapital. (Myers, 1984)
3 Det som skiljer sig från Henrikssons och Olofssons modell är kategorin blandade instrument som vi lagt till.
2.2.1 Asymmetrisk information
POT bygger på att informationen om ett företag är asymmetrisk, det vill säga att ledningen vet mer om det egna företaget än utomstående investerare. Detta får till följd att det i de flesta fall är mer fördelaktigt att finansiera verksamheten med skulder än eget kapital (Pike och Neale.
2003). Detta kan förklaras med ett exempel där vi har två företag. Ett med en optimistisk ledning som står inför lönsamma nyinvesteringar och som följaktligen anser att aktien är undervärderad, och ett med en mer pessimistisk ledning som anser att aktien är övervärderad.
(Brealey och Myers, 2003)
Den optimistiska ledningen anser att investerarna undervärderar företaget och är därför ovillig att ge investerare en ”gratis gåva” genom att ge ut nya andelar till marknadspris när
ledningen, med sitt informationsövertag, vet att de står inför ett lönsamt projekt och att aktierna således borde vara värda mer. Alltså kommer ledningen hellre att ta upp ett lån än att ge ut eget kapital som ledningen anser vara undervärderat. (Brealey och Myers, 2003) (Ross, Westerfield, Jaffe och Jordan, 2008)
Den andre ledningen skulle vilja ge ut nya aktier eftersom de vet att aktierna är
övervärderade. Problemet är att investerarna vet att ledningen sitter på information som de inte har och följaktligen kommer investerarna att dra slutsatsen att eftersom ledningen i detta företag försöker emittera aktier så måste aktierna i själva verket vara värda mindre. Detta i sin tur leder till att marknadspriset för aktierna sjunker. Vilket i sin tur leder till att fördelen med att emittera aktier försvinner. En ledning som har tänkt igenom detta noga innan kommer således också i detta fall att välja skuldfinansiering före nyemission. (Pike och Neale. 2003)
Teorin om asymmetrisk information inom POT är inte direkt applicerbar på icke-publika aktiebolag eftersom de inte har något direkt påverkbart marknadsvärde som företagen behöver ta hänsyn till och som således inte heller kan över eller undervärderas. Studier visar att POT trots detta stämmer överens med hur småföretagare agerar. Det förklaras med att icke-publika ofta är mindre företag där det är vanligt att ledning och ägare är samma person och att dessa ogärna förlorar den kontroll som en emittering av aktier till utomstående innebär. (Sjögren och Zackrisson, 2005)
Dessa studier, och även majoriteten av de studier som ligger bakom POT, genomfördes på anglosaxiska marknader, med ett mer marknadsorientera finansiellt system. Det fåtal studier som gjorts på mer bankorienterade finansiella system har visat att POT även kan förklara företags handlande i dessa system. (Sjögren och Zackrisson, 2005)
2.2.2 Finansiering med eget kapital
Av tidigare resonemang kan slutsatsen att den rationella ledningen aldrig väljer att emittera aktier dras. Detta stämmer dock inte alltid då ett hårt skuldsatt företag kan ha svårt att få tag i lån till rimlig kostnad. I ett sådant fall kan beslutet att emittera aktier leda till att aktiekursen faller men denna ”förlust” kan i den aktuella situationen vara bättre än alternativet att inte genomföra en lönsam investering. (Brealey och Myers, 2003)
Vidare är det vanligt att finansiera med eget kapital i högteknologiska och snabbt expanderande företag. Det kan förklaras med att dessa har en stor andel immateriella
tillgångar vilket förordar en konservativ finansiering, alltså en med hög soliditet, där det enda sättet att göra detta och fortfarande ha möjlighet att expandera fort är genom att emittera nya aktier. Det leder till att om investerare ser att eget kapital ges ut på grund av detta skäl så blir de tidigare nämnda problemen mindre allvarliga. (Brealey och Myers, 2003)
2.2.3 Net present value
Ett problem som kan uppstå om företagen redan förbrukat möjligheten att ta upp lån till en rimlig kostnad och därför står inför valet att ge ut eget kapital, är att de riskerar att inte kunna genomföra investeringar med ett positivt net present value (NPV)4. Vi antar att ett företag behöver 10 miljoner kronor för att genomföra ett projekt och att de för att få in dessa pengar behöver emittera aktier vars verkliga värde i själva verket är 12 miljoner kr. Detta leder till att företaget inte kommer investera i projekt med ett NPV mindre än 2 miljoner kr. (Myers, 1984)
Detta gör att ett financial slack5 eftersträvas för att inte hamna i en situation där företag måste ignorera bra investeringsmöjligheter för att andelar inte kan säljas till ett rimligt pris. En konsekvens av detta är att företag med många investeringsmöjligheter med ett positivt NPV,
4 Net present value är det sammanlagda diskonterade värdet av framtida betalningsströmmar som en investering ger upphov till. Detta diskonteras till projektets kalkylränta.
5 Financial slack innebär att företaget har likvida medel eller möjlighet att få lån till en rimlig kostnad.
till exempel snabbt expanderande företag, har större behov av financial slack och således har en mer konservativ finansiering. (Brealey och Myers, 2003) (Ross, Westerfield, Jaffe och Jordan, 2008)
Sammantaget leder detta till att det är bättre för företagen att vara så högt upp i POT
modellen, se modell 1 sida 11, som möjligt. Med andra ord vill företag i första hand använda internt genererade medel, i andra hand externt upplånade medel och i sista hand emitterar de nya aktier.
3. Metod
3.1 Kvantitativ undersökning
Många uppsatser väljer att kombinerar både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Detta kan vara en fördel genom att de bägge har olika starka och svaga sidor vilket gör att en
kombination gör att det går att få ut det bästa av de olika metoderna (Holme och Solvang, 1997). Dock kände vi när vi valde metod att med tanke på den relativt korta tid vi hade tillförfogande att det var säkrast att endast satsa på en metod. Valet av metod föll på en kvantitativ undersökning. Vi ville undersöka den eventuella förändringen efter lagändringen 2005 och möjligtvis kunna se några likheter och olikheter mellan företagens agerande då och nu. För att vi skulle kunna se dessa samband ansåg vi att det krävdes ett större antal företag vilket gjorde att den kvantitativa metoden passade bra.
3.2 Valda uppgifter ur årsredovisningarna
För att en bra kvantitativ undersökning ska föreligga är det viktigt att informationssamlingen är standardiserad och strukturerad (Holme och Solvang, 1997). För att uppnå det valde vi ut ett antal uppgifter i årsredovisningen som vi ansåg relevanta. När vi valde ut vilka uppgifter ur årsredovisningarna vi skulle samla in var vår tanke att vi hellre ville ha för många uppgifter än för få. Vi ansåg att detta var ett bättre alternativ än att när vi skulle sammanfatta empirin saknade uppgifter, eftersom det skulle vara mycket tidsödande att komplettera i efterhand.
De år vi valde att undersöka var från 2003 – 2007. Anledningen till detta var för att lagändringen skedde 2005 och vi ville se hur detta påverkade företagens avsättningar.
Anledningen till att vi inte valde år 2008 var en oro för att den finanskris vi nu ser skulle vara en allt för stor påverkande faktor
De väsentligaste uppgifterna ur årsredovisningen var storleken på periodiseringsfonderna, samt hur stor avsättning företagen har gjort varje år. Med dessa uppgifter som grund kunde vi även få fram återföringen av periodiseringsfonden för företagen ifall det skulle behövas. Vi valde förutom dessa uppgifter att även samla ytterliggare fakta om företagen med
förhoppningen att vi kunde se samband mellan dessa uppgifter och företagens agerande. De
uppgifter vi samlade in var: resultat före bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, omsättning och balansomslutning, samt eget kapital och skulder.
3.2.1 Resultat före bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Vi valde att ta med ”Resultat före bokslutsdispositioner”, då de kunde visa om företagen frivilligt valt att lösa upp periodiseringsfonderna eller varit tvungna. Företag som uppvisat ett negativt resultat som var större än den eventuella återföringen av bokslutsdispositioner har inte haft möjligheten att göra några avsättningar. Dessutom gav det oss möjlighet att se hur stor den procentuella avsättningen till periodiseringsfond var.
Vi tog även med obeskattade reserver för att se hur stor del av dessa som bestod av
periodiseringsfonder, samt för att se hur många som enbart nyttjade periodiseringsfonder som sin enda obeskattade reserv. Det var även viktigt att ha med då vi ämnade studera vissa nyckeltal, som till exempel soliditet. För detta krävdes att kunna justera till exempel eget kapital med 72 % av obeskattade reserver.
3.2.2 Eget kapital och skulder
Vi tog även med eget kapital och skulder för att kunna jämföra företagens soliditet6. Soliditeten är ett mått på hur bra företaget står emot förluster under en längre tid, ju högre soliditet desto starkare anses företagen vara. Ett företag med hög soliditet får oftast också bättre villkor vid lån eftersom de anses ha en lägre risk och säkerheten för banken är större.
Kraven på soliditet är dock olika beroende i vilken bransch företaget agerar. I en bransch som kräver stora investeringar är kravet högre då dessa företag inte är lika flexibla vid
konjunktursvängningar än företag som har en större del humankapital och således är mer flexibla. (Collman och Lönnqvist, 2002)
3.2.3 Omsättning och balansomslutning
Vi tog med omsättning och balansomslutning för att vi ansåg det vara ett bra mått på
företagsstorlek vilket gav oss möjlighet att undersöka om stora företag handlat annorlunda än små. Det gav oss även möjligheten att titta på kapitalomsättningshastighet7 (KOH)
Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur kapitalintensivt ett företag är. KOH visar hur mycket kapital företagen använder sig av i sin verksamhet. En låg KOH innebär att företaget använder mycket kapital för att nå sin omsättning. Branscher med långsiktiga investeringar, som pappersmassa, har en lägre KOH än tillexempel konsultföretag. (Collman och Lönnqvist, 2002)
3.3 Litteratursökning
Inledningsvis valde vi, för att se hur diskussionerna och tankarna gick kring
periodiseringsfonder och för att hitta möjliga teorier att använda började vi att söka på både www.google.se och www.uppsatser.se. Sökord som användes var bland annat
”periodiseringsfond”, ”räntebeläggning”, ”uppskjutna skatter” och ”obeskattade reserver”.
Genom dessa sökningar fick vi fram ett antal intressanta uppsatser och undersökningar som gjorts. Bland annat fick vi fram marknadsundersökningen ”Räntebelagda
periodiseringsfonder” (ATL Marknadsinformation, 2005) vilken utförts på uppdrag av Svenskt Näringsliv direkt efter införandet av schablonintäkt på periodiseringsfonder. Vi har valt att ta med valda delar av denna därför att det i den undersökts liknande företeelser som vi utreder, men utan branschbundenhet.
Vi har även läst tidigare C och D uppsatser (Andersson och Sjölund, 2005) (Dalman och Saur, 2007) (Henriksson och Olofsson, 2007). Då C och D uppsatser inte är forskningsrapporter och således har en lägre tillförlitlighet har vi haft ett kritiskt förhållningssätt till dessa och i största möjliga utsträckning kontrollerat data. Detta har vi gjort genom att kontrollera källor i så stor utsträckning som möjligt samt studerat att den arbetsgång de haft har varit seriös.
Vi gjorde även en sökning i tidskriften Balans. Balans tar upp många olika ämnen inom redovisning och revision. Via en sökning fick vi fram en artikel ”Räntebeläggningen av
7 Omsättning / Balansomslutning = Kapitalomsättningshastighet
periodiseringsfonderna – en obeskattad reservs vara eller inte vara”. Artikeln belyser Stefan Engströms tankar om införandet av schablonintäkt på periodiseringsfonder.
Många av de källor vi har i vår uppsats har kommit fram genom att studera tidigare uppsatser och använda oss av deras källor i de fall det varit relevant för vår studie, en så kallad
snöbollseffekt.
För att få fram artiklar och skrifter om den teori vi använder sökte vi i några ekonomiska databaser som Business Source Premier och Jstore med sökord som ”financial structure” och
”kapital struktur” vilket ledde vidare till sökorden ”pecking order theory” och ”trade off theory” som är de två ledande teorierna att förklara ett företags kapitalstruktur. De artiklar vi fann ledde vidare till böcker som vi sedan sökte efter via DISA8.
Trade-off bygger på att varje företag har en optimal kapitalstruktur, som baseras på en avvägning mellan de skattemässiga fördelarna av att använda lån som finansiering och de kostnader som dessa leder till. De skattemässiga fördelarna bygger på att ersättningen till långivarna, det vill säga räntekostnaden, sker som en del i den löpande verksamheten och således minskar det skattemässiga resultatet, vilket leder till lägre skatt. Avvägningen gör att företagen strävar efter den balans som är mest lönsam för företagets verksamhet. (Brealey och Myers, 2003)
Då periodiseringsfonder, efter räntebeläggningen, är svåra att kategorisera på grund av sin komplexa karaktär, där den ränta företaget faktiskt får betalas är beroende av vilka
avsättningar de gör nästföljande år, och det faktum att de består av både en del eget kapital och en del skuld, väljer vi att använda oss av en annan erkänd modell för
företagskapitalstruktur, nämligen ”pecking order theory”.
3.4 Datainsamling
Insamlingen av nyckeltal från företags årsredovisningar skedde via Affärsdata. Det är en Internetbaserad tjänst som tillhandahåller en stor mängd affärsinformation från svenska
undersöka, se nedan. Därefter gjordes ett slumpmässigt urval, av en slumpgenerator, av dessa företag för att därigenom urskilja vilka företag som skulle vara med i undersökningen.
3.4.1 Val av företag
Vi ville undersöka en bransch eftersom vi inte stött på några sådana undersökningar i vår inledande litteratursökning. Efter att vi sonderat några möjliga branscher ansåg vi att textiltillverkningsbranschen var lämplig. Textiltillverkning valde vi eftersom det var en lagom avgränsad bransch, med hänsyn på storlek, med en stor spridning av olika företag i olika storlekar. Vid en sökning på databasen Affärsdata använde vi oss av ”avancerad sökning”, vilket innebar att vi kunde välja parametrar för att avgränsa vår sökning. För att välja textiltillverkningsbranschen valdes verksamhetsnumret (SNI-kod) 13 vid sökning.
Affärsdata har nyligen gjort om sitt SNI system och vi kontrollerade att de företag vi genom vårt förfaringssätt fått med i vår undersökning verkligen var de vi ville undersöka.
Anledningen till att vi ville undersöka en bransch var att POT är bra på att förklara skillnader mellan företag inom samma bransch, men har svårare att förklara skillnader mellan branscher (Copeland, Weston och Shastri 2005).
De valda parametrarna var aktiebolag, aktiva åren 2003-2007 samt textilbranschen. Resultatet av vår sökning i affärsdata gav 638 aktiva aktiebolag.
3.4.2 Slumpmässigt urval
Från dessa 638 valde vi ut 100 företag med så kallat obundet slumpmässigt urval (OSU) där alla i en population har lika stor chans att bli valda. Vi använde oss av en slumpgenerator,
”Random Sequence Generator”. De 638 företagen vi fick fram inom textiltillverkningen numrerades i bokstavsordning och sedan slumpades 100 nummer fram. När vi påbörjat insamlandet märkte vi att tiden inte skulle räcka till för att få in information från samtliga 100 företag så vi beslutade att skära ner på samplingsstorleken till 50 företag. Detta gjordes genom att vi av vår 100 företag slumpade ut 50 med ovan nämnda slumpgenerator.
3.4.3 Bortfall
Vi fick ett visst bortfall av de 50 valda företagen, totalt sett togs nio företag bort ur undersökningen för att få ett mer rättvisande resultat. Av de bortsorterade företagen hade
vissa inte varit verksamma under de år som vi valde att undersöka. Ett företag hade bytt verksamhetsområde så radikalt att vi gjorde bedömningen att det skulle strykas från undersökningen. Andra företag hade inte redovisat alla uppgifter som vi var ute efter i sin årsredovisning vilket medförde att vi inte kunde få fram den information vi behövde och därför strök vi även dessa ur undersökningen, i samtliga fall var det antingen avsättningen till periodiseringsfonder eller storleken på dessa som saknades. För att fortfarande ha 50 företag valde vi att ersätta bortfallet med nya slumpmässigt valda företag.
4. Empiri
4.1 Sammanställning av årsredovisningar
Vi har i vår undersökning, med hjälp av uppgifter från Affärsdatas databas, studerat 50 företags årsredovisningar för åren 2003-2007. Med hjälp av de siffror vi fått fram har vi skapat diagram för att på ett enkelt sätt visa hur utvecklingen sett ut.
4.1.1 Avsättning till periodiseringsfond
Figur 1 Företag som avsätter till periodiseringsfond
Figur 1 visar hur många av de 50 företagen som avsatt till periodiseringsfond under åren 2003-2007. 2003 var det 27 företag som avsatte till periodiseringsfond, år 2004 minskade antalet företag till 24 företag. Året därefter, 2005, fortsatte minskningen till 18 företag. År 2006 ökade antalet till 23 företag för att 2007 gå ner till 20 företag.
Vi ser en trend som minskar fram till 2005 men att det därefter vänder och går uppåt igen, dock inte till den nivå som var år 2003. Vi finner att det är 14 företag som slutat med räntebeläggningen antingen året innan eller året efter räntebeläggningen. Var av sex företag sedan började med avsättningar igen och ett företag som slutade avsätta och sedan dess har gått med förlust.
Antal Antal företag som avsätter till periodiseringsfond
0 5 10 15 20 25 30
2003 2004 2005 2006 2007
År
Figur 2 Företag som gått med vinst
Antalet företag som gått med vinst under dessa år och som därmed kan avsätta till
periodiseringsfond har under åren ökat, från att det år 2003 var 37 företag, år 2004 38 stycken till 41 företag år 2007. Under åren 2003-2007 är det 20 företag som gått med vinst alla år, av dessa är det tre som inte använt periodiseringsfonder under åren vi valt att undersöka samt tre företag som har valt att fullständigt lösa upp sina periodiseringsfonder i samband med
räntebeläggningen. Av dessa 20 företag är det ytterliggare sex som runt införandet av räntebeläggningen på periodiseringsfond slutat göra avsättningar, men sedan börjat avsätta igen efter något år.
Figur 3 Summa periodiseringsfonder
Periodiseringsfonder
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000
2003 2004 2005 2006 2007
År
Tkr
Periodiseringsfonder
I denna figur visar vi den totala summan av periodiseringsfonder under åren 2003-2007.
Under de två första åren, 2003 och 2004, låg summan kring 35000 tkr. 2005 minskade det
Företag som gått med vinst
35 36 37 38 39 40 41 42
2003 2004 2005 2006 2007
ÅR Antal
Serie1
Figur 4 Företagens totala vinst mellan 2003 och 2007
Aktiebolag får avsätta 25 % av sitt resultat före bokslutsdispositioner till periodiseringsfond och därför blir det intressant att studera hur stor vinsten9 för företagen varit under åren. I detta stapeldiagram kan vi se att den totala vinsten för företagen drastiskt gick neråt mellan 2003 och 2005 för att sedan kraftigt öka till nivåer över år 2003. 2003 var den totala vinsten av alla våra 50 företag 51122 tkr, 2004 var vinsten 39767 tkr, 2005 var den 28968 tkr, 2006 kom vändningen och vinsten låg totalt på 53938 tkr och 2007 var den 55729 tkr.
4.1.2 Avsättning i procent av resultat före bokslutsdispositioner Figur 5 Avsättning i procent
I detta diagram visar vi hur stor avsättningen är relativt vinsten före bokslutsdispositioner.
Genom att ta avsättning dividerat med vinsten har vi erhållit en procentsats. Enligt IL kap 30
9 När vi i fortsättningen talar om vinst menar vi om inget annat sägs resultat före bokslutsdispositioner.
Vinst mellan 2003 och 2007
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000
2003 2004 2005 2006 2007
ÅR TKR
Avsättning i procent av resultat före bokslutsdispositioner
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 %
2003 2004 2005 2006 2007
ÅR
får aktiebolag maximalt avsätta 25 % av sitt resultat före bokslutsdispositioner. Att
avsättningen kan överstiga 25 %, vilket den gör år 2005, beror på att företag, i underlaget för beräkning av avsättning, även får räkna med den återföringen av periodiseringsfond, som görs innevarande år samt att det är det skattemässiga resultat som ligger till grund för beräkningen.
Detta är omöjligt för oss att undersöka på ett tillfredställande sätt inom den tidsram vi har att arbeta med, så har vi istället valt resultat före bokslutsdispositioner eftersom det är den bästa approximation av det skattemässiga resultatet som är möjlig för oss.
4.1.3 Omsättning
Figur 6 Avsättning i procent för företag med en omsättning mellan 0-3000 tkr
Vi har undersökt om omsättningen10 har något samband med hur företagen väljer att använda periodiseringsfond. Vi har sammanställt detta i ett antal diagram som har omsättning på x- axeln och avsättning i procent av resultat före bokslutsdisposition på y axeln. Det vi tydligt kan se var att totalt sett har det antal företag som avsatt till periodiseringsfond minskat. Detta gäller för alla företag oavsett storleken. Det som dock utmärkte sig mest var att betydligt fler företag i gruppen med lägst omsättning har slutat att avsätta efter förändringen som skedde 2005. Som figur 6 visar så har det skett en tydlig förändring mellan 2004 och 2005, antalet som avsätter har minskat betydligt. Detta fortsätter ytterliggare till 2007 då det bara är ett företag av 18 som avsätter inom omsättning 0-3000 tkr.
De mellanstora företagen har även de minskat sin avsättning, främst de största i denna grupp, men inte i samma omfattning som de i gruppen små företag. De största har, när vi studerat
0 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %
0 1 000 2 000 3 000
Omsättning Avsättning %
2004 2005
2003 som år 2007. Det har dock skiftat lite under åren vilket kan tyda på att något företag slutat avsätta men sedan börjat igen.
Figur 7 Avsättning i procent för företag med en omsättning mellan 0-50 000 tkr.
Avsättning i procent i förhållande till omsättning
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 omsättning tkr
Avsättnig i %
2003 2005 2007
En slutsats vi kan dra på basis av grafen över avsättningar i förhållande till omsättning här ovan, är att spridningen på företagens avsättningar i procent av resultat före
bokslutsdispositioner har minskat. 2003 var företagen mycket spridda med avsättningar på mellan 13 % och 38 %. Efter räntebeläggningen så har detta intervall minskat och 2007 låg företagen inom intervallet 21 % - 28 %. Vid 2003 samt 2007 fanns det något enstaka företag som låg utanför de intervall vi nämnt.
4.1.4 Soliditet
Vi undersökte företagens soliditet och hur denna har påverkat hur de har agerat i och med räntebeläggningen. Genom att skapa tre diagram med olika grupper för att se hur spridning av företagens soliditet var för varje grupp för åren 2003-2007. De grupperingar vi identifierade var tre. De som valde att sluta med avsättningar, de som slutade men sedan återupptog avsättningarna och de som valde att, oavsett räntebeläggningen, fortsätta med sina avsättningar.
Figur 8 Företag som slutar med avsättningar
Företag som slutar med avsättningar
0,00%
20,00%
40,00%
60,00%
80,00%
100,00%
2003 2004 2005 2006 2007
År
Soliditet
Figur 8 som visar de företag som slutar med avsättning till periodiseringsfond. Här kan vi se att endast ett fåtal företag har en soliditet under 20 %. En stor del av företagen har en soliditet över 60 %.
Figur 9 Företag som slutar med avsättningar men återupptar dem
Företag som slutar med avsättningar, men sedan börjar igen
0,00%
20,00%
40,00%
60,00%
80,00%
100,00%
2003 2004 2005 2006 2007
År
Soliditet
Denna grupp har en hög soliditet och varierar inte lika mycket som de övriga grupperna. Vi måste dock vara försiktig att dra slutsatser på basis av denna grupp då antalet företag endast är sex stycken.
Företag som inte gör avsättningar
0,00%
20,00%
40,00%
60,00%
80,00%
100,00%
2003 2004 2005 2006 2007
År
Soliditet
I figur 10 som visar företagen som fortsätter med avsättning ser vi att en större andel av dessa företag har en soliditet under 20 % i jämförelse med de som slutat med avsättningar.
Figur 11 Avsättningar i procent i förhållande till soliditet Finansiering
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Soliditet
Avsättningar/Vinst
2003 2004 2005 2006 2007
Vi har även gjort detta punktdiagram, där vi studerat hur stora procentuella avsättningar de olika företagen gjort sorterade efter vilken soliditet de har. I denna graf kan vi se ett svagt positivt samband hos företagen som avsätter för de tidiga åren, framförallt i
soliditetsintervallet 15 % till 35 %. Detta samband försvinner dock senare år.
4.1.5 Kapitalomsättningshastighet
Figur 12 Avsättning i procent i förhållande till kapitalomsättningshastighet
Avsättning - KOH
-0,20 -0,10 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80
0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00
Kap omsättning
Avsättningar/vinst
2003 2005 2007
Kapitalomsättningshastighet är ett mått på hur mycket kapital ett företag kräver, vi har beräknat detta som omsättning/balansomslutning. Våra resultat är att de företagen med högst avsättning i procent av resultat före bokslutsdispositioner samtliga har mycket låg
kapitalomsättningshastighet. Vi kan även här se att spridning på företagens avsättningar har minskat några år efter räntebeläggningen. Störst är skillnaden mellan 2005 och 2007. Vi kan även se ett visst samband för år 2007 som pekar på att avsättningar i procent minskar allt eftersom kapitalomsättningshastigheten ökar.
Figur 13 Kapitalomsättningshastighet i förhållande till omsättning
KOH beroende på omsättning
0 1 2 3 4 5 6 7
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000
Omsättning i tkr
KOH 2003
2005 2007
4.2 Sekundärdata
4.2.1 ATL Marknadsinformation
Våren 2005 genomförde ATL Marknadsinformation, på Svenskt Näringslivs uppdrag, en undersökning gällande räntebeläggningen av periodiseringsfonder. Den hade formen av en enkätundersökning som skickades ut till 1409 företag. Av dessa så svarade knappt 70 %. ATL Marknadsinformation kom i sin undersökning fram till att 64 % av företagen hade
periodiseringsfonder. Av dessa 64 % var det knappt 30 % som hade återfört någon del av periodiseringsfonderna. Av de företag som återfört någon del av periodiseringsfonderna var det 63,7 % som uppgav att återföringen var på grund av räntebeläggningen och 12,9 % som uppgav att de delvis återfört på grund av förändringen. (ATL Marknadsinformation 2005)
På frågan om företagen trodde att räntebeläggningen skulle komma att påverka beslut om framtida användning av periodiseringsfonder så var det 50,6 % som hävdade att de antingen skulle komma att avsätta mindre eller inte använda periodiseringsfonder alls. (ATL
Marknadsinformation 2005)
Målgruppen med ATLs undersökning var företag som hade eller hade haft
periodiseringsfonder. Således valde de att skicka sin enkät till de företag som enligt årsredovisningen tillhörde den sektor som hade störst obeskattade reserver. (ATL Marknadsinformation 2005)
4.2.2 Tidigare uppsatser
En C-uppsats som skrevs 2007 undersökte hur små aktiebolag i Västerbottens län agerade i samband med räntebeläggningen. Henriksson och Olofsson studerade storleken på
periodiseringsfonden och den återföring av dessa som skett åren 2003-2005 hos knappt 100 företag som gått med vinst över hela den studerade tiden. De studerade även rådgivarens roll i förhållande till små aktiebolag men då detta faller utanför vår studie så lämnas denna del av deras undersökning i fortsättningen därhän. Vad de kunde observera var att antalet företag som inte har några periodiseringsfonder gick från tio år 2003, för att därefter sjunka till nio året därefter och sedan fördubblas till 18 år 2005. De kunde även observera att antalet företag som gjorde avsättningar till periodiseringsfond gick från 74 % år 2003, 69 % år 2004 för att sedan sjunka till 45 % år 2005 (Henriksson och Olofsson, 2007).
5. Analys och slutsats
Vår arbetshypotes har varit att räntebeläggningen av periodiseringsfonder har medfört att periodiseringsfonder gått från att ha haft karaktären av internt genererade medel till att mer få karaktären av skulder, om än riskfria sådana. Enligt POT föredras internt genererade medel, som tidigare års kvarhållna vinster, före externa medel, som till exempel skulder, som
finansierings medel. Därför borde användningen periodiseringsfonden minska om företag kan skaffa externt kapital billigare än den kostnad som räntebeläggningen innebär.
5.1 Pecking order theory
I vår undersökning har vi kunnat observera att 14 av de 38 företag som använder
periodiseringsfonder, det vill säga 36,84 %, har valt att inte göra nya avsättningar strax innan eller efter införandet av schablonintäkt, trots att de har ett positivt resultat före
bokslutsdispositioner och tidigare gjort avsättningar. Av dessa företag är det fyra som endast avstått från att avsätta under ett år. Sammanlagt är det sex företag av de 14 som börjat göra avsättningar igen innan den undersökta perioden gick ut 2007 och ytterligare en som uppvisat negativt resultat före bokslutsdispositioner 2006 – 2007 och vars handlande således kan bero på detta. Således är det alltså sju av de 38, det vill säga 18,42 %, som varaktigt ändrat sina rutiner och slutat med avsättningar efter räntebeläggningen. Av dessa 38 är det sex stycken som vid införandet valde att helt upplösa sina periodiseringsfonder, varav ett av företagen upplöste år 2005 för att sedan återuppta avsättningar året efter.
Det vi kan se av dessa siffror är att många av företagen vi undersökte först slutade för att sedan återuppta avsättningarna. Detta kan vara en effekt av att företag enligt POT prioriterar internt genererat kapital. Först när någonting inträffar som kräver mer kapital än vad företaget klarar av att täcka med det internt genererade kapitalet vänder företagsledningen sig till externa aktörer för att erhålla medel, först lån och därefter emittera nya aktier. När synen på periodiseringsfonden skiftat till att jämställas med externt kapital så har företagen slutat eftersom de har haft tillräckligt med internt genererat kapital. Sedan har någonting inträffat vilket tvingat företagen att ta in externt kapital och därmed börjat använda periodiseringsfond igen.
Att vissa företag helt slutat med att använda sig av periodiseringsfond kan bero på att företagen, när periodiseringsfonden ses som ett billigt lån istället för internt generat kapital och därmed tagit ett kliv ner i ”POT hierarkin” till att klassificeras som ett riskfritt lån, har funnit andra sätt att införskaffa externt kapital som är lönsammare. Kostnaden för olika
företag att införskaffa externt kapital skiljer sig mycket vilket kan vara varför vi ser att företag agerar olika beroende på om vilken omsättning, soliditet och kapitalomsättningshastighet de har.
5.1.1 Omsättning
Enligt våra data är det främst de små som minskat användandet av periodiseringsfonder medan de mellanstora företagen och de största fortfarande använder sig av möjligheten till att avsätta till periodiseringsfond. Vi kan även se att år 2003 var skillnaden mellan hur mycket företagen avsatte av sin vinst stor. Vissa företag valde att endast använda en del av vad de maximalt kunde avsätta men år 2007 så har det istället blivit ett mindre intervall. Detta tyder på att företagen nu tenderar att välja mellan allt eller inget; antingen använder företagen sig av periodiseringsfonder fullt ut eller också inte alls. En slutsats vi kan dra av detta är att när räntebeläggningen kom och periodiseringsfonden flyttade neråt i POT hierarkin så blev det mer tydligt om det var lönsamt eller inte. Företagen kunde jämföra ränta på
periodiseringsfonden med räntan på att låna pengar från externa aktörer. Och om det var billigare med vanligt lån så slutade man avsätta helt.
De mellanstora och stora företagen har i jämförelse med de mindre ofta lättare att låna kapital vilket skulle tendera i att fler av företagen i dessa grupper slutar avsätta om de hittar billigare kapital att finansiera verksamheten med. Enligt vår undersökning är så inte fallet utan det istället är de små som slutar medan de större fortsätter. Detta tyder på att även om
periodiseringsfond klassificeras som ett lån så är det fortfarande lönsamt. I och med att den räntan som används för räntebeläggningen är statslåneräntans nivå andra året innan
taxeringsåret kan ränteläget för vanliga lån vara högre vilket gör att avsättningen fortsätter när.
Att det är många småföretag som slutar med avsättningen kan bero på, som Henriksson och Olofsson är inne på, att de är just små företag, med få anställda, där den egna kunskapen om ekonomin är dålig och där rådgivning från till exempel revisorer spelar roll för beslutet.
Kanske också för att tron om att det blir alltför komplicerat i fortsättningen att använda
periodiseringsfond. Detta är den förklaring som vi finner rimligast till varför det är en sådan oproportionerligt stor del av de minsta företagen slutar med avsättningarna.
5.1.2 Soliditet
När vi undersökte soliditeten och avsättningarna i de olika grupperna vi identifierat med anledning av deras agerande i samband med räntebeläggningen av periodiseringsfonderna så ser vi att den grupp som har högst soliditet är de som slutade med avsättningar i samband med räntebeläggningen, följd av den grupp som slutade några år runt införandet för att sedan börja igen. Enligt POT vänder sig företag, som behöver externt kapital, i första hand till lån och först därefter när alla sådana möjligheter är uttömda ger de ut nya aktier. Vi anser att
textilbranschen som helhet knappast kan anses vara någon bransch som är särskilt präglad av hög tillväxt, många investeringsmöjligheter och en stor andel immateriella tillgångar så vi antar att deras höga soliditet beror på kvarhållna vinstmedel snarare än emitterade aktier.
Vi tolkar det som att dessa företag har arbetat upp ett financial slack genom att behålla vinsterna inom företaget istället för att ge maximala utdelningar. Detta gav antagligen dessa företag möjligheten att låna till förmånligare ränta än den som blev på periodiseringsfonderna i och med räntebeläggningen. Alternativt hade företagen kanske till och med internt
genererade medel att använda. Dessa kunde de sedan använda för att betala den skatt som övriga företag istället valde att skjuta upp med fortsatta avsättningar till
periodiseringsfonderna.
Angående den grupp som slutade avsätta till periodiseringsfonder för att därefter återuppta sina avsättningar så är det möjligt att något inträffade som försämrade deras likvida situation och att de sedan fann att avsättningar var ett bättre alternativ än att låna pengar. Det kan till exempel ha varit så att en investeringsmöjlighet med ett sådant NPV att det blev lönsamt att finansiera den med avsättningar upptäcktes. Det kan även vara så att de kan ha överskattat kostnaden av att använda periodiseringsfonder.
När vi undersöker de individuella företagen så ser vi för 2003 ett tydligt men svagt positivt
Detta handlande förklaras med att periodiseringsfonder i och med införandet av
räntebeläggningen flyttades från internt genererat kapital, till att bli jämställt med lån från kreditinstitut och således mindre önskvärt ur ett POT perspektiv. Då företag med högre soliditet har större möjligheter att hitta billigare kapital minskar detta deras användning av periodiseringsfond. Att vi inte ser ett starkare samband mellan soliditet och avsättningar tror vi har att göra med att periodiseringsfonderna, även om de nu anses vara lån, fortfarande är det bästa alternativet för många företag.
5.1.3 Kapitalomsättningshastighet
När vi studerar kapitalomsättningshastigheten i förhållande till procentuell avsättning av vinsten, se figur 12 sida 28, så ser vi att det finns ett svagt negativt samband för de företag som gör avsättningar, det vill säga att de procentuella avsättningarna tenderar att minska ju högre kapitalomsättningshastighet företaget har. Detta samband framträder endast 2007 då företagen fått tid på sig att anpassa sig till räntebeläggningen. Tidigare år är sambandet i det närmaste obefintligt. Denna förändring anser vi beror på att företag med hög
kapitalomsättning har ett lägre behov av kapital, vilket leder till att dessa företag borde ha lättare att snabbt ersätta periodiseringsfond med internt genererade medel, antingen genom besparingar eller via minskade utdelningar, alternativt lånat kapital om detta skulle vara lönsammare.
Detta kan vara en återspegling av de resultat vi fick när vi undersökte soliditeten. Eftersom företag med högt kapitalbehov, och således låg kapitalomsättningshastighet, antagligen har varit tvungna att låna mer än de företag med lägre kapitalbehov så har de först nämnda antagligen ett mindre finansiellt slack, vilket medför att de inte har samma möjlighet som övriga att byta till alternativ finansiering efter räntebeläggningen. Detta leder till det negativa sambandet som framträder år 2007.
5.2 Räntebeläggningen
POT kan givetvis inte förklara allt som har förändrat företags agerande med periodiseringsfond. Ett faktor som vi tror kan ligga bakom är att schablonintäkt på
periodiseringsfond infördes i januari 2005. I oktober 2004 kom propositionen som beskrev tydligt vad som skulle hända vid årsskiftet. Att den kom någon månad innan lagen infördes gjorde det möjligt för företagen att snabbt se över sina rutiner kring periodiseringsfonder för
att avgöra hur de skulle agera när lagen infördes. Vi kan se ett antal företag som helt upplöst sina fonder eller slutat avsätta till bokslutet 2004. I vår undersökning kan vi se detta tydligt i till exempel Figur 1 sida 21. En intressant aspekt är vad som händer därefter. Vi ser tendenser att företagen börjar avsätta igen, tydligast av allt kan vi se det i figur 5 sida 23 där en tydlig ändring på riktningen av kurvan visar att företagen avsätter mer av sin vinst än de tidigare gjort. Detta tror vi kan bero på att många företag som upplöste eller slutade avsätta till
periodiseringsfonden inte var i besittning av all information de behövde för att ta ett övervägt beslut utan blev tvungna att ta ett snabbt beslut. Tiden från det att det blev känt om
räntebeläggningen till dess att den infördes kan ha varit för kort. Vilket ledde till att många företag tog ett förhastat beslut. Resultaten tyder på att när sedan tiden fanns för att gå igenom vad räntebeläggningen egentligen innebar så var det en del av dessa företag som såg att det fortfarande var lönsamt. Fördelarna övervägde nackdelarna och företag återupptog
avsättningen.
5.3 Slutkommentar
I vår undersökning har vi kommit fram till att företagen i textiltillverkningsbranschen efter räntebeläggningen har minskat sitt användande av periodiseringsfonder. I och med detta drar vi slutsatsen att, i enlighet med POT, så har företagens syn på periodiseringsfonden som kapital gått från att vara en del av internt genererat kapital till att jämställas med externt kapital. Räntebeläggningen har gjort att avsättningen nu ses som riskfria lån utan krav på säkerhet.
Det svåra är att förutse företagens agerande. Beroende på hur hög kapitalkostnad företaget står inför, samt hur de värderar periodiseringsfondens övriga egenskaper, kommer företaget antingen att välja att fortsätta avsätta till periodiseringsfond eller börja upplösa fonden. Företag med skiftande resultat borde sätta större värde till periodiseringsfondens resultatutjämnade egenskaper och därför fortsätta använda sig av periodiseringsfond.
5.3.1 Kritik och framtida forskning
Under arbetet har vi märkt att vi har fått svårt att dra några generella slutsatser för
populationen då urvalet varit för litet. När vi grupperat företag för att se skillnader i olika nyckeltal blev detta problem tydligare då vissa grupper enbart bestod av ett fåtal företag.
Dessutom har vi ansett det svårt att se några tendenser då det oftast blivit ett företag i varje grupp som haft betydligt annorlunda värden än de övriga. När vi ändå tyckt oss se tendenser har vi således valt att vara försiktiga vid våra slutsatser.
För framtida undersökningar skulle det vara intressant att utöka undersökningen för att därigenom se tydligare tendenser och kunna dra bättre slutsatser. Det kan även vara en tanke att begränsa en framtida undersökning till företag som använder periodiseringsfonder innan räntbeläggningen samt även fokusera på lite större företag då de allra minsta har visat sig kunna agera lite hur som helst i vår undersökning
I dagens läge med den ekonomiska krisen världen över har svenska företag svårt att få låna pengar för att driva sin verksamhet. Vi anser därför det intressant att göra en undersökning om något år. Där nya siffror för de åren under krisen kanske kan tyda på att företagen väljer att öka sin avsättning då det är ett sätt att finansiera sin verksamhet och nya investeringar när det är svårt att få låna pengar.
Källförteckning
Andersson, R. ”Skattesystem ger sårbara företag”, www.DI.se 2009-05-12
Andersson, P. och Sjölund, H. (2005). ”Räntebeläggning av periodiseringsfond – en kvalitativ förstudie av dess påverkan på mindre företag” Magisteruppsats, Göteborgs Universitet
Brealey, R. och Myers, S. (2003). Principles of corporate finance. Boston. McGraw-Hill Collman, K och Lönnqvist, R. (2002) Nyckeltal.
http://kurs.fek.uu.se/pofdistansh08/fil/nyckeltal.htm 2009-06-05
Copeland, T, Weston J, och Shastri K. (2005) Financial theory and corporate. Boston, Mass.
Pearson Addison-Wesley
Dalman, J. och Saur, L. (2007). ”Räntebeläggning av periodiseringsfonder - En studie om påverkan avseende Uppsala läns största företag”. Examensarbete C, Uppsala Universitet.
Engström, S. (2005) ”Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna”, Balans nr 5, sida 17-19.
Hansen, S. Lindhe, T. och Södersten, J. (2005). ”Förlustutjämning och
periodiseringsfonder”. Rapport till Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet
Henriksson, F. och Olofsson, E. (2007). ”Schablonintäkt på periodiseringsfonder inom småföretag - Finansieringsformens utveckling och rådgivarnas roll” Kandidatuppsats
Holme, M. och Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund, Studentlitteratur
Inkomstskattelagen kap. 30
Myers, S. (1984) “Capital structure puzzle”. NBER working papers series. Nr. 1393. Sida 581-584
Pike, R och Neale, B. (2003) Corporate finance and investment 4ed. Harlow. Prentice Hall Proposition 2004/05:38
Ross, S, Westerfield, R, Jaffe, J, Jordan, B. (2008) Modern financial management 8 ed Boston. McGraw-Hill/Irwin
Sjögren, H., Zackrisson, M. (2005), "The search for competent capital: financing of high technology small firms in Sweden and USA", Venture Capital, Vol. 7 Sida 75-97.
Svenskt näringsliv. (2005). ”Räntebelagda periodiseringsfonder”. ATL
Årsredovisningar från Affärsdata www.ad.se
Örn, G. (2005). ”Nuders skatteklipp”, Dagens Industri 8 april. www.di.se
