Skadlig alkoholkonsumtion på arbetsplatsen - en strukturerad
litteraturstudie om olika interventioner
Harmful alcohol consumption at work - a structured literature review about various interventions
Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap
Grundnivå 15 Högskolepoäng Vårtermin 2020
Författare: Elin Gustafsson
Linn Persson Lidholm Handledare: Jasmin Müller Examinator: Pernilla Bjerkeli
SAMMANFATTNING
Titel: Skadlig alkoholkonsumtion på arbetsplatsen – en strukturerad litteraturstudie om olika interventioner
Författare: Gustafsson, Elin; Persson Lidholm, Linn
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15hp
Handledare: Müller, Jasmin
Examinator: Bjerkeli, Pernilla
Sidor: 39
Nyckelord: Alkoholkonsumtion, intervention, arbetsplats, faktorer, effekt
Introduktion: Hög alkoholkonsumtion bidrar till flera sjukdomar och leder till ett stort antal dödsfall varje år i Sverige och i världen. Studier påvisar att alkoholkonsumtion på
arbetsplatsen är högst förekommande, men existerande forskning gällande strategier för minskad skadlig alkoholkonsumtion är begränsade och bristande. Alkoholproblematik på arbetsplatsen är därmed relevant att samla kunskap om, då detta inte endast påverkar arbetares hälsa och säkerhet utan kan även få betydande konsekvenser för arbetsplatsen och samhället som helhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekterna av olika interventioner gällande alkoholproblematik på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som kan ha betydelse för effekterna. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie, där sökningar i olika databaser resulterade i 20 artiklar. Dessa granskades systematiskt och analyserades genom en
innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman kunde erhållas utifrån meningsbärande enheter. Flera olika interventioner visade på positiva resultat i form av minskad
alkoholkonsumtion och/eller förändrade uppfattningar gällande alkohol. Faktorer gällande kön, ålder, konsumtionsnivå, normer och attityder var särskilt framträdande. Chefers och företagshälsovårdens arbete med alkoholproblematik och preventionsaktiviteter hade också betydelse för förändring gällande alkoholkonsumtion. Flera utmaningar framkom även, där implementering, rekrytering av studiedeltagare, samt generalisering var särskilt framträdande.
Slutsats: De flesta interventioner visade på positiva effekter där flera faktorer bör beaktas.
Flera utmaningar existerar, vilka kan kräva både organisatoriska och politiska ställningstaganden för fortsatt framtida utveckling.
ABSTRACT
Title: Harmful alcohol consumption at work – a structured literature review about various interventions
Author: Gustafsson, Elin; Persson Lidholm, Linn
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS
Supervisor: Müller, Jasmin
Examiner: Bjerkeli, Pernilla
Pages: 39
Keywords: Alcohol consumption, intervention, workplace, factors, effect
Introduction: Alcohol consumption contributes to many diseases and generates a considerable annual death toll, both domestically and globally. Studies show that alcohol consumption occurs frequently at the workplace, but existing research about strategies to reduce harmful alcohol consumption are limited and insufficient. Alcohol problems do not only affect the health and safety of the workers, but also affect the worksite and the
community as a whole. Aim: The aim of this study was to describe the effects of various interventions regarding problematic alcohol consumption in the workplace and which factors that may have an impact on the effects. Methods: The study design is a structured literature review, where searches in different databases resulted in 20 articles. The articles were reviewed and analyzed systematically through a content analysis. Results: Four overall themes could be obtained from meaning units. Several interventions showed positive results regarding reduced alcohol consumption and/or altered perceptions on alcohol. Factors
regarding gender, age, consumption level and attitudes were particularly prominent. Managers and the occupational health service were also important for changes in alcohol consumption.
Several problems emerged, which included challenges on implementation, recruitment of participants and generalization. Conclusion: The effects of interventions are influenced by several different factors which should be considered. Challenges exist, which may require organizational and political standpoints for future development.
Innehållsförteckning
INTRODUKTION ... 1
Alkoholens skadliga effekter ... 1
Nationell och internationell statistik ... 1
Alkohol på arbetsplatsen ... 2
Förekomst av alkoholrelaterade problem på arbetsplatsen ... 2
Folkhälsovetenskaplig relevans ... 2
Preventiva strategier gällande alkohol ... 3
Hållbar utveckling – en koppling till WHO och Agenda 2030 ... 3
Problemformulering ... 4
SYFTE ... 5
METOD ... 6
Studiedesign och forskningsmetod ... 6
Datainsamling – val av databaser ... 6
Urval ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 6
Tabell 1 ... 7
Kvalitetsgranskning ... 7
Analys ... 7
Etiska överväganden ... 8
RESULTAT ... 9
Tabell 2 ... 9
Tabell 3 ... 12
Positiva effekter ... 20
Preventionsbaserade och utbildningsbaserade interventioner ... 20
Policybaserade interventioner ... 21
Screeningbaserade interventioner ... 21
Internetbaserade interventioner ... 22
Betydande faktorer ... 23
Effekter för olika grupper ... 23
Normer och attityder ... 23
Chefers och företagshälsovårdens betydelse ... 24
Utmaningar för interventionerna ... 25
Utmaningar gällande effekt och generaliserbarhet ... 25
Utmaningar gällande rekrytering av studiedeltagare ... 27
DISKUSSION ... 28
Resultatdiskussion ... 28
Positiva effekter ... 28
Betydande faktorer ... 28
Chefers och företagshälsovårdens betydelse ... 29
Utmaningar för interventionerna ... 30
Metoddiskussion ... 31
Svagheter och styrkor ... 31
Validitet och reliabilitet ... 31
Etiska aspekter ... 32
SLUTSATS ... 34
Implikationer för framtiden ... 34
REFERENSER ... 35
INTRODUKTION
Alkoholens skadliga effekter
Alkohol är en socialt accepterad drog som är tillåtet att konsumera i samhället. En
riskkonsumtion av alkohol innebär negativa konsekvenser som ökad risk för beroende, samt skador på individen, samhället och närstående (Drugsmart, 2018). Riskkonsumtion av alkohol har ingen tydlig vetenskaplig definition, dock existerar en enighet för begreppet inom
forskarkulturen. De konsumtionsgränser som ofta tillämpas inom studier gällande
riskkonsumtion för män är 3 flaskor vin, 9-12 burkar starköl eller 75 cl starksprit per vecka.
För kvinnor är konsumtionsgränserna 2 flaskor vin, 6-9 burkar starköl eller 50 cl starksprit per vecka (Svanström, 2003). Alkohol har en giftig effekt på kroppens organ, vilket kan leda till skador och sjukdomar som exempelvis cancer, magkatarr, högt blodtryck, depression,
självskadebeteende och våld (Drugsmart, 2018). Även leversjukdomar, beroendesyndrom och ökad risk för smittsamma sjukdomar som luftvägssjukdomar kan drabba individen vid
alkoholkonsumtion samt avsiktliga respektive oavsiktliga skador i framför allt trafiken kan uppstå. I Sverige är alkohol en av de största bidragande riskfaktorerna till sjukdomsbördan på grund av den fysiska och psykiska ohälsan (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Nationell och internationell statistik
Enligt Allebeck et al. (2018) har vetskapen om alkoholens inverkan på hälsan ökat märkbart.
Alkohol är den sjunde största riskfaktorn för sjukdomsbördan i världen, där sjukdomsbördan mätt i Disability Adjusted Lifeyears (DALY) står för 4,2% och antal dödsfall för 3,7%. I Sverige hamnar riskfaktorn alkohol på sjätte plats och står för 5,1% av sjukdomsbördan (Allebeck et al., 2018). År 2017 utfördes en uppskattning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som visade att 300 000 individer i Sverige har ett
alkoholberoende, vilket motsvarar 4% av den vuxna befolkningen. År 2017 avled 1935
individer till följd av alkohol, vilket ger en motsvarighet på 23 dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 15 år och upp i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2019). Alkoholmissbruk påverkar den globala hälsan, där de högsta döds- och sjukdomssiffrorna återfinns i den europeiska regionen (Khadjesari et al., 2015). I Europa står alkoholrelaterade orsaker för 800 dagliga dödsfall, där unga vuxna mellan 20-24 år är särskilt drabbade. Vart fjärde dödsfall i denna ålderskategori kan relateras till alkohol. De länder som konsumerar mest alkohol per person mätt i antal liter ren alkohol i Europa är framförallt Frankrike, Tyskland, Rumänien och Bulgarien (Systembolaget, 2019). Globalt bidrog alkoholkonsumtionen till 3 miljoner dödsfall år 2016 och är även en bidragande faktor till dålig hälsa samt funktionshinder för miljontals människor (World Health Organisation [WHO], u.å.-a). Det finns även vissa skillnader mellan olika grupper i samhället gällande alkoholberoende. Män blir oftare beroende av alkohol än kvinnor. Både män och kvinnor, mellan åldrarna 17-29 år, är den kategori där alkoholberoende är störst och män med låg utbildningsnivå tenderar att drabbas i större utsträckning av ett alkoholberoende, jämfört med män som har en högre utbildning (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Alkohol på arbetsplatsen
Arbetsplatsen är en viktig arena gällande förebyggande arbete, enligt Pellmer et al. (2012). En grundläggande utgångspunkt för det förebyggande arbetet har varit att lägga fokus på
arbetsrelaterad ohälsa där arbetsmiljön varit den bidragande faktorn till skador och sjukdomar.
Att se arbetsplatsen som en hälsofrämjande arena ger möjligheter för många personer, eftersom arbetsplatsen omfattar en stor grupp i samhället och är en plats där människor tillbringar en stor del av sin tid (Pellmer et al., 2012). Alkohol är den mest dominerande form av droger som missbrukas och används inom arbetsplatsen. Detta leder till att anställda blir mindre produktiva på arbetsplatsen, till följd av konsumtionen (Thørrisen et al., 2018).
Studier gällande alkoholberoende hos vuxna människor koncentrerar sig främst på faktorer som genetik, personliga faktorer eller allmänna socioekonomiska förhållanden och mer sällan på betydelsen av en skadlig arbetsmiljö. Det finns dock vissa belägg för att faktorer som skiftarbete, lågt tekniskt ansvar på arbetsplatsen och arbetssäkerhet, kan länkas till
alkoholkonsumtion (Head et al., 2004). Studier visar även att alkoholkonsumtion är större inom vissa yrkesgrupper. Försäljningspersonal, chefer, advokater, läkare, bartenders och personer i underhållningsbranschen riskerar en utveckling av beroende i högre utsträckning jämfört med andra yrken, då det kan finnas en stor social press, en högre tillgänglighet till alkohol och en bristande övervakning inom dessa yrken (International Labour Office [ILO], 2003).
Förekomst av alkoholrelaterade problem på arbetsplatsen
I en undersökning gällande alkohol i arbetslivet, genomförd av Systembolaget (2019), uppger över hälften av de tillfrågade att de någon gång misstänkt att en person på arbetsplatsen har problem med alkohol och att 37% av dessa sedan informerat sin chef eller personalansvarig.
Det framkom även att 22% uppgav händelser där en chef eller kollega luktat alkohol på arbetstid och 14% uppger att en chef eller kollega uppfört sig misstänkt berusade på arbetstid (Systembolaget, 2019). I studien av Sullivan et al. (2019) rapporterade 39% av
respondenterna att en identifierad alkoholkonsumerande medarbetare haft negativt inflytande på respondenterna genom beteende, samt att respondenterna behövt arbeta extra timmar för att täcka den alkoholkonsumerande kollegans arbetstimmar. Detta resulterade även i att respondenternas egna produktivitet på arbetsplatsen minskade. Ungefär 40% av cheferna rapporterade även att de behövt hantera olika problem kopplat till anställdas
alkoholkonsumtion. Därmed visar siffror från både Systembolaget (2019) och Sullivan et al.
(2019) på att alkoholkonsumtion på arbetsplatsen är högst förekommande i olika utsträckning, även under de senaste åren.
Folkhälsovetenskaplig relevans
Alkoholkonsumtion påverkar inte endast på individ- och arbetsplatsnivå, utan kan även påverka folkhälsan och samhället som helhet. Samhällskostnaderna för de sociala och medicinska konsekvenserna vid alkoholkonsumtion är mycket höga. Konsumtionen kostade det svenska samhället 103 miljarder kronor år 2017. I kostnaderna ingår beräkningar kring ett antal faktorer, vilka innefattar bland annat produktionsbortfall och livskvalitet. Varje vecka försvinner 32 000 arbetstimmar på grund av konsekvenser av alkoholkonsumtion och 625 000
sjukskrivningar baserat på alkohol tas ut varje år i Sverige (Systembolaget, u.å.). I den
västerländska kulturen är alkoholberoende ett stort folkhälsoproblem och har en stor betydelse för sociala relationer och arbetsprestationer, samt frånvaro från jobbet på grund av sjukdom.
Interventioner måste därmed implementeras på populationsnivå för att kunna påverka folkhälsan. De flesta människor som brukar alkohol på ett skadligt sätt är i en arbetsför ålder och söker dessutom inte hjälp för missbruket och därmed kan arbetsplatsen anses vara en viktig arena som kan bidra med flera preventiva möjligheter på populationsnivå (Khadjesari et al., 2015).
Preventiva strategier gällande alkohol
WHO (u.å-b) beskriver flera förebyggande metoder gällande skadlig alkoholkonsumtion. De mest kostnadseffektiva insatserna för att minska skadlig alkoholkonsumtion inkluderar bland annat höjda skatter för alkoholhaltiga drycker, införande av förbud eller restriktioner gällande reklam för alkohol och restriktioner gällande tillgängligheten på alkohol i detaljhandeln. Även åtgärder för ökad tillgång till screening och behandling har också visat sig vara effektiva och etiskt stabila insatser (WHO, u.å-b). Sveriges regering har antagit en ANDT- strategi (alkohol, narkotika, doping och tobak) för att uppnå övergripande mål som hållbara strukturer. År 2016 förnyades strategin för att kunna fokusera på problemområden under perioden 2016-2020 inom ANDT-området (Folkhälsomyndigheten, 2018a). År 2018 beviljades ett projekt där syftet var att implementera alkoholförebyggande insatser på arbetsplatsen. Projektet hade som mål att öka kunskaper kring alkoholproblematik på arbetsplatser samt att skapa ett preventivt program. Genom att arbeta med alkoholproblematik bland anställda kan de negativa
konsekvenserna för individen, arbetsplatsen och samhället motverkas (Folkhälsomyndigheten, 2018b). Myndigheten för arbetsmiljökunskap (2016) har även tillsammans med en
riktlinjegrupp från företagshälsan tagit fram olika riktlinjer. Dessa syftar till att bidra med ett underlag för företagshälsan, vilka inkluderar kvalitetssäkrade metoder för att på ett tidigt stadie kunna förebygga, urskilja och åtgärda alkoholproblematik bland medarbetare. Det finns även ett särskilt fokus på metodernas implementering i det dagliga arbetet. I riktlinjerna beskrivs hur alkoholproblem kan förebyggas och hanteras på både organisationsnivå med hjälp av alkoholpolicys och hur det kan förebyggas på individnivå genom bland annat screening.
Hållbar utveckling - en koppling till WHO och Agenda 2030
WHO (u.å-b) beskriver att ett förebyggande och reducerande arbete gällande skadlig alkoholkonsumtion är en prioritet inom folkhälsoområdet och syftar till att skydda
befolkningens hälsa. Flera regeringar engagerar sig genom WHO:s och FN:s beslut för att kunna minska skadligt alkoholbruk. Den mest omfattande internationella policyn som fokuserar på riktlinjer för att minska det skadliga alkoholbruket på alla nivåer är WHO:s globala strategi att minska det skadliga alkoholbruket från 2010.
I relation till hållbar utveckling kan alkoholproblematik på arbetsplatsen även kopplas till de globala målen vars agenda är att uppnå en hållbar utveckling för världens alla länder till år 2030, där mål 3 och 8 inkluderar relevanta preventionsarbeten för problemområdet (Globala
målen, 2020a). Målområde 3 innefattar att främja god hälsa och välbefinnande hos alla. Det är en grundläggande mänsklig rättighet och det skapar förutsättningar, potential och möjligheter att bidra till en samhällsutveckling. Relevans för problemområdet innebär att stärka och stödja de insatser som förebygger och behandlar alkoholkonsumtion med skadligt bruk, samt att genom preventions- och behandlingsarbete minska dödstal gällande förtida död orsakat av icke smittsamma sjukdomar (Globala målen, 2020b). Målområde 8 innefattar hållbar ekonomisk tillväxt och produktivitet på arbetsplatsen med anständiga arbetsvillkor för alla.
Att skapa förutsättningar för målområdet gynnar den hållbara ekonomiska tillväxten som också inkluderar och påverkar hela samhället. Relevans för problemområdet innebär att ge ett skydd för arbetstagarnas rättigheter, samt att främja säkra och trygga arbetsmiljöer för alla, inklusive arbetstagare med otrygga anställningar. Även att skapa en produktiv sysselsättning och ett likvärdigt arbete för alla arbetstagare, oavsett kön, ålder eller funktionsnedsättning är ett viktigt delmål inom målområde 8 (Globala målen, 2020c).
Problemformulering
Thørrisen et al. (2018) styrker att riskfyllt drickande förekommer på arbetsplatsen bland flera anställda och att ungefär en av tio anställda skulle behöva enkla råd med inriktning på
riskfyllt drickande och i högriskgrupper skulle en av tre anställda vara i behov av
interventioner. Även studien av Head et al. (2004) visar på att alkoholberoende förekommer i olika grad bland både anställda män och kvinnor, där konsumtionsnivån skiljer sig åt
beroende på typ av anställning. Pidd et al. (2018) och Head et al. (2004) framhäver att existerande forskning gällande strategier för minskande av skadligt alkoholbruk på arbetsplatsen är till stor del begränsade och bristande. Detta beror främst på att de flesta interventioner inte fokuserar specifikt på alkoholrelaterade skador, utan mer generellt på hälsa och att många interventioner inriktar sig på att förändra beteenden utan hänsyn till bidragande arbetsplatsfaktorer (Pidd et al., 2018). Därmed framhåller både Pidd et al. (2018) och Head et al. (2004) att vissa kunskapsluckor gällande arbets- och organisationsförhållanden, samt arbetsegenskaper i förhållande till alkoholkonsumtion på arbetsplatsen existerar.
Tidiga insatser och identifiering av problemet kan vara till fördel i preventionsarbetet för att förhindra större alkoholkonsumtion på arbetsplatsen (Thørrisen et al., 2018). Hur olika insatser kan bidra till minskad alkoholkonsumtion på arbetsplatsen är därmed ytterst relevant att samla kunskap om, då konsumtionen inte bara kostar samhället stora summor pengar varje år, utan arbetarnas hälsa, välfärd och säkerhet, samt produktiviteten och förpliktelserna påverkas även stort.
SYFTE
Syftet med studien var att beskriva effekterna av olika interventioner gällande
alkoholproblematik på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som kan ha betydelse för effekterna.
METOD
Studiedesign och forskningsmetod
Designen är en strukturerad litteraturstudie, vilket enligt Bryman (2011) innebär att studiens huvudsakliga metod är att genomföra en systematisk granskning av vetenskapliga
publikationer. Val av design motiveras utifrån att genom litteraturgranskningar kan kunskap om ett specifikt valt problemområde erhållas ur ett vetenskapligt perspektiv. Genom relevant litteratur kan betydelsefulla teman utvinnas och granskarnas trovärdighet kan stärkas, då kunskap inhämtas för det valda forskningsområdet (Bryman, 2011). Enligt Backman (2015) är en litteraturgranskning av stort värde för att kunna få en bakgrund och översikt över det aktuella kunskapsläget gällande ett problemområde genom att sammanställa värdefulla resultat och metoder och kan även vara till stor hjälp vid utformningen av
problemformulering, metodval eller analysteknik.
Datainsamling - val av databaser
För att finna material till studien genomfördes systematiska sökningar i databaserna PubMed, CINAHL, MEDLINE EBSCO, Scopus och Web of Science. Databasen Ulrichsweb användes för att säkerställa att tidskrifterna för de valda artiklarna var granskade (Högskolan i Skövde, 2020). Databaserna PubMed och CINAHL valdes då dessa, enligt Backman (2015), är
omfattande och därmed inkluderar ett stort antal referenser och tidskrifter. CINAHL fokuserar dessutom specifikt på hälsa och vård, vilket är värdefullt för denna studies ämne och syfte.
Enligt Högskolan i Skövde (2020) inkluderar PubMed artiklar bland annat med
ämnesområden som omvårdnad och medicin, vilket också är värdefullt för studiens ämne.
MEDLINE EBSCO valdes som ett komplement till PubMed för att få tillgång till ett större antal artiklar, då databasen kan ge tillgång till fler fulltextlänkar. Databaserna Scopus och Web of Science valdes, då dessa databaser är ämnesövergripande och därmed kan bidra till en stor variation i artiklar. Sökorden presenteras i Tabell 1.
Urval
Inklusions- och exklusionskriterier
De kriterier som artiklarna skulle uppfylla för att inkluderas i studien var att dessa skulle vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift, att de skulle vara vetenskapliga originalartiklar, att de gick att få tillgång till i fulltext och att de hade publicerats från år 2000 och framåt. Detta årtal valdes eftersom aktuell forskning eftersträvades samtidigt som ett tillräckligt stort utbud av artiklar skulle vara tillgängliga. Artiklarna skulle även vara på engelska eller svenska, både män och kvinnor skulle ingå, deltagarna skulle vara i arbetsför ålder och artiklarna skulle fokusera på faktorer som var viktiga för studien, som folkhälsa, alkoholproblematik,
arbetsplatsen, arbetshälsa, preventiva faktorer, interventioner och insatser och/eller modeller.
Inga begränsningar till ett specifikt land eller yrke gjordes. Artiklar som exkluderades var översiktsartiklar, artiklar som inte hade en IMRaD-struktur, samt artiklar som inte
inkluderade några etiska aspekter. Artiklarnas syfte och resultat presenteras i Tabell 3.
Motivering till varför de specifika söktermerna valdes baseras på relevans för studiens problemformulering och syfte. Sökprocessen redovisas i Tabell 1.
Tabell 1:
Sökprocess för artiklarna som ingår i studiens resultatDatum för
sökningen Databas Söktermer Antal
träffar Antal lästa abstrakt Antal
lästa artiklar Antal inkluderade artiklar 2020-04-01 PubMed alcohol dependence
AND workplace AND intervention
173 11 6 1
2020-04-02 Scopus alcohol abuse AND workplace AND intervention
112 11 4 2
2020-04-06 PubMed ”Alcohol* use AND workplace
11558 5 2 1
2020-04-07 MEDLINE EBSCO
alcoholism AND worksite* AND prevention
20 7 2 1
2020-04-07 CINAHL alcoholism AND
workplace* AND prevention
25 4 1 1
2020-04-08 Web of science
alcohol prevention AND workplace
83 14 6 5
2020-04-13 PubMed binge drinking AND workplace AND intervention
34 8 2 2
2020-04-13 PubMed alcohol consumption AND workplace AND prevention AND intervention
208 5 2 1
2020-04-14 PubMed ”Workplace
prevention” AND alcohol consumption*
175 4 2 1
2020-04-14 PubMed Prevent alcohol consumption AND workplace
330 6 1 1
2020-04-15 PubMed alcohol consumption AND workplace AND prevention AND intervention
208 14 5 4
Kvalitetsgranskning
Artiklarna som ingår i studien har även granskats via checklistor för att säkerställa kvalitet.
De checklistor som användes var CONSORT för randomiserade kontrollerade studier
(Equator network, 2020), STROBE för observationsstudier (Equator network, 2019), COREQ för kvalitativa studier (Equator network, 2015), samt JBI Critical Appraisal Checklist för kvasi-experimentella studier (The Joanna Briggs Institute, 2017). Styrkorna för artiklarna inkluderar framför allt en välbeskriven bakgrund och syfte, en tydlig presentation av utfallet i resultatdelen, en diskussion som redogör för tolkningar av resultatet, samt svagheter med studien. De brister som kan urskiljas i studierna utifrån granskningen handlar framför allt om begränsningar i beskrivningar gällande randomisering och implementering i metoden, samt begränsningar gällande studiedeltagarnas demografi och karaktäristika. Se Tabell 2 för mer detaljer för varje artikel.
Analys
Analysmetoden som användes i litteraturstudien var en kvalitativ innehållsanalys, med ett induktivt angreppssätt, vilket innebär att systematiskt söka efter koder, kategorier och teman i insamlat material enligt Malterud (2014). Analysmetoden skapar förståelse för fenomen genom att utveckla begrepp och beskrivningar utifrån meningsbärande enheter. Det innebär
att text väljs ut som innehåller värdefull kunskap, som är relevant för studiens syfte (Malterud, 2014). Meningsbärande enheter identifierades med hjälp av en systematisk genomgång av insamlat material. För att ta fram relevanta meningsbärande enheter skiljdes och sorterades väsentlig text ut från irrelevant text. Efter att meningsbärande enheter identifierades, kondenserades dessa, vilket innebär att innehållet och dess innebörd
sammanställdes. Utifrån de kondenserade enheterna kunde betydelsefulla koder identifieras.
Kodningen fokuserade på att klassificera de kondenserade meningsenheterna och sortera dessa i grupper. En kod kan klassificeras som en etikett som sammanför textbitar som har gemensamt innehåll. Efter kodningen valdes olika relevanta teman ut. Innehållet i de teman som framkom tolkades sedan på ett systematiskt sätt i form av en sammanfattning från det insamlade datamaterialet (Malterud, 2014). Motivering till de teman som valdes ut baserades på relevans för studiens syfte och frågeställningar.
Etiska överväganden
Det är viktigt att författarna i de vetenskapliga artiklarna tar ansvar för etiska riktlinjer, eftersom deltagarna ska skyddas från kränkning och skada. Genom ett ansvarstagande gällande etiska riktlinjer kan forskning ha en viktig betydelse för utvecklingen av samhället.
Det krävs att forskarna värderar etiska principer och följer riktlinjerna för att skapa kvalitet på forskningen (Hermeren, 2011). Författarna i de vetenskapliga artiklarna har beskrivit etiska principer i studierna, som exempelvis informerat samtycke, konfidentialitet och godkännande av etiska kommittéer. I några artiklar framkommer mer utförliga beskrivningar om etik och i andra nämns endast ett godkännande från en etikkommitté eller att studien följer riktlinjerna från Helsingforsdeklarationen.
Flera etiska ställningstaganden har gjorts av denna studies författare under
forskningsprocessens gång. Innan artiklarna inkluderades i studien granskades dessa i Ulrichsweb för att säkerställa att de tidskrifter där artiklarna ingår är kritiskt granskade.
Artiklarna har även granskats kritiskt ett flertal gånger av författarna för att säkerställa att etiska aspekter inkluderas, där framför allt de etiska principerna gällande information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande, som beskrivs av Bryman (2011) funnits i åtanke.
Författarna för denna studie har även antagit ett öppet och objektivt angreppssätt. Artiklarna har därmed valts ut med en strävan att tolkas oberoende av författarnas egna åsikter och förförståelser. Behandling av referenser har även skett på ett korrekt sätt i enlighet med Högskolan i Skövdes senaste version av APA-manual för referenshantering.
RESULTAT
Resultatet presenteras med utgångspunkt i Tabell 2, i Tabell 3 samt i de fyra övergripande teman som framkom genom analysen av artiklarna. Tabell 2 beskriver artikelgranskning utifrån checklistor och Tabell 3 beskriver översiktligt artiklarnas resultat. De teman som presenteras är Positiva effekter, Betydande faktorer, Chefers och företagshälsovårdens betydelse och Utmaningar för interventionerna.
Tabell 2:
Sammanfattning av resultat från granskning av studiens artiklar utifrån checklistorna CONSORT (Equator network, 2020), STROBE (Equator network, 2019), COREQ (Equator network, 2015), samt JBI Critical Appraisal Checklist (The Joanna Briggs Institute, 2017)Artikel Använd checklista Styrkor Svagheter
Bennett et al. (2004) CONSORT Introduktion och hypoteser är välbeskrivna och ger en bra bakgrund till ämnet.
Diskussionen innehåller bra beskrivningar om begränsningar och
generaliserbarhet. Flera delar i resultatet, gällande bland annat utfall och effekter, beskrivs även bra.
Det finns vissa brister i metoden, då urvalet, randomiseringsprocessen och implementering kunde beskrivits ytterligare.
Beskrivningen av deltagarna hade kunnat struktureras upp i form av en tabell som visar demografi och karaktäristika.
Brendryen et al. (2017) CONSORT Introduktionen och syftet är välarbetade och ger en bra bakgrund till ämnet. Bra beskrivningar av deltagarna och interventionen i metoden.
Rekrytering av deltagare och interventionens utfall presenteras väl i resultatet.
Diskussionen tar upp begränsningar,
generaliserbarhet och tolkning av resultatet.
Detaljer gällande
randomiseringen, samt vem som genomförde denna skulle kunna utvecklas något.
Buvik et al. (2018) COREQ Deltagandet i studien var
frivilligt och deltagarna var anonyma. Citaten blev översatta från norska till engelska genom en oberoende översättningstjänst. Tydliga teman som presenteras i resultatet.
Mer beskrivning om författarna hade kunnat beskriver, då det inte fanns någon tydlig information om författarna.
Cameron et al. (2018) COREQ Samtycke från deltagarna
inhämtades och dessa fick information om studiens syfte och process. Deltagare i studien gav värdefull feedback och forskare presenterade citat så att deltagare förblev anonyma.
Det fanns en förenlighet mellan data och fynden och teman presenterades på ett tydligt sätt.
Det framkommer inte så mycket information om författarna. Författarnas specifika yrken, titlar och erfarenheter framkommer inte tydligt. Mättnad gällande data diskuteras inte i studien.
Transkriberingen lämnades heller inte tillbaka till deltagare för granskning.
Doumas & Hannah (2008) CONSORT Tydlig röd tråd genom arbetet där introduktion och syfte är välformulerat. Beskrivning om deltagarnas behörighetskriterier för att få delta i studien framkommer. Resultat och diskussion har ett sammanhang till studiens syfte.
Studien stöds av bidrag.
Att generalisera resultatet beskrivs som en svårighet för studien.
Eriksson Tinghög (2013) COREQ Deltagarna fick information om studien. Två metoder användes
Författarens titel, yrke och erfarenhet framkommer inte
för att rekrytera deltagare.
Analysmetoden är
välbeskriven. Flera värdefulla citat presenteras från intervjuerna. Det förekommer en förenlighet mellan data och fynden och både övergripande och mer specifika teman presenteras.
tydligt. Datamättnad diskuteras inte i studien och
transkriberingen lämnades inte tillbaka till deltagare för rättning.
Eriksson Tinghög (2014) JBI Critical Appraisal Checklist for Quasi- Experimental Studies (non-randomized experimental studies)
I studien inkluderas flera mätinstrument och jämförelser gjordes även för mätningar gällande utfallet bland deltagare. Utfallet mättes på ett pålitligt sätt och den statistiska analysmetoden som användes var lämplig.
Uppföljningen skulle kunna beskrivas något utförligare.
Eriksson Tinghög & Tinghög (2016)
JBI Critical Appraisal Checklist for Quasi- Experimental Studies (non-randomized experimental studies)
I studien genomfördes flera mätningar, utfallet mättes på ett trovärdigt sätt och den statistiska analysmetoden var lämplig. Uppföljningen beskrivs även på ett bra sätt.
Det är dock oklart om deltagare i studien inkluderades i jämförelser med liknande insatser.
Frone (2016) STROBE Introduktionen är väl
formulerad följt av hypoteser.
Metoden lyfter bland annat studiedesign,
behörighetskriterier för deltagarna och dataanalys.
Resultatet presenterar huvudresultaten. Diskussionen lyfter styrkor och svagheter med studien.
Sammanfattningen hade kunnat vara mer tydligt strukturerad.
Eventuella bias kan förekomma i studien.
Gómez-Recasens et al. (2018) STROOBE Tydlig sammanfattning av studien. Introduktion är relevant för studiens syfte, syftet är välformulerat.
Metoden lyfter bland annat studiedesign,
behörighetskriterier och statistiska analyser. Resultatet presenteras utifrån studiens syfte. Diskussionen lyfter begränsningar.
Inget finansiellt stöd. Avsaknad av kontrollgrupp.
Hermansson et al. (2010) CONSORT Introduktionen ger en bra bakgrund, även om denna del är relativt kort. Studiedesignen, deltagarna och de statistiska metoderna beskrivs väl i metoden. Utfallet presenteras även bra i resultatet.
En datatabell som visar demografi och karaktäristika hade kunnat inkluderas.
Diskussionen kunde utvecklats något och beskrivit delar om begränsningar och generaliserbarhet ytterligare.
Det finns ingen information om finansiering av studien.
Ito et al. (2014) CONSORT Väl beskriven sammanfattning
och bakgrund. Syftet beskrivs även på ett tydligt sätt.
Metoddelen är överlag bra, med bra beskrivningar av deltagare, interventionen och möjliga utfall. Rekrytering av deltagare, baseline data och utfall presenteras även på ett bra sätt i resultatet. Diskussionen är tydlig och tar upp begränsningar och generaliserbarhet.
Randomiseringsprocessen kunde beskrivits något utförligare.
Khadjesari et al. (2014) CONSORT Introduktion och syfte är väl beskrivet i bakgrunden.
Metoden beskriver rekrytering av deltagare samt
behörighetskriterier. Resultatet och diskussionen är av relevans för studiens syfte och innehåll.
Diskussionen lyfter framförallt
Få deltagare deltog i studien.
Ingen diskussion om generaliserbarhet.
styrkor och svagheter. Studien fick finansiellt stöd.
Khadjesari et al. (2015) STROBE Sammanfattningen är tydligt beskriven och framhäver de centrala delarna i artikeln.
Introduktionen är tydligt beskriven följt av ett välformulerat och relevant syfte. Kriterier för deltagarna presenteras i metoden.
Resultatet lyfter resultaten av studiens syfte. Diskussionen lyfter styrkor och svagheter.
Studien fick finansiellt stöd.
Studien baserades på få studiedeltagare. Ingen diskussion om generaliserbarhet.
Reynolds & Bennett (2015) CONSORT Sammanfattning och bakgrund beskrivs väl och tydligt. I metoden beskrivs framför allt deltagare, interventionen och de statistiska metoderna tydligt.
Resultatet beskriver utfallet på ett bra sätt och tabellerna är tydligt strukturerade.
Diskussionen beskriver begränsningar och tolkningar resultatet.
Beskrivningen av implementering kunde utvecklats något. Det framkommer inte hur studien har finansierats.
Reynolds & Lehman (2008)
CONSORT Bakgrund och hypoteser
presenteras väl och utförligt.
Deltagarna, interventionen, måtten och statistiska metoder beskrivs väl i metoden. I resultatet beskrivs analyserna och utfall särskilt väl.
Diskussionen är också väl beskriven, där begränsningar och tolkning av resultatet ingår.
Sammanfattningen kunde vara mer strukturerad. Beskrivningar av randomisering och implementering hade kunnat utvecklas något. Redovisning av finansiering förekommer inte.
Richmond et al. (2000) CONSORT Introduktion och hypoteser beskrivs tydligt. Rekrytering av deltagare beskrivs i metod samt beskrivning av dataanalys.
Resultat och diskussion är av relevans för studien. Studien fick finansiellt stöd.
Måttet som användes var till viss del ofullständigt och saknade viss information.
Roche et al. (2019)
STROBE Sammanfattning, bakgrund,
syfte och frågeställningar presenteras på ett bra sätt.
Datainsamling, mått och analys beskrivs även väl i metoden. I resultatet beskrivs deltagarna och dessas karaktäristika, samt huvudresultat på ett tydligt sätt.
I diskussionen sammanfattas huvudfynden och studiens begränsningar, samt tolkning av resultatet presenteras.
Studiedesignen, platsen, deltagarna, variabler och bias hade kunnat presenteras mer ingående i metoden. Det förekommer ingen diskussion gällande resultatets
generaliserbarhet.
Thørrisen et al. (2019) STROBE Sammanfattningen, bakgrunden
och syftet beskrivs på ett tydligt sätt. De starkaste delarna i metoden är beskrivningarna av studiedesignen, platsen, deltagarna, måtten, samt de statistiska metoderna. I resultatet är framför allt delarna gällande utfall och
huvudresultat särskilt framträdande. Diskussionen är väl utvecklad och tar upp begränsningar med studien, generaliserbarhet och tolkning av resultatet.
Överlag hade de olika variablerna kunnat beskrivas och diskuteras mer ingående.
Walters & Woodall (2003) STROBE Bakgrund och syfte presenteras tydligt. Styrkor i metoden är beskrivningar av studiens deltagare och mått. I resultatet beskrivs deltagarna och viss karaktäristika, samt
Titeln hade kunnat indikera på vilken studiedesign som förekommer och
sammanfattningen kunde vara mer strukturerad. Beskrivningar av variabler och bias hade
huvudresultaten särskilt väl. I diskussionen diskuteras huvudfynden, generaliserbarhet och begränsningar.
kunnat tydliggöras. En tydligare presentation av analysprocessen hade även varit önskvärt.
Tabell 3:
Översikt över de artiklar som ingår i studienArti
kel Författar
e Titel Publik
ations år
Land Studiedes
ign Urval (antal deltagare, åldersgrupper, kön)
Syfte Resultat
1. Bennett et al.
Team awareness, problem drinking, and drinking climate:
workplace social health promotion in a policy context
2004 USA Tvärsnitts studie
1081 deltagare, varav 60% män och 40%
kvinnor, i åldern 31 och äldre.
Syftet med studien är att fastställa effektiviteten av träning gällande hälsopromotion och hälsoprevention för att förbättra arbetsklimat och alkoholutfall. Ett andra syfte med studien är att uppskatta om träningen bidrar till förbättringar gällande problematisk alkoholkonsumtion utöver fastställda alkoholpolicys på arbetsplatsen.
Problematisk alkoholkonsum tion minskade från 20% till 11% bland anställda som arbetade med att främja social hälsa och produktionsbort fall minskade från 16% till 6%. Anställda som fick informationsutb ildning hade också minskat problem med alkoholkonsum tion från 18%
till 10%.
Kontrollperson erna visade inte på en förbättring.
2. Brendry en et al.
A Pilot Randomized Controlled Trial of an Internet-Based Alcohol Intervention in a Workplace Setting
2017 Norge Randomis erad kontroller ad studie
85 deltagare, varav 44 kvinnor och 41 män, med en ålder på 43 +/- 11 i båda grupperna.
Syftet med studien är att jämföra effektiviteten av en kortvarig och en intensiv alkoholintervention som fokuserar på självhjälp, samt att uppskatta möjligheten att genomföra rekrytering till dessa typer av interventioner på arbetsplatsen.
Två månader efter baseline drack deltagarna i den intensiva interventionsgr uppen i genomsnitt 5-6 drycker mindre per vecka jämfört med deltagarna i gruppen med den kortvariga interventionen.
Sex månader efter baseline kunde inga signifikanta skillnader påträffas.
3. Buvik et
al.
Alcohol-related absence and presenteeism:
Beyond productivity loss
2018 Norge Blandade metoder – tvärsnitt i form av frågeform ulär, samt kvalitativ a metoder i form av intervjuer
Frågeformulär:
1940 deltagare i åldrarna 20-74, med en medelålder på 47 år. 49% var kvinnor, 51%
var män.
Intervjuer: 24 deltagare i åldrarna 30-67.
10 st var
Syftet med studien är att kartlägga prevalensen gällande alkoholrelaterad frånvaro och ineffektivitet baserat på
undersökningsdata från ett brett urval av anställda personer, samt att undersöka hur
alkoholrelaterad frånvaro och ineffektivitet upplevs och hanteras baserat på
1-2%
rapporterade frånvaro i en full arbetsdag på grund av alkohol under de senaste 12 månaderna. 2%
rapporterade delvis frånvaro under en dag och 11%
rapporterade
kvinnor, 14 st
var män. data från kvalitativa
intervjuer. ineffektivitet på grund av drickande den föregående dagen. Enligt intervjudata visade sig alkoholrelatera d frånvaro kunna orsaka flera ekonomiska och praktiska problem.
Chefer rapporterade att de spenderade mycket resurser och
ansträngning på enstaka fall.
4. Camero n et al.
A co-produced cultural approach to workplace alcohol interventions:
barriers and facilitators
2018 Australi en
Komparat iv studiedesi gn/
interventi onsstudie
Antal deltagare i intervjuerna före interventionen var 27 st, antal deltagare i intervjuerna efter interventionen var 23 st.
Syftet med studien är att adressera kunskapsluckor gällande
arbetsplatsinterventioner som fokuserar på alkoholprevention, genom att utföra en
processutvärdering av den arbetsplatsbaserade alkoholinterventionen the Workplace Alcohol Harm Reduction Project (WRAHP)
Angreppssätten
“hela arbetsplatsen”
och
“samproduktio n” som användes under utvecklingen och
implementering en av interventionen bidrog till upptagningsför måga och hållbarhet. Sju potentiella barriärer uppstod, vilka bland annat handlade om attityder gällande alkohol på arbetsplatsen, policyutvecklin g och - medvetenhet, tillgång till stöd, språkbarri ärer,
kommunikation , samt interventionens hållbarhet.
5. Doumas
&
Hannah
Preventing high-risk drinking in youth in the workplace: a web-based normative feedback program
2007 USA Randomis erad kontroller ad studie
196 deltagare, varav 52 (27%) män och 144 (73%) kvinnor, i åldern 18-24 år.
Syftet med studien är att utvärdera effekten av ett internetbaserat alkoholprogram, där personlig feedback centrerades, för unga vuxna på arbetsplatsen.
Deltagarna i interventionsgr uppen visade på lägre alkoholkonsum tion än deltagarna i kontrollgruppe n vid en uppföljning på 30 dagar. Ett liknande resultat fanns mellan gruppen som fick webbaserad
feedback och kontrollgruppe n. Det fanns inga skillnader mellan webbaserad feedback och motiverande samtal, vilket tyder på motiverande samtal inte ökade effektiviteten av
interventionen.
6. Eriksson Tinghög
An eye opener, but mostly for others:
Employees’
perceptions on workplace alcohol education programmes
2013 Sverige Blandade metoder – tvärsnitts design i form av frågeform ulär, samt kvalitativ a metoder i form av gruppinte rvjuer.
298 deltagare genomförde frågeformuläret.
Gruppintervjuer na bestod av totalt 31 deltagare, varav 9 män och 22 kvinnor.
Åldersspannet sträckte sig från 25 och uppåt.
Syftet med studien är att undersöka åsikter som sällan hörs bland deltagare i alkoholutbildningar, i detta fall anställda inom tre arbetsplatser. Vilka åsikter går att finna i förhållande till utbildningens innehåll och effekter och vilka underliggande
föreställningar kan härledas från dessa åsikter?
Alkoholutbildni ng verkar uppfattas som befogade och relativt oproblematiska.
Det bör inte förekomma något tillrättavisande eller moraliserande och innehållet och föreläsaren måste vara trovärdiga. Ett viktigt fynd är att dessa utbildningsprog ram uppfattas som användbara, men mestadels för andra.
7. Eriksson Tinghög
The workplace as an arena for universal alcohol prevention – what can we expect? An evaluation of a short educational intervention
2014 Sverige Kvasi- experime ntell studie
Totalt 207 deltagare, varav 82 män och 118 kvinnor, där medelåldern i interventionsgru ppen var 43 år och medelåldern i
kontrollgruppen var 47 år.
Syftet med studien är att utvärdera huruvida ett utbildningsprogram med fokus på alkohol, som förseddes till alla anställda på ett företag i Stockholm i Sverige, hade effekt på alkoholkonsumtion och kunskap om alkohol.
Det fanns en betydande förbättring angående anställdas kunskaper om alkohol, dock fanns ingen signifikant effekt gällande konsumtionen av alkohol.
8. Eriksson Tinghög
&
Tinghög
Preventing alcohol problems and improving drinking habits among employees: An evaluation of alcohol education
2016 Sverige Kvasi- experime ntell utvärderi ngsdesign
263 deltagare (124 i interventionsgru ppen, 139 i kontrollgruppen ). I
interventionsgru ppen var 86%
kvinnor, 14%
män och medelåldern var 46. I
kontrollgruppen var 85%
kvinnor, 15%
män och medelåldern var 51.
Syftet med studien är att undersöka om ett utbildningsprogram gällande alkohol, som varar under en dag för alla anställda inom en svensk kommun, hade någon effekt på
alkoholkonsumtion bland anställda och specifikt bland anställda med låg respektive hög konsumtionsnivå.
Överlag kunde inte några signifikanta effekter gällande alkoholkonsum tion påträffas i interventionsgr uppen.
Stratifierade analyser visade dock på att interventionen hade en signifikant effekt gällande minskning av berusningsdrick ande bland
högkonsumente r.
9. Frone Work Stress
and Alcohol Use:
Developing and Testing a Biphasic Self- Medication Model
2016 USA Tvärsnitts
studie 2808 deltagare i åldrarna 18-65, med en medelålder på 41 år. 53% var män, 47% var kvinnor.
Syftet med studien är att utveckla och testa en modell för
självmedicinering i relation till arbetsstress och alkoholbruk.
Resultat visade på att exponering för stressorer i arbetet var relaterat till en negativ effekt för hög alkoholkonsum tion bland både män och kvinnor, samt till
alkoholkonsum tion på after work bland män . Exponering för stressorer kunde också relateras via arbetströtthet till både hög alkoholkonsum tion och alkoholkonsum tion under arbetsdagen bland män.
10. Gómez- Recasen s et al.
A workplace intervention to reduce alcohol and drug consumption: a nonrandomized single-group study
2018 Spanien Icke randomis erad studie av en grupp
1 103 deltagare, varav 74% män och 26%
kvinnor.
Medelåldern för var 42,48 +/- 10,44 år. (Ej under 18 år).
Syftet med studien är att reducera alkohol- och drogkonsumtion bland arbetare i servicebranschen, samt att förbättra dessas hälsosamma vanor genom en reducering av alkohol- och drogkonsumtion på fritiden.
Alla deltagare fick en 5 timmars lång utbildning för att öka medvetenhet om alkohol och droger. 14,7%
visade på en riskfylld alkoholkonsum tion. Dessa fick förebyggande utbildningsåtgä rder. Den riskfyllda konsumtionen av alkohol minskade med 4,1% under första året, vilket bestod under uppföljningsper ioden.
11. Hermans son et al.
Screening and Brief
Intervention for Risky Alcohol Consumption in the Workplace:
Results of a 1- Year Randomized Controlled Study
2010 Sverige Randomis erad kontroller ad studie
990 deltagare, varav 68% män och 32%
kvinnor, i åldrarna 20-64.
Syftet med studien är att undersöka effekterna av en frivillig alkoholscreening i form av självrapportering, ett blodprov, samt genom en kortvarig intervention gällande potentiellt farlig och skadlig
alkoholkonsumtion.
20% av deltagarna testade positivt på
sceeningtestet eller på blodtestet. Vid uppföljning var den positiva screeningfrekve nsen 23% och 34% för blodtestet.
Dock kunde inga
signifikanta skillnader mellan interventionsgr upperna eller mellan interventionsgr upperna och kontrollgruppe n påträffas.
12. Ito et al.
Brief intervention in the workplace for heavy drinkers: a randomized clinical trial in Japan
2014 Japan Randomis erad kontroller ad studie
304 deltagare, i åldern 20-59 år.
Antalet män vid baseline var 287 st och antalet kvinnor vid baseline var 9 st.
Syftet med studien är att undersöka effektiviteten av en kortvarig intervention, som genomförs på arbetsplatsen bland högkonsumenter av alkohol.
Vissa förbättringar kunde observeras inom alla grupper.
Framför allt hade antalet alkoholf ria dagar i den kortvariga interventionsgr uppen ökat signifikant med 93% efter 12 månader.
Totala antalet drycker minskade med 41 gram per vecka i interventionsgr uppen efter 12 månader jämfört med kontrollgruppe n, även om skillnaderna mellan grupperna inte var statistiskt signifikanta.
13. Khadjes ari et al.
Health on the web:
randomised controlled trial of online screening and brief alcohol intervention delivered in a workplace setting
2014 England Randomis erad kontroller ad studie
3 375 deltagare, varav 75% män och 25%
kvinnor, i medelåldern 48 år.
Syftet med studien är att undersöka effektiviteten för online screening och individuell feedback gällande
alkoholkonsumtion, på arbetsplatsen.
39% av deltagarna fick fem eller fler poäng på ett screeningtest i form av ett frågeformulär, vilket tyder på alkoholmissbru k. Deltagarna randomiserades för att få individuell återkoppling gällande alkoholkonsum tionen och hälsobeteenden.
Vid behandling av analysen fanns inga skillnader för
experimentgrup perna gällande senaste alkoholkonsum tionsveckan, samt hälsoeffekter.
