Effekt av fysisk aktivitet hos kvinnor
med oro och ångest i samband med bröstcancer
- En litteraturstudie
Effect of physical activity in women with anxiety associated with breast cancer
- A literature study
Klara Grundström Lina Gärdesund
Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå 180 hp
Handledare: Mia Forshag och Karin Sandberg Examinerande lärare: Barbro Renck
SAMMANFATTNING
Titel: Effekt av fysisk aktivitet hos kvinnor med oro och ångest i samband med bröstcancer – en litteraturstudie
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Klara Grundström och Lina Gärdesund
Handledare: Mia Forshag och Karin Sandberg Sidor: 22, exklusive referenslista samt bilaga Nyckelord: Bröstcancer, fysisk aktivitet, oro, ångest
Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, varje dag insjuknar 20 stycken kvinnor. Det är en livsomvälvande sjukdom som kan orsaka oro och ångest, vilket kan leda till svårigheter och rädsla att utföra fysisk aktivitet. Rekommendationen av fysisk aktivitet för vuxna är minst 150 minuter aktivitet per vecka. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att motivera, främja hälsa och lindra lidande.
Syfte: Syftet var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer.
Metod: Denna litteraturstudie utfördes genom en induktiv ansats vilken utgick från Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed, CINAHL samt PsycInfo var databaser som användes för artikelsökning. Polit och Beck (2017) granskningsmall användes för kvalitetsgranskning av artiklarna. Det resulterade i 11 kvantitativa artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat.
Resultat: Resultatet baserades på 11 studier vilket presenterades i tre rubriker: “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” och “Effekt beroende på intensitet”.
Slutsats: I litteraturstudiens resultat visades att fysisk aktivitet minskar oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Oavsett träningsform och intensitet av fysisk aktivitet är påverkan på oro och ångest likvärdig för kvinnor med bröstcancer.
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Bakgrund ... 4
Bröstcancer ... 4
Oro och ångest ... 5
Sjuksköterskans ansvar i cancervård ... 6
Fysisk aktivitet ... 7
Problemformulering ... 7
Syfte ... 7
Metod ... 8
Litteratursökning ... 8
Inklusions- och exklusionskriterier ... 9
Urvalsprocessen ... 11
Databearbetning och analys ... 11
Forskningsetiska överväganden ... 12
Resultat ... 13
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest ... 13
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet ... 15
Effekt beroende på träningsform ... 15
Effekt beroende på intensitet ... 16
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling ... 17
Diskussion ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Metoddiskussion ... 20
Slutsats ... 21
Klinisk betydelse ... 22
Förslag till fortsatt forskning ... 22
Referenslista ... 23
Introduktion
Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd.
Globalt drabbas omkring två miljoner människor av bröstcancer varje år. Det är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige, varje dag insjuknar 20 kvinnor. Var tionde kvinna i Sverige utvecklar bröstcancer innan 75 års ålder. Bröstcancer är en multifaktoriell sjukdom och det är oftast flera olika komponenter och dess samspel som leder till att cancer utvecklas. Det kan bero på arvsanlag, hormonell obalans eller olika livsstilsfaktorer. I Sverige erbjuds kvinnor i 40 - 74 års ålder screening av bröst regelbundet där 60 procent av alla bröstcancertumörer upptäcks (Socialstyrelsen 2018b). Bröstcancer kostar samhället omkring 4,6 miljarder kronor per år (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi 2016).
Bakgrund
Bröstcancer
Under 2018 avled 1407 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Dödligheten hos kvinnor med bröstcancer har mellan åren 2006 - 2018 minskat med 16 procent hos kvinnor i åldern 30 och äldre, 41 procent hos kvinnor i åldersgrupperna 45 - 65 år och 13 procent i åldersgrupperna 65 - 84 år (Socialstyrelsen 2019a). Ökad överlevnad beror på nyare, mer effektiva behandlingsmetoder och preventiva interventioner som tidig bröstscreening samt förbättrad tilläggsbehandling (Broeders et al. 2012). För kvinnor över 85 års ålder har däremot risken för dödlighet av bröstcancer ökat med 16 procent mellan åren 2006 - 2018 (Socialstyrelsen 2019a).
Den ökade dödligheten hos äldre kvinnor beror på att de ofta diagnostiseras med bröstcancer i ett senare skede än yngre kvinnor (Bastiaannet et al. 2010). Samsjuklighet, exempelvis hjärtsjukdom, kan även vara en bidragande orsak till högre dödlighet (Patnaik et al. 2011).
Bröstcancer är en sjukdom där celler i bröstet börjar att dela sig och växa okontrollerat, vilket leder till en tumör. Detta kan uppstå i flera olika delar av bröstet, exempelvis i bindväv, mjölkgångar samt mjölkkörtlar. Bröstcancerceller kan uppträda på olika sätt. Ett förstadium till cancer kallas cancer in situ och innebär att tumören växer lokalt inom körtelgången. En cancertumör kan även växa in i omkringliggande vävnad, vilket då kallas invasiv cancer. I detta stadium kan tumören ge upphov till metastaser (Socialstyrelsen 2018). Utvecklandet av bröstcancer beror på ett komplicerat samspel mellan olika riskfaktorer. Tidig pubertet, sen menopaus, sen första graviditet samt barnlöshet kan påverka utvecklingen av bröstcancer (Veronesi et al. 2005). Även miljö- och livsstilsfaktorer som övervikt, alkoholintag, rökning och stillasittande livsstil ökar risk för bröstcancer (Folkhälsomyndigheten 2012). Sambandet mellan rökning och bröstcancer är 35 procent högre hos rökare än icke-rökare. Det förklaras genom att rökning startar biologiska processer i kroppen som leder till bröstcancer (Gram et al.
2015). Omkring tio procent av alla bröstcancerdiagnoser beror på genetiskt arvsanlag. BRCA1 och BRCA2 är två bröstcancerkänsliga gener som, vid mutation, utgör ökad risk för kvinnan att utveckla bröstcancer. Risk för att utveckla bröstcancer är även högre om kvinnan har en nära släkting som diagnostiserats med bröstcancer. Ärftlig bröstcancer debuterar generellt i yngre åldrar i jämförelse med spontan cancer (McPherson et al. 2000).
Symtom av bröstcancer skiljer sig åt beroende på vilket sjukdomsstadie patienten befinner sig i. Det vanligaste symtomet är en knöl i bröstet. Andra förekommande symtom är vätska eller blod från bröstvårtan, indragen bröstvårta, apelsinhud och klåda (Koo et al. 2017). För att diagnostisera bröstcancer utförs trippeldiagnostik vilket innefattar klinisk undersökning, screening av bröst samt finnålsbiopsi (Socialstyrelsen 2018a).
Den vanligaste behandlingsformen för bröstcancer är kirurgisk behandling. Det sker vanligtvis genom bröstbevarande kirurgi som innebär excision av cancertumör med en marginal av frisk vävnad. I vissa fall kan hela bröstet behövas opereras bort, så kallad mastektomi. Kirurgisk behandling kan även kombineras med adjuvant behandling, vilket innefattar ett tillägg av strålbehandling, endokrin behandling och cytostatika där syftet är att minska storleken på tumören samt förebygga recidiv av sjukdomen (Helms et al. 2008). Strålning är både en tilläggsbehandling men kan även förekomma vid metastaserande bröstcancer för att minska symtom. Samtliga behandlingsmetoder påverkar omkringliggande vävnad vilket kan leda till svåra biverkningar. Vanliga biverkningar i samband med behandling av bröstcancer är rubbad menstruationscykel, vallningar, fatigue, vaginal torrhet, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, ångest, minskad libido samt viktökning (Shreier et al. 2019).
Cytostatikabehandling, även kallat cellgiftsbehandling och kemoterapi, anses som en effektiv behandling mot bröstcancer då det primära syftet med cytostatika är att angripa och förstöra sjuka cancerceller (Bergh et al. 2007). Cytostatika påverkar även friska celler med hög cellreproduktion, vilket orsakar svåra behandlingsrelaterade biverkningar som alopeci, trötthet, leukopeni, illamående, smakförändringar samt värk i skelett och leder (Di Muzio et al. 2017).
Oro och ångest
Ångest som symtom är en flerdimensionell upplevelse och den påverkas av fysiska, psykiska och yttre faktorer som exempelvis stress och tidigare trauman (Lenz et al. 1997). Kroppens fysiska reaktioner på ångest kan visa sig genom hypertoni, hjärtklappning, takykardi och yrsel.
De psykiska reaktionerna kan yttra sig genom overklighetskänslor samt tankar om maktlöshet och misslyckande (Sjöström & Skärsäter 2018).
Oro är ett symtom som oftast ses tillsammans med ångest. Det är en del av livet och anses vara livsnödvändig. Oro handlar om överdriven rädsla, ängslan och att ständigt befinna sig i ett beredskapsläge, vilket kan leda till somatiska symtom som exempelvis aptitlöshet, sömnsvårigheter och huvudvärk (Skärsäter 2014). I föreliggande arbete har begreppen oro och ångest använts synonymt, författarna likställer dessa två ord med det engelska ordet anxiety.
Upplevelsen av oro och ångest är individuell och därmed även behandlingen. Ångest kan yttra sig genom olika beteendemässiga, fysiska och tankemässiga uttryck hos varje enskild individ (Fiorentino et al. 2011). Vanliga behandlingsmetoder är kognitiv beteendeterapi, psykoterapi, medicinering med läkemedel och livsstilsförändring. Ofta är symtom och känslor övergående och hanterbara, men i vissa fall kan det leda till ett ångestsyndrom där det vardagliga livet påverkas. Det innebär att oro och ångest har längre varaktighet och intensitet, vilket leder till att individen upplever sin ångest mer påtaglig och svårhanterlig. I vissa fall kan antidepressiva
Det är vanligt att kvinnor upplever rädsla, oro och ångest i samband med cancer. Ångest är en naturlig reaktion vid ett cancerbesked och även under behandlingstiden. En tredjedel av alla kvinnor diagnostiseras med ångest under sjukdomstiden. För flertalet kvinnor kvarstår dessa besvär, även efter att cancern är medicinskt färdigbehandlad (Fiorentino et al. 2011). Oro och ångest handlar ofta om rädsla över att bli sjuk igen, hur vardagslivet ska fungera normalt samt tankar över sexualitet. Det är vanligt att ha skuldkänslor över att inte känna den glädje som förväntas, både från omgivningen och av kvinnan själv (Ji Hoon et al. 2019).
En kvinnas identitet påverkas ofta av bröstcancer, framför allt för de kvinnor som genomgått mastektomi. Avsaknad av ett bröst leder till sämre självbild som kan utvecklas till en identitetskris. Det kan i sin tur skapa fysiska problem och även psykisk ohälsa i form av stress, ångest och depression (Kamińska et al. 2015). Ångest leder till sömnproblem, sämre aptit och lägre aktivitetsnivå hos kvinnor med bröstcancer. För att bevara psykiskt välmående är det som sjuksköterska centralt att tidigt uppmärksamma tecken på oro och ångest hos patienter med bröstcancer (Fiorentino et al. 2011). Studier har visat att yngre kvinnor upplever mer ångest än äldre kvinnor i samband med bröstcancer (Henneghan 2017).
Oro och ångest kan mätas med hjälp av skattningsskalor där patienter skattar sin upplevda oro och ångestnivå. State-Trait Anxiety Inventory [STAI] är en skattningsskala som används frekvent för att kartlägga patienters ångestnivåer. Patienten får gradera eventuell ångest genom att besvara ett frågeformulär med 40 frågor och skatta den som inte alls, låg, måttlig eller hög nivå. Hospital Anxiety And Depression Scale [HADS] är en annan självskattningsskala, där ångest och depression mäts genom att patienten besvarar sju punkter och därigenom skattas upplevd ångest och depression från en skala från noll till tre, där noll är inte alls och tre är mycket hög nivå av ångest och depression (Julian 2011).
Sjuksköterskans ansvar i cancervård
Sjuksköterskan har ett ansvar att främja och återställa hälsa samt förebygga sjukdom och lindra lidande för patienter (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Vid bröstcancersjukdom är det, förutom närstående, främst sjuksköterskan som stödjer och följer kvinnorna under vårdtiden (Remmers et al. 2010). Kvinnor med bröstcancer upplever oro och ångest, ofta i samband med mastektomi. Återhämtandet kan underlättas om närstående fått information på ett adekvat sätt av sjuksköterskan gällande hur viktigt deras stöd faktiskt är. Det är av stor vikt att resurser, stöd och motivation ges utifrån patientens individuella behov (Carr et al. 2011).
Omvårdnadsinterventioner ska följa evidensbaserad forskning för att säkerhetsställa en patientsäker vård (Aranda 2007).
En kontaktsjuksköterska är en sjuksköterska som har ökad tillgänglighet för patienter med cancer och deras närstående. Det innebär att kontaktsjuksköterskan ger extra stöd, motiverar och hjälper patienten att bli mer delaktig i sin egen vård. Sjuksköterskan ska finnas där och försöka svara på patient och närståendes frågor och funderingar. Ofta behöver information upprepas på flera olika sätt då det kan vara svårt för patient och närstående att ta in och minnas relevant och adekvat information (Bengtsson 2014). Bjuresäter och Larsson (2016) menar att det finns brister gällande bemötande av patienter med cancer och deras fysiska, känslomässiga och sociala behov. Där har kontaktsjuksköterskor en central funktion i att stärka och stötta patienter. Patienter som har kontakt med samma sjuksköterska under hela sjukdomsförloppet får en högre kontinuitet i vården.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras som all form av kroppsrörelse som utförs av skelettmuskulatur under ökad energiförbrukning. Det kan innebära allt från högintensiv träning till lättare promenader och yoga. Rekommendation för vuxna är minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka, vilket kan innebära 30 minuter promenad fem dagar per vecka. Vid träning av hög intensitet rekommenderas 75 minuter aktivitet per vecka. Av kroppens stora muskelgrupper rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet två gånger per vecka (World Health Organization [WHO] 2019).
Fysisk aktivitet är en icke-farmakologisk intervention där kvinnan själv kan ta initiativ och utföra träning som en del i sin egenvård (Meneses-Echávez et al. 2015). Biverkningar som illamående, ångest och trötthet är vanligt i samband med bröstcancer, både från tumör men också av behandling. Det kan leda till svårigheter och rädsla inför att biverkningar förvärras genom att utföra fysisk aktivitet (Williams & Schreier 2004).
Folkhälsomyndigheten (2011) har framställt ett vetenskapligt stöd gällande fysisk aktivitet på recept [FaR] och hur det kan användas av legitimerad personal inom hälso- och sjukvård.
Sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och samlar in anamnes på fysisk aktivitet, utför riskbedömning, värderar patientens motivation och kartlägger vilket stöd som behövs för att patienten ska upprätthålla fysisk aktivitet. Patienten ska vara delaktig, interventionen vara individanpassad samt följas upp regelbundet (Folkhälsomyndigheten 2011).
Problemformulering
Att drabbas och leva med bröstcancer är en omställning för majoriteten kvinnor. Livet förändras radikalt, både fysiskt och psykiskt, vilket leder till identitetskris och ångest. Det kan handla om att kvinnor är rädda att biverkningar förvärras genom att utföra fysisk aktivitet. För att kunna bedriva en evidensbaserad och säker vård är det av betydelse att klarlägga om fysisk aktivitet kan lindra oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Det behövs därför en ökad kunskap inom detta område för att sjuksköterskor skall ha möjlighet att ge ökat stöd och motivera kvinnor med bröstcancer att utföra fysisk aktivitet, trots biverkningar, och på så sätt främja hälsa och välbefinnande.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer.
Frågeställningar:
- Hur påverkar den fysiska aktivitetens träningsform och intensitet oro och ångest?
- På vilket sätt påverkar fysisk aktivitet oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling?
Metod
Studien är en litteraturstudie, vilket innebär en sammanställning av empiriska studier som kritiskt granskat ett specifikt fenomen. Det innebär att det finns forskning om ämnet som sedan sammanställs och analyseras i en litteraturstudie (Polit & Beck 2017).
Denna litteraturstudie har utförts enligt Polit och Beck (2017) nio steg för att tillämpa ett systematiskt och metodiskt tillvägagångssätt, se figur 1.
1. Formulering av syfte och utveckling av frågeställningar.
4. Översiktlig granskning av artiklar utifrån relevans.
7. Kritisk utvärdering samt kvalitetsgranskning.
2. Planläggning av sökstrategier, databaser, utformning av sökord.
5. Grundlig bearbetning av utvalda artiklar
8. Analysering av artiklar.
3. Databassökning med
adekvata sökord. Insamling av relevant material.
6. Granskning, sortering och sammanställning av artiklar.
9. Sammanställning av resultat.
Figur 1. Fri tolkning och översättning av nio steg enligt Polit och Beck (2017).
Litteratursökning
I steg ett formulerades och bearbetades syfte och frågeställningar, vilket utgör grunden i denna litteraturstudie (Polit & Beck 2017).
I steg två har tre olika databaser använts och flera sökord har bearbetats (Polit & Beck 2017).
Databaserna som valts är PubMed där tyngdpunkten är medicinsk forskning, CINAHL som täcker omvårdnadsvetenskap samt PsycInfo som innehåller psykologisk forskning (Polit &
Beck 2017).
I samtliga tre databaser har ämnesord använts. Detta för att optimera sökord och på så sätt inkludera synonymer, stavningsvarianter och böjningsformer (Polit & Beck 2017). I PubMed identifierades sökord via ämnesordlistan Medical Subject Headings (MeSH). Sökorden som användes i PubMed var “Breast Neoplasms”, “Breast Cancer”, “Exercise”, “Physical Activity”
och “Anxiety” (Tabell 1). I CINAHL identifierades sökord via ämnesordlistan Major Headings (MH). Sökorden som användes i CINAHL var “Breast Neoplasms”, “Exercise”, “Physical Activity” och “Anxiety” (Tabell 2). I PsycInfo identifierades sökord via ämnesordlistan Thesaurus. Sökorden som användes i PsycInfo var “Breast Neoplasms”, “Exercise”, “Physical Activity” och “Worry+” (Tabell 3). Sökningen genomfördes under perioden 2020-09-01 till 2019-09-11.
Samtliga ämnesord söktes först enskilt och därefter i kombination med booleska operatorerna
“OR” och “AND”. Den booleska operatorn “AND” har använts i samtliga tre databaser vilken avgränsar resultat och artiklar nås som innehåller samtliga sökord. Kombinationen av sökord leder till att information kan undersökas utifrån studiens syfte. Även den booleska operatorn
“OR” användes i samtliga tre databaser, vilket utökar sökresultatet och inkluderar fler relevanta artiklar (Polit & Beck 2017).
Databassökning genomfördes i steg tre (Polit & Beck 2017). För att nå relevant forskning inkluderades artiklar publicerade från 2008-01-01 till och med 2020-09-17.
Inklusions- och exklusionskriterier
I denna litteraturstudie har kvinnor över 18 år som genomgår eller har genomgått behandling av bröstcancer inkluderats. Alla former av fysisk aktivitet har inkluderats. Artiklar granskade enligt peer-reviewed är inkluderade.
I denna litteraturstudie har män exkluderats. Avslappningsövningar och mental träning har exkluderats. Andra maligniteter än bröstcancer har exkluderats. Artiklar skrivna på annat språk än engelska och svenska har exkluderats. Reviewartiklar har exkluderats.
Tabell 1. Databassökning PubMed 2020-09-17.
PubMed Sökord Antal
träffar Urval
1 Urval
2 Urval
3 S1 ”Breast Neoplasms” [MeSH] OR
”Breast Cancer” [MeSH] 223 185
S2 ”Exercise” [MeSH] OR ”Physical
activity” [MeSH] 67 205
S3 ”Anxiety” [MeSH] 32 867
S4 (S1) AND (S2) AND (S3) 26 19 7 7
Total 19 7 7
MeSH = Medical Subject Headings
Tabell 2. Databassökning CINAHL 2020-09-17.
CINAHL Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
S1 (MH ”Breast Neoplasms+”) 40 177
S2 (MH ”Exercise+”) OR (MH
”Physical Activity”) 43 763
S3 (MH ”Anxiety+”) 19 172
S4 (S1) AND (S2) AND (S3) 26 17((8)) 2 2
Total 9 2 2
MH = Medical Subject Headings. (()) = Varav externa dubbletter.
Tabell 3. Databassökning PsycInfo 2020-09-17.
PsycInfo Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
S1 (”Breast Neoplasms”) 4733
S2 (”Exercise”) OR (”Physical Activity”)
18 657
S3 (“Worry+”) 94 599
S4 (S1) AND (S2) AND (S3) 25 17
(1)((1))
2 2
Total 15 2 2
( ) = Varav intern dubblett. (()) = Varav extern dubblett.
Urvalsprocessen Urval 1
I steg fyra genomfördes urval ett i urvalsprocessen där titlar samt abstrakt lästes översiktligt utifrån studiens syfte och granskades genom relevans i enlighet med Polit och Beck (2017).
Totalt lästes 77 titlar och abstrakt som resulterade i 43 artiklar efter granskningen. De 34 artiklar som exkluderades i urval ett var ej relevanta utifrån studiens syfte då studierna behandlade mental träning snarare än fysisk aktivitet samt livskvalitet generellt och ej oro och ångest.
Urval 2
Urval 3
I steg sju genomfördes urval tre, enligt Polit och Beck (2017). Artiklar har kritiskt utvärderats i sin helhet samt kvalitetsgranskats. Artiklarna har granskats enligt “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” (Polit & Beck 2017). För att undvika misstolkning och eventuella bias genomfördes kvalitetsgranskningen enskilt, därefter fördes diskussion mellan författarna gällande bedömning av kvaliteten. Samtliga 11 artiklar bedömdes vara kvalificerade för litteraturstudien. Artiklarna redovisades med syfte, metod och huvudresultat i artikelmatris (Bilaga 1).
Databearbetning och analys
I steg nio utfördes en sammanställning av resultatet (Polit & Beck 2017). Resultatet sammanställdes och presenterades i tre tabeller (Tabell 4, 5, 6).
I steg fem och sex, enligt Polit och Beck (2017), genomfördes urval två i urvalsprocessen.
Totalt 43 artiklar bearbetades noggrant i fulltext. Det resulterade i 11 artiklar som motsvarade studiens syfte. Av 32 artiklar som exkluderades var tio stycken reviewartiklar, nio artiklar fokuserade på livskvalitet och fatigue snarare än oro och ångest, sju artiklar handlade om depression och ej oro och ångest, sex stycken var pilotstudier utan ett fullständigt resultat.
I steg åtta analyserades och bearbetades artiklarnas resultat genom en induktiv ansats (Polit &
Beck 2017). Artiklar skrevs ut och numrerades från 1 - 11. Sedan lästes och bearbetades samtliga artiklar upprepade gånger var för sig och därefter tillsammans av författarna. Detta för att belysa det mest centrala och det som var relevant för litteraturstudiens syfte. Samtliga artiklar sammanfattades i en tabell för att få en helhetsbild över resultatet, därefter arbetades rubriker fram. Det resulterade i tre rubriker: “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”,
“Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” “Effekt beroende på intensitet”.
Forskningsetiska överväganden
Det finns fyra huvudkrav som forskare ska förhålla sig till när data samlas in. Det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som bland annat innefattar tydlig information om studiens villkor, rätten att avstå eller avbryta en studie (Codex 2019). Författarna till denna litteraturstudie har haft en etisk medvetenhet där normer, värderingar och etiska principer hanterades på ett adekvat sätt.
Polit och Beck (2017) menar att artiklar kan ha brister i utförande ur ett etiskt perspektiv då forskare har valt att exkludera etiska överväganden. Därför valde författarna i litteraturstudien att granska de etiska aspekterna mer utförligt under urval två i forskningsprocessen. I denna litteraturstudie lades stor vikt vid forskningsetisk medvetenhet och det fanns ett kritiskt förhållningssätt när artiklar studerades. En viss förförståelse för ämnet förekom men egna känslor och värderingar påverkade ej studien och dess resultat. Samtliga artiklar var skrivna på engelskt akademiskt språk, därför användes lexikon som stöd vid översättning. Noggrann och korrekt referenshantering har tillämpats enligt referensmanualen Harvard KAU. I denna litteraturstudie har författarna tagit avstånd från plagiering, förfalskning av data samt undvikit att sammanfoga önskade resultat. Författarna har läst materialet och varit sanna mot det.
Artikelmatris har sammanställts sanningsenligt.
Resultat
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Resultatet baseras på totalt 11 artiklar med kvantitativ design som var publicerade mellan år 2008 - 2020. Studierna är genomförda i USA (n=9), Korea (n=1) samt Spanien (n=1). Resultatbearbetningen resulterade i tre rubriker; “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” “Effekt beroende på intensitet”, vilka framgår i figur 2. Studiernas deltagarantal varierade från 50 kvinnor till 1839 kvinnor. Interventionerna i de inkluderade studierna varade från sex minuter till två år.
Figur 2. Resultatrubriker samt underrubriker
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest
För att redovisa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest har författarna till denna litteraturstudie beräknat nära samtliga studiers resultat gällande hur träningsinterventionerna påverkade oro och ångest hos kvinnorna. Nära samtliga studiers resultattabeller har omvandlats, oberoende av startvärde och mätmetod i respektive studie. I denna litteraturstudie åskådliggörs förändring över tid i procent, vilket har möjliggjorts genom att räkna ut och jämföra skillnad i oro och ångest från start till slut av interventioner. Detta för att ha möjlighet att jämföra förändring i oro och ångest över tid och på så sätt räkna ut effekt av träningsintervention, oberoende av vilken typ av mätmetod som använts i respektive studie.
Detta har senare kategoriserats. Låg positiv effekt på oro och ångest skattades som 0 – 9 procent, måttlig positiv effekt på oro och ångest skattades som 10 - 19 procent, hög positiv effekt på oro och ångest skattades som över 20 procent. Tre artiklar kunde inte redovisas i ovanstående kategorier, men samtliga tre visade en positiv effekt på oro och ångest, vilket framgår i tabell
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest
relaterat till träningsform och
intensitet
Effekt beroende på
träningsform Effekt beroende på
intensitet
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest
relaterat till om kvinnorna tränat före,
under och efter behandling
Tabell 4. Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest.
Författare Intervention Mätinstrument
oro/ångest
Effekt på oro/ångest Abed et al.
(2019) Kvinnorna självskattade sin oro och ångest samt
fysiska aktivitet som de utfört de senaste sju dagarna. STAI Måttlig effekt (19,7%) Blacklock et
al. (2010)
Två cykelpass under två dagar, varje test 20 minuter.
Kvinnorna fyllde i frågeformulär om ångestnivåer vilket mättes före cyklingen och direkt efter, vila åtta minuter och sedan fylla i formuläret igen.
SAI Måttlig effekt (18%)
Cadmus et
al. (2009) Kvinnorna fick registrera valfri aktivitet och antal steg de tog. De hade regelbundna telefonmöten där de diskuterade mål. Sex månader - 30 min, fem dagar/vecka.
STAI Låg effekt (4%)
Fillion et al.
(2008) Kvinnorna fick fylla i hur mycket de tränade genom frågeformulär. Interventionen pågick i fyra veckor.
Mätning vid start, direkt efter intervention samt vid tre månaders uppföljning. Blandat mellan gruppmöten och telefonsessioner.
POMS Låg effekt (6,8 %)
Galliano- Castillo et al. (2016)
Six minute walking test HADS Positiv effekt
Hayes et al.
(2012)
Åtta månader, fyra dagar/vecka 45 minuter. + 180 minuter/vecka. Styrka minst två ggr/vecka. 16 schemalagda sessioner, via telefon eller IRL.
Utvärdering genom tre minuter trapptest.
Green Climacteric Scale
Måttlig effekt (14%)
Kang et al.
(2017)
Sju dagar utvärdering, Ett tillfälle.
Form och intensitet av fysisk aktivitet fick fyllas i av kvinnorna för de senaste sju dagarna.
STAI Positiv effekt
Kelly et al.
(2020) Oro och ångest mättes vid fem tillfällen. Start, under behandling och efter sex månader. Även ett samt två år efter behandling. Fysisk aktivitet mättes med skala, självskattades.
HADS Hög effekt (24%)
Phillips et
al. (2017) Sex månader som kvinnorna fick utföra fysisk aktivitet.
Självskattning.
HADS Låg effekt (8%)
Pradhan et al. (2015)
Självskattning av fysisk aktivitet och ångest. Tre månader
STAI Positiv effekt
Rogers et al.
(2017) Totalt 12 veckor hemmabaserat träningsprogram. 12 övervakade sessioner de första sex veckorna och därefter hemmaprogram resten.
HADS Måttlig effekt (18%)
Samtliga 11 studier visade en enhetlig bild av att fysisk aktivitet har positiv effekt på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer vilket tydligt framgår i tabell 4. En studie visade hög positiv effekt på oro och ångest (Kelly et al. 2020). I fyra studier påvisades en måttlig effekt (Abed et al. 2019; Blacklock et al. 2010; Hayes et al. 2012; Rogers et al. 2017). Tre studier visade låg effekt på oro och ångest (Cadmus et al. 2009; Fillion et al. 2008; Phillips et al. 2017).
Resterande studier påvisade en positiv effekt på oro och ångest i samband med fysisk aktivitet (Galliano-Castillo et al. 2016; Kang et al. 2017; Pradhan et al. 2015).
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet Tabell 5. Träningsform, intensitet, gruppträning, individuell träning samt mätinstrument för fysisk aktivitet.
Författare Träningsform Intensitet Individ(I)/
Gruppträning (G)
Mätinstrument fysisk aktivitet
Abed. J. et al. (2019)
Styrketräning/aerob träning.
Pulsökande aktivitet/Promenade r.
Inaktiv/låg/me del/hög.
I/G Mängd av fysisk aktivitet mättes med IPAQ (International Physical Activity Questionaire).
Blacklock, R. et al.
(2010)
Aerob träning.
Cykling. Låg/medel/hö
g I Låg intensitet (30 – 35 procent av
maximal puls). Medel/hög intensitet (60 – 65 procent av maximal puls).
Pulsklocka.
Cadmus, L.
et al. (2009)
Styrketräning/aerob träning (vanligast promenader som huvudaktivitet). 5 dagar per vecka.
Medel/hög I/G Pulsklocka, stegräknare. Kvinnorna fyllde i träningsdagbok.
Fillion, L. et
al. (2008) Styrketräning/aerob
träning. Låg/medel I/G Mättes genom maximal
syreförbrukning från ett test på gåband samt pulsklocka.
Galliano- Castillo, N.
et al. (2016)
Aerob träning.
Promenader. Låg/medel I Kvinnorna fick gå sex minuter på ett gåband så långt de hann.
Hayes, S. et al. (2012)
Styrketräning/aerob träning. Aerobics.
Låg/medel/hö g
I/G Pulsklocka.
Kang, K. et
al. (2017) Styrketräning/aerob träning.
Promenader.
Låg/medel/hö
g I/G International Physical Activity
Questionaire. (IPAQ) Kelly, D. et
al. (2020) Styrketräning/aerob
träning. Låg/medel/hö
g I/G Självskattningsskala där deltagarna fick fylla i hur ofta de utför fysisk aktivitet.
Phillips, S.
et al. (2017) Löpning och
promenader. Låg/medel/hö g
I/G Frågeformulär, självskattning.
Pulsklocka.
Pradhan, K.
et al. (2015) Racketsport/fotboll/
ridning/cykling/sim ning/promenad/löpn ing
Låg/medel/hö
g I/G Pulsklocka. Självskattning.
Rogers, L.
et al. (2017) Styrketräning/aerob
träning Låg/medel/hö
g I/G Pulsklocka.
Effekt beroende på träningsform
I studierna belystes olika former av fysisk aktivitet, vilket framgår i tabell 5. Aerob fysisk aktivitet i form av aerobics, racketsport, fotboll, ridning, simning, cykling, promenader och löpning har identifierats (Blacklock et al. 2010; Hayes et al. 2012; Phillips et al. 2017; Pradhan et al. 2015). Aerob fysisk aktivitet visade i samtliga studier en positiv effekt på oro och ångest (Abed et al. 2019; Blacklock et al. 2010; Cadmus et al. 2009; Fillion et al. 2019; Galliano-
I åtta av studierna granskades även kombinationen av aerob fysisk aktivitet och styrketräning (Abed et al. 2019; Cadmus et al. 2009; Fillion et al. 2019; Galliano-Castillo et al. 2016; Hayes et al. 2012; Kang et al. 2017; Kelly et al. 2020; Rogers et al. 2017). Promenader i kombination med styrketräning visades ge en positiv effekt på oro och ångest (Cadmus et al. 2009; Galliano- Castillo et al. 2016; Kang et al. 2017). Även där deltagarna utförde andra typer av aerob fysisk aktivitet kombinerat med styrketräning påvisades en positiv effekt på oro och ångest, vilket framgår i tabell 5 (Fillion et al. 2019; Hayes et al. 2012; Kelly et al. 2020; Rogers et al. 2017).
Effekt beroende på intensitet
I de 11 studier som påvisat positiv effekt på oro och ångest har träningsintensiteten uppmätts och varierats på olika sätt, vilket framgår i tabell 5. Gemensamt för dessa studier var att den fysiska aktiviteten uppskattades till låg, medel eller hög intensitet (Abed et al. 2019; Blacklock et al. 2010; Fillion et al. 2008; Galliano-Castillo et al. 2016; Hayes et al. 2012; Kang et al. 2017;
Kelly et al. 2020; Phillips et al. 2017; Pradhan et al. 2015; Rogers et al. 2017). Mätinstrument användes i flera studier, där kvinnorna själva skattade intensiteten av utförd fysisk aktivitet (Abed et al. 2019; Kang et al. 2017; Kelly et al. 2020; Phillips et al. 2017; Pradhan et al. 2015).
I flertalet studier mättes intensiteten av kvinnornas fysiska aktivitet genom mätning av hjärtfrekvens (Blacklock et al. 2010; Cadmus et al. 2009; Fillion et al. 2008; Hayes et al. 2012;
Phillips et al. 2017). I en studie mättes kvinnornas intensitet genom cykling 30 – 35 procent av maximal puls och vid ett annat tillfälle 60 – 65 procent av maximal puls. Det visades inga signifikanta skillnader av låg och medelhög intensitet gällande kvinnornas oro och ångestnivåer (Blacklock et al. 2010). I en annan studie påvisades däremot en viss skillnad mellan intensitet och kvinnornas upplevda oro och ångestnivåer, där medel och hög intensitet visade högre korrelation med minskade oro och ångestnivåer än låg intensitet (Kang et al. 2017). I ett flertal studier redovisas inget samband mellan aktiviteternas intensitet och hur det påverkade oro och ångest hos kvinnorna (Fillion et al. 2008; Galliano-Castillo et al. 2016; Hayes et al. 2012; Kelly et al. 2020; Rogers et al. 2017).
Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling
Majoriteten studier genomförde interventioner efter aktiv cancerbehandling, vilket framgår i tabell 6 (Blacklock et al. 2010; Fillion et al. 2019; Hayes et al. 2012; Phillips et al. 2017;
Pradhan et al. 2015; Rogers et al. 2017). Två studier genomförde interventioner både före, under och efter aktiv cancerbehandling (Abed et al. 2019; Kelly et al. 2020). En studie genomförde interventionen både under och efter aktiv cancerbehandling (Cadmus et al. 2009).
Tabell 6. Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling.
Författare Före/ start av
behandling Under
behandling Efter
behandling Effekt oro och ångest
Abed. J. et al. (2019) X X X Måttlig effekt
Blacklock, R. et al. (2010) X Måttlig effekt
Cadmus, L. et al. (2009) X X Låg effekt
Fillion, L. et al. (2008) X Låg effekt
Galliano-Castillo, N. et al.
(2016)
X Positiv effekt
Hayes, S. et al. (2012) X Måttlig effekt
Kang, K. et al. (2017) X Positiv effekt
Kelly, D. et al. (2020) X X X Hög effekt
Phillips, S. et al. (2017) X Låg effekt
Pradhan, K. et al. (2015) X Positiv effekt
Rogers, L. et al. (2017) X Måttlig effekt
En studie påvisade att ångestnivåer var som högst hos kvinnorna vid start av behandling med kemoterapi och aktivitetsnivån var då även som lägst. Två år efter start av kemoterapi var istället ångestnivåer som lägst och aktivitetsnivå som högst hos samma kvinnor (Kelly et al.
2020). Även kvinnor som behandlades genom strålning hade högre oro och ångestnivåer vid initiering av strålbehandling och lägre nivåer omedelbart efter avslutad behandling (Abed et al.
2019).
Diskussion
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Resultatet sammanställdes och presenterades i tre rubriker:
“Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till träningsform och intensitet”, “Effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest relaterat till om kvinnorna tränat före, under och efter behandling” samt två underrubriker “Effekt beroende på träningsform” “Effekt beroende på intensitet”.
Ett tydligt resultat som framkom i denna litteraturstudie var att interventioner där en kombination av aerob fysisk aktivitet och styrketräning genomfördes visade en minskad oro och ångestnivå hos kvinnor med bröstcancer. Resultatet överensstämmer med en studie av Travier et al. (2015) där patienter med bröstcancer medverkade i ett 18 veckors träningsprogram innehållande både aerob fysisk aktivitet och styrketräning. Det bidrog minskade nivåer av oro och ångest.
I resultatet i denna litteraturstudie framkom ingen koherens av mängden aktivitet som skulle utföras för att uppnå minskade ångestnivåer. World Health Organization [WHO](2019) rekommenderar 150 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka för vuxna. Carayol et al. (2012) beskriver att måttlig fysisk aktivitet i lägre doser, motsvarande 90 - 120 minuter per vecka, ger mer tydliga effekter på minskad oro och ångest än högre doser. Det kan därför vara av betydelse att individanpassa interventioner och se hela patienten och dennes förutsättningar för att kunna utföra fysisk aktivitet. Rethorst och Trivedi (2014) understryker vikten av att individanpassa den fysiska aktiviteten på grund av att olika individer kan uppleva olika effekt av olika träningsformer och intensitet. Resultatet i litteraturstudien påvisade att promenader räcker för att minska oro och ångest. Detta stärker även Chen et al. (2015) som påvisar ett signifikant samband mellan ett 12 veckors träningsschema med promenader 40 minuter tre gånger per vecka och minskade nivåer av oro och ångest hos patienter med cancer.
I denna litteraturstudie framkom få skillnader huruvida den fysiska aktivitetens intensitet påverkar oro och ångest. Flertalet artiklar i litteraturstudien visade på låg positiv effekt på oro och ångest där intensiteten varierade från låg till hög. Även de artiklar som visade på måttlig positiv effekt vid oro och ångest varierade intensiteten från låg till hög. Midtgaard et al. (2011) undersökte låg och hög intensitet hos patienter med cancer som genomgår kemoterapi, och hur deras depression och ångest påverkades. Det framkom en tydlig positiv effekt på minskade depressionsnivåer vid både låg och högintensiv träning men det konstaterades däremot ingen signifikant skillnad gällande patienternas ångestnivåer (Midtgaard et al. 2011). Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling [FYSS] (2016) menar däremot att både måttlig och hög intensitet bidrar till minskade nivåer av oro och ångest.
Resultatet i litteraturstudien innefattar kvinnor med oro och ångest i samband med bröstcancer som utfört fysisk aktivitet, både individuellt och i grupp. Både individuell träning och gruppträning visar positiva effekter på oro och ångest hos kvinnor. Mehnert et al. (2011) menar att gruppträning minskar oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. I studien fick kvinnorna genomföra en träningsgruppsintervention under tio veckor med gruppträning två gånger per vecka innehållande gymnastik, promenader och löpning. Gruppträningsinterventionen gav kvinnorna ökad social samhörighet, som i kombination med den fysiska aktiviteten, minskade oro och ångest. Även Timonen et al. (2002) visar positiva effekter av oro och ångest av gruppträning i sin studie där äldre kvinnor som nyligen skrivits ut från sjukhus studerades.
Gruppträningsinterventionen gav dem socialt umgänge och stöd, vilket bidrog till minskade oro och ångestnivåer.
Denna litteraturstudie har påvisat en positiv effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Resultatet i denna litteraturstudie överensstämmer även med studier som genomförts i andra kontext. Grace et al. (2008) undersökte kvinnor med hjärtinfarkt som upplevde ångest genom en 18 månaders träningsintervention, vilket visade på signifikanta minskningar av ångest hos kvinnorna. Även Kempf och Martin (2013) stärker detta i deras studie där patienter med Diabetes Mellitus typ 2 utförde lågintensiv aerob fysisk aktivitet i hemmet, vilket visade en positiv effekt på ångest.
Denna litteraturstudie har otvetydigt påvisat en positiv effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest. Det är centralt att sjuksköterskor motiverar kvinnor med oro och ångest i samband med bröstcancer att utföra fysisk aktivitet utifrån deras egna förutsättningar. Kvinnor med bröstcancer känner ofta rädsla att deras cancersjukdom ska försämras och oroar sig därför för att utföra fysisk aktivitet. De tror att det gör mer skada än nytta. Även svåra biverkningar från cancerbehandling, som fatigue och illamående, orsakar oro och ångest hos kvinnor (Lavallée et al. 2019). Svensk sjuksköterskeförening (2017) belyser vikten av att informera och motivera patienter till hälsa och välbefinnande. Det innefattar att som sjuksköterska ge adekvat information om hälsofördelar gällande fysisk aktivitet samt underlätta för kvinnorna i deras upplevda oro och ångest.
Metoddiskussion
Utformningen av denna litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg där tillvägagångssättet tydligt och systematiskt kunde följas. Detta bidrar till högre trovärdighet samt möjliggör en replikering av studien.
För att uppnå relevant och adekvat forskning utifrån studiens syfte och problemformulering och därmed höja trovärdighet användes tre olika databaser, PubMed, CINAHL samt PsycInfo.
Författarna till litteraturstudien har strävat efter att ha en kontinuitet i sökningarna genom att tillämpa samma ämnesord, “Breast Neoplasms”, “Anxiety” samt “Exercise”. Då ämnesorden ej gav tillräckligt med relevanta artiklar utifrån litteraturstudiens syfte utökades och modifierades dem med booleska operatorn “OR”. Ämnesorden “Exercise” OR “Physical Activity” söktes därefter i samtliga databaser, enbart PubMed gav ett utökat resultat av “Breast Neoplasms” OR
“Breast Cancer”. Därför har ej “Breast Cancer” använts som ämnesord i resterande databaser.
I PsycInfo användes ej ämnesordet “Anxiety” som en thesaurus-term. Det resulterade i ett nytt ämnesord “Worry+”, där “Anxiety” inkluderades, för att ej gå miste om relevanta artiklar. En styrka i utformning av ämnesord var att författarna, tillsammans med en bibliotekarie som har bred kompetens inom området, arbetade fram lämpliga sökord till databassökningen.
För att nå aktuell forskning valde författarna till denna litteraturstudie att inkludera artiklar publicerade från år 2010 till 2020. Författarna hade gärna sett fler studier med uppdaterad forskning de senaste åren gällande fysisk aktivitets påverkan på oro och ångest. Nyare forskning hade ökat trovärdigheten ytterligare i litteraturstudien då forskning ständigt uppdateras och utvecklas. Då det ej gav tillräckligt med relevant resultat fick tidsintervallet senare utökas från 2008 till 2020 för att undvika eventuellt bortfall av relevanta artiklar. Författarna uppmärksammade att den fysiska aktiviteten i de tidigare studierna överensstämde med den senaste forskningen från år 2020, vilket bedöms vara en styrka för denna litteraturstudies trovärdighet. Vidare användes ett svensk-engelskt lexikon då båda studieförfattarnas modersmål var svenska för att säkerställa korrekt översättning, trots detta kan eventuella missförstånd uppstått.
För att påvisa litteraturstudiens trovärdighet har samtliga artiklar granskats genom “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” (Polit & Beck 2017). Även om noggrann kvalitetsgranskning har genomförts av samtliga 11 artiklar kan en möjlig svaghet vara författarnas ovana att granska artiklar, vilket kan leda till feltolkningar och eventuella brister i kvalitet i artiklarna.
Litteraturstudien och databearbetningen har genomförts och bearbetats av två författare, både enskilt och tillsammans, för att styrka litteraturstudiens trovärdighet och nå adekvata artiklar till studiens syfte (Polit & Beck 2017). Författarna till denna litteraturstudie medverkade även regelbundet på handledarträffar där flertalet personer samt handledare tog del av materialet och kom med synpunkter, vilket bidrog till att materialet har bearbetats genom ett kritiskt
I artiklarna som utgör resultatet i denna litteraturstudie har ett flertal olika skattningsinstrument använts, exempelvis STAI [State-trait of Anxiety inventory] och HADS [Hospital Anxiety and Depression Scale], där kvinnorna själva skattade deras upplevda oro och ångestnivåer. Oavsett om artiklarnas resultat gällande olika skalor var likvärdiga, kan det ändå vara missvisande.
Vissa skalor är även mer specifika och detaljerade än andra, vilket i sin tur kan bidra till svårigheter att jämföra effekt av oro och ångest. Att mäta patientens oro och ångest är ofta mer komplext än att mäta exempelvis längd och vikt. Det finns även risk för att kvinnorna i studierna ej var helt sanningsenliga gällande hur de upplevde sin psykiska ohälsa, exempelvis att de skattade sig för högt eller för lågt genom mätinstrument.
Studierna som utgör resultatet utfördes i fyra olika länder där majoriteten av studierna utfördes i USA. Detta tyder på att effekten av fysisk aktivitet på oro och ångest möjligtvis kan generaliseras internationellt. 11 kvantitativa artiklar har använts i resultatet, vilka svarade mot litteraturstudiens syfte. Kvantitativa data ger en helhetsbild av resultaten (Polit & Beck 2017).
Detta kan vara en styrka i denna litteraturstudie då det kan stärka generaliserbarheten. En potentiell svaghet kan vara risk för tolkningsfel av de artiklar vars resultat presenteras i tabellform. Författarna har i denna litteraturstudie valt att presentera delar av resultatet i procentform för att enklare ha möjlighet att gradera och kategorisera artiklarna utifrån effekt på oro och ångest. Detta arbetades fram genom att författarna räknade ut procentform på möjliga artiklar och därefter gjordes en indelning i tre olika grader. Fördelen med detta var att resultatet blev tydligare att avläsa och att författarna hade möjlighet att se vart tyngdpunkten i resultatet låg, och därmed få ett helhetsperspektiv av resultatet. Författarna i denna litteraturstudie har ej lagt någon vikt eller värdering kring värdet vid uppstart i respektive studie utan beaktat den procentuella förändringen av oro och ångest från start till slut av interventioner. Detta för att uppnå ett jämförbart material. En del av artiklarna, där det ej framgick siffror, visade endast på att det fanns en positiv effekt på oro och ångest, vilket har presenterats i resultatet.
Slutsats
Resultatet i denna litteraturstudie visar på en positiv effekt av fysisk aktivitet på oro och ångest hos kvinnor med bröstcancer. Effekten i de olika studierna ger ett medelvärde på 14 procent, vilket innebär en måttlig positiv effekt. Detta kan anses som en relativt låg effekt, men i relation till en livsomvälvande sjukdom, dess ofta komplexa symtombild och svåra biverkningar kan denna effekt vara av betydelse för kvinnor med bröstcancer. Det är centralt att sjuksköterskor har kunskap inom detta område då en viktig del i sjuksköterskans profession är att främja hälsa och lindra lidande för patienter. Oavsett träningsform och intensitet av fysisk aktivitet är påverkan på oro och ångest likvärdig för kvinnor med bröstcancer. Det är centralt att utföra och anpassa fysisk aktivitet för varje enskild kvinna då förutsättningarna skiljer sig åt.
Klinisk betydelse
Resultatet i denna litteraturstudie har påvisat att fysisk aktivitet har en positiv effekt på oro och ångest och kan användas som en intervention samt en egenvårdsåtgärd hos kvinnor i samband med bröstcancer under alla skeden av sjukdomen. Detta är av vikt för patienterna då de kan använda fysisk aktivitet som ett komplement till antidepressiva läkemedel. Minskning av antidepressiva läkemedel bidrar till färre läkemedelsbiverkningar för kvinnorna. Även samhällsekonomiskt är fysisk aktivitet kostnadseffektivt då belastningen på sjukvården blir mindre då vårdbehovet gällande oro och ångest minskar.
Förslag till fortsatt forskning
Vidare studier behövs för att ytterligare belysa effekten på oro och ångest som patienter med bröstcancer kan uppleva före, under och efter behandling. Även tillsammans med andra komplexa symtomkluster och dess samspel med fysisk aktivitet bör undersökas vidare. Studier med kvalitativ karaktär behöver genomföras med denna patientgrupp då det är centralt att få en djupare, mer nyanserad bild av individens psykiska hälsa samt deras tankar och känslor vid bröstcancersjukdom.
Referenslista
* = Artiklar från litteraturstudiens resultat
*Abed, J., Doolan, L., Jones, J. & Dinniwell, R. (2019). Impact of Self-Reported Exercise on Recounted Levels of Fatigue and Anxiety in Early-Stage Breast Cancer Radiation Therapy Patients. Journal of Medical Imaging and Radiation Sciences, 50(2), 227- 233. doi: 10.1016/j.jmir.2018.12.001
Aranda, S. (2007) Designing nursing interventions. Collegian, 2008(15), 19-25. doi:
10.1016/j.colegn.2007.11.002
Bastiaannet, E., Liefers, GJ., de Craen, AJ., Kuppen, PJ., van de Water, W., Portielje, JE., van der Geest, LG., Janssen-Heijnen, ML., Dekkers, OM., van de Velde, CJ. &
Westendorp, RG. (2010). Breast cancer in elderly compared to younger patients in the Netherlands: stage at diagnosis, treatment and survival in 127,805 unselected patients. Breast Cancer Research and Treatment. 124(3),801-7. doi:
10.1007/s10549-010-0898-8
Bengtsson, M. (2014). Elimination med fokus på mag- och tarmkanalen. I Edberg, A-K & Wijk, H. (red.). Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 527-547
Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, CJ. & Hall, P. (2007). Bröstcancer. 1.
uppl. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.
Bjuresäter, K & Larsson, M. (2016). Kontaktsjuksköterskor i cancervård. Regionalt Cancercentrum.
https://cancercentrum.se/contentassets/934cffd3c41d4b91b0350bb714f12215/slutrap p ort_ksskor_cancervard_studie_uao2.pdf
*Blacklock, R., Rhodes, R., Blanchard, C. & Gaul, C. (2010). Effects of Exercise Intensity and Self-Efficacy on State Anxiety With Breast Cancer Survivors. Oncology Nursing Forum, 37(2), 206-212. doi: 10.1188/10.ONF.206-212
Broeders, M., Moss, S., Nystrom, L., Njor, S., Jonsson, H., Paap, E. & Group, E-W. (2012).
The impact of mammographic screening on breast cancer mortality in Europe: a review of observational studies. J Med Screen, 19(1), 14-25. doi:
10.1258/jms.2012.012078
Carayol, M., Bernard, P., Boiché, J., Riou, F., Mercier, B., Cousson-Gélie, F., Romain, A., Delpierre, C. & Ninot, G. (2012). Psychological effect of exercise in women with breast cancer receiving adjuvant therapy: what is the optimal dose needed?. Annals of Oncology, 24(2), 291-300. doi: 10.1093/annonc/mds342
Carr, T-K., Groot, G., Cochran, D., Vancoughnett, M. & Holtslander, L. (2011). Exploring Women´s Support Needs After Breast Reconstruction Surgery. Cancer Nursing - An International Journal for Cancer Care, 42(2), 1-9. doi:
10.1097/NCC.0000000000000600
Chen, H-M., Tsai, C-M., Wu, Y-C., Lin, K-C. & Lin, C-C. (2015). Randomised controlled trial on the effectiveness of home-based walking exercise on anxiety, depression and cancer-related symptoms in patients with lung cancer. British Journal of Cancer, 112(3), 438-45. doi: 10.1038/bjc.2014.612
CODEX, Centrum för forskning och bioetik (2019). Forskarens etik.
http://www.codex.vr.se/forskarensetik/ [2020-10-12]
Di Muzio, M., Marinucci, A., De Benedictis, A. & Tartaglini, D. (2017). A comparative study of data collection methods in the process of nursing: detection of chemotherapy side ef- fects using a self-reporting questionnaire. Acta Clin Croat, 56(1), 765-772. doi:
10.20471/acc.2017.56.04.26
*Fillion, L., Gagnon, P., Leblond, F., Gélinas, C., Savard, J., Dupuis, R., Duval, K. &
Larochelle, M. (2008). A brief intervention for fatigue management in breast cancer survivors. Cancer Nurs, 31(2), 145-59. doi: 10.1097/01.NCC.0000305698.97625.95
Fiorentino, L., Rissling, M., Liu, L. & Ancoli-Israel, S. (2011). he symptom cluster of sleep, fatigue and depressive symptoms in breast cancer patients: severity of the problem and treatment options. Drug Discovery Today: Disease Models, 8(4), 167-173. doi:
doi.org/10.1016/j.ddmod.2011.05.001
Folkhälsomyndigheten (2011) FaR - Individanpassad skriftlig information av fysisk aktivitet.
[broschyr]
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/c6e2c1cae187431c86c397ba1be ff6f0/r-2011-30-far-individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet.pdf [2020-10-15]
Folkhälsomyndigheten (2012) Stillasittande och ohälsa - en litteratursammanställning.
[broschyr]
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/37db054ecc664f51aa55f9b7afe3 f924/r2012-07-stillasittande-och-ohalsa.pdf [2020-10-15]
Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (2017) Fysisk aktivitet vid ångestsyndrom.http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/angest.pdf [2020-10- 15]
*Galliano-Castillo, N., Arroyo-Morales, M., Ariza-Garcia, A., Sánches-Salado, C., Savard, J., Fernández-Lao, C., Cantarero-Villanueva, I. & Mártin-Mártin, L. (2016). The Six- Minute Walk Test as Measure of Health in Breast Cancer Patients. Journal of Aging and Physical Activity, 24(4), 508-515. doi: 10.1123/japa.2015-0056
Grace, S., Grewal, K., Arthur, H., Abramson, B. & Stewart, D. (2008). A Prospective, Controlled Multi-Site Study of Psychosocial and Behavioral Change following Women’s Cardiac Rehabilitation Participation. J Womens Health, 17(2), 241-248. doi:
10.1089/jwh.2007.0519
Gram, IT., Park, SY., Kolonel, LN., Maskarinec, G., Wilkens, LR., Henderson, BE. & Le Marchand, L. (2015). Smoking and Risk of Breast Cancer in a Racially/Ethnically Diverse Population of Mainly Women Who Do Not Drink Alcohol. American Journal of Epidemiology, 182(11), 917-925. doi: 10.1093/aje/kwv092
*Hayes, S., Rye, S., Disipio, T., Yates, P., Bashford, J., Pyke, C., Saunders, C., Battistutta, D.
& Eakin, E. (2012). Exercise for health: a randomized, controlled trial evaluating the impact of a pragmatic, translational exercise intervention on the quality of life, function and treatment-related side effects following breast cancer. Breast Cancer Research and Treatment, 137(1), 175-186. doi: 10.1007/s10549-012-2331-y
Helms, R., O'Hea, E. & Corso, M. (2008). Body image issues in women with breast cancer, Psychology. Health & Medicine, 13(3), 313-25. doi: 10.1080/13548500701405509
Henneghan, A., Phillips, C. & Courtney, A. (2017). We are different: Young adult survivors experience of breast cancer. Breast Journal, 24(6), 1126–1128. doi:
10.1111/tbj.13128
Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (2016) Kostnader för cancer idag och år 2040.
[broschyr] https://ihe.se/wp-content/uploads/2016/05/IHE-Rapport-2016_1_.pdf [2020-10-15]
Ji Hoon, K., Hyun-June, P., Youn Joo, J., Dong-il, K., Hong Jae, J., Seokwon, L. & Hyun Yul, K. (2019). A Prospective Longitudinal Study about Change of Sleep, Anxiety, Depression, and Quality of Life in Each Step of Breast Cancer Patients. Oncology, 97(4), 245-253. doi: 10.1159/000500724
Julian, L. J. (2011). Measures of anxiety: State-Trait Anxiety Inventory (STAI), Beck Anxiety Inventory (BAI), and Hospital Anxiety and Depression Scale-Anxiety (HADS-A).
Arthritis care & research, 11(0 11), 467-472. doi: 10.1002/acr.20561
Kamińska, M., Ciszewski, T., Kukiełka-Budny, B., Kubiatowski, T., Baczewska, B., Makara- Studzińska, M. & Bojar, I. (2015). Life Quality of Women with Breast Cancer after
*Kang, K., Bae, S., Jun-Kim, H., Gyu-Hwang, I., Mi-Kim, S. & Hyun-Han, D. (2017). The relationship between Physical Activity Intensity and Mental Health Status in Patients with Breast Cancer. Journal Of Korean Medical Science, 32(8), 1345-1350. doi:
10.3346/jkms.2017.32.8.1345
*Kelly, D., Yang, G-S., Starkweather, A-R., Siangphoe, U., Alexander-Delpech, P. & Lyon, D.
(2020). Relationships Among Fatigue, Anxiety, Depression, and Pain and Health- Promoting Lifestyle Behaviors in Women With Early-Stage Breast Cancer. Cancer Nursing - An International Journal for Cancer Care Research, 43(2), 134-146. doi:
10.1097/NCC.0000000000000676
Kempf, K. & Martin, S. (2013). Autonomous exercise game use improves metabolic control and quality of life in type 2 diabetes patients - a randomized controlled trial. BMC Endocrine Disorders, 13 (57).
Koo, M., von Wagner, C., Abel, G., McPhail, S., Rubin, G. & Lyratzopoulos, G.
(2017). Typical and atypical presenting symptoms of breast cancer and their associations with diagnostic intervals: Evidence from a national audit of cancer diagnosis. Cancer Epidemiology, 48(1), 140-146. doi: 10.1016/j.canep.2017.04.010
Lavallée, J-F., Abdin, S., Faulkner, J. & Husted, M. (2019). Barriers and facilitators to participating in physical activity for adults with breast cancer receiving adjuvant treatment: A qualitative metasynthesis. Psychooncology, 28(3), 468-476. doi:
10.1002/pon.4980
Lenz, E. R., Pugh, L. C., Milligan, R. A., Gift, A. & Suppe, F. (1997). The middle-range theory of unpleasant symptoms: an update. Advances in Nursing Science, 19(3), 14-27.
McPherson, K., Steel, C-M. & Dixon, J-M. (2000). ABC Of Breast Diseases: Breast Cancer:
Epidemiology, Risk Factors, And Genetics. British Medical Journal, 321(7261), 624–
628. doi: 10.1136/bmj.321.7261.624.
Mehnert, A., Veers, S., Howaldt, D., Braumann, KM., Koch, U. & Schulz, KH. (2011). Effects of a physical exercise rehabilitation group program on anxiety, depression, body image, and health-related quality of life among breast cancer patients. Onkologie, 34(5), 248-53. doi: 10.1159/000327813.
Meneses-Echávez, J., González-Jiménez, E. & Ramírez-Vélez, R. (2015). Effects of Supervised Multimodal Exercise Interventions on Cancer-Related Fatigue: Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Hindawi Publishing Corporation, (2015), 2-3. doi: 10.1155/2015/328636
Midtgaard, J., Stage, M., Møller, T., Andersen, C., Quist, M., Rørth, M., Herrstedt, J., Vistisen, K., Christiansen, B. & Adamsen, L. (2011). Exercise may reduce depression but not anxiety in self-referred cancer patients undergoing chemotherapy. Post-hoc analysis of data from the 'Body & Cancer' trial. Acta Oncologica, 50(5), 660-9. doi:
10.3109/0284186X.2010.543145
