VLT ltirn

ÅRSREDOVISNING • 1T)..:( ,\:B ;,.;~.:"?

VLT ltirn

lltllKW • IIYlii!IIU • 11TCUIIEJ

W ! T I I Sl!MMARY IN E N GLISH

Ordinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 20 april 1999 kl 17.00 i VLT-huset, Slottsgatan 27, Västerås.

DEt.TA<;ANDil

Rätt att deltaga i bolagsstämman har den aktieägare som dels är aktieägarregistrerad i den utskrift av aktieboken som görs fredagen den 9 aprill999, dels senast kl 13.00 fredagen den 16 april 1999 till VLT.

anmäler sin avsikt att deltaga i bolagsstämman.

Anmälan om deltagande i stämman sker per telefon:

021~19 91 17, per fax: 021-19 91 02, per e-post:

koncern@vlt.se eller per post under adress VLT AB (publ), Berit Lindvall, Box 3, 721 03 Västerås. Via. anmälan uppges namn, adress, telefonnummer, per- sonnummer (organisationsnummer) samt registrerat aktieinnehav.

För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna är registrerad i eget namn senast den 9 april 1999. Den som förvaltar aktierna hjälper till med omregistreringen.

KALLELSE

Kallelse till bolagsstämman utfärdas &ffiOITI annonser i koncernens tidningar tisdagen den 30 mars och onsdagen den 31 mars samt i Dagens Nyheter oc\

i Post-och Inrikes Tidningar tisdagen den 30 mars.

UTDELNJN<;

Styrelsen föreslår en utdelning med kronor 2,sq (2,17) per aktie och därtill en extra utdelning a~

kronor 2,50 per aktie. Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås fredagen den 23 april 1999. Utdelningen beräknas bli utsänd av VPC fredagen den 30 april.

ÄRF.NDEN

Förutom ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma skall förslag ~ styrelsen till ändringar ~ bolagsordningens

§6, revisorer §8, kallelse till bolagsstämma och §11, ärenden på ordinarie bolagstämma behandlas.

Anpassningarna är påkallade av förändringar i Aktiebolagslagen.

VLT AB 1998 • K(:fLC l) M VT ·: "i:l!)~

r

o

n

n

• Koncernens totala intäkter uppgick till MSEK 664 (636).

• Resultatet efter finansiella poster ökade till MSEK 65 (56).

I resultatet för 1997 ingick en reavinst på MSEK 13.

• Kraftig resultatförbättring inom tidningsrörelsen.

• Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 26,2 procent (23,1).

• Vinsten/aktie uppgick till kronor 8,11 (8,06).

Utdelningen föreslås höjd till 2,50 (2,17) kronor per aktie samt därtill en extra utdelning av 2,50 kronor per aktie.

• Koncernens program för ökat aktieägarvärde har genomförts som planerat.

EKONOMISK INFORMATION 1999

20 APRIL Kommurrike avseende perioden januari- mars 1999.

16 AUG u STJ Delårsrapport avseende första halvåret 1999.

l O N o v E M B E R Kommurrike avseende perioden januari- september 1999.

JNTERNET Du hittar alltid aktuell information på http://www.vltab.com

•

-_)

TOTAlA INTAKTER (MSEK)

Vnm OCH UlDDJING PER AKIII (SEK)

,\•)94 1995 1996 1997 1998

- VI'IST PER AKnE - UTVELNIIIU PER AlmE

(1998 ~ STVRELSENS FÖRSLAG)

VL T AB 1998 • v ·L! H \l{ O k Tt'•"

. . . I mitt VD-ord från förra året definierade

Lennart Foss, VD CJ(;h koncernchef.

jag mina fyra huvuduppgifter som följande:

• Att se till att VLT:s verksamhet sköts och utvecklas optimalt med så hög lön- samhet och tillväxt som möjligt mot bak- grund av de förhållanden som koncernen verkar undet:

• Att se till att koncernen med hänsyn till förväntad tillväxt och lönsamhet samt branschens specifika krav har en optimal finansiell struktur.

• Att genom informationsinsatser se till att underlätta för omvärlden, t ex ägare, analytiker och aktiemarknad att kunna göra en riktig och rättvisande värdering av VLT.

• Att skapa goda förutsättningar för en likvid och aktiv handel med vår aktie på börsen.

Dessa huvuduppgifter är lika aktuella för fram- tiden som för det gångna året. Jag tänkte behandla dessa fyra punkter i tur och ordning för 1998 och hur vi ser på framtiden.

TILL V ÅXT OCH LÖNSAMHET

VLT:s nettoomsättning ökade med drygt 7 procent under 1998 til1655 miljoner kronot: Detta är till- fredsställande med tanke på att Sverige har i det närmaste nollinflation och en relativt måttlig tillväxt. Den största delen av omsättningsökningen kan hänföras till tidningsrörelsen som har haft ett gott år tack vare en stark annonskonjunktut: Starkast tillväxt återfinns dock inom Elektroniska medier som omsatte cirka 20 miljoner kronor under 1998.

4

Rörelsemarginalen förbättrades under året till8,8 procent (8,1) (6,1 om man bortser från reavinsten på 13,2 miljoner kronor från fastighetsförsä~ningen

1997), vilket är en effekt av nyss nämnda starka annonskonjunktur och vårt arbete med att få ner kostnaderna genom effektiviseringar och koncent- ration. Avkastningen på eget kapital ligger nu på cirka 20 procent trots hög soliditet och en stor likviditet.

Rationaliseringar och koncentration kommer att fortsätta med oförminskad kraft under det kommande året. Särskilt genom centralisering av administration och service finns stor potential.

Den stora utmaningen för koncernen är att uppnå tillväxt. Lokaltidningar har i princip ingen organisk tillväxt, men ger goda kassaflöden. VLT genererade 85,8 miljoner kronor under 1998 från den löpande verksamheten före investeringar och utdelningar. Dessa medel kan framför allt användas på tre sätt:

l. Affärsområdet Elektroniska medier har stark tillväxt och stort kapitalbehov. Om rätt tillfälle ges kommer vi fortsätta investera inom detta område om vi tror att det skapar värde för våra aktieägare.

2. Förvärv inom våra övriga verksamheter, d vs söka förvärv av t ex andra tidningat: Att eftersträva skalfördelar och effektiviseringar är nödvändigt i en stagnerande och mogen bransch som vår.

3. Aterfäring av kapital till aktieägarna.

Vi skall aldrig bli en långsiktig förvaltare av likvida medel, eftersom vår kärnkompetens inte finn inom detta område. Kapitalet skall i stället åter- föras till aktieägarna, om det inte kan komma till användning i värdeskapande investeringar inom våra kärnverksamheter.

VLT AB 1998. V.O !T.~

n

OPTIMAl. FINANSIELL STRtJKTUR

VLT:s mål för deri bokförda soliditeten ligger på 30--35 procent. På denna nivå ökar koncernens avkastning på eget kapital väsentligt jämfört med idag, samtidigt som en god bas för ytterligare upplåning vid behov finns. VLT-koncernens soliditet ligger för närvarande på 49 procent, vilket kan jämföras med 51 procent för ett år sedan. Inlösen

; v 266 269 B-aktier för drygt 53 miljoner kronor i augusti 1998 har således endast hindrat soliditeten från att öka, snarare än att bidra till en långsiktigt förändrad kapitalstruktur.

l Målet för soliditeten hänger samman med .. användningen av de starka kassaflödena; förvärv, investeringar i nya medier eller återföring av kapital till aktieägarna. Alla dessa tre var för sig, eller i kombination, leder till en bättre kapital- struktur.

VLT:s AKTIE

Likviditeten i aktien har inte varit god under det gångna året och därför vidtar vi nu ytterligare åtgärder i syfte att förbättra situationen. Vi har inlett ett samarbete kring market making bland annat med avsikten att minska skillnaden mellan köp-och säljkurs i VLT:s aktie för att våra aktieägare enklare skall kunna skifta sina positioner. Dess-

~tom arbetar vi för att erbjuda courtagefri handel med VLT-aktien över Internet.

Under året har vi genomfört en split 2: l samt . infört en klausul i bolagsordningen rörande frivillig brostämpling av onoterade A-aktier till noterade B-aktier: Hittills har 5,2 procent av A-aktierna fri- villigt omstämplats till B-aktier. Min förhoppning är att god information, market making, courtage- fri handel, split och en fortsatt omstämpling skall bidra till en ökad likviditet i aktien.

• s

VLT-aktiens kursutveckling var 1998 svagare än 1997 och aktien sjönk med 19 procent samtidigt som qörsens generalindex steg l O procent och index för OTC-listan steg med 2,6 procent. Om perioden förlängs till två år har VLT:s aktiekurs stigit med 76 procent. Generalindex steg med 36 procent under samma period.

INFORMATION TILL AKTIEÅGARNA

VLT är ett relativt litet bolag på stockholmsbörsen och intresset för vår aktie från aktiemarknad och affärspress är följaktligen lågt. Efter att Marieberg försvann från börsen under fjolåret har intresset för hela mediasektorn falnat, vilket inte är till gagn för våra aktieägare.

Vi är emellertid fast beslutna att även fort- sättningsvis anstränga oss för att få genomslag i medvetandet hos den aktieintresserade allmän- heten och hos professionella aktörer i syfte att möjliggöra en riktig värdering av VLT-aktien. Vi kommer under 1999 att förbättra vår ekonomiska information på Internet, våra delårsrapporter har blivit fylligare och vi lovar tätare rapporteringar om våra förehavanden.

Sammantaget är vi positiva inför 1999 och vi tror på en fortsatt stark inhemsk konjunktur och ytterligare möjligheter till effektiviseringar av verksamheten.

VLT AB 1998. 'VTl:!~·s.<.HPET. Aff.AI.~.SJU(~ :'kÅL FJCJ~. ST~lA Tf.•.-:-;.1

VERKSAMHET

VLT:s verksamhet omfattar åtta dagstid- ningar, varav sex i Västmanland/Dalarna och två i Våstsverige, distributionsverk- samhet, två tryckerier samt en TV-kanal, två radiostationer och Internetsatsning.

Gemensamt för dagstidningarna är att var och en av dem är dominerande inom sitt geografiska område. VLT driver också vissa mediarelaterade projekt som TV Check (mätningar w TV-reklam) och VLT Futurum (central produktion av tidningssidor som säljs externt).

•

AFFÄRSIDE

VLT skall verka som en nischaktör inom medie- sektorn med fokus på lokaltidningsindustrin och nya medier.

MÅL

Målet är att bygga upp en expanderande, samman- hållen och kostnadseffektiv mediagrupp. VLT eftersträvar att nå en position som marknadsledar på regional nivå för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledatskap på medietjänster.

VLT-koncernen skall ha en högre expansions- takt än samhällets reala tillväxt och skapa ekono miskt mervärde för aktieägarna.

STRATEGI

VLT skall uppnå sin vision genom organisk tillväxt kompletterad med synergiskapande förvärv. Fokus ligger också på optimal finansiell struktur samt effektivisering av befintliga verksamheter.

Detta kräver en professionell balansgång mellan förvärv, investeringar, effektiviseringar och kapital- rationalisering .

VL T AB 1998 • \tl.T -:, KTfE~-1

AKTJEÄGARV ÄRDE

För knappt 2 år sedan inleddes ett program för att långsiktigt öka aktieägarvärdet i VLT. Mycket har uträttats sedan dess men en hel del återstår att göra och VLT kommer även framöver att prioritera dessa frågor. För att minska problemen med över- kapitalisering och underskott på aktierelaterad information genomfördes under 1998 en rad åtgärder:

,• I augusti överfördes MSEK 53,3 till aktieägarna via ett inlösenprogram som gav möjligheten att lösa in var tionde aktie.

• 5,2 procent av A-aktierna konverterades till fOterade B-aktier enligt ett nytt frivilligt konver-

' teringsförbehåll som införts i bolagsordningen.

Avsikten är att A-aktieägare som vill bidra till ökad likviditet i aktien och/eller byta onoterade A-aktier till noterade och omsättningsbara B-aktier skall kunna realisera detta.

• En split, 2:1, dubblerade antalet omsättnings- bara aktier efter inlösenförfarandet. Antalet aktier uppgår i dagsläget till ca 5,9 miljoner.

• Ett avtal angående market making har upp- rättats i syfte att underlätta handeln i VLT:s aktie.

• Arbete bedrivs med en internetmäklare för att kunna erbjuda courtagefri handel i VLT:s aktie om handeln sker från VLT:s hemsida. Denna service är främst riktad mot den aktieintresserade allmän- 'heten och VLT:s mindre aktieägare.

• Under året har informationsinsatserna utökats med fokus på aktierelaterad information. Som exem- pel kan nämnas förbättrad finansiell information

1på hemsidan, fylligare kvartals-och delårsrapporter

samt ett utökat antal träffar med .analytiker och aktieplacerare.

•

De genomförda förändringarna är inte tillräckliga för att permanent förstärka VLT:s position på aktiemarknaden. Insat- serna skall istället ses som inledningen på ett långsiktigt engagemang. Syftet är att visa befintliga och potentiella aktieägare att VIT är väl värt förtroendet att förvalta aktieägamas kapital. Förtroende tar lång tid att bygga upp och kräver ett konse- kvent agerande. VLT är fast beslutet att arbeta för att skapa en konkurrenskraftig koncern och långsiktiga aktieägarvärden.

I slutet av sommaren lämnade Tid- nings AB Marieberg börsen efter ett upp-

köpserbjudande från Bonnierföretagen. Momentant ökade förvärvet intresset för den svenska media- sektorn, men på lite sikt är effekterna sannolikt negativa för VLT. Tyvärr minskar utköpet analy- tikerkårens intresse för mediabranschen, eftersom ett av de få stora mediabolagen försvinner från täckningslistorna hos de svenska analyshusen.

Under tidigare år har VLT och Marieberg varit intressanta jämförelseobjekt, eftersom bolagen trots olika storlek har samma värdedrivare. Marie- bergs avnotering gör det ännu viktigare att VLT med kraft fortsätter arbetet med att kontinuerligt informera media och aktiemarknad och på så sätt skapa intresse för handel med VLT-aktien.

I dagsläget söker VLT offensiva investeringar som avkastar över eller lägst i nivå med aktiemark- nadens avkastningskrav. Om sådana investerings- möjligheter ej står att finna inom VLT:s kompetens- område är koncernen återigen överkapitaliserad och följaktligen kommer överskottslikviditeten i sådana fall att överföras till aktieägarna.

VLT skall genom värdeskapande tillväxt₁ kostnadseffektivitet och fokus på aktieägarvärde skapa en god totalavkastning för sina aktieägare .

. l

VLT PÅ llÖRSEN

B-aktien är sedan 1985 noterad på stock- holmsbörsens OTC-hsta. En börspost består av 100 aktier. Handelsbanken agerar market maker i aktien.

A KTIEKAPITAL

Under 1998 har ett antal åtgärder genom- förts som påverkat aktiekapitalet. En riktad nyemission, en fondemission, ett inlösen- förfarande och en split har genomförts. Som ett led i det under året beslutade inlösen- förfarandet orostämplades 24 780 A-aktier till inlösenbara B-aktier och totalt anmäldes 266 269 aktier till inlösen. Vidare genomfördes en riktad nyemission om 6 769 B-aktier och en fond- emission omfattande 2 940 500 kr. Detta ökade aktiernas nominella belopp från S till 6 kr. Därefter genomfördes en split 2: 1, vilket dubblerade antalet aktier och halverade aktiens nominella belopp till 3 kr. Efter ovan nämnda åtgärder är aktiekapitalet på nominellt 17 643 000 kr fördelat på S 881 000 aktier om nominellt 3 kr, varav 910 440 A-aktier och 4 970 560 B-aktier.

A-aktierna har l röst per aktie och B-aktierna l/10 röst per aktie. A-aktierna representerade per årsskiftet 1S ,S procent av kapitalet och 64,7 procent av antalet röster. Bolagsordningen innehåller en klausul som tillåter frivillig omstämpling av A-aktier med 1 röst till noterade B-aktier med 1/10 röst.

AKTIEKAPITALETS llTVECKI.ING

Ar Förändring (MSEKI Totalt IMSEKI Antal aktler

1934 0,4 400

1951 Pondemission 0,2 0,6 600

1967 Fondemission 0,6 1,2 1200

1977 Fondemission 1,2 2,4 2400

1984 Fondemission 4,8 7,2 7200

1984 Split 100:1 7,2 720000

1985 Nyemisslon 0,8 8,0 800000

1994 Pondemission 8,0 16,0 l 600000

1994 Split 2:1 16,0 3 200000

1998 Nyemission 0,1 16,1 3206 769

1998 Inlösen -1,4 14,7 2 940 500

1998 Fondemission 2,9 '117,6 2 940 500

1998 Split 2:1 17,6 s 881000

•l Via höjning av nominellt belopp från 5:-till 6:-

•

KuRsUTVECKLING

VLT-aktiens kursutveckling var 1998 svagare än 1997 och aktien sjönk med 19 procent samtidigt som börsens generalindex steg lO procent och index för OTC-listan steg med 2,6 procent. Om perioden förlängs till två år har VIT:s aktiekurs stigit med 76 procent. Generalindex steg med

36,4 procent under samma period.

Börsvärdet var MSEK 464,6 vid utgången a' 1998, en minskning med MSEK 1S9,4 under året, varav MSEK 66 kan förklaras genom inlösen av egna aktier och ordinarie utdelning. Under de två senaste åren har totalavkastningen, med återlagda utdel·

ningar, varit 88 procent.

AKTIEOMSÄTTNING

Justerat för split och inlösen var VLT:s omsättnings- hastighet 12 procent under 1998, jämfört med 32 procent under 1997. Omsättningshastigheten på stockholmsbörsen i stort var 76 procent under 1998 och för OTC-listan 50 procent. Att komma till rätta med den klena handeln i VLT-aktien är ett av bolagets prioriterade områden och ytterligare åtgärder planeras för att skapa förutsättningar för en mer likvid handel. 1999 har börjat bättre ur ett omsättningsperspektiv, under de första två måna- derna 1999 var omsättningshastigheten 4 3 procent räknat på årsbasis.

FöRDELNING AV AKTIEINNH IAV

Antal aktler Antal aktieägare Totalt antal aktier

1-500 648 140 504

501- 1000 128 104 270

l OOI-2<XXJ 41 61882

2001-5 000 20 67810

s 001-10000 18 139 898

lO 001 - 20 000 l l 168 612

20 001 - 50 000 ^{.. 7} 227 134

50001 - 100000 lS l 013 700

100000- 14 3957 190

902 5 881000

Sammanstäilningarna har gjorts nMd ledning av oflentiljl aktiebok och förtacknlng över till VPC anmälda törvaltarreglstre,.dt Innehav p&r 1998-1.2--30.

VLT AB 1998 • 'V\.T AK II F 'Y

AKTIEÄGARE

Antalet aktieägare minskade under 1998 till 902 (919). Bland de större ägarförändringarna märks Chase Manhattan Bank som har sålt samtliga sina aktier i VLT och Skandia Liv som har ökat sitt innehav med 334 560 aktier, motsvarande knappt 6 procent av kapitalet. Uppskattningsvis 39 procent av kapitalet och 16 procent av rösterna i VLT utgörs J av institutionellt ägande. Släkten Pers ägande mot-

svarar 37,6 procent av kapitalet och 73/) procent av rösterna.

VLT

STÖRRE AKTIEÄGARE

(c)SIX Andaiii

Antal A-aktier {1 röst)

AKTIECTDELNING

Utdelningen under våren 1999 föreslås bli 2,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning och 2,50 kronor i en extra utdelning -alltså sammanlagt 5,00 kronor per aktie.

I jämförelse med ordinarie utdelning 1998 innebär detta i praktiken att VLT ökar sin utdelning med 130 procent, justerat för split och inlösen. Det är styrelsens inten- tion att utdelningen långsiktigt skall följa utvecklingen av resultat och eget kapital.

Den föreslagna utdelningen om 5,00 kronor per aktie motsvarar 61,7 procent av årets resultat efter skatt och 12,5 procent av det egna kapitalet vid årets slut.

Antal B-aktier (1/10 röst)

Totalt Antal

Procentuell andel

Aktler Röster

{%) (%)

•

VLT AB 1998 • .'dt -~t'}·:) fM >'J

ÅR 2000

VLT har sedan mitten av 1990-talet arbetat med koncernens datasystem i syfte att problemfritt kunna övergå till nästa millennium. Sedan våren 1998 har en systematisk kartläggning gjorts och parallellt har åtgärder genomförts i den takt som våra teknikleverantörer har erbjudit år 2000- säkra lösningar. Arbetet med år 2000-säkring av våra datasystem har bestått av utbyte eller upp- gradering av datautrustning, operativsystem och applikationsprogramvaror. I ett fall, ett presskon- trollsystem för en äldre tryckpress hos VLT Press, har utbyte eller uppgradering ej kunnat ske.

Detta system är ej datumberoende varför den i systemet inbyggda klockan ställts tillbaka 30 år.

Allt arbete har bedrivits samordnat med våra teknikleverantörer, och i den takt· de har levererat år 2000-säkra lösningar.

Kvarvarande nu kända uppgraderingar (februari 1999) gäller televäxelprogramvara för hela koncernen, vissa delar av annonssystemen för samtliga tidningar samt lönesystem och hänvis- ningsdatorsystem för Tvåstads Tidnings AB.

Utöver detta skall nytt redaktionellt system tas i drift i början av hösten 1999 för Vestmanlands Läns Tidning AB. Åtgärder är tidsmässigt inplane- rade eller avvaktar pågående utredning om gemen- samma servicefunktioner inom koncernen. Resul- tatet av denna utredning, som kommer att presen- teras i slutet av mars 1999, är styrande för vår framtida hantering av lönesystem och televäxel- system.

lO

Under våren och sommaren 1999 kommer ett antal avgränsade tester för att vidimera år 2000-säk- ringen att genomföras. Planer och aktiviteter har diskuterats med revisorer och försäkringsbolag utan att några anmärkningar har framkommit. Allt arbete med år 2000-säkringen väntas vara avklarat under tredje kvartalet 1999.

Den totala kostnaden för anpassningar till år 2000 har varit marginell då säkringen utförts som en naturlig del i koncernens förändringsarbete.

EMU

VLT har i princip samtliga sina kostnader och intäkter i svenska kronor. Detta gör att VLT sannolikt tillhör de företag på stockholmsbörsen som påverkas minst av den nya gemensamma valutan Euro.

Inte desto mindre håller sig företagsledningen noggrant underrättad om vad EMU kan innebära för VLT och då snarare ur ett kostnads/intäkts- och konkurrensperspektiv än ur ett valutapers- pektiv. EMU kan innebära lägre ränto~ att globala aktörer slår sig in på den svenska mediamarknaden i ökad omfattning och att priserna på råvaror faller tack vare förbättrad priskonkurrens i Europa.

Möjligheter till billigare upplåning och eventu- ellt minskade insatskostnader är givetvis faktorer som skulle gynna VLT, medan den globala konkurrensen sannolikt inte initialt kommer att leta sig ut tilllokaltidningsmarknaden.

Beträffande övergången till Euro från kronor avvaktar VLT för närvarande utvecklingen, men följer processen främst genom koncernens banker;

systernkonsulter och andra rådgivare.

VLT AB 1998. ~.ft~~LH A BRA IV.:;CHL'~

REKLAMMARKNADEN

Reklammarknadens utveckling styrs av en rad faktorer. Den långsiktiga utvecklingen beror på strukturella förändringar, exempelvis produkt- utveckling av existerande medier, tillkomst av nya medier, ändringar i konkurrensförhållanden och lagstiftning. Den mer kortsiktiga utvecklingen beror på konjunkturläget. Ökningarna i reklam- J nvesteringar under de senaste två decennierna

har varit ungefär dubbla BNP-ökningen. Det finns således underliggande faktorer som gör att reklam- investeringarna ökar med mer än BNP. Exempel på fådana faktorer kan vara ökad konkurrens, inter-

nationalisering och fokusering på varumärkesupp- byggnad. Dessutom är den privata konsumtionens utveckling och det generella lönsamhetsläget i näringslivet mycket viktiga för reklammarknaderna på kort sikt.

För mediabranschen som helhet var 1998 ett starkt år, enligt preliminära siffror från IRM ökade investeringarna i traditionella medier med 9,4 procent till 15,7 miljarder kronor.

REKLAMINVESTBRINGAR, MSEK

Medlegnlpp 1998 +l·% 1999 +l·"

Preliminärt Prognos

:Storstadspress 4106 7,7 4208 2,5

Landsortspress 4 138 7,5 4 262 3,0

Kvällspress 746 9,2 757 1,5

Veckopress 680 11,0 709 4,2

Fackpress l 406 9,5 l 480 5,3

TV 3 223 13,1 3 433 6,5

!rext-TV 84 14,0 99 17,0

Utomhus 678 7,0 717 5,7

Bio 77 -7,5 81 4,9

Radio 520 25,0 598 15,0

Internet 195 2200 374 920

IRM;s Blihor för 1998 är preliminära och alltrorna för 1999 utgör prognoser.

I en jämförelse av de nordiska och europeiska reklam- investeringarna finner man snabbt ett par markanta skillnader. Den första är att i Norden har dagspressen cirka 60 procent av reklaminvesteringarna att jäm- föra med 40 procent i övriga Europa. Vidare har TV- reklamen en relativt sett starkare position i övriga Europa än i Norden. TV-reklam i övriga Europa utgör cirka 30 procent av investeringarna i tradi- tionella medier att jämföra med cirka 20 procent i

•

Norden. Förklaringen till de olika invest- eringsmönstren är sannolikt historisk och de nordiska dagstidningarnas starka ställ- ning och stora räckvidd.

På motsvarande sätt har stora delar av Europa en relativt lång historia med reklam- finansierade TV-kanaler. Vilka slutsatser som kan dras av detta är oklart men det tycks osannolikt att dagstidningarna i sig själva skall öka sin andel av reklaminvest- eringarna. Däremot kan man mycket väl tänka sig att de stora tidningskoncernerna fortsätter sin utvecklingsprocess mot inter- nationella mediagrupper och därigenom ökar sina marknadsandelar med hjälp av distribu- tionseffektiva elektroniska medier såsom Internet, radio och TV

De svenska reklaminvesteringarna ligger på en relativt hög nivå i en internationell jämförelse.

I ett globalt sammanhang hamnar de svenska reklaminvesteringarna per capita på nionde plats.

Investeringarna uppgick till cirka l 500 kronor per svensk och år samtidigt som USA och Schweiz ligger på över 2 500 kronor. Andra länder som har högre reklaminvesteringar per capita än Sverige är Japan, Danmark, Tyskland, Norge, Storbritannien och Holland.

FöRETAGsAFFÄRER

Under 1998 genomfördes ett antal stora affärer inom det svenska och skandinaviska mediaområdet.

I april/maj blev det klart att det börsnoterade media- bolaget MTG köpte majoriteten i Finanstidningen.

I Sverige dominerar Dagens Industri detta marknads- segment med en upplaga om cirka 110 000 och Finanstidningen är Sveriges andra dagliga affärs- tidning med en upplaga kring 12 200. Förvänt- ningarna är nu att MTG!Ffi på allvar skall försöka ta upp konkurrensen med mycket lönsamma DI.

En annan affär var en sedan länge förväntad lösning på ägarproblematiken kring Svenska Dag-_ bla?et. Affären innebär att norska Schibsted köpte 62 procent i SvD efter att statsmakterna uttalat sig mot en föreslagen svensk affär med ett Bonnier- bolag som köpare.

VLT AB 1998 • Mf!)L\BR A NSC'.-,f r>;

En tredje storaffär var ett offentligt bud på samtliga utestående aktier i börsnoterade Tidnings AB Marieberg, köpare var huvud- ägaren Bonnierföretagen. Erbjudandet värderade Marieberg till 7,3 miljarder och accepterades av aktieägarna. Den 8 juli 1998 avnoterades således Marieberg för att bli en integrerad del med övriga mediabolag inom Bonniersfären.

Tidningsindustrin är en mogen bransch.

De stora affärerna inom tidningsområdet är sannolikt en effekt av att de svenska dagstidningarna, affärspress undantaget, generellt saknar tillväxt i upplagorna.

Dagspressens samlade upplaga uppgick vid slutet av 1998 till knappt 4,2 miljoner och har under ett flertal år varit minskande. De långsiktiga tillväxt- förutsättningarna för tidningsföretagen är således ogynnsamma och företagen försöker därför växa inom andra medier samt uppnå bättre kostnads- effektivitet genom att skapa större medieenheter.

Trycket på omvandling är för närvarande betydande.

Inom lokalpressen var ägandet fortsatt låst och relativt få affärer genomfördes under året. Dock bör nämnas att vid en försvagad konjunktur kan det tänkas att omvandlingstrycket blir mer uppen- bart, eftersom betydande samordningsvinster finns att hämta främst inom administration och produktion.

TIDNINGAR

De svenska dagstidningarnas årliga intäkter uppgår till cirka 17 miljarder kronor. Av intäkterna är annons- intäkterna viktigast följt av upplageintäkter. Tid- ningsbranschens procentuella intäktsstruktur 1997 kan indelas enligt följande: annonsintäkter 47 procent, upplageintäkter 39 procent, övriga intäkter 12 procent och statligt driftsstöd 2 procent.

Morgontidningarna är mer beroende av annons- intäkter än kvällspressen. Morgontidningarnas stora andel annonsintäkter som del av de totala intäk- terna samt de betydande distributionskostnaderna har gjort det möjligt för gratistidningar, som Metro, att med god lönsamhet etablera sig i vissa storstäder.

•

Per capita har Sverige världens fjärde högsta dags- tidningskonsumtion med en upplaga om cirka 430 exemplar per l 000 invånare. Före Sverige i tidnings- läsartoppen ligger Norge, Japan och Finland. Ett mer precist sätt att mäta tidningskonsumtionen är att räkna antalet tidningsläsare och på så vis erhålla den procentuella räckvidden inom en viss befolk- ning. Den svenska dagspressens räckvidd är drygt 80 procent vilket endast överskrids av dagstid·

ningarna i Finland och Norge.

INTERNET

Internet har på några få år vunnit global acceptan!e hos datoranvändarna. Utvecklingen med avseende på användande, informationsflöde, reklam och slutligen handel går mycket fort och leds av USA följt av de nordiska länderna.

Under 1998 och början av 1999 steg börs- värdena på de ledande Internetbolagen i USA med flera hundra procent. Värdena på bolag som America Online och Yahoo~ är 300-500 miljarder svenska kronor och passerade därmed värdena för globala marknadsledare som flygplanstillverkaren Boeing respektive snabbmatskedjan McDonald"s.

Som informationsbärare med e-mail och hemsidor har Internet snabbt blivit en användar- succe, men fortfarande har få företag förutom

!T-konsulterna tjänat pengar på själva Internet.

Informationsleverantörerna har hittills fokuserat på att skapa trafik på sina lnternetsidor, och det har visat sig svårt att ta betalt för tjänster av slutanvändarna. På intäktssidan står nu hoppet til annonsering (banners) och handel över Internet.

Först med handel över Internet var sex- och finans- industrin, framgångsrika internetmäklare i USA som Charles Schwab och e-Trade är idag lönsamma och gör sammanlagt över l 00 000 affärer per dag på de amerikanska börserna.

VLT AB 1998 . NHDi·\DR,\·1'-:.-:.,:,J-It!'~

Den svenska reklamen på Internet har trots opti- mistiska prognoser utvecklats svagare än väntat. Till och med det tredje kvartalet 1998 var annonseringen värd ungefär MSEK 130, vilket trots allt motsvarar en ökning med mer än 300 procent sedan föregående ål: För helåret l998ligger prognosen på MSEK 195 vilket fortfarande är ett litet belopp i jämförelse med andra medier, men ökningstakten är intressant.

Sverige hade i slutet av 1998 cirka 3 miljoner Internetanvändare och cirka 1 miljon Internet- abonnenter. I en undersökning gjord under 1998 avsåg hela 45 procent av Internetanvändarna

~enomföra något köp över Internet under 1999. De mest efterfrågade varorna i Sverige var precis som i USA; datautrustning, böcker, musik, resor och finans tjänster.

TV

TV:s reklamintäkter beräknas öka med 13 procent 1998 till 3,2 miljarder kronor. Trots den stora procentuella intäktsökningen blev 1998 ett motigt år på börsen för marknadsledaren TV 4. Däremot verkar de lokala TV-stationerna i TV 4-nätet ha lyckats väl under året efter 1997 års nya koncessionsavtal. Enligt detta avtal kan de lokala stationerna sälja 3 minuter prime time per dag i TV 4:s nationella sändningar. Under 1997 uppgick 'de lokala stationernas reklamintäkter till mellan MSEK 140 och 150. Under 1998 har denna siffra ökat väsentligt delvis tack vare de 3 prime time minuterna i TV 4 sändningarna, större vana bland annonsköparna, tekniken som möjliggör att bryta ned sändningsområdet i flera mindre sändnings- områden samt en allmänt gynnsam reklamkon- jun.ktur. Utsikterna för 1999 är fortsatt positiva.

De lokala TV 4 sändningarna har en räckvidd om 11-17 procent och ett veckatittande om 40-50 procent beroende på sändningsområde och årstid.

Det kommande, men omdebatterade, digital- TV skall medföra bättre ljud och bild samt ge tillgång till en rad nya kanaler och interaktiva tjänster. Statliga Teracom startar marksänd digital- TV senast i april 1999 men osäkerheten är stor över vad detta kommer att kosta för konsumenterna.

För det första behövs en.digital TV-box samt ett

13

kort som ges ut av företaget Senda - års- kostnaden för kortet blir cirka 300 kronor

vilket även inkluderar ett basutbud, TVI, TV2, TV4 och nyhetskanalen SVT 24 är klara för basutbudet. Till detta kommer sedan möjligheten att köpa olika tilläggs- paket till varierande priser. Till en början finns plats för cirka 12 sändningskanaler, men flera av dessa kommer sannolikt att delas av olika TV-stationer vilket kan ge konsumenterna tillgång till fler TV- stationer än kanaler. Hur de interaktiva tjänsterna skall se ut är inte klart men på lite sikt ger digital-TV troligen många nya möjligheter inom tjänsteområdet. Dessa föränd- ringar kommer även i förlängningen att påverka TV-stationerna och kanske minska olikheterna mellan det vi idag kallar TV respektive Internet.

RADIO

Den kommersiella radion var en av de stora vinnarna på reklammarknaden 1998. Reklam- intäkterna ökade med hela 25 procent till MSEK 520.

Även prognosen för framtida reklaminvesteringar i den kommersiella radion är positiva med en för- väntad ökning om ytterligare 15 procent under

1999. Den främsta anledningen till de kraftigt ökande intäkterna är en större radiovana bland reklaminvesterarna. De tre stora nationella nät- verken inom kommersiell radio, NRJ, Rix och Mix Megapol, har en daglig räckvidd på mellan 8 och 9 procent.

I Europa är trenden att radioreklamen ökar sin andel av reklaminvesteringarna i traditionella medier. Sedan 1986 har marknadsandelen ökat från knappt 4 procent till dagens cirka 5 procent, vilket kan jämföras med Sveriges 3,3 procent. Mätt i marknadsandelar är Spanien och Österrike största marknaderna med knappt 10 procent av reklam- investeringarna i radio. I USA var radions mark- nadsandel drygt Il procent och den omsatte över 9 qiiljarder USD 1996. Sammantaget ger dessa internationella siffror en känsla av att den svenska reklamradion har en god möjlighet att i framtiden

öka sin andel av reklaminvesteringarna. ^~a aVl'nitt innt!håUttr m/Mmalion från foljande lr.äl.lor:

lRM, Tidni!!gSWrgi- /)agspreswl l 1990-talm mt~dielartdskap,

I nr mm-Jonhn /lum 1997, Bur*•, RUAB och 7V4.

• , ANNONSEII 41,2%

- TllvcMIIIEII 22,7%

- U-21,7%

DlmaiUTION 8,9%

EI.EKTJONISKA MEIJIU 3,0%

ömcr 2,5%

Kollc:ERNEJIS KOSTIIMIEII 1998

- l'lllsotw.-52,3%

- RAYMOll 0C11 FG!IIöDENIIml 17 ,l%

- ÖVft. Exr. MOSITOOlER 13,7%

DISTIIIUTIONSIIDSTNAIIEII 10,2%

AviKliMIINIIAI 6,3%

ÖVRICT 0,4%

- TIDNIN- 74,2%

TIVCIUIIQI 22,4%

- ElsmioNI$M MEDIER 3,0%

ÖVIaclr 0,4%

VLT är en expanderande, sammanhållen och kostnadseffektiv mediagrupp med stark regional förankring. VLT eftersträvar att nå en position som marknadsledare på regional nivå för att kunna utnyttja skalfördelar och åstadkomma prisledarskap på medietjänster. Expansion kan ske vertikalt och horisontellt inom huvudregionema.

Dessutom söker VLT geografisk expansion genom företagsförvärv där ledningen bedömer att koncer- nens kompetens kan tillföra värde .

FAKTURERING OCH RESULTAT l;ÖR KONCERNEN

Koncernens nettoomsättning ökade under 1998 med 7,2 procent till MSEK 655,4 (611,5). Omsätt- ningsökningen är i huvudsak hänförlig till ett framgångsrikt försäljningsarbete på en stark reklammarknad. Under det gångna året har inga betydande förvärv eller avyttringar genomförts.

Rörelseresultatet förbättrades med 13,6 procent till MSEK 58,3, attjämföra medMSEK 51,31997.

11997 års siffror ingick en reavinst om MSEK 13,2.

Resultatökningen innebar att rörelsemarginalen steg till 8,8 procent (8,1). Resultatet efter skatt förbättrades endast marginellt till MSEK 47,7 ( 4 7,4).

Förklaringen till den begränsade ökningen av resultatet efter skatt är en större skattebelastning.

Under året har personalminskningar och andra jämförelsestörande poster påverkat resultatet med MSEK -2,8 (-6,9).

INTÄKTER OCH RÖRELSERESULTAT PER AFFÄRSENHET

lnt +l· Res

Tidningar 492,7 +7,2% 58,8

Elektroniska medier 20,0 +14,9% -1,6

Tryckerier 148,9 +6,4% 10,5

Övrig!: 2,6 -9,4

664,2 +4,4% 58,3 +1·%

+60,2%

+44,8%

-2,8%

+13,6%

•

FAKTURERING OCH RESUI.TAT

PER AFFÅRSOMRÅDE

Tidningarnas omsättning ökade under 1998 med 7,2 procent till MSEK 492,7 ( 459,8) samtidigt som rörelseresultatet förbättrades med 60,2 procent till MSEK 58,8 (36,7). Omsättnings- och resultat- ökningen är en effekt av en god annonskonjunktur, stabila upplagor och genomförda rationaliseringar. Tidningen VIT hade sitt resultatmässigt bästa å någonsin, och upplagan ökade för andra året i följd.

Rörelseresultatet inom Elektroniska medier förbättrades till MSEK -1,6 (-2,9) samtidigt som omsättningen ökade till MSEK 20,0 (17,4). Bako resultatförbättringen ligger främst TV Bergslagen (ägarandel 49 procent). Bolaget redovisar nu, fem år efter starten, sitt första år med positivt resultat.

Internetverksamheten visar fortfarande negativt resultat men intäktsökningen är god och ytterligare tillväxt prioriteras.

Tryckeriernas intäkter från externa uppdrag uppgick till MSEK 148,9 (140,0) vilket motsvarar en ökning med 6,4 procent. Rörelseresultatet blev MSEK 10,5 (10,8) efter ett år med såväl goda som dåliga nyheter. Under 1999 kontmer Trollhättans Tryckeri att sluta att trycka Metros Göteborgs- upplaga, vilket minskar kapacitetsutnyttjandet i Trollhättan. Samtidigt fick tryckeriet i Västerås ett stort uppdrag värt cirka MSEK 35 och trots förlus- ten av Metrouppdraget innebär orderförändringarna att tryckeriernas totala kapacitetsutnyttjande ökar.

Tmau IIITÅIITUI OCH lfiUinT

Emil F~ {MSEK)

~---

660 - - - -- - - ---1- --

m ~

640

----=- ---=--

60

560 45

540 30

15

1.994 1995 1996 1997 1998 - IIITJlcmt

- RUULDT lmii,._EJTO

VLT AB 1998. KON CFRNÖ'V E.~SlK'T

INVESTERINGAR

Under 1998 genomfördes investeringar i materiella anläggningstillgångar till ett värde av MSEK 65,5 (31,9). Ökningen i investeringarna är hänförlig till VLT Press där en ny packsalsutrustning har installerats.

fiNANSIELL STÄLLNfNG

Under året överfördes MSEK 66,1 till aktieägarna, varav MSEK 53,3 via ett inlösenförfarande och ytterligare MSEK 12,8 via den ordinarie aktie- utdelningen. Den stora kapitalöverföringen under 1998 var resultatet av en analys som visade att koncernen var överkapitaliserad. soliditeten sjönk efter genomförda transaktioner men koncernens mycket starka kassaflöden och effektivare kapital- utnyttjande medförde att soliditeten vid slutet av året uppgick till hela 49 procent (51). Det egna kapitalet minskade till MSEK 235 (252).

De likvida medlen minskade till MSEK 119 (143) som en direkt effekt av inlösenprogrammet, sam- tidigt uppgick kassalikviditeten till goda 119 procent (143). Nettot av de finansiella posterna 1998 uppgick till MSEK 7,2 (5,0).

RIHTAIIUI'ET PA EGO KAPITN.. (%)

25

N "!.

Il) 2 ~

20 15·

10

1994 1995 199~ 1991 199~

1994 J.99t> l.99o :J.991 1998

•

MEDARBETARE I.JJMu MillU (MSEJ<)

Det genomsnittliga antalet medarbetare ökade

160 - - - - - - - : ::--- -

under 1998 til1949 (932). Förklaringen till personal- ~ ökningen är expansion inom Internet samt fler ^{140- - -- -} tidningsdistributörer.

Tidningarna, inklusive distributionsrörelsen, 100

sysselsätter 716 (713) och är därmed även perso- ₈₀ nalmässigt den dominerande enheten. Ur ett orga- niskt tillväxtperspektiv är Internetprojektet det mest intressanta och inom denna enhet ökade antalet medarbetare till Il (6) personer.

F A STI<;I-IETE R

Koncernens fastighetsinnehav styrs främst av lokal- behovet i den egna rörelsen. Av den totala uthyrbara ytan på cirka 27 500 m² hyrs 4 860 m² ut externt.

Fastigheternas planenliga restvärde uppgår till MSEK 128 (133). Taxeringsvärdet är MSEK 83 (78).

Liksom tidigare år har VLT låtit ett oberoende värderingsinstitut, FS fastighetsstrategi AB, utföra en värdering av fastighetsbeståndet. Vid årsskiftet 1998/99 är innehavet värderat till MSEK 133 (129).

R6REL5EMAIICINAL (%)

199~ 1~5 1996 1997 1998

1000- - - -- - - --

940

1994 1995 1996 1997 1998

60

1994 1995 1996 1997 1998

Sciuorm(%)

1994 1995 1996 1997 1998

TIDNIIIGARIIAS OMMmiNil OCH IIÖRB.SEIIDULTAT (MSEK)

~---:--

490 - - - - ·- - - 1- --

480

----·---1 ·

470 - - - -- - - - -- -- 1- --

40

420 20

1994 1995 1996 1997 1998

- OMSATTNINC - Ri!IIELSDifSIJIJAT

TIDNINGAIINA5 ANoa.

AV KDIIUIINENS OMSÄTTNINC 1998

- TmNINCAII 74,2%

ÅRET 1998

Koncernens åtta tidningar; inklusive distri- butionsverksamheten, uppnådde ett rörelseresultat på MSEK 58,8 (36,7), en ökning med hela 60,2 procent.

Tidningarnas omsättning ökade med 7,2 procent till MSEK 492,7 ( 459,8).

Koncernens största bolag, Vestmanlands Läns Tidning, liksom Trollhättans Tidning och Elfsborgs Läns Allehanda, hade sina resultatmässigt bästa år någonsin. En stark annonskonjunktur och ett fram- gångsrikt försäljningsarbete är de främsta orsakerna till resultatförbättringarna.

Vestmanlands Läns Tidning kunde visa ökad upplaga för andra året i följd till 47 000 C +200).

Annonsintäkterna ökade med 11 procent till MSEK 147 Cl32). Rörelsemarginalen förbättrades till 16,7 procent (15,2). Huvudsakligen bestod intäktsökningen av en tilltagande byråannonsering samt en ökning av antalet färgannonser.

Stormarknadspress, det tidigare inledda annons- samarbetet med fem andra dagstidningar i Mellan- sverige, har under 1998 varit fortsatt framgångs- rikt och utrymmet för Stormarknadspress plats- annonspaket i Vestmanlands Läns Tidning har utökats.

I mars blev det även klart att våra tidningar i Västmanland/Dalarna nu kan utbyta redaktionellt material med varandra.

Även Elfsborgs Läns Allehanda samt Troll- hättans Tidning, gjorde sina bästa resultat hittills.

Det gemensamma rörelseresultatet blev MSEK 14,3 Cll,9). Annonsvolymen ökade med 6 procent för de två västsvenska tidningarna. Upplagan för de båda tidningarna har dock sjunkit något.

16

Det har varit ett bra år även för dotterbolaget Ingress Media med de fem tidningarna i Västman- land och södra Dalarna. De vände ett negativt rörelseresultat på MSEK 9,9 C varav avvecklings- kostnader MSEK 5,5) till en vinst på MSEK 0,6.

Bakom framgången ligger ökade annonsintäkter och minskade kostnader.

Årets investeringar i den samlade tidnings- rörelsen uppgick till MSEK 11,1 (11,2), varav et~

nytt och effektivare prenumerationssystem utgjorde MSEK2,4.

MÅL OCH STRATEGI

Lokaltidningsbranschen kännetecknas av låg till måttlig tillväxt och en relativt låst ägarstruktur.

De fasta kostnaderna för redaktion, ledning och annonsförsäljning samt de halvrörliga kostnaderna för tidningspapper, tryck och distribution gör att skalfördelarna i branschen är betydande. Detta medför att stora och ledande dagstidningar ofta får en bättre ekonomi än ortens andratidning, vilket i kombination med att annonsörerna ofta föredrar att annonsera i den lokalt största tid- ningen har gjort att endast en tidning återstår på många orter. VLT-koncernens åtta tidningar är alla dominerande på sina respektive utgivningsorter.

Den långsiktiga utvecklingen går mot större mediaföretag som kan dela på huvudkontor ocH

förhandla effektivare med leverantörer. Den senaste trenden är att tidningarna även använder samma redaktionella material för att spara kostnader. På senare tid har konkurrens dykt upp i form av hel reklamfinansierade tidningar och även Internet kan på sikt medföra förändrade läsvanor och inne- bära ett hot mot framför allt eftertextannonsering.

Ännu så länge har dessa två hot bara haft marginell påverkan på de traditionella lokal- tidningarna. I Tidningen VLT:s utgivningsområde finns det exempelvis en grat.istidning, Västerås Tidning, som satsar hårt på a~ ta marknadsandelar.

Detta har dock haft en ringa effekt ännu så länge.

VLT AB 1998. '~"rc;:·~:NG \H

Annonsutvecklingen i allmänhet och platsannon- seringen i synnerhet, är konjunkturkänsliga och påverkas därför positivt när hushållens disponibla inkomster ökar, vilket var fallet under 1998.

Konjunkturutvecklingen är därför av stor vikt, men även nyetableringar inom handeln påverkar annonsvolymen positivt.

VLT:s strategi för lokaltidningarna är ökad

·önsamhet och kvalitet främst genom offensiva

l

· satsningar på utveckling och utnyttjande av skal- fördelar genom samordning av administration, service, upphandling och viss redaktionell 'i'roduktion. Exempel på detta är editionssarnametet

·mellan Sala Allehanda, Avesta Tidning och Fagersta- Posten som startade under året och som beräknas få ökat genomslag under de kommande åren.

UPPLAGOR OCH AN NONSER 1998

Medelupplagor Annonsvolym

(ex} %98 ^(spm) %98

Vestmanlands Läns Tidning 47038 +200 17 506 +10,7%

Trollhättans Tidning 17144 +31 5 829 +6,8%

Elfsborgs Läns Allehanda 13 446 -36 4 728 +7,7'lo

Arbogn Tidn.ing 4102 -9

Bärgslagsbladet 9BB9 +56 4 343 -2,4%

Sala Allehanda 9834 +354 2 623 -2,7%

Fagersta-Posten 8911 +14 2 256 -1,4%

Avesta Tidning 8942 +2 2364 +0.3%

U9306 +612 39 649 +5,9%

1'6RTA r 1\T

l konc:emen ingår det åtta dagstidningar. Deo dominerande tidningen och tillika koncernens ursprung är Vestmanlands Läns Tlllning, belägen i Västerås.

Två tidningar finns i Västsverige, resterande . fem tidningar återfinns i övriga Västmanland samt i södra Dalama. Upplagan för koncernens tidningar under 1998 uppgick till 119 306 (118 6941.

•

17

Samtidigt måste lokaltidningarna befästa sin ställning på orten och fortsätta att utvecklas för att klara konkurrensen från bland annat nya medier.

I syfte att finna nya kundgrupper genomför Vest- manlands Läns Tidning projektet Nya Läsare.

Satsningen riktas mot människor som av oBka anledningar inte har en dagstidning. Projektet har, en tidshorisont på tre år och kommer kontinuerligt att utvärderas.

Tillväxten i tidningsbranschen är låg, endast något högre än samhällets tillväxt i övrigt. Istället måste tillväxten komma genom förvärv. En ökning av koncernens storlek kan ge långsiktigt god lönsamhet genom skalfördelar.

Ännu syns inga tecken på en försämrad tidningskonjunktur. Låg inflation, låga räntor, potentiella skattesänkningar för låg- och medel- inkomsttagare och ökade disponibla inkomster borde kunna leda till en fortsatt ökande inhemsk privatkonsumtion.

Väner,sborg- Trollhättan

Avesta

F~gersta

Sala -Västerås

~--Köping

Arboga

f

Ms•• ANNONSVOLYM

1000 SPALTMETER

280--- - - -- - - -- - = - -

~994 1995 1996 1997 1998

- AIINONSINTiiiTOI - AIINONSVOIYII

TIDNINQSINTAim:R OCII UPPlAGA UPPLAGA

Ms.K 1000 '-"

130- 125.

1994 1995 1996 1997 1998 - TIDNIIICSINTAKnlt

- UPPlAllA

E:l.EJmroNISKA MEDIEIIS OMSÄTJNING OCII IIÖREL.SOESULTAT (MSEK)

30- -- -- - - -- -- - - --

.... ....

"'

10

""

~ ~

o

-10

·20

1994 1995 1996 1997 1998

- OMSATJNINO - Rilllrl.sEIIeuLlliT

EI.E'KTIIONISKA MllliOS ANDn.

AV IUINCEIINENS OIIISATJNINI: 1998

E:l.EJmroNISKA MillER 3,0%

ÅRET 1998

Elektroniska mediers omsättning steg med 15 procent till MSEK 20,0 (17 ,4) och rörelseförlusten minskade till MSEK -1.,6 (-2,9). Intressebolagen TV Bergslagen och RadioHästen visade 1998 för första gången positiva rörelseresultat under mycket stark intäktsökning. Internetsatsningen, som under 1999 samlas under namnet Leanback Sweden AB, ökade sin omsättning till MSEK 3,2 (1,4).

Bra Radio i Västerås AB, som driver radiostationen Rix 106,1 i Västmanland, utvecklades väl under 1998 och försälj- ningen ökade till MSEK 9,4 (8,2). Rörelseresultatet steg till MSEK 0,8 (0,6). Omsättningen i TVCheck AB, VLT:s företag för mätningar av TV-reklam minskade till MSEK 7,4 (7 ,8) och rörelseresultatet minskade något till MSEK l, 8 (1,9). Efterfrågan på reklammätningsuppdrag var fortsatt stark under 1998, men TVCheck tappade en del av sina kunder på grund av ökad priskonkurrens under fjärde kvartalet.

RadioHästen, där VLT:s ägarandel är 30 procent, ingår i Mix-Megapol-nätet i Dalarna och har en stark position på den kommersiella radiomarknaden.

Försäljningen steg under 1998 till MSEK 9,0 (5,0) inklusive riksreklam och bolaget visade en för- bättring i rörelseresultatet från MSEK -2,1 1997 till MSEK 0,1 1998. Intresset bland annonsörer att investera i radioreklam har ökat i takt med att mediet funnit sin plats som en naturlig del av före- tagens marknadsföring. Den kommersiella radion har varit framgångsrik i att attrahera unga människor vilka är en attraktiv målgrupp för annonsörerna.

18

TV Bergslagen, som ingår i det lokala TV4-nätet, ägs till 49 procent av VLT. Rörelseintäkterna ökade tack vare en god annonskonjunktur för lokal TV- reklam till MSEK 21,3 (14,5) och rörelseresultatet förbättrades till MSEK 2,1 (-3,5). Särskilt stort har intresset varit för de tre minuter prime time i TV 4:s rikssändningar som TV Bergslagen erbjuder varje dag. Sammanlagt erbjuder TV Bergslagen 12 reklamminuter per dag. Den teknik som möjliggö geografisk uppdelning av reklaminslag i bolagets sändningsområde har också bidragit till den öka- de försäljningen.

Internetverksamheten, Leanback Sweden ~

fortsatte att expandera under året även om intäk- terna ännu är små i absoluta taL Under 1998 ökade omsättningen till MSEK 3,2 (1,4). Rörelse- resultatet var negativt, MSEK -2,5, även under 1998 eftersom satsningen på Internet drog fort- satta utvecklingskostnader.

VLT Media äger 9 procent i utvecklingsbolaget CityGate som under året bland annat tagit fram en välbesökt jobbsökarsajt på Internet - smartjobb.se.

VLT:s dagstidningar använder CityGates Internet- tjänster främst på sina lokala annonsmarknader där stora synergier finns. CityGate kommer under 1999 att lansera bland annat den omskrivna reklamfinansierade fondanalystjänsten, fondstar.se som utvecklats i samarbete med det amerikansk~. 1 fondanalysföretaget Momingstar.

f

VLT AB 1998. f·i__I?-K:CRON12K~\ MEDIER

MÅL OCH STRATEGl

Enligt reklaminstituet IRM väntas annonseringen i radio, TV och på Internet fortsätta växa under 1999. Den starka tillväxten och snabba tekniska utvecklingen gör att branschen omstruktureras.

Radio- och TV-bolagen går alltmer mot nationella nätverk för att utnyttja skalfördelar i produktion och försäljning. Digitaliseringen av dessa medi~r kan ytterligare förändra strukturen i framtiden.

Det gäller för VLT att skaffa sig framskjutna posi- tioner på marknaderna för nya medier för att ha en stark ställning när delar av branschen mognar.

Intäkterna inom Internetdelen väntas fortsätta att öka snabbt. Parallellt med konsultverksamheten har en rörelsegren (adx.nu) som distribuerar Inter- netannonser, så kallade banners, bildats. Banner- marknaden befinner sig i en period av stark tillväxt och Internet tilldrar sig ett allt större intresse från reklamköparna. Internetmarknaden kännetecknas av snabba kast och det är viktigt att hålla en hög beredskap och vara öppen för nya ideer för att lyckas på denna framtidsrnarknad.

VLT kommer därför att fortsätta att satsa på utveckling av Internet.

~ D R T F l<' 1 A

Elektroniska medler består av Internetföretaget Leanback Sweden, Bra Radio med radiostationen Rix 106,11 Väsbnanland, TVCheck som mäter och granskar TV-reklam samt intressebolagen RadioHästen 130 procent), lokal-TV stationen TV Befgslagen 149 procent) samt lntemetutvtckllngsbolaget CityGate 19 procent).

19

VLT har goda förutsättningar för att nå en stark och stabil tillväxt inom elektroniska medier eftersom koncernen har goda och långvariga relationer med reklamköpare och mediaanvändare.

Dessutom finns tillgänglig kompetens och centrala funktioner som försäljning och administration fullt utbyggda inom VLT. Koncernens starka kassaflöden är också en konkurrensfördel som kan användas för att expandera den investerings- krävande Internetverksamheten. Detta kan innebära bland annat förvärv av till exempel företag eller personal med spetskompetens.

OMsÄTTNING ocH RÖRELSERESULTAT

Omsättning Rörelseresultat

1998 1997 % 1998 1997 %

Leanback 3,2 ~4 1Z8% -2:> ^{-Z -25%}

Bra Radio 9,4 8,Z 15% 0,8 0,6 33%

TV Check 7,4 7,8 -5% L8 ~ -5%

RadioHästen

(30%) 9,0 5,0 80% O) -2,1

TV Bergslagen

(49%) Z~3 14,5 47"/o Z) -3,5 CityGate

(9%) -0,9

-i

MJJor. RUAB

l'lrrciCERIERNAS OMSÄllllliG OCH IIÖRELSERESULTAT (MSEK)

165 35

~ ~

160"" ~ 30

1994 1995 1996 1997 1998

-O~ING

- RliRELSERDULTAT

l'lrrciiEIIEIINIIS ANOEI.

AV KOIICERNDIS OMSÄTTNINC 1998

TIII'CICERIER 22,4%

VLT AB 1998. lR'fC!O R lER

ÅRET 1998

Externa intäkter i VLT:s tryckerier, ex- klusive reklamskatt, uppgick till MSEK 148,9 (140,0). På grund av installations- kostnader för den nya packsalsutrustningen, högre personalkostnader och något högre råvarupriser minskade rörelseresultatet till MSEK 10,5 (10,8).

Tryckeriet i Västerås fick i december 1998 en order värd cirka MSEK 35 från KF Stormarknader att trycka direkt- reklam för stormarknaderna OBS1, Robin Hood och Prispressaren. Ordern innebär att omsättningen i VLT Press i Västerås ökar med nästan 20 procent.

Trollhättans Tryckeri slutar i mars 1999 att trycka Metros Göteborgsupplaga.

Sammantaget innebär förändringarna att omsättningen för VLT:s tryckerier bör öka med drygt l O procent.

Omsättning hänförlig till kunder inom VLT- koncernen uppgick under 1998 till MSEK 72,2 (65,7) vilket innebär att 33 procent (32) av den totala omsättningen på MSEK 221,1 (205, 7) utgjordes av interna koncernuppdrag.

Investeringarna i VLT Press uppgick under 1998 till MSEK 47 (15), en ökning som främst beror på ny packsalsutrustning som togs i drift i september.

Utrustningen ger en ökad säkerhet och förbättrad produktionskapacitet avseende trimning, ibladning, adressering och kvartsfalsning online. Buntadres- sering har också möjliggjort en effektivare produktion av tidningar och direktreklam. Med möjligheten att buntadressera står också VLT Press väl rustat för framtida order eftersom det är sannolikt att andelen adresserad direktreklam kommer att öka.

1 \ l l l . \ FAlCIA

Affärsområdet VLT Press består av VLT Press i Västerås och TrollhäHans Tryckeri. Båda bolagen trycker

VLT-koncernens egna tidningar 133 procent av kapaciteten!

samt utför tl)'ckuppdrag it externa kunder.

20

MÅL OCH STRATEGI

Tryckeribranschen karaktäriseras av stora, fasta investeringar, vilket innebär att skalfördelarna är betydande. Priskonkurrensen är hård, eftersom den uppbyggda kapaciteten ofta är oförändrad under många år. Differentiering, och därmed möjlighet att skapa bättre marginaler, sker främst genom att ytterligare addera service och tjänster (färg, ibladning, adressering, trimning m m) od genom den geografiska placeringen av tryckeriet.

Offsettryckerierna i Sverige ägs ofta av medie- företag med starka kassaflöden, som investerat i egna tryckerier för att tillgodose sina egna behov, Överskottskapaciteten säljs sedan på spotmark- naden, inte sällan till marginalkostnad. Detta har i sin tur lett till att lönsamheten i tryckeribranschen generellt sett är svag, även om det finns ett mörker- tal beroende på att få mediaföretag särredovisar sina resultat från tryckerierna. VLT Press har en rörelsemarginal på 5,5 procent, vilket är bra ur ett tryckeriperspektiv, men det finns mer att hämta i form av ytterligare högre servicegrad och speciali- serade tryckuppdrag,

Konkurrensen på marknaden hårdnar successivt och många har investerat i ökad färgkapacitet och mer avancerade tekniska lösningar. Detta har inne- burit att kvaliteten generellt sett har ökat och understryker vikten av att följa med i den teknisk&

utvecklingen för att kunna leverera mervärde till kunderna. VLT Press arbetar nära sina kunder i ett partnerskap, där kunderna också kan få stöd i den digitalisering som pågår i branschen. VLT Pres~

skall fortsätta att stärka sitt varumärke genom en ökad kundfokusering och genom att utveckla säljorganisationen ytterligare.