• No results found

J\ redo\tisni Autoliv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "J\ redo\tisni Autoliv"

Copied!
58
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Autoliv

J

o

\ rsredo\ti sni na _. 2C iQL~

(2)

Formell årsredov1sn1ng 17 Koncernöversikt 28 Ledningens utlåtanden 29 Koncernens resultaträkning 30 Koncernens balansräkning 31 Koncernens kassaflödesanalys 32 Koncernens egna kap1tal 33 Noter till koncernräkenskaperna 47 Rev1sorernas berättelser

v . .\~ Vi'~!CH4 iir ai1 drastiskt rr.:nska riske11 rör trafikolyckor, förolyc!<2de och s!<a.dacie i ti"2fiken.

v4.~ AFF.Ä.HSICt är atLL•lveckla, ·;:illver!<a och sälja avam:erade bilsäl<erh e [ssysiem.

11 . .\R STR.A.'TEW är att vara biltillverka;·!'"l&S förstah8.ndsval inom bilsäkerhet ge 110m:

• Tekniskt ledar3kap

• l(omplett syst8mkur.ilande

• ProdukLer och sysiem med överlägsen

kundny~ta

Kostnadse"lfe~<.tivitet

• Enastående kvalitet

• Global iäckning

• Enaståeilde ~e;·vice och kundstöd

• iVIålme.:J'tetna oci: motive:e.de modarbe·lare

V.ÅRA GAUNDVÄROEFtiNG4F!. .~1':1:

Uv Vår passion är att 1·ädda !iv

Kunde~ Vi skaper nöjda !<unde;- och gsr

·(rafikanterna mervärde Medarbetare Vi tar ans'Jar för våra medar-

betares utveckling, kompeiens och kreativa potential

lnnov::xtion Et" .IK

Kultur

Våra drivk.-c.ftei· äi ständig fcrbättrir.g och r,ytänkande Vi styrs BV hög etik och iar 32mhällsansvar

Vår gru'ld är globalt tänkande och lo!<c.l h8.ndlingskraft

LÄS.A.t-iVHiliiNG.A.R

Autoliv är ett amerikanskt bolag och fr'5ljer god redovisningssed i USA dvs Generally Accepted Accounting Principles (U.S. GAAP).

Denna {Jrsredovisning inneMI/er ocks/'1 ett flita/ uppgifter som inte fr'5!jer U.S. GAAP. Ledningen anser att detta kan underlätta investerares analys av trender i bolagets affärsutveckling.

Investerare bör uppfatta denna information som ett komplement snarare än en ersättning för motsvarande uppgifter redovisade enligt U.S. GAAP. Alla monetära värden uttrycks i U.S. dollar om inte annat anges.

Data om marknader och konkurrenssituation är Autolivs egna bedömningar baserade pli eget och konkurrenters orderfl6de samt på fordonstillverkarnas och myndighetemas offentliggjorda planer.

"Vi", 'koncernen" och "Autoliv" refererar tiii.Autoliv lnc. • enligt definitionen i ·Konsolideringsprinciper• pli sid 33. Beträffande ansvar för framåtsyftande information se Safe-Harbor statement enligt The Private seeurities Litigation Reform Act of 1995 pil sid 18.

:4

(3)

Sam manfattning 2004

Rekord för försäljning, vinst och kassaflöde USD 2004 2003 Ökning

• Stark marknadstillväxt för sidakrockkuddar Försäljning (miljoner} 6.144 5.301 +16%

Rörelseresultat (miljoner) 513 427 +20%

Ökade marknadsandelar inom Nettoresultat (miljoner} 326 268 +22%

säkerhetsbälten, elektronik och rattar

Resultat per aktie 3,46 2,81 +23%

Snabb expansion i Asien Kassaflöde från verksamheten (miljoner) 680 529 +29%

Betydande återköp av aktier och Räntabilitet på eget kapital (%) 13,2 12,2 +8%

utdelningshöjningar Utbetald utdelning (miljoner) 70 51 +37%

FÖRSÅLJNING Under 2004 fortsatte koncernens försäljning att växa fortare än tillverkningen av lätta tordon i Triaden, dvs Europa, Nordamerika och Japan. Den redovisade försäljningen ökade med 1696 t/116.1 miljarder USD och den organiska tillväxten med 896, trots att bilproduktjonen pJ. dessa -Auto/ivs viktigaste-marknader stagnerade. Sedan ftr 2000 har Autolivs försäljning (inklusive f6rvärv och valutaeffekter) växt med nära 5096, jämfört med en nedgAng pt} 496 för bilproduktionen i Triaden.

VINST PER AKTIE Aterhämtningen tron 2001 fortsatte under 2004 och vinsten per aktie (efter tull utspädning) nådde rekordn/vAn 3,46 USD, en ökning trAn 2003 pA 23%. Under 2001 påverkades resultatet av en nedgång i bl/produktionen, höga råvarukostnader och negativa valutaeffekter. "Jämförbart"

visar resultatet beräknat enligt samma redovisningsprinciper för alla !lr och exklusive jämförelsestörande poster 2001.

KASSAFLÖDE Under 2004 fortsatte rörelsen att generera ett kassaöverskott pJ. över en halv miljard USD och nådde en ny rekordnivå på 680 MUSD.

Efter aniiJggningsinvesteringar förbättrades kassaflödet från 2003 med 3096 till 368 MUSD. Detta kassaöverskott användes för att minska skuldsättningen (186 MUSO), !lterköp av egna aktier (144 MUSD) och utdelning (70 MUSO).

MUSO 7 CXXJ 6CXXJ SCXXJ 4CXXJ 3CXXJ 2CXXJ 1 000

o

FÖRSÄLJNING

2000 2001 2002 2Q03 2004

Fakturerad försäljning MUSD

Produktlon $/lätta fordon i USA, Europa och Japan

&Yawl- 70 60 50 40 30 20 10 o

VINST PER AKTIE uso

3,5

3,0

l

-

l

2,5 -

2,0 1-- l

1,5 1

1,0 0,5

o. o

...-

L' l l l -

~ U. l

l l l -

2000 2001 2002 200l 2004

Rapportomt Jämförbert

KASSAFLÖDE loUSD

700 600 500 400 300 200 100

o

2000 2001 2002 200l 2004 Kassaöverskott

Anläggningsinveeterlngar, netto

H

AUTOLIV 2004

l

5

(4)

v UKTER

Avancerade bilsäkerhetssystem

#'.'~~··:~·~i ~~r~;---~ .,-~::::.}·;,;_-;_ ·;~·-::' L2 t.~~:).:··~ ;:; :~\!l ."~i?:· :·r·~ ~::.;:· .. ";r~ i ~~r:;~~ ~g p s n C" r_~~:~!',:.

:t

~ !J;~..: f; .. ~ :r~.·.~ ~i+.:~;:··:;: :1.:: ~ ~. ~"; ~ ~ :.z . ~·1 ·,::~ .:·:~;r-;}_::~-:~:_.; •:,_;_; ~~->Pi"", ~!~~l f-u~.'~~~t'tc c:tt ~a:j{::A :l~Vd~~~~~L·.-~ .. ~~ o);):·i L',,.·f'·. :--.~'".\..~~-t-:~.~~:­

·n-~J~~J:..:·:r-~:nJ !l-~:',/" ;::,-:~~·:: ~::~~~:nr;-:'"ti_(_:-;3 . ..: .. 1\.~(~r .~.~Ul~.: 2~· :7:·(~: a;:·.~m;·:-~i :;~ ~ .. 1~· :·~:·f r:~;:i:~C~-!'·4:~ ,-.<;;.:-

::t.th.J~:- r.r ... · dtt ·:·.,~-:;(~-~t:-;_.~~ C:·-.Jh ~-.. ;.:;~-;, ~::-.''(' ... L~;;~~-;:~~(.~ c~:-~-~i'~i:;·.;:t:p:"',;).j~~~t~i·!·t~:! l-:r·( .. :. !.),_:.t~;:·.-~!\·.

( 1 .

Passagerarkrockkudde

J

Beräknas minska risken för dödliga skador i frontalkollisioner med ungefär 20% (för bältade passagerare). Kud- den blåses upp på 50 millisekunder, halva tiden av en ögonblinkning.

Motståndskraften i kudden anpas- sas till kollisionen tack vare en gas- generator med två laddningar. Vid mycket kraftiga kollisioner utlöses båda laddningarna.

( 2.

Krockkuddegardin

J

Beräknas minska risken för dödliga huvudskador med över 50% vid sido- kollisioner för passagerare som sitter vid den intryckta sidan. Kudden blåses upp fyra gånger snabbare än en ögon- blinkning. Denna krockkuddetyp upp- fanns av Autoliv 1998. Krockkudden tillverkas med Autolivs patenterade vävteknologi som innebär att kudden vävs direkt i ett enda stycke.

( 3.

Styrenhet

)

Oen elektroniska kontrollenheten för säkerhetsbälten och krockkuddar, ACU (Airbag Control Unit} sitter väl skyddad i mitten av bilen. Denna "elekt- roniska hjärna" avgör om och exakt när de olika bältessträckarna och de olika krockkuddarna ska träda i funktion.

Den centrala styrenheten innehåller en krocksensor och en mikroprocessor.

l dörrarna finns satellitsensorer som reagerar vid sidokrockar.

Med information från fyra sensor- er styr kontrollenheten 15 tändare i de nio krockkuddarna och de fyra bältes- sträckarna. De smarta frontalkuddarna som kan utlösa i två steg har dubbla tändare.

3

l

AUTOLIV 2004

( 4.

Knäkrockkudde

J

Idag när krockkuddar och avancerade säkerhetsbälten räddar många liv, blir det allt viktigare att också minska knä- och benskador så att människor inte bara överlever utan också kan gå och leva ett normalt liv efter en krock.

Knäkrockkuddar skyddar både knän och lårben. Om passager- aren inte använder säkerhets- bältet förstärker också knä- krockkudden skyddet från frontalkrockkudden.

Knäkrockkudden blåses upp på 40 millisekunder. Knä- krockkuddar introducerades av Autollv 1996.

( 5.

Bilratt

Många biltillverkare köper förarens frontalkrockkudde och bilratten som ett paket, som är lätt att montera i bilen utan onödiga skruvar. Detta sparar dessutom material och minskar vikten.

Dessa paketlösningar introducerade Autoliv 1995.

Till Peugeot 407 levererar Autoliv både standardratten samt en läder- klädd sportratt

( 6.

Förarkrockkudde

J [ ?.

Bröstkorgskudde

J

Frontalkrockkudden för föraren beräk- ~---~

nas minska risken för dödliga skador i frontalkollisioner med ungefär 25% (för bältade förare} och för allvarliga huvud- skador med över 60%.

Förarkrockkudden i nya Peugeot 407 är försedd med Autolivs senaste uppfinning, en krockkudde som blåses upp till antingen 45 eller 65 liters volym beroende på hur allvarlig krocken är.

Bröstkorgskudden introducerades av Autoliv 1994 och beräknas minska risken för allvartiga bröstskador vid en sidakrock med ungefär 25%.

Kudden blåses upp åtta gånger snabbare än en ögonblinkning.

l den nya Peugeot 407 är dessa sidakrockkuddar standard l framsätet och tillval l baksätet.

(5)

( 8.

säkerhetsbältessystem

J

Autoliv hartillverkat säkerhetsbälten ända sedan 1956.

Moderna 3-punktsbälten beräknas minska riskerna för allvarliga skador vid frontalkrockar med 60-70%.

l Peugeot 407 har alla bälten utom mittenbältet bak två säkerhetshöjande komplement:

Bältessträckare som blixtsnabbt spänner bältet upp till 15 centimeter i början av en krock tack vare en liten pyroteknisk laddning. Därigenom påbörjas skydds- funktionen så snabbt som möjligt och risken minskar att den bilåkande fångas upp med ett ryck som kan ge revbens- skador.

Autoliv introducerade bältessträckare 1989.

Belastningsbegränsning som 1 kombina- tion med bältessträckare minskar risken för livshotande bröstskador med ungefär 75%

vid frontalkrockar.

För att minska belastning på bröstkorgen släpper belastningsbegränsare efter litet på bältesbandet under själva krocken. Istället fångas den bilåkande upp på ett skonsam- mare sätt av frontalkrockkudden.

Systemet introducerades av Autoliv 1995.

AUTOLIV 2004 l ~

(6)

r

VO il MN ENTAR

Den starka förbättringstrenden fortsatte

Bäste aktieägare!

De positiva trenderna fortsatte och 2004 blev det bästa året någonsin för vårt fö- retag. Trots en stagnerande produktion av lätta fordon på våra viktigaste mark- naderökade

- Autolivs försäljning med 16% och med 8% exklusive valutaeffekter och för- värv

- nettoresultatet med 22% och - vinsten per aktie med 23%.

Sedan 2001 har försäljningen stigit med över 50% och den organiska tillväxten varit 22% (dvs försäljningsökningen ex- klusive förvärv/avyttringar och valuta- effekter), trots stagnerande bilproduk- tion på våra viktigaste marknader. Under samma period har nettoresultatet och vinsten per aktie tredubblats, även efter justering för engångsposter.

Räntabiliteten på eget kapital har nu nått 13% vilket är dubbelt högt som under 2001 (se diagram på nästa sida).

Nu ligger räntabiliteten till och med hög- re än under rekordåret 1997, när vår bransch fortfarande gynnades av 1990- talets "krockkuddeboom".

En annan viktig förbättring är kassa- flödet, som nådde 377 MUSD före finan- siering, jämfört med 253 MUSD 2003.

Detta innebär ett fritt kassaflöde på 9%

i relation till Autolivs genomsnittliga börs- värde under 2004 på 4 miljarder USD.

Vi har använt det starka kassaflödet

6

l

AUTOLIV 2004

till att skapa aktleägarvärde. Vi har höjt kvartalsutdelningen per aktie med över 170% under de senaste två åren, inklu- sive utdelningen för det andra kvartalet 2005. Dessutom har vi skapat aktieägar- värde genom att investera 320 MUSD se- dan 2000 i återköp av Autolivaktier till ett genomsnittspris på 27,61 USD. Vid slutet av 2004, när vår aktie stängde på 48.30 USD, låg börsvärdet på denna investe- ring över en halv miljard dollar.

STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN Kundmix

Under de senaste fem åren har vi satsat hårt i Asien, Inte minst i Japan, Sydkorea och Kina. Det har gett oss en marknads- andel i Japan på 20%.

Lika viktigt är den gynnsamma kund- mix som vi skaffat oss globalt tack vare denna expansion (se diagram på nästa sida). Många asiatiska biltillverkare har etablerat produktion i Nordamerika och Europa och tar nu marknadsandelar från våra traditionella kunder.

För Autolivs långsiktiga framgång är det därför avgörande att denna strategi har lyckats.

Marknadsmix

Våra investeringar i Asien är också viktiga därför att bilproduktionen i denna del av världen växer mer än dubbelt så fort som bilproduktionen i Västeuropa och Nord- amerika. Redan 2005 förväntas Asien bli den ledande bilproducerande regionen 1

världen, större än både Västeuropa och Nordamerika.

Det genomsnittliga säkerhetsinnehål- let i asiatiska bilar är fortfarande mycket mindre än på våra traditionella marknader.

Men allt fler bilar i Asien förses med av- ancerade säkerhetsbälten, frontalkrock- kuddar och även sidokrockkuddar. Som en konsekvens växer den asiatiska bilsä- kerhetsmarknaden mycket snabbare än våra traditionella marknader. Redan före detta årtiondes slut kan därför den asia- tiska marknaden bli den största i världen för bilsäkerhetsprodukter.

Vår position i denna region och vår överlägsna globala täckning kommer då att bli en stor konkurrenstillgång.

Kostnadsnedskärningar Vår strategi att flytta produktion till låg- kostnadsländer har varit avgörande för att möta prispressen från kunderna.

2004 stängde vi vår holländska sam- mansättningsfabrik och beslöt att flytta den återstående tillverkningen av säker- hetsbälten från Sverige till Estland.

Vi har nu 35% av våra medarbetare (och 39% av de fast anställda) i lågkost- nadsländer, jämfört med 31% för ett år sedan och mindre än 10% för sex år se- dan, när vi inledde vår utflyttning av pro- duktionen (se diagram nästa sida).

Forskning och utveckling l linje med vår strategi fortsatte vi att in- vestera kraftigt i forskning och utveckling.

(7)

Under 2004 ökade dessa kostnader med 21% till att motsvara 6% av försäljningen jämfört med 5,8% 2003.

Vi lanserade världens första asymmet- riska förarkrockkudde som ingår i en helt ny bilrat t. Tack vare att denna ratts mitt- del är fast behöver förarkrockkudden inte längre vara rund utan kuddens form kan optimeras för att ge bästa möjliga skydd (se sidan 13).

Marknadstillväxt

Vi fortsatte också att bygga ut tillverk- ningskapaciteten, främst för sidokrock- kuddar, då efterfrågan var särskilt kraf- tig för krockkuddegardiner. Försäljningen ökade med 50% under året.

2004 föreslog den amerikanska re- geringen nya regler som i praktiken gör krockkuddegardiner obligatoriska i alla nya bilar från och med 2011. Vi förväntar oss därför att tillväxten för denna pro- dukt fortsätter under hela återstoden av detta årtionde.

PLANER FÖR 2005 Under 2005 kommer vi fortsätta stärka vår närvaro på de asiatiska marknader- na. Vi kommer att bygga tre nya fabriker i Kina, för rattar, elektronik respektive mik- rogasgeneratorer. En av våra nuvarande fabriker i Kina kommer dessutom att byg- gas om för bilsäkerhetsbälten för export tiii Äu:;uaiien, r.:orea ovrl at~ara nögKosr- nadsländer i regionen.

Under 2005 kommer vi att både för- svara och stärka vår konkurrenskraft inom kärnområdena för passiva säker- hetssystem och flytta fram Autolivs posi-

tian inom Of'Y1rådet aktiv säkerhet. Vi pla- nerar till exempel att lansera vårt första betydande aktiva säkerhetssystem, som blir ett system för mörkerkörning baserat på en värmekänslig kamera. Inom passi- va säkerhetssystem kommer vi också att lansera en ny produkt, en krockkudde- gardin for cabriolet-bilar.

Vi kommer också att gradvis minska antalet underleverantörer från över 2.000 till mindre än 500, i takt med att existe- rande kontrakt löper ut.

Utflyttningen av vår egen produktion till lågkostnadsländer kommer att fort- sätta, särskilt till Mexiko, Rumänien och Kina. Men numera finns den största be- sparingspot:mtialen i att också utlokali- sera komponentförsörjningen tilllågkost- nadsländer.

Ett ytterlinare sätt att minska kostna- der är att reducera antalet produktvari- anter. Inom exempelvis bältesområdet siktar vårt nJJvarande femårsprogram på en femtioprocentig minskning av antalet produktvarianter.

Slutligen kommer vi att fortsätta inves- tera i ytterligare produktionskapacitet för krockkuddegardiner, som ett svar på de förväntade nya reglerna l USA för sido- krocksskydri.

UTSIKTER

Under 200!: beräknas produktionen av lätta fordon öka mindre än 1% på våra största marknader, Nordamerika, Väst- europa och Japan. Den modell- och kundmix som har gynnat oss de senaste två åren, bör fortsätta att ge oss stöd i Nordamerika där de asiatiska tillverkarna

V KOMME HAO

väntas ta ytterligare marknadsandelar.

Europa och Japan sker emellertid inga introduktioner av nya högvolym bilmodelc ler som var fallet under 2003 och 2004.

Efterfrågan på krockkuddegardiner förväntas fortsätta att vara stark. Ök- ningstakten i försäljningen kommer emel- lertid att avta efterhand som försäljnings- volymerna stiger.

Valutaeffekter kan komma att bidra med 4% till försäljningsökningen, förut- satt att de nuvarande växelkurserna be- står.

Detta innebär att vi räknar med att kunna fortsätta växa snabbare än mark- naden, men tillväxtstakten blir inte lika snabb som under 2004 då vi växte or- ganiskt 8% snabbare än bittillverkningen i Nordamerika, Europa och Japan. Vi bör kunna fortsätta att ta marknadsandelar och därmed nå vårt mål att öka försälj- ningen snabbare än tillväxten av bilsäker- hetsmarknaden.

Även om vi klarar av att ytterligare trimma våra interna kostnader (vilket jag är övertygad om att vi kan) kommer hög- re priser stål och andra insatsvaror att äta upp det mesta av de interna bespa- ringarna, i det korta perspektivet.

Slutsatsen är att vi tror att vi kan slå ett nytt försäljningsrekord 2005, men det kommer att vara svårt att förbättra rörelsemarginalen ytterligare, i varje fall så länge priserna på råvarumarknaden fortsätter att stiga.

~k/d,tu~0$,4-.z

Lars Westerberg ( /

LÖNSAMHET Räntabiliteten pA eget kapital och sysselsatt kapital har successivt f6rbllttrats sedan 2001 och nådde 13% respektive 16% under 2004, vilket är rekord för det •Nya• Autoliv som startade 199Z

EXPANSION l LÅGKOSTNADSLÄNDER Totala antalet medarbetare har 6kat med 33% sedan 1999 till närmare 40.000 medan törst1/jningen har vllxt med 61% under samma period. Denna kraftiga försäljningsökning har llstadkommits trots att antalet medarbetare i högkostnadsländer. som lir de dominerande marknaderna för bilsäkerhetsprodukter. minskat med 8%. Autoliv har nu 35% av alla sina sysselsatta i lågkostnadsländer jämfört med 31%

2003ochmindreän 10%1999.

FÖRSÄLJNI NGSMIX Aulalivs försäljningsmix har f(jrbiJttrats sedan 2000 genom ökade satsningarna i Japan och andra asiatiska länder. Nu svarar de snabbväxande marknaderna i •övriga världen• (huvudsakligen Asien exklusive Japan) för 10% av intäktemajämf6rt med 5% 2000. Autolivs beroende i Nordamerika av 'Big 3' (GM, Ford och Chrysler} har minskal frän 22% av försllljningen till 16% under samma period. Förändringen i kundmixen beror också pA dollartörsvagningen.

LÖNSAMHET

%

18 r----.----,----.---,,---,

15 ~--~----~--~~ . . ~~~

2roJ' 2001" 2002 2003 2004

1l Justeratför äoch.de redoYisningregler

Räntabilitet på syssolsatt kapital Räntabilitet på eget kapital

EXPANSION l LÅGKOSTNAOSLÄNDER

Ani!O

-Ila

För5ålj1ilg uso

50 000 , - - - , - - - , - - -, -- - . -- - , -- --, 7 000

o 000

1 999 2[X)J 2001 2002 2000 2004 Sysselsatta i ~kostnadsl!!nder

Sysselsatta l högkostnadslärder Försäljning

FÖRSÄLJNINGSMIX

ÖVr~a världen

Europa

&Japar

AUTO~IV 2004

l

7

(8)

V·~AO ES K APA NO

Att maximera uthålligt kassaflöde

/~:.:t~:!vs v.~:~-c~{~·tk~.::~n:~s ;:.•r:;-.J•zr:.r~ t,,;\.L~3t:~~"F:i" ~J,i~ !g~~~~~i~~ri·~::f~: t.;·~-;;r!~t ~~F.:-~~~-~ .. r:Dd~~~ (:~fte -~-~~·,~-~ ... -~j~t ~t:=~i·

·ie:n . ..-t.f'i~.t~r.:n;~~.r ~r~'i: :~~·;~:.~i~. k::;~~kn;::~:::~t·c·f·t~d~. ~~~~9-::!i~:!1C:?.~· ,;;~; P.~'\·;:~-~--r~~-;r~!·:t~'-~ r--~~; f!'i:~-J;~t --~;'.::r. .. , ~on:~ ~;1r:~r~

:"<::t?1 'ferist:~,~~a ~·t-~~ v:.1x:~ ~Je~:-~ "t.:t~v~x:;. ~n ,~_::~r~~.HJ~-~~-~tL\~i;·i.n-':~r.. f!~~~-~-3 0:! ~ )-U~;-~:~:n. \/i ~~ .. ~;·n,:~~c~!'-~ där~~ö;·· ; ;~7t ~-~:t Ö~~:;_ Vif"~~·t:en f~O!' ~~{~:i~ ~r~~·rrt.:r~~;;;·~ !:F!~TI '/~ ~(:j(:;~" ';sz:r.e-,:-~38. .:.;~-1(~ :{~1:~i-~r:rr!~tt; ~;:'C:1 ~([ ;-~~-~-~--~'f~f ~t.~ trt .... 1"1)~-r-6 _ _.,\l!·j.:":·~ iVS ·;.: ~ ~-·/5:\'( .J~ ~·(,:>l"·rt !:i. J

T l LLVÄXTMÅL

Ett av Autolivs mål är att försäljningen skall växa snabbare än vår marknad, dvs den globala bilsäkerhetsmarknaden.

Detta mål har uppnåtts årligen under en längre period. Sedan 1997 (då det

"Nya" Autoliv startade) har marknaden ökat med i genomsnitt 5% per år, med- an koncernens försäljning har ökat med 1 0% och med 6% exklusive förvärv, av- yttringar och valutaeffekter.

l antalet sålda enheter växte både marknaden och vår försäljning snabbare, men en del av marknadens och Autolivs tillväxtäts upp av den ständiga prispres- sen på bilkomponenter.

Marknadsandelsvinster Vi är väl positionerade för fortsatt tillväxt även om vi inte alltid kommer att kunna växa snabbare än marknaden.

Autoliv är bättre positionsrat i tillväxt- segmenten, t.ex. sidakrockkuddar och avancerade säkerhetsbälten. Vi har en stark ställning i de nya tillväxtmarkna- derna i Asien där både bilproduktionen och säkerhetsinnehållet per bil växer snabbt.

Jämfört med de flesta konkurrenter har vi också en bättre ställning hos mark- nadsvinnarna bland biltillverkarna, dvs de som tar marknadsandelar och expande- rar sin bilproduktion.

Därför räknar vi med att Autolivs mark- nadsandel kommer att fortsätta växa långsiktigt.

B

l

AUTO LIV 2004

Marknadstillväxt

Marknaden växer också genom att sä- kerhetsinnehållet per bil ökar. Detta beror på nya lagar och regler samt nya tekno- logier som alla driver upp försäljningsvär- det per bil för oss och de andra bilsäker- hetsföretagen.

Det viktigaste nya lagförslaget är det amerikanska transportministeriets nya testkrav för sidakrockar för alla nya bi- lar i USA. Detta förslag, som kongressen väntas anta hösten 2005, kan snabbt öka efterfrågan på krockkuddegardiner och andra sidakrocksskydd under de kom- mande åren.

Även produktionen av lätta fordon förväntas öka. Enligt experter på bil- branschen blir ökningen ungefär 3% per år beroende på tillväxten i Asien.

KOSTNADSKONTROLL Nästan 50% av Autolivs intäkter används till inköp av komponenter och direkt ma- terial från externa leverantörer (se diagram Kostnadsstruktur på nästa sida). Av intäk- terna går 27% tilllöner och andra kostna- der för personal (de flesta i tillverkning).

Av försäljningsintäkterna åtgår 6%

respektive 5% till forskning och utveck- ling samt försäljning- och administration.

Dessa kostnader utgörs i huvudsak av löner.

Direkt material

Vårt långsiktiga mål är att sänka kostna- derna för direkt material åtminstone lika

mycket som prissänkningarna på mark- naden för bilsäkerhetssystem.

Under 2004 blev emellertid våra sänk- ningar inte mer än ca 2% beroende ökande stålpriser. stålinnehållet i inköpta komponenter uppgick till ca 5% av kon- cernens försäljning, (det vill säga ca 300 MUSD) 2004.

Den mest effektiva kostnadsbespa- rande åtgärden är att utveckla och ersät- ta existerande konstruktioner och kom- ponenter med nya, lättare och mer kost- nadseffektiva. Under 2002 lanserade vi t.ex. en passagerarkrockkudde som vä- ger 40% mindre än föregående produkt- generation. Färre komponenter förenklar dessutom tillverkningen och ger bespa- ringar för våra fabriker.

En annan kostnadsbesparande åtgärd är det pågående programmet att minska antalet underleverantörer från 2.000 till mindre än 500 under några år. Vi håller också på att lägga om inköpen för att få en större andel från lågkostnadsländer.

Personalkostnader Vårt mål är att öka arbetskraftens pro- duktivitet med minst 5% per år för att möta stigande kostnader för arbetskraft.

2004 minskade den genomsnittliga ar- betade tiden per producerad enhet med drygt 6%.

Dessutom fortsätter vi flytta produktion tilllågkostnadsländer. Under 2004 ökade koncernen antalet sysselsatta i dessa län- der med 2.500 till en andel av 35%.

(9)

Tack vare dessa åtgärder har de totala ar- betskraftskostnaderna varit oförändrade i förhållande till försäljningen sedan bör- jan av 2000-talet, trots sänkta priser på våra produkter, löneökningar och större satsningar på forskning och utveckling, som mest skett i höglönaländer där de flesta bilmodeller utvecklas.

KORTFRISTIGT KASSAFLÖDE Eftersom ungefär en tredjedel av kostna- derna är mer eller mindre fasta, varierar koncernens vinst med kapacitetsutnytt- jandet i fabrikerna, dvs med försäljning- en. Ett ensklit kvartal påverkas kassa- flödet dessutom av när kunderna (i hu- vudsak de tio största bilproducenterna) betalar sina räkningar. Det kortfristiga kassaflödet kan därför svänga betydligt från månad till månad.

Bilproduktionen på våra största mark- nader är en indikation på Autolivs kapaci- tetsutnyttjande. Men det är produktions- nivåerna för enskilda bilmodeller som är avgörande, eftersom vi vanligtvis inte kan använda underutnyttjade produktionslin- jer för andra bilmodeller.

KASSAKRAV

Under de närmaste åren är målet att ka- pitalbindningen i rörelsen skall ligga un- der 10% av försäljningen (även om av- vikelser kan förekomma enstaka kvartal).

Detta nyckeltal minskade från 10% i bör- jan av 2004 till 8% i slutet av året.

Det är också Autolivs policy att nettoskul- den skall vara klart mindre än tre gånger koncernens EBITDA (resultat före fi- nansnetto, skatter och avskrivningar) och att räntatäckningsgraden klart skall överstiga 2,75 gånger. Eftersom dessa nyckeltal var 0,8 respektive 14,8 i slutet av 2004 finns det inget behov att fortsät- ta minska skulden utan istället ett bety- dande låneutrymme.

Vår bedömning är att avskrivningarna är tillräckliga för att täcka de närmaste årens beräknade Investeringsbehov. Be- hovet av ytterligare produktionskapaci- tet kan emellertid påverkas av de ovan nämnda nya bestämmelserna i USA om sidokrockskydd.

Sysselsatt kapital

Autoliv vidtar ett stort antal åtgärder för att bättre utnyttja kapitalet, såsom fab- riksawecklingar, outsourcing och realJo- keringar till lågkostnadsländer där mind- re kapitalkrävande tillverkningsprocesser kan användas.

Koncernens sysselsatta kapital be- står för närvarande till 53% av good- will och andra immateriella tillgångar (främst från förvärvet 1997 av Morton ASP). Under 2004 var avkastningen på totalt sysselsatt kapital 16% i genom- snitt. På andelen materiella tillgångar (det vill säga sysselsatt kapital exklusi- ve goodwill och andra immateriella till- gångar) var räntabiliteten 40%. Så länge

VAHOES AfJANOE

som Autoliv växer organiskt- och vi för- utser för närvarande inga större förvärv - ökar inte de Immateriella tillgångarna.

Följaktligen bör Aulalivs resultat kunna fortsätta att växa snabbare än det sys- selsatta kapitalet.

Betalning till aktieägare Sammanfattningsvis betyder det att Autoliv har potential att fortsätta gene- rera ett starkt fritt kassaflöde som kan överföras till aktieägarna.

Under 2004 återköpte vi 3,4 miljo- ner aktier för 144 MUSD (till ett genom- snittspris per aktie på 41,88 USD). se- dan återköpsprogrammet startade 2000, har 11,6 miljoner aktier återköpts till ett genomsnittligt pris av 27,61 USD. l slu- tet av 2004, när Aulalivs aktie stängde på 48,30 USD, översteg börsvärdet på denna investering en halv miljard dollar.

Därtill har vi ökat kvartalsutdelningen per aktie med över 170% i fem steg de se- naste två åren inräknat utdelningen i det andra kvartalet 2005.

Vi utvärderar ständigt de bästa möj- ligheterna att kompensera aktieägarna.

För detta använder vi koncernens inter- na prognoser, externa råd från en invest- mentbank och analytikers rekommenda- tioner beträffande Autolivaktien.

Därtill tar styrelsen hänsyn till skatte- effekter för att försäkra sig om att högsta möjliga aktie-ägarvärde skapas av intjä- nade vinster.

KOSTNADSSTRU KTU R Knappt 50% av koncernens intäkter anvoods för inköp av komponenter fr.ln externa leverantörer. (Av dessa kostnader utgör råvaror 33% och resterande 67% är underleverantörernas f&ildlingsv/J.rde). Den nilst viktigaste kostnadsfaktorn t!r arbetskraften, som tar i anspr;}k 27% av intilktema, (inklusive 11% för direkt arbetskraft i tillverkningen och 16% för Indirekt arbetskraft i administration, forskning och utveckling). ÖVriga kostnader om 16% best;}r av avskrivningar. frakter. f6rsäkringar och en rad mindre kostnadsposter.

FYRA SATT ATT SKAPA AKTIEAGARVÄRDE När Autoliv analyserar användningen av kassaflödet från rörelsen (680 MUSD 2004) använder vi följande modell. Eftersom koncernen betalar mindre än 5% ränta på marginallån och avkastningen på det egna kapitalet är 13%, lir det inte lönsamt att minska belåningen ytterligare, efter en minskning med 186 MUSD under 2004. Utdelningen 6kade ti/170 MUSD fr;}n 51 MUSD 2003. Eftersom avkastningen på eget kapital t!r mycket Mgre tJn kostnaden för eget kapital, investerade Autoliv netto mer än 300 MUSD i verksamheten. Ledningen menar ocks/1 att 11terköp av Autolivaktler kan vara en god investering varf6r 144 MUSD av 11rets kassaflöde användes för A.terköp.

BETALNING TILL AKTIEÄGARE Under de senasteåren har Autoliv 6kat den totala utdelningen till aktieilgarna med 56% fnln 45 MUSD år 2000 till 70 MUSD 2004. Därtill har koncernen äterfört 320 MUSD till aktietigarna genom återköp av 11,6 miljoner egna aktier till ett genomsnittspris på 27,61 USD per aktie. 2004 motsvarade utdelningen på 70 MUSD en årlig direktavkastning p/1 knappt 2%. Inklusive t!.terköpen på 144 MUSD av egna aktier betalade koncernen ut 67% av årets nettovinst eller 214 MUSD vilket motsvarar 5% av Autolivs genomsnittliga börsvärde under 2004.

KOSTNADSSTRUKTUR FYRA SÄTT ATT SKAPA AKTIEAGARVÄRDE BETALNING TILL AKTIEÄGARE

,.

MUSD

100~~~-rw.w-rw . . -rw..-ow.-~ 250 . - - - . - - . . . . - - - . --....-- - ,

ao

40 100

20 50

o 2000'' 2001''" 2002 2000 2004

~~ Justera1 för åndrado reck:lvtsningregler

• Justeflit för Jamlörolseotörende poeter

Direkt material Direkt arbetskraft övrig produktions·

ÖVriga kostnader VInst före skatt personal

o

2000 2001 2002 2003 Betald utdelning ÅterkOp av aktler

2004

AUTO~IV 2004

l

9

(10)

1/AROESKAPANOE MARK AOEIJ

Autolivs marknad (den globala bilsäker- hetsmarknaden) har vuxit i genomsnitt med 5% sedan 1997, då det "Nya" Autoliv startade. Denna tillväxt är netto d.v.s. ef- ter prisreduktioner.

Under 2004, när den starka euron och yenen bidrog med 5% till ökningen, växte marknaden i dollar med 11% ti1116 mil- jarder USD. Å andra sidan minskade va- lutaeffekterna i kombination med lägre bilproduktion marknaden med 2% un- der 2001.

Tillväxten drivs framför allt av sido- krockkuddar och smarta frontalkrock- kuddar som främst påverkar behovet av bättre och mer avancerad elektronik.

Sidokrockkuddar svarar nu för 16% av marknaden jämfört med 2% 1997. Denna trend gynnar Autoliv då vi har en relatM stark position i detta produktområde.

Autolivs marknad drivs av den ökande globala fordonstillverkningen och tillväx- ten för säkerhetsinnehållet per bilmodell.

l genomsnitt har dessa två trender ökat marknaden med 2,2% respektive knappt 3% per år sedan 1997.

Bilproduktionen drivs av BNP-utveck- lingen och fluktuerar med konjunkturcyk- lerna på de olika marknaderna. Bilpar- kens ålder spelar mindre roll för efterfrå- gan än BNP-tillväxten.

Säkerhetsinnehållet per bil påverkas av Introduktionen av och genomslaget för nya krockkuddar och andra nya säker- hetssystem. Lika viktigt är nya lagar och krocktestprogram. Det genomsnittliga le- veransvärdet av säkerhetsutrustning per

Autollv har stadigt ökat sin marknadsan- del och vi svarar nu för mer än en tredje- del av världsmarknaden.

Våra konkurrensfördelar är teknolo- giskt ledarskap, överlägsen global när- varo och systemkompetens med egen expertis inom alla nyckelområden. Vi har också expanderat i Asien för att dra för- del av den höga tillväxten i denna region.

Det har också givit oss en bättre global kundmix än de flesta konkurrenter.

Takata, som svarar för ungefär en femtedel av marknaden, är ett japanskt

10

l

AUTOLIV 2004

MARKNAD PER PRODUKT

säkerhetselektroniken har vuxit med genomsnitt 8% till en andel på 21% av marknaden jämfört med 18% 1997. För att bättre kunna utnyttja denna höga till- växt förvärvade Autoliv 2001 Visteon Re- straint Electronics.

Frontalkrockkuddarna har återhämtat sig efter en nedgång 2001 då marknaden drabbades av ett priskrig, lägre bilpro- duktion och en tillfällig försvagning av au- ron. Detta produktområde utgör nu 34%

av marknaden jämfört med 48% 1997.

Bältesmarknaden fortsätter att växa, trots att de första bältena introducerades för fyrtio år sedan. Sedan 1997 har den- na del av marknaden vuxit med 4% per år. Bältessystemen uppgraderas hela ti- den med nya utvecklingssteg t.ex. bäl- tessträckare, automatisk höjdjusterare och belastnlngsbegränsare.

MARKNADENs TILLVÄXTFAKTORER

bil uppgick till258 USD 2004. Skillnaden i värde mellan de sämst och bäst utrus- tade bilarna var mer än tio gånger, vil- ket ger en stor potential för förbättringar bland de sämst utrustade bilarna. Samti- digt söker tillverkarna bevara de bäst ut- rustade bilarnas försprång. Följaktligen förväntas säkerhetsinnehållet per bil fort- sätta öka.

På området lagar och regleringar är den mest betydelsefulla händelsen det amerikanska transportministeriets för- slag att introducera ännu strängare test- krav för sidakrockar för nya bilar. Detta kan öka efterfrågan betydligt på sido- krockkuddar och annat sidokrockskydd.

l Europa och i Japan finns planer på hår-

KONKURRENs

familjeföretag som har vuxit i spåren på de japanska biltillverkarnas globala fram- gångar.

TRW Automotive, som också har un- gefär en femtedel av marknaden, är ett amerikanskt företag som förvärvades 2003 av Blackstona Equity Fund. 2004 börsnoterades 24% avTAW-aktierna på New York Stock Exchange.

Alla andra konkurrenter (inklusive Key Safety Systems, f.d. Breed) svarar tillsammans för ungefär 25% av mark- naden.

MARKNAD PER PRODUKTGRUPP

uso-

18, -- , - - , - - , - -, - - , - - , - - , - ,

3

o 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Il SäkerlletBbälten

Sldokrocl<kuddar

Frontalkrockkuddar BeldJOnik

Denna trend gynnar Autoliv som bran- schens teknologiska ledare. säkerhets- bälten svarar nu för 29% av marknaden, mot 32% 1997.

USD 300 240 180 120 60

o

TILLVÄXTFAKTORER

-

Mijooer

J.. ,

00

l~

60 80

40 20 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 o

dare krav vad gäller skydd för fotgäng- are. Detta kan påverka efterfrågan från och med 2010.

MARKNAD PER FÖRETAG

~

100 .--- - - - ----=~--.,

60 60 40

20

o 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

III Alltoliv TRW Takats övriga

(11)

FÖRSÄLJNING PER PRODUKTGRUPP

MlJSD

7,000 ,----,--,,----,----,r---r----,---r---, 6,000 1---+----ll---+----11---+----1----l::..r-1 5,000 1---+----11---+----11---+--~..-....--

4,000

~~~t?1!!==--

3,000

r-

2.000

1,00~tl···

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Säksrhetsbätten Frontalkrockkuddar a Sidokrnckkuddar Elektronik övrigt

Autolivs försäljning har vuxit med 89%

sedan 1997, vilket motsvarar en genom- snittlig årlig tillväxt på 10%.

Förvärv har bidragit med i genomsnitt 3% per år och valutaeffekter med 1%.

Försäljningsutvecklingen har varit särskilt

FÖRSÄLJNING PER REGION

9b

100

r--===: ==.:.:_--...:..:_==

BO 60 40 20

o 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Il Europa Nordamerika Japan övr. världen

Autolivs försäljning i "Övriga världen" har ökat med 29% i genomsnitt sedan 1997 och svarar nu för 10% av koncernens

FÖRSÄLJNING PER KUNDGRUPP

Toyota Daimler Chrysler

Volkswa<Jen GM RenaulV Nissan

FÖRSÄLJNING PER PRODUKT

stark för sidakrockkuddar och elektro- nik. sidakrockkuddarna svarar idag för 20% av försäljningen jämfört med 4%

1997 och elektronik för 9% jämfört med 5% 1997.

Detta är en följd av Autolivs introduk- tion 1994 av världens första sidakrock- kudde för skydd av bröstkorgen och av världens första krockkudde 1997 för skydd av huvudet vid sidokrock. Den starka utvecklingen inom elektronik för- klaras både av förvärvet av Visteon Res- traint Electronics 2001 och marknadsan- delsvinster.

Försäljningen av säkerhetsbälten har ökat med 133% genom marknadsandels- vinster, bl.a tack vare Autolivs starka posi- tion inom bältessträckare och andra nya säkerhetsbältesteknologier. satsningen

FÖRSÄLJNING PER REGION

försäljning jämfört med 4% 1997. Den- na utveckling återspeglar tidiga satsning- ar i Sydkorea, Kina och andra asiatiska marknader där både bilproduktion och efterfrågan på bilsäkerhetssystern väx- er snabbt.

Samtidigt har Autolivs beroende av den europeiska marknaden minskat från 61% 1997 till 57% 2004 trots att försälj- ningen i Europa ökat med mer än 70%.

Den europeiska andelen av Autolivs in- täkter har fluktuerat något med eurons försvagning 2000-2001 och dess för- stärkning 2003-2004.

Vårt beroende av den nordamerikan- ska marknaden ligger kvar kring 25%,

FÖRSÄLJNING PER KUND

Under 2004 svarade Ford och dess olika bolag (Volvo med B%) för 23% av Autolivs intäkter jämfört med 24% 2003. Renault tillsammans med Nissan svarade för 15%

(14% 2003) och GM-bolag (inklusive bl.a Saab) för 12% (12% även för 2003).

Volkswagen och Peugeot/Citroen lig- ger strax under 1 O%, medan Toyota och Daimler/Chrysler svarar för 7%.

VÅROESKAPANDE- MAR .Nf\DEN

på Asien har också bidragit. säkerhets- bälten svarar idag för 33% av intäkterna jämfört med 26% 1997.

Sedan 1997 har Autolivs beroende av segmentet för frontalkrockkuddar mins- kat från 42% till 26%.

Övriga produkter omfattar gasgenera- torer för krockkuddar, rattar och kompo- nenter för bilsäten. Dessa produkter sva- rade för 12% av intäkterna 2004 jämfört med 23% 1997.

Konkurrens och lönsamhet varierar från produkt till produkt, men skillnader- na är i allmänhet små eftersom biltillver- karna i ökad utsträckning köper all säker- hetsutrustning för en bilmodell som ett komplett system. Vår lönsamhet beror mer på hur våra kunder lyckas i försälj- ningen av enskilda bilmodeller.

trots att de viktigaste kunderna; GM, Ford och Chrysler, tappat marknadsan- delar. Försäljningen till de "Big 3" i Norda- merika utgör nu 16% av den globala för- säljningen jämfört med 22% 1997. Detta har Autoliv lyckats kompensera genom en snabbt stigande försäljning till de eu- ropeisk och asiatiska bilfabrikerna i Nord- amerika som har stigit från 3% 1997 till 9%2004.

Den japanska marknaden fortsätter att svara för nästan 10% av försäljningen.

De viktigaste enskilda marknaderna är USA, Tyskland, Frankrike, Japan, Spa- nien, Storbritannien och Sverige (som svarar för 6% av försäljningen).

Inget enskilt kontrakt svarar för mer än 6%

av Autolivkoncernens intäkter, vilket är vik- tigtur risksynpunkt Vårt största kontrakt löper enligt avtalsvillkoren ut 2009.

Varje kontrakt omfattar minst en bil- plattform och gäller i allmänhet så länge plattformen tillverkas, ungefär 4-5 år.

Kontrakten tecknas cirka tre år innan till- verkningen startar.

AUTOLIV 2004

l

11

References

Related documents

På våren 1988 kom de informella grupperna fram till slutsatsen att det var nödvändigt att utveckla en kampanj för demokratiska politiska massmanifestationer, vilka inte bara

Detta är ett samhällsproblem som behöver behandlas därefter och jag hoppas att med mer forskning kring effekten på kvinnor av sexuellt ofredande och även effekten av hur

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna rörelsen respektive Scientologikyrkan..

Dessen menar även att barnen behöver ha tillgång till olika miljöer där de kan röra sig eftersom människokroppen är byggd för rörelse och kunna använda

Lindberg anser att medlemmarna i Nordiska Motståndsrörelsen i de allra flesta fall håller sig inom organisationens riktlinjer när det gäller våld i självförsvarssyfte. Det faktum

De filmer Arnold approprierat material från behövde såväl filmprojektor- som filmduk (och en filmmaskinist) medan Deanimated och Shadow Cuts behöver en hårddisk eller annan

Med hjälp av en specifik röstteknik – Kroppstonsbildning – har jag dels velat träna och medvetandegöra muskulaturen som används i andningen och är aktiva i skapandet av

Det finns dock undantag och gäller därför inte alla elever, men eftersom skolan ska vara en neutral plats där alla elever oavsett social bakgrund ska kunna ges möjlighet