GIS vid geokalkyl i tidiga planskeden

G IS vid geokalkyl i tidiga planskeden

Jan Fallsvik

Mars 1993

GEOTEKNISK TERRÄNGKLASSIFICERING KOMBINERAD MED GEOKALKYL

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

Denna skrift hänför sig till forskningsanslag 880660-1 från Byggforskningsrådet till Statens

geotekniska institut, Linköping

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

Förord

En stor och viktig del vid planering och projektering är att utföra kostnadskalkyl i vil­

ken bl.a. ingår geotekniska kalkyler dvs kostnadskalkyler för mark- och grundlägg­

ningsarbeten. Eftersom det har saknats en tillräckligt noggrann och allmänt accepterad svensk metod för geotekniska kalkyler för tidiga skeden (plan- och projekteringsske­

den) har Geobyrån vid Stockholms Fastighetskontor, Grundförstärkningar AB och Ja­

cobson & Widmark utvecklat en manuellt geoteknisk kalkylmetod kallad "Geokalkyl", Bohm m.fl. (1990). Projektet har finansierats av Byggforskningsrådet, Stockholms stad samt Jacobson & Widmark.

Geokalkylmetoden är en mycket mera noggrann kalkylmetod än de föregångare som funnits. Kalkylsystemet är en helt manuell metod och kräver en relativt stor arbetsin­

sats av användaren. Presumtiva användare har inte tillräckliga resurser för allt för om­

fattande kalkylarbete, vilket kommer att begränsa användandet av Geokalkyl. Om Geokalkyl ADB-baseras blir dock systemet mera lättarbetat och kan därmed bli all­

mänt spritt och accepterat.

I ett tidigare samfinansierat BFR/SGI-projekt (BFR nr 890401-0) utförde SGI i en första etapp behovsinventering och inventering av befintliga ADB-hjälpmedel samt be­

hov av programutveckling för Geokalkyl. Utvecklingen av dessa program föreslogs utföras i en senare etapp.

På senare år har ADB-baserade verktyg förs k geografiska informationssystem (GIS­

verktyg) utvecklats. Dessa används för insamling, bearbetning och presentation av lä­

gesbunden information. Föreliggande samfinansierade BFR/SGI-projekt (BFR nr 880660-1) är ett demonstrationsprojekt som visar hur ett geografiskt informationssys­

tem - i detta fall GIS-verktyget ARC/INFO - kan användas som hjälpmedel för Geo­

kalkyl (förenklad schablonkalkyl) för geoekonomiska analyser ett tidigt planskede.

Undertecknad har varit utredningsman och projektledare för projektet och teknisk

granskning har utförts av Bengt Rydell, SGI. Göran Sigvald vid Lantmäteriet i Lin-

köping och Olle Björnson vid Lantmäteriet, GITEK, i Karlstad, har planerat, pro­

grammerat och genomfört rutiner i ARC/INFO samt granskat rapporten ur data­

teknisk synvinkel.

Linköping i mars 1993

Jan Fallsvik

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

Innehållsförteckning

Förord ... 1

1 Inledning ... 5

1.1 Syfte ... 5

1.2Mål ... 5

1. 3 Utfört arbete ... 5

2 Bakgrund ... 7

2.1 Geotekniska utredningar - Olika byggskeden ... 7

2.2 Geotekniskt utredningsarbete och geoekonomisk analys i tidiga planskeden ... 7

2.3 Geokalkyl - Ett geoekonomiskt kalkylsystem ... 8

2.3.1 Geokalkyl i planskedet - Förenklad schablonkalkyl ... 8

2.3.2 Geokalkyl i projekteringsskedet - "Normal" schablonkalkyl ... 9

3 Geokalkyl med GIS-stöd ... 10

3.1 Geografiska informationssystem ... 10

3.2Princip för GIS-stödd förenklad schablonmetod ... 10

4 GIS-stödd Geokalkyl i Söderköping ... 12

4.1 Områdesbeskrivning ... 12

4.2 Använt GIS-verktyg ... 12

4.2.1 Urvalsgrund ... 12

Karta 1 ... 14

4.2.2 ARC/INFO ... 15

4.2.3 Datamodellen ... 15

4.3 Utfört arbete i ARC/INFO ... 17

4.3.1 Scanning av höjdkurvor och höjdsättning ... 17

4.3.2 Uppbyggnad av digital terrängmodell med hjälp av TIN ... 17

4.3.3 Sammanläggning av information ... 18

4.3.4 Beräkningsunderlag utformat enligt Geokalkyl. ... 18

4.3.5 Rutiner för kostnadsberäkningar ... 19

Tabell 1 ... 20

4.4 Demonstration AV GIS-baserad förenklad schablonmetod ... 21

4.4.1 Demonstration av utvalda hustyper ... 21

Karta 2 ... 22

Karta 3 ... 23

Karta 4 ... 24

Karta 5 ... 25

Tabell 2... 26

Tabell 3 ... 28

4.4.2 Presentation av resultat ... 30

4.4.3 Distribution av resultat i digital form ... 30

5 Erfarenheter och slutsatser ... 31

6 Förslag till fortsatt utvecklingsarbete ... 32

6.1 GIS-rutin för Geokalkyls förenklade schablonmetod ... 32

6.2 GIS-rutin för Geokalkyls "normala" schablonmetod ... 33

Litteraturreferenser ... 34

Index ... 35

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

1 Inledning

1.1 SYFTE

Syftet med detta samfinansierade BFR/SGI-projekt är att demonstrera hur ett GIS-verktyg kan användas som ett ADB-baserat "ingenjörsverktyg" anpassat för Geokalkylberäkningar vid tidiga planskeden. Brukare av GIS / Geokalkylsystemet och dess resultat förutsätts vara kommuner, entreprenörer, konsulter, fastighetsbolag samt statliga verk och organisationer.

Ett ADB-baserat Geokalkylsystem kommer att medge enklare och därmed billigare kalkyler av geokostnaderna. Användandet av GIS-baserad Geokalkyl för kostnadsberäkningar i tidiga skeden kommer därmed troligen att få en god spridning.

Demonstrationsrutin med hjälp av GIS-verktyg för Geokalkyl i projekteringsskedet (Schablonkalkyl) ingår inte i detta projekt.

1.2 MÅL

Denna andra etapp av BFR/SGI-projekt inom området Geokalkyl skall utveckla:

- En GIS-rutin för demonstration av ADB-baserad Geokalkyl i tidigt planskede baserad på förenklad schablonkalkyl.

- En rapport som beskriver tillämpning av GIS-rutinen samt beräkningsresultat.

1.3 UTFÖRT ARBETE

Arbetsmomenten i detta projekt har omfattat:

Urval av lämpligt avsnitt i Geokalkylsystemets förenklade schablonmetod för demon­

stration.

- Diskussioner med representanter för Geokalkylsystemets upphovsmän, presumtiva

användare samt sakkunniga inom GIS-området.

- Mindre genomgång och urval av lämpligt GIS-verktyg samt upphandling av erfaren GIS-operatör för utförande av den praktiska GIS-hanteringen.

Urval av lämpligt geografiskt område för demonstrationen

- Genomförande av demonstrationsköming av GIS / Geokalkyl, förenklad schablonkalkyl

- Rapportering

2 Bakgrund

2.1 GEOTEKNISKA UTREDNINGAR - OLIKA BYGGSKEDEN

Geotekniska utredningar, som är en del av samhällsplaneringen, utförs huvudsakligen i sam­

band med byggprojekt av olika slag - bostadshus, industribyggnader, vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser etc. De geotekniska utredningarna utförs i byggprocessens olika skeden, dvs i

planskedet

- projekteringsskedet - byggskedet

förvaltningsskedet

Den geotekniska utredningen bildar arbetsunderlag för samhällsplanerare, arkitekter och konstruktörer. Geotekniska undersökningar är ofta kostsamma att utföra, och tyngdpunkten av den geotekniska arbetsinsatsen ligger därför under projekteringsskedet då lägen för bygg­

nader, vägar etc. är kända. Även under planskedet är dock den geotekniska informationen en väsentlig del av beslutsunderlaget.

2.2 GEOTEKNISKT UTREDNINGSARBETE OCH GEOEKONOMISK ANALYS I TIDIGA PLANSKEDEN

Stora besparingar kan göras i markbyggandet om mera hänsyn kan tas till de geotekniska förhållandena i tidiga planskeden. Man vill snabbt kunna jämföra kostnaderna för olika ut­

byggnadsaltemativ inom exploateringsområden. För att åstadkomma detta måste en kombi­

nation av geotekniska och ekonomiska överväganden utföras, d v s en geoekonomisk analys.

Ofta är, främst av kostnadsskäl, det tillgängliga geotekniska underlagsmaterialet mycket be­

gränsat i tidiga planskeden. I dessa skeden finns ännu ingen eller endast en översiktlig och begränsad geoteknisk utredning tillgänglig. Geotekniska överväganden kan därför inte utförs i tillräcklig omfattning, då beslutsunderlaget inte har samma detaljeringsgrad som annat mer lätt tillgängligt planeringsunderlag.

Det kan även vara svårt att med tillgängliga resurser finna och dra nytta av de upplysningar som finns förborgade i utförda äldre geotekniska utredningar eftersom de geotekniska arkiven hos företag, kommuner och andra organisationer ofta är ofullständiga. De äldre geotekniska utredningarna är ofta detaljerade, men beskriver endast det begränsade geo­

grafiska område som utgörs av den då aktuella byggnadsplatsen och dess omedelbara närhet. Annan tillgänglig geoinformation är spridd på många olika medier som kartor av olika slag och i olika skalor eller i beskrivningar ofta i tabellform. Mycket arbete måste vid planeringsarbete avsättas till att sammanställa den tillgängliga informationen så att lämplig översiktlighet och jämförbarhet erhålls.

Den geoinformation som med rimlig arbetsinsats finns tillgänglig i tidiga planskeden är:

- SGUs berg- och jordartskartor med skiftande ålder och kvalitet i varierande skala mellan 1 :50 000 och 1 :250 000.

- Lantmäteriverkets topografiska och ekonomiska kartor som visar höjdkurvor och vattenområden samt visar markanvändning i skala 1 :50 000 respektive 1: 10 000.

- Eventuella mera storskaliga kartor från kommunernas stadsingenjörskontor eller motsvarande

- Eventuella specialkartor från orienteringsklubbar m fl

- Eventuella äldre geotekniska utredningar utförda inom eller i närheten av exploa- teringsområdet

- En översiktlig geoteknisk utredning med sammanställd geoinformation från tolkade flygbilder och enklare fältkontroll

2.3 GEOKALKYL - ETT GEOEKONOMISKT KALKYLSYSTEM

Geobyrån vid Stockholms fastighetskontor har tillsammans med Jacobson & Widmark tagit fram den s k Geokalkylmetoden. Geokalkyl är en schablonmetod för beräkning av grund­

läggningskostnader av olika typ av markarbeten för:

- grundläggning av småhus - grundläggning av flerfamiljshus

- grundläggning av kommersiella byggnader - övriga markarbeten

Geokalkylsystemet är inte datorbaserat, utan beräkningarna är avsedda att utföras "för hand" genom att använda schablonvärden från ett tabellverk och för metoden speciella formulär.

Vidare är geokalkyl uppdelad i två noggrannhetsnivåer avsedda att användas dels vid

tidiga planskeden - kalladjorenklad schablonkalkyl, dels vid förprojekteringsskeden - kallad schablonkalkyl.

För närmare beskrivning av Geokalkylsystemet, se Bohm m fl (1991).

2.3.1 Geokalkyl i planskedet - Förenklad schablonkalkyl

Den förenklade schablonkalkylen i Geokalkyl är anpassad för planskedet. Till planskedet räknas fördjupad översiktsplanering ( områdesplan) och detaljplanering inklusive förnyelse­

planering. I den förenklade schablonmetoden utförs mängd- och a-prisberäkningar med schabloniserade kostnader baserade på statistik från utförda byggen i olika terrängtyper. Ett antal tabeller ger direkt grundläggningskostnaden.

Med hjälp av den förenklade schablonmetoden kan man snabbare än vad som tidigare varit

möjligt "sätta prislappar" på alternativa utbyggnadsområden. Kännedom krävs endast om de

översiktliga markförhållandena samt vilken typ av hus som är aktuella för de alternativa områdena. Om stora arealer och/eller många olika utbyggnadsaltemativ skall räknas igenom kan dock detta manuella system vara arbetskrävande.

Förenklad schablonkalkyl kräver följande indata i form av geotekniskt och annat underlag:

Avsedd byggnadskategori

- Byggnadstyp; antal våningar, källare eller ej, byggnadens yta på marken - Markens lutning

- Markförhållanden (berg i dagen eller jordartsförhållanden) - Jorddjup

- Troligt grundläggningssätt

2.3.2 Geokalkyl i projekteringsskedet - "Normal" schablonkalkyl

I projekteringsskedet utförs Geokalkyl enligt "normal" schablonkalkyl som är mer omfattan­

de och betydligt mera arbetskrävande än förenklad schablonkalkyl. Dessutom krävs mer underlagsmaterial. Med hjälp av beräkningsunderlag i form av arkitekt- och konstruktions­

ritningar, en geoteknisk undersökning, Geokalkyltabeller förs k sammansatta mängder, a­

prislistor för byggmaterial och arbeten, schabloniserade entreprenad- och byggherreomkost­

nader, prisindexberäkningar samt geografiska omvandlingsfaktorer beräknas den totala mark- och grundläggningskostnaden.

Demonstration av GIS-system för Geokalkyl i projekteringsskedet (Schablonkalkyl) ingår

inte i detta projekt.

3 Geokalkyl med GIS-stöd

3.1 GEOGRAFISKA INFORMATIONSSYSTEM

Geotekniken utgör inte en isolerad del av samhällsplaneringsprocessen och i takt med att geografiska informationssytem (GIS) byggs ut för andra sektorer kan geotekniska databaser byggas upp och läggas in i dessa system.

Ett geografiskt informationssystem kan beskriva och analysera lägesbestämda objekts ut­

bredning (distribution) samt deras förhållande till varandra (interaktion). Med hjälp av ett GIS-system kan man samla in, sammanställa, lagra, analysera och presentera lägesbundna data från olika källor. Med hjälp av ett GIS-system kan olika arbetsmoment i den geotek­

niska handläggningen förenklas.

Ett geografiskt informationssystem består enligt svensk praxis av - Data

- Utrustning (hårdvara)

- Program (mjukvara med analys, overlay, presentationsfunktioner m m) - Tillgängliga kunskaper om data, hårdvara och mjukvara

Användning av GIS-system ger ytterligare fördelar genom att annan lägesbestämd informa­

tion kan samordnas med den geotekniska informationen. Analyser och beräkningar kan ut­

föras inom GIS-systemet med den sammanlagda informationen som bas.

Utvecklingen inom datortekniken har frambringat ett arbetsredskap - GIS - som snabbt kan sätta samman, jämföra, analysera och utföra beräkningar på information som finns lagrad i databaser på helt skilda håll - information som i sin tur har framställts och lagrats av helt skilda orsaker inom olika discipliner. Vad som förenar de olika databaserna är att de inne­

håller lägesbestämd information. De analyser och beräkningsresultat som tas fram kan sedan åter lagras i en databas - ny lägesbestämd information har erhållits.

3.2 PRINCIP FÖR GIS-STÖDD FÖRENKLAD SCHABLONMETOD

Geokalkylsystemet är en mycket mer exakt kalkylmetod än de äldre föregångare som fun­

nits, men kräver i sin manuella form en stor arbetsinsats av användaren. Större delen av denna arbetsinsats omfattar beräkningar med mängder av lägesbunden information. Detta arbete kan i tidiga planskeden med Geokalkylsystemets förenklade schablonmetod som grund utföras med hjälp av ett geografiskt informationssystem (GIS) enligt följande schema­

tiska arbetsgång:

- En digital geoteknisk terrängmodell skapas där en tredimensionell bild skapas av mark­

och lutningsförhållandena. Numera produceras svenska jordartskartor och vanliga såväl

stor- som småskaliga kartor genom datorteknik. De databaser som bildar underlag till

dessa är därför tillgängliga i digital form och kan bilda underlag för en geoteknisk ter­

rängmodell.

- Beskrivningar av och lägen för planerade byggnader läggs in i terrängmodellen.

- Geoteknikern bedömer grundläggningmetoden genom att studera den geotekniska terrängmodellen och tillgängligt geotekniskt I geologiskt underlagsmaterial.

- Med hjälp av GIS-systemets beräkningsalgoritmer för digitala terrängmodeller och Geo­

kalkyls beräkningstabeller baserade på schabloniserade schaktvolymer, fyllnadsvoly­

mer, pållängder etc beräknas grundläggningskostnaden. Beräkningsalgoritmerna i GIS­

rutinen skall således utformas från underlaget till Geokalkyls tabeller.

- Resultaten samt de olika stegen redovisas - under arbetets gång på bildskärm - och på ett lämpligt sätt på valfritt medium exempelvis papper eller något digitalt minne.

I planskedet väljer man mellan olika typer av byggnader inom olika alternativa markområ­

den. Resultaten från Geokalkylen bör därför redovisas med hjälp av GIS-systemet som digi­

tala tematiska kartor. Varje delområde markeras med en prismärkning bestämd av vald hus­

typ. Denna information kan senare användas som indata i GIS-systemet vid fortsatta bedöm­

ningar i planeringsprocessen.

4 GIS-stödd Geokalkyl i Söderköping

4.1 OMRÅDESBESKRIVNING

För ett område runt Söderköping i Östergötlands län har digital produktion av både jord­

artskartor och ekonomiska kartor nyligen genomförts av SGU respektive Lantmäteriverket.

Detta i kombination med ur geoteknisk synpunkt varierande markförhållanden inom områ­

det har gjort området intressant för ett projekt för demonstration av GIS-stödd Geokalkyl.

Det 400 hektar ( 4 km 2) stora område, som utvaldes för demonstratonsprojektet, angränsar i sin norra del till Söderköpings södra stadsdelar, se Karta 1. Denna karta är baserad på SGUs digitala jordartskartbas och LMVs digitala bas för den s k Gula kartans nivåbild ( den nya ekonomiska kartan i skala 1:20 000). Dessutom finns här som testdata inlagrade tolkade jorddjup. Som orientering finns även delar av Gula kartan redovisad.

Kartbilderna redovisas i denna rapport på papper men är i första hand avsedda att betraktas på bildskärm. Med vid detta projekt tillgänglig plotterutrustning fanns begränsade möjlighe­

ter till färgval och rastermönster varför papperskartorna inte ger en helt rättvis bild av GIS­

verktygets presentationsmöjligheter.

Jorddjupstolkningen är mycket grov utförd och avsedd endast för detta demonstrationspro­

jekt. Den är baserad på SGUs mycket glesa sonderingar som redovisats på jordartskartan samt SGis erfarenheter från andra likartade markområden. I ett verkligt fall utförs inför planarbetet en översiktlig geoteknisk utredning omfattande bl a sonderingar för jorddjups­

bestämning.

4.2 ANVÄNT GIS-VERKTYG 4.2.1 Urvalsgrund

Det finns flera leverantörer av GIS-verktyg som kan användas för geoekonomiska beräk­

ningar. Exempel på produktnamn för sådana programvaror är ARC/INFO, Intergraph, System 9 och GDS.

Vid inlagring av Geokalkyl i GIS-verktyg är det viktigt att detta har en stor spridning i lan­

det med tanke på tillgänglighet, stöd (support) och framtida utveckling. Senare kan man möjligen överföra rutinerna för Geokalkyl till andra mindre vanliga GIS-verktyg.

I detta projekt har använts Lantmäteriets system ARC/INFO som är ett kraftfullt och väl

etablerat system i Sverige bland kommuner, landsting, statliga myndigheter och privata

företag. ARC/INFO är utvecklat av Environmental Systems Research Institute (ESRI) i

Kalifornien. Systemet bedöms ha tillräcklig mångsidighet och öppenhet så att datafångst,

beräkningsrutiner och presentation relativt enkelt kan utvecklas och förändras i takt med att

geotekniska och övriga aspekter förändras vid olika planeringsprojekt. ARC/INFO har

vidare god support i Sverige genom Lantmäteriets regionala organisation (GITEK i Karl­

stad, LM-GIS i Luleå m fl) samt ESRI, Sweden.

Karta 1

4.2.2 ARC/INFO

ARC/INFO är ett s k öppet system som enkelt kan ta emot och leverera data till de flesta andra på marknaden förekommande GIS- och CAD-verktyg.

ARC/INFO använder en s k topologisk modell för att beskriva lägesbestämda data. Detta innebär att informationen om kartelementens inbördes lägen och förhållanden till varandra hela tiden upprätthålls. ARC/INFO baseras vidare på en s k relationsdatabasmodell, vilket kort innebär att det är möjligt att relatera (knyta) attributdata (egenskapsdata) av valfritt slag och/eller från tabeller till karteiementen.

Åtskilliga funktioner finns i ARC/INFO för geografisk analys och bearbetning som exem­

pelvis olika metoder för fångst av indata, beräkningar och presentation på olika sätt på olika media tex, vektor- och rasterhantering, sk overlay-funktioner, terrängmodell, beräkningar i nätverk etc.

ARC/INFO kan köras i olika datormiljöer som större PC med MS-DOS, arbetsstationer under UNIX, VMS eller AOS eller mini- och stordatorer.

4.2.3 Datamodellen

För att beskriva och hantera den komplexa verkligheten måste GIS-system byggas upp kring en förenklad modell, Lantmäteriet (1993). I ARC/INFO har man löst detta genom uppdel­

ning i logiska enheter som benämns informationsskikt (eller vanligen bara "skikt"). I karto­

grafiska sammanhang används ofta benämningen kanbas eller kandatabas synonymt med informationsskikt. Ett informationsskikt innehåller objekt av en eller flera s k klasser. Ty­

piskt är att tex lagra vägar och järnvägar i ett skikt och sjöar och vattendrag i ett annat.

Skikt 1 - Borrpunkter Skikt 2 - Vattendrag Skikt 3 - Markanvändning Skikt 4 - Jordarter

Exempel på hur geografiska objekt kan lagras i informationsskikt

2 •

•

3 •

Punkter Linjer Ytor

Objektstyper

Alla geografiska objekt lagras som tre primära typer - punkter, linjer eller ytor (polygoner).

Punkter används för att redovisa föremål utan geografisk utsträckning med en x- och y­

koordinat, exempelvis brunnar, borrpunkter, grundvattenrör etc.

En linje består av en serie sammanbundna punkter. Vidare har varje linje en start- respekti­

ve slutpunkt (sk noder) och kan även ha en riktning tex vattendrag. Det finns även infor­

mation knuten till linjen om vilka ytor som omger den.

Varje yta byggs upp av omslutande linjer. Vidare har varje yta ens k identifikationspunkt.

Sjöar, skogsbestånd, jordartsområden och fastigheter är exempel på olika ytor.

Förutom objektens geografiska lägen lagras även beskrivande information om objekten i s k attributtabeller. I ARC/INFO lagras tabellerna i format kompatibelt med det filformatet dBASE. Typ av information är valfri och kan för ett markområde t ex vara jordart i mark­

ytan, underliggande jordart, jorddjup mm. Ett skikt innehåller alltså information om både objekt med koordinater och beskrivande information om dessa.

Attributfilerna innehåller även information om objektens topologi som beskriver det rums­

liga förhållandena mellan olika objekt.

Antag att man har ett markområde med lerjord. I GIS-systemet måste först en modell av markområdet skapas. I modellen representeras markområdet med tillhörande attributdata - jordart: lera. Antag sedan att jorddjupet i markområdet varierar väsentligt. Nu är vår mo­

dell av verkligheten inte giltig längre, ty markområdet kan ur geoteknisk synpunkt inte

längre betraktas som en enhet.

I ett GIS-system löses detta genom att lerområdet automatiskt delas upp i delobjekt som beskriver respektive delområde. Dessa erhåller egna attributdata - lämpligen jorddjupen angivna i intervall. De nya delområdena kommer att överta sina gemensamma attributdata från den ursprungliga ytan, i detta fall jordarten lera. Delområdena kan sedan delas upp i ytterligare delområden allt eftersom nya attributdata med annan variation över markområdet knyts till modellen - exempelvis markytans lutning.

Detta är den väsentliga skillnaden mellan ett GIS- respektive ett CAD-system. Vissa CAD­

system ger möjlighet att knyta beskrivande tabelldata till objekt, men har ej möjlighet till automatisk attributhantering vid redigering.

Topologi innebär således att objektens inbördes lägen och förhållanden till varandra upprätthålls.

4.3 UTFÖRT ARBETE I ARC/INFO

4.3.1 Scanning av höjdkurvor och höjdsättning

För att skapa en höjdatabank scannades den ekonomiska kartans nivåkurvor. Lantmäteriver­

kets "overlay" för höjdkurvorna användes som underlag. Lantmäteriverket, GITEK, i Karl­

stad har utvecklat ett användaranpassat program för att tilldela varje scannad nivåkurva en z-koordinat. Härvid har ARC/INFOs macroprogrammeringsspråk AML använts.

4.3.2 Uppbyggnad av digital terrängmodell med hjälp av TIN

Nivåkurvorna med åsatt z-koordinat är grunddata som lagrades i ARC/INFOs digitala terrängmodell TIN (Triangulated Irregular Network).

TIN bygger upp terrängmodellen med hjälp av ett stort antal triangelelement. Varje tri­

angelelement består av tre höjdsatta noder (hörnen), som interpoleras fram från höjdsatta nivåkurvor eller punkter, samt triangelbenen däremellan. Varje triangel är unik till form och storlek, Burrough (1987).

Vid arbete med TIN kan ett antal i systemet inlagda kommandon användas för beräkningar i terrängmodellen. För Geokalkyl utfördes beräkningar som skapade en tabell för lutningar inom markområdet (procentuell lutning inom varje TIN-triangel). Lutningstabellen bildade underlag för en klassindelning av markområdet i marklutningsklasser anpassade till Geokal­

kyl.

För att göra informationsmängden mera praktiskt hanterbar minskades antalet triangelele­

ment genom sammanslagning av omgivande trianglar inom samma lutningsklass.

4.3.3 Sammanläggning av information Nu fanns tre olika digitala s k informationsskikt:

- SGUs jordartskarta inlagrad som polygoner med angiven jordart - Marklutning inlagrad som polygoner med angiven marklutningsklass

- Jorddjup inlagrat som polygoner som avgränsats i enlighet med Geokalkyls intervall Med användning av ARC/INFOs overlay-funktioner skapades med dessa tre informations­

skikt som underlag ett nytt informationsskikt. Detta nya informationsskikt beskrivs av poly­

goner med egenskaper (sk attribut) hämtade från de tre underlagsskikten. Med andra ord delades de tre skiktens polygoner upp i mindre polygoner efter respektive underlagspolygon begränsningslinje och varje ny polygon får samtliga de tre attributen från underlagsskikten - jordart, marklutning respektive jorddjup.

Lera

lnfonnationsskikt 1 - Jordart lnfonnationsskikt 2 - Jorddjup

Exempel:

<1:20 5-10 m djup lera, marklutning > 1 : 10

Mer än 10 m djup sand, marklutning 1:10-1:20

lnfonnatinsskikt 3 - Markklutning Sammansatt infonnationsskikt där varje ny polygon har samtliga attribut från infonnationsskikten 1, 2 och 3

4.3.4 Beräkningsunderlag utformat enligt Geokalkyl

Av Tabell I framgår de kostnadsdata som ligger till grund för förenklad schablonkalkyl för flerfamiljshus - sk smala lamellhus. Kostnaderna avser kompletta grundläggningskostnader (entreprenadkostnad exklusive mervärdesskatt) för Stockholmsregionen i januari 1990. Ef­

tersom endast principerna skall visas i detta demonstrationsprojekt valdes att inte justera pri-

serna med avseende på orts- respektive tidsindex eller Kostnaderna omfattar schakt, grund­

konstruktioner och utvändig återfyllning i sk frischakt.

I detta projekt infogades i GIS-rutinen kostnadsdata för de för demonstrationen utvalda byggnadskategorierna - 2-vånings flerfamiljshus utan källare samt 4-vånings flerfamiljshus med källare.

4.3.5 Rutiner för kostnadsberäkningar

Med hjälp av de i ARC/INFO ingående s k beräkningsalgoritmerna för övergripande beräk­

ningar i terrängmodeiler beräknades grundläggningskostnaderna.

Tabell I

II: 15

Förenklad schablon Flerfamiljshus

Grundläggningskostnader i kr/m ¹ byggnadsarea Entreprenadkostnad exkl mervärdeskatt. Stockholm 1990-01

Tabell Fh Hus utan källare

källare

Jord-

Våöi-~gar ovan .,~.ark Våningar ovan mark

djup

lutning Grundläggning 2 I ^{4 8} Grundläggning 2 I 4

~u_!.o_: [.P!a_E t~:". §_u_Io_r{P_I~t_t=~

.Eå_.J_o_:<!_ !i Eå_ .J.o..:~ ¹¹

<l: 10 4 70 490 530 1000 1050 ! ¹¹⁵⁰

!

1: 10-1: 5 a=0,5 MPa 560 580 610 o=o,s ^MPa

>l: 5 720 730 770 930 950 ! 1050

<l: 10 490 520 630 1050 , 1100 ; 1250

1: 10-1: 5 O=O,J MPa 570 610 710 o=O, 3 HPa

>1: 5 730 760 870 960 : 1000 j 1150

<l:10 590 760 o.300 , 1500

1800

1: 10-1: 5 o=O,l MPa 840 a==0

l MPa

>l: 5 990 1200 1400 1650

<l: 10 Hel platta~ 760 Hel platta 21 1150 , 1500 1800 1:10-1:5 (o=O, 1

840 !1150 (o=O,l MPa)

I

>1: 5 990 ! 1300 1050 1400

1600

I

~

Ber Plin,Pålar

(fördelning i % (fördelning i

av byggn. area) av byggn. area)

I

I I

<l: 20 65 800 830 850 100 i 1650 ; 1650 !

1700

1:20-1:10 60 850 880 910

O m

1:10-1:5 50 970 1000 !1050

1:5-1:2,5 50 1250 1300 11350 95

>1: 2, 5 50 1800 1900 2000 75

<l:10 900 990 1050 100 1500 1500 , 1550

1

1:10-1:5 75 1000 1100 1200

1:5-1:2,5 35 20 1300 1350 1450 75 25 1550 1550 1650

> 1: 2,5 40 35 1800 1850 1900 65 25 10 2000 2000 2100

<l: 10 950 1100 1250 100 1400 1400 1450

2

1:10-1:5 i ^{75 ,'.5 1100 1250 1350 75 25} 1350 1350 1400

>1: 5 20 40 40 1300 1400 1500 65 35 1500 1550 1650

1

< l: 5 25 75 1150 1250 30 70 1.'..00 1450 1550

>1: 5 40 ss 1300 40 l 5 1sso

1600 ) 1 ~oo

<

: 10 100 1150 ]00 l 550 1650 165(

r:1

i200 90 10 1750 1900 2100

10

1300 100

15 1500

::.0

1h00 2400 2300 2500 3100

l

00 2100 2700 2500 ,:oo

}() rr, : 0

l ')00 2400 13100 :-ono ·,c,c:,c

4.4 DEMONSTRATION AV GIS-BASERAD FÖRENKLAD SCHABLONMETOD 4.4.1 Demonstration av utvalda hustyper

Ur den förenklade schablonmetoden valdes att demonstrera GIS-stöd för beräkning av - Grundläggningskostnaden för 2-vånings flerfamiljshus utan källare - kostnad per m ²

byggnadsyta på marken - Karta 3

Grundläggningskostnaden för 4-vånings flerfamiljshus med 1 källarvåning - kostnad per m ² byggnadsyta på marken - Karta 4

Kostnaderna redovisas här med olika färger i kostnadsintervall om 500 kr/m ^2•

Av Karta 2 framgår antagen lämplig grundläggningsmetod inom olika markslag med ut­

gång från lagrade erfarenhetstal. Detta underlag är avsett att utgöra underlag för granskning och justering av en e,faren geotekniker, innan vidare bearbetning i GIS-systemet. (Denna granskning har dock inte kunnat göras inom ramarna för detta demonstrationsprojekt.) Som exempel på alternativ redovisningsmetod demonstreras även beräkning av

- Grundläggningskostnaden per hus för ett antal 2-vånings flerfamiljshus utan källare inom ett utvalt mindre område - Karta 5. Beräknade grundläggningskostnader till respektive hus framgår av Tabell 2.

Grundläggningskostnaden per hus för 4-vånings flerfamiljshus med källare med samma lägen som ovan. Beräknade grundläggningskostnader till respektive hus framgår av Tabell 3. (Observera att byggnadernas nummer i Tabell 3 refererar samma huslägen som i Karta 5. Färgbeteckningama på denna karta redovisar dock kostnaderna per m2 för 2-vånings flerfamiljshus utan källare.)

Observera att kostnadsintervallen för färgskalorna på kartorna (intervall: 500 kr/m 2) har valts mycket bredare än de kostnadsintervall som bildar underlag för Geokalkylberäkningen för husen. Orsaken till detta var begränsade möjligheter att med tillgänglig plotterutrustning framställa tillräckligt många för betraktaren tydliga färgnyanser.

Geoteknikerns arbete med GIS-verktyget kommer i praktiken huvudsakligen att bedrivas med bildskärmspresentation. Dels kommer arbetet successivt att omfatta olika utbyggnads­

alternativ, dels kommer det att vara möjligt för geoteknikern att styra kostnadsintervall,

färgrepresentation etc - allt efter det aktuella behovet. Endast slutresultatet kommer troligen

att ritas ut på papper för informationsspridning till andra planerare.

Karta2

Karta3

Karta 4

Kartas

--- ---

---

---

-- _---

- - - -- - -

- -- - -- - -

- - --- Tabell 2

~ ·Lantmäteriet

93-03-09

6 ./-~ GITEK

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

BERÄKNING AV GRUNDLÄGGNINGSKOSTNADER FÖR 2 VÅN HYRESHUS UTAN KÄLLARE

HUSNR BYGG- GL ML JD JORD- KOSTN KOSTN

YTA ART /M2 /GL

1 114. 9 5 2 1 6 900 103,410.00

188.6 5 2 2 6 950 179,170.00 136. 5 5 2 3 6 1150 156,975.00 ---~

1 440.0 439,555.00

2 113 .1 5 2 0 17 850 96,135.00

120.5 5 2 0 6 850 102,425.00 208.6 5 2 1 6 900 187,740.00

2 442.2 386,300.00

3 440.0 5 1 10 6 1300 572,000.00

3 440.0 572,000.00

4 279.8 5 1 4 6 1150 321,770.00

36.1 5 1 3 6 1150 41,515.00 404.5 5 1 5 6 1200 485,400.00

4 720. 4 848,685.00

5 134.2 5 3 0 17 970 130,174.00

121. 4 5 3 0 6 970 117,758.00 184.9 5 3 1 6 1000 184,900.00 142.2 5 3 2 6 1100 156, 420·. 00 5.5 5 3 3 6 1150 6,325.00

5 588.2 595,577.00

6 1. 5 1 3 0 11 560 840.00

17. 0 5 2 0 17 850 14,450.00 501.2 5 3 0 17 970 486,164.00

6 519.7 501,454.00

7 324.8 5 1 5 6 1200 389,760.00

222.7 5 1 10 6 1300 289,510.00

7 547.5 679,270.00

?~ .,

8

l 2 0 11 470 10,951.00

90.3 5 2 0 6 850 76,755.00 341.9 s ^{2 l} 6 900 307,710.00

.:::

~

b . ..'...

., s l l 6 900 25,380.00

106.8 s ³ l 6 1000 106,800.00

8 ~o .s 527,596.00

0

36~.:2 3 0 l l 560 203,952~00

75.8 i) 11 720 54,576.00

- ^440.0 258,528.00

---

---

---

---

---

---

--- --- --- Tabell 2, forts

~ Lw::_atmäteriet

93-03-09

f:s 6.GITB<

GIS VID GEOKALKYL-·I TIDIGA PLANSKEDEN

BERÄKNING AV GRUNDLÄGGNINGSKOSTNADER FÖR 2 VÅN HYRESHUS UT1'.N K.i\.LL1'.RE

HUSNR BYGG- GL ML JD JORD- KOSTN KOSTN

YTA ART /M2 /GL

10·-- 440.0 5 1 10 6 1300 572,000.00

10 440.0 572,000.00

11 488.6 5 1 10 6 1300 635,180.00

11 488.6 635,180.00

12 162.6 5 1 5 6 1200 195,120.00

222.6 5 1 10 6 1300 289,380.00

12 385.2 484,500.00

13 429.4 5 1 4 6 1150 493,810.00

21. 6 5 2 4 6 1150 24,840.00 79.4 5 1 5 6 1200 95,280.00

13 530.4 613,930.00

14 16.9 5 3 3 6 1150 19,435.00

1. 5 5 3 3 6 1150 1,725.00 301. 8 5 3 4 6 1322 398,979.60 119 .8 5 3 5 6 1380 165,324.00

14 440.0 585,463,.60

15 414.3 1 2 0 11 470 194,721.00

4.3 5 2 0 6 850 3,655.00

15 418.6 198,376.00

16 424.8 1 2 0 11 470 199,656.00

0.4 1 2 0 11 470 188.00 14.8 1 3 0 11 560 8,288.00

16 440.0 208,132.00

7 871. 3 8,106,546.60

FÖRKLARINGAR TILL TABELL 2, ANVÄNDA BETECKNINGAR

Grundläggningsmetoder Nr Marklutningar Nr Jordarter Nr

(GL) (ML) (JD)

Sulor/plattor på jord < 1:20 Lera 6

På berg, plintar eller pålar 5 1:20-1:10 2 Isälvsavlagring 11 1 :10-1 :5 3 i allmänhet

Jorddju~ {JD} 1:5-1:2,5 4 Berg i dagen 17

Anges i meter

Om grundläggningsmetod, marklutning, jorddjup och/eller jordart varierar inom byggnadsarean delas denna upp i delareor. Kostnaden per kvadratmeter byggnadsarea enligt Geokalkyl multipliceras för respektive delarea. Däref­

ter adderas delareornas kostnader vilket ger totala grundläggningskostnaden för huset.

---

---

---

---

---

---

---

- -

- - - - - - -

Tabell 3

~ 1-an-c;ma-.;~cac1,

93-03-09 f ; s ~ ~ _-

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

BERÄKNING AV GRUNDL.ii.GGNINGSKOSTNADER FÖR 4 VÅN HYRESHUS MED KALLARE

HUSNR BYGG- GL ML JD JORD- KOSTN KOSTN

YTA ART /M2 /GL

1--~--- 188.6 5 2 2 6 1400 264,040.00

136. 5 5 2 3 6 1450 197,925.00 114. 9 5 2 1 6 1500 172,350.00

1 440.0 634,315.00

2 208.6 5 2 1 6 1500 312,900.00

113 .1 5 2 0 17 1650 186,615.00 120.5 5 2 0 6 1650 198,825.00

2 442.2 698,340.00

3 440.0 5 1 10 6 2100 924,000.00

3 440.0 924,000.0Q

4 36.1 5 1 3 6 1450 52,345.00

279.8 5 1 4 6 1650 461,670.00 404.5 5 1 5 6 1900 768,550.00

4 720.4 1,282,565.00

5 142.2 5 3 2 6 1350 191,970.00

5.5 5 3 3 6 1450 7,975.00 184.9 5 3 l 6 1500 277,350.00 134. 2 5 3 0 17 1650 221,430.00 121. 4 5 3 0 6 1650 200,310.00

5 588.2 899,035.00

6 1. 5 1 3 0 11 1050 1,575.00

501.2 5 3 0 17 1650 826,980.00 17. 0 5 2 0 17 1650 28,050.00

-

6 519.7 856,605.00

7 324.8 s ^l 5 6 1900 617,120.00

222.7 s 1 10 6 2100 467,670.00

7 547.5 1,084,790.00

8 23.3 l 2 0 11 1050 24,465.00

1C6.8 5 3 1 6 1500 lE0,200.00 ::,~ 1. 9 5 2 l 6 1500 512,850.00 28.2

l 6 ::.soo 42,300.00

90. 3 5 2 0 6 1650 148,995.00

8 - - . - 288,810.00

9 l l sso ^72,010.00

264.2 - ^{0 1050} 382,410.00

9 4::,4,420.00

---

---

---

---

---

---

--- Tabell 3, forts

~ Lantmater1e-c

93-03-09

15' ;6. G ~ - - .

GIS VID GEOKALKYL I TIDIGA PLANSKEDEN

BERÄKNING AV GRUNDLÄGGNINGSKOSTNADER FÖR 4 VÄN HYRESHUS MED KÄLLARE

HUSNR BYGG- GL ML JD JORD- KOSTN KOSTN

YTA ART /M2 /GL

10 440.0 5 1 10 6 2100 924,000.00

10 440.0 924,000.00

11 488.6 5 1 10 6 2100 1,026,060.00

11 488.6 1,026,060.00

12 162.6 5 1 5 6 1900 308,940.00

222.6 5 1 10 6 2100 467,460.00

12 385.2 776,400.00

13 429.4 5 l 4 6 1650 708,510.00

21. 6 5 2 4 6 1650 35,640.00 79 .4 5 1 5 6 1900 150,860.00

13 530.4 895,010.00

14 16.9 5 3 3 6 1450 24,505.00

l. 5 5 3 3 6 1450 2,175.00 301. 8 5 3 4 6 1897 572,514.60 119. 8 5 3 5 6 2185 261,763.00

14 440.0 860,957.60

15 414.3 1 2 0 11 1050 435,015.00

4.3 5 2 0 6 1650 7,095.00

15 418.6 442,110.00

16 424.8 1 2 0 11 1050 446,040.00

14.8 1 3 0 11 1050 15,540.00 0.4 1 2 0 11 1050 420.00

16 440.0 462,000.00

---=========

7871.3 13109417.60

FÖRKLARINGAR TILL TABELL 3, ANVÄNDA BETECKNINGAR

Grundläggningsmetoder Nr Marklutningar Nr Jordarter Nr

(GL) (ML) (JO)

Sulor/plattor på jord 1 <1:20 Lera 6

På berg, plintar eller pålar 5 1 :20-1:10 2 lsälvsavlagring 11

1:10-1:5 3 i allmänhet

Jorddjup (JO) 1 :5-1 :2,5 4 Berg i dagen 17 Anges i meter

Om grundläggningsmetod, marklutning, jorddjup och/eller jordart varierar inom byggnadsarean delas denna upp i delareor. Kostnaden per kvadratmeter byggnadsarea enligt Gcokalkyl multipliceras för respektive delarea. Däref­

ter adderas delareornas kostnader vilket ger totala grundläggningskostnaden för huset.

OBS: Byggnadernas nummer i Tabell 3 refererar samma huslägen som i Karta 5. Färgbeteckningarna på denna

karta redovisar dock kostnaderna per m2 för 2 vånings flerfamiljshus utan källare.

4.4.2 Presentation av resultat

GIS-stödd Geokalkyl avses bilda underlag för samråd mellan geotekniker och planförfattare.

Vid det "normala" Geokalkylarbetet kommer geoteknikem att arbeta successivt vid GIS­

verktyget. De flesta mellan- och slutresultat presenteras härvid för geoteknikem på en bild­

skärm. Endast de av geoteknikem "godkända" slutresultaten som utgör en del av det geo­

tekniska utlåtandet kommer att skrivas ut på någon typ av plotter för presentation på pap­

persmedia.

I demonstrationssyfte har vi dock i denna rapport presenterat såväl underlagskartor, mellan­

resultat som slutresultat plottade på pappersmedia, Karta 1-5, ovan.

ARC/INFO innehåller rutiner som enkelt låter operatören välja mellan många alternativ av färgsättning, raster, linjeringar etc så att en så överskådlig presentation som möjligt erhålls oavsett resultaten visas på bildskärm eller plottas ut på papper.

4.4.3 Distribution av resultat i digital form

Planerare använder redan och kommer framöver att i ökad utsträckning använda GIS-system för olika ändamål i samhällsplaneringen. Resultat i form av geokostnader från GIS-stödd Geokalkyl enligt i detta projekt demonstrerad modell kan distribueras till dessa GIS-system i digital form. Resultaten från Geokalkyl kan härvid läggas in som ett "informationsskikt" ut­

visande geokostnaden för olika delområden. Vid den fortsatta planeringsprocessen kan se­

dan detta informationsskikt för geokostnader användas som underlag för vidare GIS-bear­

betning på samma sätt som annan digital icke-geoteknisk information i andra informations­

skikt.

5 Erfarenheter och slutsatser

Den utförda demonstrationen visar att man med hjälp av GIS-verktyget ARC/INFO digitalt kan sammanställa den geologiska, geotekniska och topologiska information som erfordras som underlag för Geokalkyls förenklade schablonmetod. Vidare kan man använda

ARC/INFOs beräkningsfunktioner för att för sammanhängande markytor genomföra de kostnadsberäkningar som annars utförs genom Geokalkyls manuella diagramrutiner. Med hjälp av ARC/INFO kan sedan de utförda kostnadsberäkningarna presenteras överskådligt i kartform i lämplig skala och med lämpliga kostnadsintervall.

Den ansvarige geoteknikern bör själv arbeta aktivt med ARC/INFO-rutinen för den förenk­

lade schablonmetoden för att geotekniska överväganden som exempelvis geotekniskt rele­

vant analys av jordarter, jorddjupstolkningar och lämplig grundläggningsmetod.

Geoteknikern kan sedan överlämna enkla och överskådliga kostnadskartor över grundlägg­

ningen till övriga fackområden i planarbetet och ytterst olika kategorier av byggherrar och finansiärer för de planerade byggprojekten. I och med att de olika markavsnitten heltäckan­

de kan åsättas "prislappar" på grundläggningen blir de geotekniska aspekterna lättare att jämföra med andra kostnadsposter och kan därmed lättare åsättas sin rätta vikt under pla­

neringsprocessen.

6 Förslag till fortsatt utvecklingsarbete

6.1 GIS-RUTIN FÖR GEOKALKYLS FÖRENKLADE SCHABLONMETOD

Det nu genomförda arbetet har omfattat en demonstration av hur ett GIS-verktyg kan använ­

das för utförande av Geokalkyls förenklade schablonmetod. I demonstrationsprojektet har endast förenklad schablonkalkyl för två olika byggnadstyper visats - tvåplans flerfamiljshus utan källare samt fyrplans flerfamiljshus med en källarvåning.

De rutiner för Geokalkyl som i detta projekt har utformats i ARC/INFO kan ses som en prototyp som behöver vidareutvecklas och kompletteras för att kunna användas i praktiken för samtliga de olika byggnadstyper som ingår i den förenklade schablonmetoden. Dessa är - Flerfamiljshus

- Underbyggda gårdar - Parkeringsbyggnader - Kontorshus

- Hallbyggnader - Småhus

Dessutom bör förenklad schablonmetod kunna utföras för geokostnaderna betingade av markarbetena utanför byggnaderna. Dessa är

- Grovplanering - Stödmurar - Ledningar

Vidare bör följande punkter diskuteras inför ett beslut om utveckling av system för GIS­

stöd:

1. Utvecklingsarbetet - Lämpliga GIS-verktyg

Lämpliga metoder för inlagring av indata för Geokalkyl - Organisation och finansiering

2. Tillhandahållande av färdiga system

- Ansvar för service, utbildning och rådgivning samt hjälp med systemunderhåll

- Tillhandahållande av nödvändiga justeringar av systemet p g a förändrad kostnadsbild inom byggsektom (a-prisjusteringar)

- Eventuella nödvändiga övriga förändringar och justeringar av systemet exempelvis p g a

förändrade byggmetoder, nya datortyper eller ny annan kringutrustning

6.2 GIS-RUTIN FÖR GEOKALKYLS "NORMALA" SCHABLONMETOD

Nästa steg i utvecklingsarbetet föreslås vara att utforma GIS-rutin för Geokalkyls "normala"

schablonmetod. Denna är avsedd att användas i ett senare planskede när huskropparnas former och lägen är kända och då en detaljerad geoteknisk utredning är genomförd. Till skillnad från den förenklade schablonmetoden, som grundas på kostnadsschabloner, utförs vid "normal" schablonmetod beräkningar avs k sammansatta mängder och används olika a­

priser.

litteraturreferenser

Burrough, P., A., (1987), Principles of Geographical Information Systems for Land Resources Assessment, 2:a uppl., Oxford University Press, ISBN 0-19-854563-0, Oxford, 194 s

Bohm, H. & Henricsson L. & Jansson K.-E., (1991), Geokalkyl, Schabloniserad kalkylmetod för markbyggnadskostnader, Statens råd för byggnadsforskning, TI:1991, ISBN 91-540-5319-6, Stockholm

Fallsvik, J., (1991), Utveckling av beräkningshjälpmedel för Geokalkyl, Etapp I, SGI Varia nr 332, Statens geotekniska institut, Linköping, 51 s

Lantmäteriverket, (1993), PC ARC/INFO - En översiktlig systembeskrivning

Index

Alternativa utbyggnadsområden, 8 Analyser och beräkningar, 10 Å-prisberäkningar, 8

ARC/INFO, 12; 15; 16; 17; 18 Attribut, 15; 16; 17; 18 Beräkningsalgoritmer, 11 Beslutsunderlaget, 7 Bildskärmspresentation, 21 Byggnadskategori, 9 Byggnadstyp, 9 Byggprocessen, 7 Byggskedet, 7 CAD-system, 17 Databas, 10 Databaser, 10 Detaljplanering, 8

Digital geoteknisk terrängmodell, 10 Digital terrängmodell, 17

Distribution, 10

Distribution av resultat, 30 Egenskapsdata, 15

Färgskalor, 21

Förenklad schablonkalkyl, 8 Förenklad schablonmetod, 10 Förnyelseplanering, 8 Förprojekteringsskedet, 8 Förvaltningsskedet, 7 Geoekonomisk analys, 7

Geografiska informationssystem, 10 Geografiska objekt, 16

Geografiskt informationssystem, 10 Geoinformation, 7

Geokalkyl, 8; 10; 17

Geokalkyls noggrannhetsnivåer, 8 Geotekniska arkiv, 7

Geotekniska databaser, 10 GIS, 10

GIS-verktyg, 12 Granskning, 21

Grundläggningmetod, 11 Grundläggningskostnaden, 8 Grundläggningssätt, 9

Icke-geoteknisk information, 30 Informationsskikt, 15; 18 Interaktion, 10

Jordartskarta, 18 Jordartskartor, 10 Jorddjup, 9; 18 Jorddjupstolkning, 12 Justering, 21

Kommandon, 17 Kostnadsintervall, 21 Lägen, 11

Lägesbestämd information, 10 Lägesbundna data, 10

Markförhållanden, 9 Marklutning, 9; 17; 18 Mängdberäkningar, 8 Noder, 17

Normal schablonkalkyl, 9 Områdesplan, 8

Overlay-funktioner, 18 Planeringsunderlag, 7 Planskedet, 7

Plotterutrustning, 21 Projekteringsskedet, 7 Relationsdatabas, 15 Scannad nivåkurva, 17 Scanning, 17

Schabloniserade kostnader, 8 Schablonkalkyl, 5; 8

Schablonmetod, 8 Skikt, 15

Tidiga planskeden, 7; 8 TIN, 17

Topologi, 16

Topologisk modell, 15 Triangelelement, 17

Äldre geotekniska utredningar, 7

Översiktsplanering, 8

SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOKAL.KVLBERÄKNING I TIDIGA PLANSKEDEN

'

"'- _s'hi,,. --~ ^'-,.

•,

'•,

\ ,_ TECl<EN F Ö Rl<LARIN G

\ ^{rv/'t},, '}

\ _Kärr

' \ \

~M}WOO Svämsediment (lera-finmo)

~

:~:

i ·, Lera

lsälvsavlagring allmänhet Sand

Morän normalblockig

- ^{Berg i dagen} -

/ ' v Jorddjup 1 M

/ "···,. / Jorddjup 2 M

/ ' v Jorddjup 3 M

/ V Jorddjup 4 M

/ ' v Jorddjup 5 M

/ ' v Jorddjup 10 M

/ V Jorddjup 20 M

l<arta utvisande utdrag ur SGU:s jordartskartbas,

LMV:s Gula kartas nivåbild och av SGI, som test­

data, tolkade jorddjup. Som orientering finns de­

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

lar av Gula kartan redovisad.

581 01 LINKÖPING

~ Lantmäteriet Telefon: 013-115100 ^en~'ll!

J,-1,N F.~U.SVTK OLLE BJÖRNSON Ka,ta nr 1

&IP_\ GITEK

OMRÅDE SYDOST OM SÖDERKÖPINGS TÄTORT I SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOKALKYLBERÄKNING I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<ENFÖRl<LARING

Kärr

Svämsediment (lera-finmo)

I I ^Lera

- lsälvsavlagring allmänhet Sand

- Morän normalblockig

- Berg i dagen

/'V Jorddjup 1 M

A / _{Jorddjup 2 M} /'V Jorddjup 3 M

/'V Jorddjup 4 M

/'V Jorddjup 5 M

/'V Jorddjup 10 M

/'V Jorddjup 20 M Grundläggningssätt

~~ Sulor/plattor på jord 0 .5 MPa

W/7~ Berg plintar pålar

l<arta utvisande föreslaget grundläggningsätt för 2 vän hyreshus utan l<ällare utifrån schablonber . LMV:s Gula kartas nivåbild och av SGI, som test

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

581 01 LINKÖPING data, tolkade jorddjup. Som orientering finns de­

lar av Gula kartan redovisad. SGU:s jordartskarta.

Telefon: 013-115100

JAN FALLSVfK OLLE BJÖRNSON Karta nr 2

~ Lantmäterie1t

~GITEK

SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS ^VID GEOKALKYLBERÄKNING

I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<EN F Ö Rl<LARI N G

- < 500 KR

l tt)ttd ^{501 1000 l{R}

k t>tt A ¹⁰⁰¹ 1500 l<R 1501 - 2000 l<R

l<arta utvisande grundläggningsl<ostnader för

2 vän hyreshus utan l<ällare i kr /kvm byggyta.

Gula kartas nivåbild är inlagd och som orien ­

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

tering finns delar av Gula kartan redovisad.

581 01 LINKÖPING

Rr rN 'llt

~ Lantmäteriet Telefon: 013-115100

UN F.~LLSVTK OLLE l:lJÖRNSON Karta nr 3

~GITEK

OMRÅDE SYDOST OM SÖD~_RKÖPIN~S TÄTORT.. I SÖDERKÖPINGS KOMMUN, OSTERGOTLANDS LAN

GIS VID GEOKALKVLBERÄKNING

I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<EN FÖ Rl{LARIN G

501 1000 l{R

-

l i #iltf! f ~ 1001 - 1500 KR 1501 2000 l<R 2001 2500 l<R 25 01 - 3000 KR

l<arta utvisande grundläggningskostnader för 4 vän hyreshus med källare i kr/kvm byg_gyta.

Gula kartas nivåbild är inlagd och som orien -

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT _{581 01 LINKÖPING} tering finns delar av Gula kartan redovisad.

~ Lantmäterie·t T11l11fon: 013-115100

U N F.~ LLSVIK OLLE BJÖRNSON Ka,ta nr 4

~GITEK

SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS ^VID GEOKALKVLBERÄKNING

I ^TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<EN FÖ Rl<LARIN G

- < ^{500 KR}

W \{\ @}j 501 1000 KR

Utttt/ 1001 1500 KR 1501 2000 KR

l<arta utvisande föreslagna lägen för 2 vån hyreshus utan källare. Beräknade grundlägg ­ ningskostnader för resp. hus se bif . tabell.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Gula kartas nivåbild är inlagd och som orien­

581 01 LINKÖPING

tering finns delar av Gula kartan redovisad.

~ Lantmäteriet T9l9fon: 013-115100

UN F.~LLSVTK OLLE l:!JÖRNSON Karta nr 5

L~GITEK

,

OMRÅDE SYDOST OM SÖDERKÖPINGS TÄTORT I SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOKALKVLBERÄKNING I TIDIGA PLANSKEDEN

- - - ~"<---- , - ~ - - - ,

',

- ~ TECl<ENFÖRl<LARING

\ \ _\ \ _Kärr

\ \"--- Svämsediment (lera-finmal

Lera

lsälvsavlagring allmänhet

- ! ^{I Sand}

Morän normalblockig

- Berg i dagen

-

/'V Jorddjup 1 M

, ' -, .... _ / Jorddjup 2 M

/'V Jorddjup 3 M

/'V Jorddjup 4 M

/'V Jorddjup 5 M

/'V Jorddjup 10 M

/'V Jorddjup 20 M

l<arta utvisande utdrag ur SGU:s jordartskartbas.

LMV:s Gula kartas nivåbild och av SGI. som test­

data. tolkade jorddjup. Som orientering finns de­

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

lar av Gula kartan redovisad.

681 01 LINKÖPING

i;?rJ'N'll?

~ Lantmäteriet Ts lsfon: 013-115100

JAN FALLSVTK OLLE HJÖRNSON Karta nr 1

~~GITEK

SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOKALKVLBERÄKNING I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<ENFÖRl<LARING

Kärr

Svämsediment (lera-fin mo) Lera

- lsälvsavlagring allmänhet Sand

- Morän normalblockig

- Berg i dagen

/'V Jorddjup 1 M

. / _{Jorddjup 2 M} /'V Jorddjup 3 M

/'V Jorddjup 4 M

/'V _{Jorddjup 5 M} /'V Jorddjup 10 M

/'V Jorddjup 20 M Grundläggningssätt

Sulor/plattor på jord 0.5 MPa

~~ Berg plintar pålar

l<arta utvisande föreslaget grundläggningsätt för 2 vän hyreshus utan källare utifrån schablonber.

LMV:s Gula kartas nivåbild och av SGI, som test

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

581 01 _LINKÖPING data, tolkade jorddjup. Som orientering finns de­

lar av Gula kartan redovisad. SGU:s jordartskarta.

Telefon: 013-115100

J.~N FALLSVTK OLLE l!JÖRNSON Karta nr 2

~ Lantmäteriet

~GITEK

OMRÅDE SYDOST OM SÖDERKÖPINGS TÄTORT I SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOKALKYLBERÄKNING

I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<ENFÖRl<LARING

< 500 KR

- tr:ri= ir d 501 1000 l<R 1001 1500 l<R 1 501 2000 l<R

l<arta utvisande grundläggningsl<ostnader för 2 vin hyreshus utan l<ällare i kr /l<vm byg_gyta.

Gula kartas nivåbild är inlagd och som orien •

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

tering finns delar av Gula kartan redovisad.

581 01 LINKÖPING

~ Lantmäteriet Tslefon: 013-115100

UN F . .\LLSVIK OLLE BJÖRNSON Karta n,· 3

~GITEK

SÖDERKÖPINGS KOMMUN, OSTERGOTLANDS LAN

GIS ^VID GEOKALKYLBERÄKNING

I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<ENFÖRl<LARING 501 1000 l<R

- l ttlt=tJ 1001 1500 KR

I I 1501 2000 l<R 2001 2500 l<R 25 0 1 3000 l<R

l<arta utvisande grundläggningslcostnader för

4 vän hyreshus med l<ällare i kr/lcvm byg_gyta.

Gula kartas nivåbild är inlagd och som or1en-

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT tering finns delar av Gula l<artan redovisad.

581 01 LINKÖPING

tien Lantmäteriet Telefon: 0 1 3-115100

UN F.°'LLSVIK OLLE BJÖRNSON

~GITEK

OMRÅDE SYDOST OM SODERKOPINGS TÄTORT I SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS ^VID GEOKALKYLBERÄKNING

I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<ENFÖRl<LARING

- < ^{500 KR}

k :)}):)d 501 1000 KR

f :J=ttJfJ 1001 1500 KR 1501 2000 KR

•,

llllllil1:i:i!!::::. .

l<arta utvisande föreslagna lägen för 2 vän

hyreshus utan lcällare. Beräknade grundlägg­

ningskostnader för resp. hus se bif . tabell.

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Gula kartas nivåbild är inlagd och som orien­

581 01 LINKÖPING

tering finns delar av Gula lcartan redovisad .

~ Lantmäterie1t ^{Ts lsfor. :} 013-115100

1.-'N FALLSVII< OLLE BJÖRNSON Katta nr 5

~GITEK

SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOKALl<VLBERÄKNING I TIDIGA PLANSKEDEN

-- - ~ TE C l{EN F Ö Rl<LARI N G

' \ ^Tv/f}n

\ ' ^\

\

\ ^Kärr

\

\

I ll~l@ Svämsediment (lera-finmo)

\

Lera

lsälvsavlagring allmänhet Sand

Morän normalblockig

- Berg i dagen

-

/"-/ Jorddjup 1 M

/',. / _{Jorddjup 2 M} /"-/ Jorddjup 3 M

/"-J Jorddjup 4 M

/"-J _Jorddjup s ^M

/"-/ Jorddjup 10 M

/"-/ Jorddjup 20 M

l<arta utvisande utdrag ur SGU :s jordartskartbas,

LMV:s Gula kartas nivåbild och ov SGI. som test­

data. tolkade jorddjup. Som orientering finns de­

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

lar av Gula kartan redovisad.

581 01 LINKÖPING

& Lantmäteriet Tslsfon : 013-115100

JAN F.-\LLSVTK OLLE HJÖRNSON Karta nr 1

~~GITEK

OMRÅDE SYDOST OM SÖDERKÖPINGS TÄTORT I SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GIS VID GEOl<ALKVLBERÄKNING I TIDIGA PLANSKEDEN

TECl<EN F Ö Rl<LARIN G

Kärr

Svämsediment (lera-finmo) Lera

- lsälvsavlagring allmänhet Sand

- ^Morän normalblockig

- ^{Berg i dagen}

/ ' J Jorddjup 1 M /'·✓ Jorddjup 2 M

/'V Jorddjup 3 M

/ ' J Jorddjup 4 M

/ ' J _Jorddjup 5 M

/'V Jorddjup 10 M

/'V Jorddjup 20 M Grundläggningssätt

Sulor/plattor på jord 0.5 MPa

~ Berg plintar pålar

l<arta utvisande föreslaget grundläggningsätt för 2 vän hyreshus utan l<ällare utifrån schablonber.

LMV:s Gula kartas nivåbild och av SGI, som test

STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

data. tolkade jorddjup. Som orientering finns de­

581 01 LINKÖPING

lar av Gula kartan redovisad. SGU:s jordartskarta.

Telefon: 013-115100

JAN FALLSVIK OLLE BJÖRNSON Ka,ta nr 2

~ Lantmäterie1t

~GITEK