KF 00

Verksamheten 1998

Kooperativa förbundet

I899-I999

00 KF

2..5'

Föreningsstämma 1999

KFs 1 ODe ordinarie föreningsstämma h~ Ils p~

Folkets Hus, Stockholm, den 12-14 juni 1999.

Posten gav i januari 1999 ut ett frimärke med anledning av KFs 100-årsjubileum. Motivet

·har tecknats av Svenolov Ehren.

Innehån

Det viktigaste om KF 1998 Nyckeltal

Detta är Kooperativa förbundet KFs ägarorganisation

VDs kommentar

Omvärlden och konsumentkooperationen Förnyelse och utveckling

Omtanke om människa och miljö

~

Ökat mervälrde för medlemmarna

Utbildni!'lg, utveckling och gemensamt lärande Dagligvaruhandel

Gröna Konsum KF Stormarknader Lågpris

Fackhandel KF Medla

Effektiva stödfunktioner

Medlemsorganisationer Ordförandens kommentar

Förbundsstyrelse Verkställande ledning

2 3 4 5 6 9 10

18 24

26 28 28 30 33 y . 38 40

45

52

c::-... :.s

64

65

66

68

Det viktigaste om KF ·t998

FÖRSALJNINGEN

uppgick till3o,6 miljarder kronor, en ökningen med 2,3 procent jämfört med 1997·

Gröna Konsum och Prix har visat en god försäljningsutveckling medan stormarknads- kedjorna Obs!, B& W och Robin Hood sammantaget redovisar en oförändrad försäljning.

Fackhandelsföretagen har haft en stark utveckling under året och i de flesta fall ökat sina marknadsandelar.

RESULTATET

efter finansiella poster uppgick till 187 miljoner kronor (382). Nedgången mot föregående år är i huvudsak hänförlig till intressebolaget Spira Intressenter

AB,

där ett omfattande omstruktureringsprogram är under genomförande. Under 1998 uppstod realisationsvinst vid försäljningen av Fritidsresor. Samtidigt har en reservering gjorts med 900 mkr för det beslutade framtidsprogrammet. Resultatet för detaljhandeln är i nivå med föregående år.

DEN FINANSIELLA STALLNINGErt!

är fortsatt stark. Soliditeten uppgår till32,2 procent jämfört med med 33,9 procent 1997.

skuldsättningsgraden minskade från 0,40 för 1997 till 0,32 för 1998.

VIKTIGA SATSNINGAR

Genomförandet av framtidsprogrammet för utveckling och förnyelse av konsument- kooperationen har fortsatt under året.

• Förnyelsen av detaljhandeln har fortsatt genom bland annat vidareutveckling av koncept och omställning av butiker och stormarknader.

• Det omfattande arbetet med att via IT-tekniken utveckla verksamheten har ytterligare intensifierats.

• En samlad personalfunktion har skapats för att ytterligare öka möjligheterna att skapa en lärande organisation med möjlighet till kompetens- och ledarutveckling.

• Arbetet med att stärka kooperativ identitet och utveckling har fortsatt.

NY ORGANISATION

För att öka tempot och kraften i framtidsprogrammet har beslut fattats om en ny organisation i KF med verksamheten indelad i två huvudområden; KF Detaljhandel och KF Samverkan och Utveckling.

Belopp i Mkr _{1998 1997 1996 1995 1994}

--- --^-------···--· ---·

KF-koncernen

Försäljning, exkl moms 30562 29873 30406 31 541 31965

Resultat efter finansiella poster _{187 382 254 201 945}

Medelantal anställda ₁₈₁₈₆ 17979 20235 21093 22809

Konsumentföreningarna

Försäljning, exkl moms, ej KD AB 14145 14077 13992 14114 15023

Antal föreningar _{82 83 87 98 99}

Antal försäljningsställen, ink! KD AB _{1326 1338 1372 1 399 1478}

Antal medlemmar (i tusental) 2433 2378 2345 2 310 2261

Medelantal anställda, ej KD AB _{9160 9352 9739 10140 11407}

2

s

4 3 2

o

Nyckeltal

Koncernens försäljning och tillgångar

Miljarder k.r

=

Försäljning CJ Tillgångar Såväl dagligvaruhandeln som fackhandeln har bidragit till en ökning av koncernens totala försäljning under 1998.

Överskottsgrad

Procent

Overskottsgraden har sjunkit något jämfört med föregående år på grund av resultatned- gången.

R ä ntetäckn i ngsg r a d

Gånger

Räntetäcknlngsgraden har minskat något jämfört med föregående år beroende på resultatnedgången.

o. s

0.4 D....l

o . .z

0.1

o. o

. Resultat efter finansiella poster

Miljoner kr

Det minskade resultatetjämfört med föregående år beror frlimst på nedgång i resultatandel i Spira Intressenter AB där ett omfattande omstruktureringsarbete pågår.

Omsättningshastighet sysselsatt kapital

Gånger

Omslittningshastigheten på sysselsatt kapital ligger oförändrat på en relativt hög nivå.

skuldsättningsgrad

Gånger

,..

9S 96 91 98

skuldsättningsgraden fortsätter att sjunka genom minskad skuldbörda i förhållande till det egna kapitalet.

35 30

10 5

DEFINITIONER AV NYCKELTAL ATERFINNS PA SID 54.

Avkastning sysselsatt kapital

Procent

Avkastningen på sysselsatt kapital har minskat på grund av resultatnedgången.

soliditet

Procent

0 ~----~---~--~--~----~

94 95 97

soliditeten minskade något under 1998 men den finansiella ställningen är fortsatt god.

Detta är Kooperativa förbundet

Kooperativa förbundet

staber

KF driver idag cirka 65 procent av den konsumentkoo- perativa detaljhandeln i Sverige. Verksamheten är inde- lad i två huvudområden - KF Detaljhandel och KF Samverkan och Utveckling. Till detta kommer media- koncernen KF Media och investmentbolaget KF Invest.

K F Detaljhandel

KF Detaljhandel omfattar all detaljhandel inom koncer- nen med undantag för verksamheterna inom KF Media.

Huvuduppgiften är att utveckla och förbättra koncep- tens attraktivitet och att skapa lönsamhet

i

alla delar av verksamheten.

KF

Samverkan och

Utveckling

KF Samverkan och Utveckling omfattar resurser till stöd för såväl KF s som föreningarnas detaljhandel: distribu- tion och logistik, produktion, etablering, projekt och fastigheter, !T-system och utveckling samt KF Kort.

4

En gemensam kategoriorganisation för dagligvaror har skapats, som också ansvarar för utvecklingen av egna varumärken. Målet är att skapa ett nytt arbetssätt för gemensamma sortiment, kategoristyrning och inköps- frågor.

KF

Media

I KF Media ingår Akademibokhandeln, bokus.com, för- lagsverksamheten

P.

A. Norstedt & Söner, Tidningen

Vi

och KF Tidningsförlag.

KFinvest

KF Invest är KF s investmentbolag med uppgift att skapa värdetillväxt genom aktiv kapitalförvaltning av tillgångar utanför kärnverksamheten.

KFs ägarorganisation

Konsumentföreningar

OK • föreningar --- Förbundskongress ^--

^{medlemmar Övriga}

Mepruen·

tantskap

styrelse

Knoparativ-a förbundet

Konsumentkooperationen består, förutom av Koopera- tiva förbundet, av konsumentföreningar, OK-f'åreningar, Folksam och Fonus. Dessa är medlemmar av KF och utövar sitt inflytande via KF

s

förbundskongress, repre- sentantskap och styrelse.

1998 fanns det sammanlagt 82 konsumentf'åreningar

i

landet med nära 2,4 miljoner medlemmar.

Grunden för en konsumentförenings ägarinflytande

i

KF är föreningens medlemsantal. Kongressen hålls vart tredje år och utgör då KFs årsstämma. Mellanliggande år utgör ett mindre antal ombud (representantskapet) KFs årsstämma. Kongressen väljer KF s styrelse.

Efter en motion till KFs stämma 1996 kommer förslag till nya stadgar för KF och mönsterstadgar för konsu- mentföreningarna att föreläggas kongressen 1999. Försla- get innebär bland annat att KF årsstämma blir högsta beslutande organ och att kongress och representantskap upphör.

KF-ägd och föreningsägd detaljhandel

Detaljhandeln bedrivs på två olika sätt:

• För medlemmar i sex konsumentföreningar -

Stockholm, Norrort, Svea, Öst, Solidar och Väst - är det numera KF som äger och driver detaljhandeln.

Detta

i

linje med beslut i KF s styrelse om samordning av KFs och f'åreningarnas detaljhandel. Dessa före- ningar har genom sina regionstyrelser inflytande över detaljhandeln.

Cirka 6o procent av landets medlemmar har med- lemskap i dessa sex konsumentföreningar.

• För medlemmarna i övriga konsumentföreningar är det den egna föreningen som äger och driver detalj- handeln.

Den utveckling och de stordriftsfördelar som ska- pas i KFs detaljhandel kommer även dessa konsu- mentföreningar till del.

Under 1990-talet har KF omvandlats till ett modernt, integrerat detaljhandelsföretag, det största i sitt slag i Sverige. Därutöver har KF alltjämt rollen att stödja den detaljhandel som drivs i föreningsform och att skapa en effektiv samverkan med denna. KFs långa tradition inom kulturområdet har befästs och KF Media-förlaget P.

A.

Norstedts

&

Söner, vari all bokförlagsverksamhet sam- lats, är numera det näst största allmänförlaget i Sverige.

Inom detaljhandeln prioriteras tillväxt och offensiva insatser på marknaden för att säkerställa den långsiktiga

6

positionen och därigenom s kapa förutsättningar för en eftersträvad högre resultatnivå.

KF-koncernen 1998

Verksamheten under 1998 präglas av en stark utveck-

lings- och förnyelsetakt. Nio stormarknader modernise-

rades och rönte gott gensvar på marknaden. Gott och väl

ett tiotal Gröna Konsum-butiker genomgick mer

genomgripande förnyelse och kedjan fortsatte sin posi-

riva marknadsutveckling. Prix-kedjan tillfördes

ytterli~

gare tolv butiker och visade stark tillväxt.

Stormarknads~

gruppen stabiliserade totalt sina volymer efter ett par års tillbakagång. Utvecklingen av koncernens samlade dag- ligvaruförsäljning ligger något under marknadens till- växt. Inom fackhandelsområdet var tillväxten stark

un~

der 1998 med undantag för elektronikområdet. Detalj- handelns samlade resultat var i nivå med föregående år.

KF

s kort MedMera har utvecklats starkt under senare

år. Från och med 1999 omfattar kortet - som också utgör medlemskort i föreningarna- hela landet och all

konsu~

mentkooperativ detaljhandel. Antalet kort beräknas uppgå till cirka 2,8 miljoner, vilket gör KF

s kort till det i särklass

mest spridda detaljhandelskortet i Sverige.

Genom samverkan kring kortet uppnår kooperativ detaljhandel en ökad konkurrenskraft och alla aktiva medlemmar kan erbjudas unika mervärden.

Nytt kooperativt fastighetsbolag

Konsumentföreningen Stockholm, KF och KP Pension

&

Försäkring bildade Atrium Fastigheter AB, som utgör

ett av de större fastighetsbolagen i Sverige, koncentrerat på köpcentra och andra detaljhandelsanläggningar.

Häri~

genom har konsumentkooperationen skapat en

sam~

manhållen och effektiv struktur för fastighetsinnehav av placeringskaraktär. Syftet är att uppnå en stark position på marknaden och att

skapa god värdeutveckling och avkastning. KF

s

strategi är att själv äga fastigheter som används för distribution, stormarknader och större dag-

ligvaruenheter. KF förvärvade elva

stormarknadsfastig~

heter från Axel Johnson AB med syfte att utveckla och förnya dessa.

Ändrad konkurrenssituation

Svensk och nordisk detaljhandel står inför stora förän- dringar. Bakgrunden är en allt tydligare

internationalise~

ring, framför allt i ett europeiskt perspektiv. Även inom leverantörsområdet sker snabba förändringar med allt

större såväl nordiska och europeiska som globala tillver-

kare.

För konsumentkooperationen understryks nödvän-

digheten av en allt djupare samverkan mellan de nor- diska länderna. Konsumentkooperationen kan inte längre forsvara och utveckla sin marknadsposition enbart

genom åtgärder i det egna landet, utan måste forma en

gemensam strategi och ta ett samlat

grepp över den allt-

mer

sammanväxande nordiska marknaden. Denna avgö-

rande slutsats ligger sedan 1992 till grund för KFs fram- tidsplanering.

I enlighet med den i Europa gängse modellen övergår våra konkurrenter till att börsnotera sina verksamheter.

Det har en lång rad viktiga konsekvenser för utveck- lingen. Den nuvarande blockstrukturen torde inte komma att bestå över tiden. Nya internationella aktörer flr antas göra förvärv på den svenska och nordiska mark- naden. De kommer att besitta överlägsna skalfördelar när det gäller inköpsvolymer och utvecklingskraft, lik-

som mycket stora kapitalresurser. Därför krävs nytän-

kande och djärva grepp av konsumentkooperationen i de nordiska länderna. Det gäller nu mer än någonsin att bygga på vår grundläggande styrka, förankring bland miljontals konsumenter och förmåga att samverka för att främja deras intressen.

Även kapitalförsörjningen måste uppmärksammas i denna utveckling. Inom KF har ett arbete inletts i syfte att närmare analysera problem och möjligheter och att utforma förslag till åtgärder för att förstärka riskkapitalet inom konsumentkooperationen.

Framtidsprogrammet

Under en treårsperiod genomförs ett

framtidsprogram,

som innehär kraftfulla satsningar på utveckling och för- nyelse. I årets bokslut har avsatts

900

Mkr, dels för att

stödja förnyelsen av affärsverksamheterna, dels för att

utveckla det konsumentkooperativa uppdraget inför en ny tid. En härande tanke i framtidsprogrammet är att intensifiera samverkan inom konsumentkooperationen och att skapa ett samlat uppträdande på marknaden.

Under

1999

inleds en kraftfull satsning på profilering av KF och konsumentkooperationen i anslutning till

wo~års

jubileet.

KFs kort MedMera spelar en allt större roll i det

gemensamma uppträdandet. Inom !T-området kommer

under 1999 ett för samtliga kooperativa butiker och all korthantering gemensamt system att börja införas. I syfte att stärka samverkan inom den kooperativa detaljhan- deln har KFs organisation förändrats. KF Detaljhandel

har bildats och gemensamma stödjande resurser för såväl

föreningars som för KF

s detaljhandel har organiserats

inom KF Samverkan och Utveckling.

Inom KF-koncernen pågår sedan flera år kunskapsut-

veckling vad gäller elektronisk handel. B&W i Täby

7

inledde 1996 försök med distanshandel med dagligvaror och våren 1997 gick Akademibokhandeln ut på Internet.

Med förvärvet av Internet-bokhandeln bolrus.com har KF blivit en etablerad aktör vad gäller elektronisk han- del. Utifrån den kunskap som byggts upp och de erfa- renheter som vunnits planeras en betydande utvecklings- insats under de närmaste åren. Handel över Internet för- väntas ra stor betydelse på flera områden, även inom dagligvaror.

KF har inlett ett affärsutvecklingsarbete tillsammans med konsumentföreningar inom hälsoområdet.

Utgångspunkten är människors ökande intresse för hälsa och välbefinnande. Ambitionen är att i förebyggande syfte eller i form av egenvård tackla problem med ohälsa innan sjukvård blir nödvändig. Syftet är att bygga upp nya verksamheter utifrån den enskildes engagemang för hälsa, grundade på den kooperativa iden att människor i samverkan kan skapa unika mervärden.

Hållbar konsumtion

ger

affärsmöjlighater Efter kraftfulla medlemsinitiativ gick konsumentkoope- ration i mitten av 198o-talet i spetsen för att erbjuda konsumenterna miljöanpassade sortiment. Sedan dess har insikten i hela samhället fördjupats. Att utveckla ett ekologiskt uthålligt samhälle uppfattas av allt B

er som

den största utmaningen inför 2000-talet. Vårt sätt att bo, äta, klä oss och resa svarar idag för nästan hälften av den totala miljöbelastningen i den rika delen av världen.

Det innebär att såväl inriktningen av som nivån på kon- sumtion och produktion måste ändras. Det är i grunden en fråga om att finna nya lösningar, som skapar förut- sättningar för en långsiktigt uthållig resursanvändning och livsmiljö och som är förenliga med rättvis fördelning mellan och inom länder liksom mellan generationer - en utveckling av hållbara konsumtionsmönster.

Uppdraget är inte omöjligt och vi har tillräcklig kun-

skap för att börja agera. Konsumtionen är en nyckelfråga

och konsumenterna blir därför centrala aktörer när det gäller att skapa ett uthålligt samhälle.

På tröskeln tillzooo-talet antar konsumentkoopera- tionen uppgiften att genom konkreta åtgärder medverka

8

till ett samhälle som utmärks av ekonomisk utveckling och ekologisk hållbarhet och som präglas av social tillit och samverkan. I den uppgiften har konsumentkoopera- tionen en unik position. Vi behöver inte vänta på poli- tiska beslut. Vi behöver inte snegla på kortsiktiga vinster för att tillfredsställa en alltmer internationaliserad kapi- talmarknad. Vi kan som medlemsägd organisation föra dialogen med konsumenterna, vi kan bidra till att skapa den medvetenhet som behövs och omsätta denna med- vetenhet i praktisk affiirsverksamhet.

Grunden densamma

Trots helt annorlunda förutsättningar påminner vår tid om det sena r8oo-talet i ett viktigt avseende. Samhället och ekonomin genomgår en genomgripande förändring till följd av omfattande teknikutveckling och avreglering, inte minst på kommunikationsområdet. Kombinationen av teknikutveckling och avreglering lade mot slutet av r8oo-talet en grund för stark ekonomisk utveckling och för det moderna samhällsbygget. Den konsumentkoope- rativa iden om samverkan gjorde det möjligt för de många människorna att vara med i uppbyggnaden av det nya samhället och att ra del av det ökande välståndet.

KF

s första hundra år präglas av folklig förankring och

utvecklingskraft. Utifrån viljan och förmågan att förstå människors behov har konsumentkooperationen åter- kommande utmanat etablerade sanningar och strukturer och skapat nya, effektivare lösningar och erbjudanden.

Föreningen av innovativa affärsideer och starka värde- ringar har gjort konsumentkooperationen till en stark kraft i samhället.

Mer än wo år senare formuleras uppgiften på ett nytt sätt. Såväl kraven på hållbara konsumtionsmönster som det öppna, teknologiskt utvecklade och informationstäta samhället ställer konsumentkooperationen införa nya utmaningar. Men iden består

-

att i samverkan med andra skapa mervärden som inte var och en kan uppnå på egen hand.

Roland Svensson

VD OCH KONCERNCHEF

Omvärlden och konsu~nerntC<ooperationen

Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att öka under 1998. BNP ökade med 2,9 procent och tillväxten i den svenska ekonomin låg därmed avsevärt högre än

OECD~genomsnittet.

Under 1998 skedde en

omsväng~

ning i tillväxten från exporten till inhemsk efterfrågan.

Den privata konsumtionen ökade med 3,0 procent.

Ökningen av privat konsumtion bars upp av hushållens ökade disponibla inkomster till följd av stigande

reallö~

ner. Till reallönernas positiva utveckling bidrog den mycket låga inflationen.

Efter en lång stagnationsperiod under större delen av

1990~talet

började omsättningen i detaljhandeln att öka under slutet av 1996 och ökningen fortsatte under 1997 med 3.5 procent. 1998 omsatte den totala detaljhandeln 298,5 miljarder kronor. Volymen ökade med 4-,3 procent, vilket var den krafrigaste volymökningen under hela 1990-talet. Ändå fortsätter trenden att detaljhandelsva~

rorna tar en allt mindre del av hushållens utgifrer. 1990

var andelen närmare 40 procent av den privata konsum-

tionen för att tio år

senare vara nere i cirka 30 procent.

Volymökningen i detaljhandeln 1998 skedde framför allt för sällanköpsvaror. Samtidigt som priserna sjönk med över 3 procent ökade volymen med bortåt 10 pro- cent. En mycket hög tillväxt jämfört med hela

1990-

talet. Den största ökningen hade marknaden för

fritids~

varor med 18,6 procent. Därefter följde hemutrustning,

som ökade med 7,3 procent och beklädnad med 5,3

pro~

cent i volym. Dagligvarumarknaden hade en

prisökning

på 1

,5 procent och en volymökning på 0,2 procent.

Trender på marknaden

Många konsumenter anser sig ha allt mindre med tid art använda för inköp samtidigt som kravet på bekvämlighet ökar. Fler och fler föredrar stora volyminköp, vilket gyn- nar stormarknader, stora dagligvarubutiker och större lågprisbutiker. Närbutiker utnyttjas för kompletterings- köp. Troligtvis kommer en utbyggd e-handel att vara mycket attraktiv för många av dessa "bekväma volymkö- pare". ÖVer 30 procent av svenska konsumenter bedö- mer att de kommer att handla även mat via Internet inom några år.

I motsatt riktning

går behovet av upplevelser. Många

nya detaljhandelskoncept formas utifrån att sälja mer än en vara. För detaljhandeln gäller det inte bara att bygga relationer mellan kunder och varumärken, utan ocks:l att skapa relationer mellan kunderna och mellan en positiv

fritid och varuinköp. Utmaningen är att erbjuda

upple~

velser, skapa status och

livsstil.

En ökande andel, framför allt unga konsumenter, pla-

nerar inte sin husMIIning alls utan förlitar sig på service- och trafikbutikernas utbud som är tillgängligt dygnet runt. Kombinationer av "äta i butiken", "färdigt att ta med" och traditionelllivsmedelsförsäljning är en väx- ande marknad efter mönster från USA. I USA svarar "äta i butiken'' och "färdigt att ta med" för mer än halva livs- medelsförsäljningen.

Hela ökningen de senaste åren har

kommit från "färdigt att ta med".

Internationalisering av den svenska detaljhandels- marknaden har fortsatt. Från

198o~talets

samarbete över gränserna i form av allianser inleddes vid mitten av

1990~

talet en period av ägarsamarbete i form

av uppköp. Detta

har nu utvecklats ytterligare i form av organisatorisk samordning av verksamheten över gränserna. Det gäller såväl detaljhandelsföretag som livsmedelsleverantörer.

Marknadsandel

Konsumentkooperationens marknadsandel minskade med 0,2 procentenheter till

19,4-

procent av dagligvaru- marknaden och minskade med 0,8 procentenheter till n,2 procent av sällanköpsvarumarknaden. Konsument- kooperationens an del av den totala

detaljhandelsmark~

naden blev 15,8 procent, vilket ger en minskning mot föregående år med 0,5 procentenheter.

Av den totala omsättningen i den egentliga detaljhan- deln utgjordes närmare 57 procent av dagligvaror och

knappt 4-3 procent av sällanköpsvaror. Inom konsument- kooperativ detaljhandel svarade dagligvarorna för när- mare

70 procent av omsättningen och sällanköpsvaror

för resterande dryga 30 procent.

Detaljhandel

15,8%

Dagligvaror sa lianköpsvaror

19,4% 11,2%

9

Förnyelse och utveckling

KF s arbete med att utveckla arbetssätt och detaljhandels- koncept har fortsatt med ambitionen att på ett tydligare och mer effektivt sätt kunna möta nya konsumentkrav och konsumtionsvanor.

Under året har Hera omställningar genomförts med goda resultat, såväl inom Gröna Konsum och KF Stor- marknader som fackhandeln.

Ändrat arbetssätt för attraktivare erbjudanden

Under senare år har fokus satts på en effektivare struktur för dagligvaruflödena. En avgörande förutsättning för detta är väl fungerande omlastningspunkter - terminaler.

Flödena av torra varor som distribueras till butik har idag en mycket hög terminaliseringsgrad. Det är mycket ta leverantörer som distribuerar sina varor direkt till butik.

Den höga terminaliseringsgraden har lett till ett mer förenklat butiksarbete. Samlade leveranser ger färre leve- ranstillf.illen per dag och därmed mer rationella arbetsin- satser. Detta har skapat möjligheter till ett bredare och

attraktivare sortiment, b ättre fYllnadsgrad i hyllorna och högre servicegrad

mot kund. Ytterst syftar detta till ett

attraktivare och kvalitetsmässigt jämnare erbjudande t

ill kund.

Denna utveckling har skett med oförändrade logistik- kostnader. Strukturåtgätder har lett till kostnadsbespa- ringar bland an nat genom att de fasta kostnaderna har kunnat fördelas på en allt större distribuerad varuvolym.

I dag ligger logistikkostnaderna i nivå med de viktigaste konkurrenterna.

Under året har även distributionen av färskvaror foku- serats ytterligare. En fli.rskvaru terminal i Stockholm öpp- nade under året. Därmed är strukturen klar med tre huvudterminaler för flirskvaror i Stockholm, Malmö och Västerås samt två underterminaler i Växjö och Göte- borg.

Genom dessa fli.rskvaruterminaler kan samtliga buti- ker dagligen ta tidiga och samlade leveranser av kylda färskvaror. I princip levereras därmed färskvaror sex dagar i veckan.

De nya forskvarnterminalerna samordnar leveranser av kylda forskvaror från olika leverantörer. Under året öppnad e terminale n i

Stockholm. Därmed kan KFs alla butiker och stormarknader .fJ samlade forskva ruleveramer.

På Obs! Stormarknaden i Gränby. Uppsala, har mediaavdel- ningen jlltt en ny utformning med en samlad varuvisning.

Snabbt, Fest, Hur, Billigt - ckt är ck fyra signalerna for matideer och måltidslös- ningar

i

Gröna Kon- sums utvecklingsbutiker.

Koric.eptv.tvedd~ng

or.h

butlks·Mmye!~e

'

Moderniseringen och förnyelsen av KFs stormarknader genomförs successivt. Förnyelsen av B&W Bromma har tagits emot positivt på marknaden och givit en mycket stark försäljningsutveckling. Motsvarande omprofile- ringar har skett av B& W i Uppsala och Jönköping.

Även den förnyelse som sker inom Robin Hood och Obs! har varit framgångsrik och mottagits positivt.

Konceptutvecklingen av Gröna Konsum Extra och Nära har varit framgångsrik med nyöppningar i bland annat Farsta och Höganäs. Totalt har ett drygt tiotal butiker ställts om under året. Utvecklingsbutikerna i Skarpnäck, Hallstavik och Tidaholm provar helt nya sälj- lösningar och resultatet hittills är lovande och lärorikt.

Prix goda utveckling fortsätter och visar att konceptet är en lågpriskanal som vunnit kundernas förtroende.

Inom fackhandeln förfinas koncepten kontinuerligt och en gradvis modernisering sker av butikerna.

I I

Fornyets och utvec:khng

SM99

Arbetet med utvecklingsprojektet "SM99" har

varit

intensivt. Obs! Fittja, som utsetts till pilot, kommer att

vara fårdig under hösten 1999.

Den nya stormarknaden, som är ett samnordiskt pro-

jekt med KF och norska NKL som huvudintressenter, har, beträffande dagligvarorna, hämtat många ideer från

B&W Bromma. En orofuttande genomgång har framför

allt skett av sällanköpsvarusortimentet, där vissa segment

tagits bon medan andra har tillkommit. Avsikten är att

större delen av sortimentet ska vara gemensamt mellan länderna.

En follt utbyggd "SM99" består av en matdel med kringliggande profilavdel - ningar. Dagligvarutorget är stormark- nadens huvudattraktion och profil - avdelningarna är var och en inom sin bransch en kvalificerad fack- handel med ett kvalitativt intres- sant erbjudande till attraktiva priser.

12

S l< E l D A R

{11-4'

Nordiskt samarbete

Under

I998

har

möb~lvaruhusen

Obs! Interiör bytt namn och de ingtlr nu i den av KF del -

ägda svensk-norska möbelkedjan Skeidar.

Utvecklingen mot en allt mer internationaliserad detalj- handel och en ökad koncentration bland leverantörer och konkurrenter fortsätter. För KF har det bland annat inneburit ett intensifierat samarbete med de konsument- kooperativa organisationerna i Norden. Ytterligare steg har tagits för olika former av samverkan. Syftet är att möta den ökade konkurrensen från både svenska och utländska detaljhandelsföretag.

En gemensam marknadsstudie har gjorts för att kart- lägga de kommersiella förutsättningarna för ett utvidgat samarbete. Den nya organisationen i KF, med en samlad kategoriorganisation för dagligvaror, har skapats bland annat för att underlätta ett fördjupat nordiskt inköps- samarbete.

Sedan oktober 1997 ägs Obs! Danmark med en tredje- del var av

KF,

NKL och FDB. Under året har en påtaglig resultatförbättring åstadkommits, främst genom lägre kostnader och bättre leveransvillkor.

Obs! Interiör samägs sedan årsskiftet 97/98 av

KF (Y3)

och Det Norska Möbelsenter (ägs av

NKL

och det av

NKL

delägda möbelföretaget Ide Skeidar

AJS).

Ytterli- gare samarbete inom andra varuområden förbereds.

Inom sortimentet "Ljud, bild, data" har planerna på ett långtgående inköpssamarbete utvecklats vidare under året.

Samarbetet genom inköpsorganisationen NAF har fördjupats och utvecklas mot nya varuavsnitt inom dag- ligvaruhandeln.

Kortkurrenskraft genom kT

Den kraftfulla satsningen på olika former av IT-stöd

har

fortsatt. En IT-strategi har utarbetats i syfte att skapa kostnadseffektiva stöd i affiirsverksamheten.

Planerade åtgärder, som ska vara genomförda under den närmaste treårsperioden, ger förutsättningar för ett betydligt snabbare genomförande av utvecklingsinsatser och därmed ökade konkurrensfördelar.

KF har lagt ner ett intensivt arbete ptl att utveckla ett nytt kass a- och back office-system for hela den konsumentkoopera- tiva detaljhandeln.

Nytt butiksdatasystem

Ett intensivt arbete har ägnats åt att utveckla ett modernt och enhetligt kassa- och back office-system för

KF

s och de affärsdrivande föreningarnas butiker och stormarknader. Syftet är ett förenklat arbete vid kas- sorna, förenklad !T-struktur och lägre kostnader.

Systemet ska införas på samtliga enheter med början på stormarknaderna under 1999.

Moderna stödsystem

Under 1998 påbörjades arbetet med att införa modernare ekonomi-och personalredovisningssystem för att uppnå en förenklad och förbättrad hantering.

Införandet av färskvaruterminaler har inneburit ett omfattande utvecklingsarbete för att skapa fungerande och moderna stödsystem.

13

Fornyelse och utveckling

Arbetet med att skapa en effektiv infrastruktur för att ytterligare förbättra kommunikationen i och mellan koncernens olika delar har fortsatt under

1998,

liksom utvecklingen av Internet och internetteknik för att skapa bättre kontaktmöjligheter för medlemmarna.

Utvecklingen av elektronisk handel fortsätter

Försöksverksamheten med elektronisk handel-koncep- tet "Express Food" - har fortsatt med B&W i Täby som bas för verksamheten. Erfarenheterna är positiva och antalet aktiva kunder växer löpande.

Genom köpet av internetbokhandeln bokus.com har KF tagit steget in i den internetbaserade handeln med sällanköpsvaror. Eftersom denna handel, både när det gäller daglig- och sällanköpsvaror, är ett attraktivt alter- nativ för konsumenterna, har en utvidgad satsning på elektronisk handel beslutats.

Inför år 2000

Ett intensivt arbete pågår med att säkerställa att KF s verksamhet passerar millenniumskiftet utan några allvar- liga störnihgar. Alla områden som

kan tänkas

ha elektro- nisk datumhantering har kartlagts och undersökts.

Till halvårsskiftet

1999

kommer samtliga system att vara anpassade och testade. Även för så kallade inbäd- dade system, dvs datastyrda frysar, hissar, växlar, larm- anläggningar etc, i butiker och övriga fastigheter, har

14

• • • •

Internhetbokhandeln Hokus utvecklar ständigt sin hemsida med nya tjänster for söknin g, information och köpfors/ag.

en kartläggning skett och nödvändiga åtgärder ska vara genomf'orda till halvårsskiftet.

För att säkerställa varuförsörjningen till butiker och stormarknader sker också ett samarbete med leverantörerna.

För att undvika driftsstörningar

vid

millenniumskiftet har

bland annat inbäddade system i tUttastyrda frysar, hissar, väx-

lar, larmanläggningar kontrollerats.

Stärkt identitet och kulturellt engagemang

KF är idag en organisation med fokus på mat och mat-

kultur, kost och hälsa och resurshushållning i ett ekolo-

giskt perspektiv. Miljö-

och kvalitetstänkande är en becy- dande del av den konsumentkooperativa kulturen. Sars- oingen på Kulturhuvudstadsåret

1998 var ett viktigt

uttryck i denna riktning. En utgångspunkt för engage- manget var också att skapa mervärde för medlemmar

och anställda.

Kulturhuvudstadsåret 1998

Det tongivande i sponsorskapet för kulturhuvudstadsåret

1998 var samarbetet med Rosendals Trädgård och utställ-

ningen "Trädgården och konsthantverket". Evenemanget blev mycket uppmärksammat och uppskattat, både i

media och bland besökare. Över

500

ooo bedöms ha

besökt Rosendals Trädgård och utställningen och av de

betalande visade över hälften konsumentkooperationens

medlemskort MedMera som gav rabatt på inträdet.

Över en halv miljon besökare tog del av trädgårdsutställningen vid Rosendals Trädgård, där KF hade ett särskilt engagemang som huvudsponsor for Kulturhuvudstadsåret

I998.

15

Fornyelse och utveckling

KF erhöll priset som bästa kultursponsor 1998 för sin insats. Tävlingen arrangerades av Föreningen Kultur och Näringsliv i samarbete med tidningen Svenska Dagbladet.

Motiveringen till priset lyder: Kooperativa för- bundet har genom sitt samarbete med Kulturhu- vudstadsåret 1998 framgångsrikt tydliggjort att man delar de värderingar kring kulturens betydelse i samhället som utgör grunden för Kulturhuvud- stadsårets verksamhet. Samtidigt har KF, i synner- het genom sitt stöd till projektet "Trädgården och Konsthantverket", visat på bredden i sitt engage- mang för miljö, kultur och gemenskap.

KONSTIN ÄR ATI SATSA PÅ

KULTUREN SA An

DEN

NAR ALLA.

f(F /OO.ir.

K~

100 år

Under 1998 har ett omfattande arbete lagts ner för att förbereda KF s wo-års jubileum. En lång rad aktiviteter har tagits fram för att sprida kunskap och väcka uppmärksamhet om konsument- kooperationen. Det handlar om allt från annonser till

16

utställningar. Medlemmar och kunder uppmärksam- mas på olika sätt i butiker och stormarknader, bland annat med en lång rad jubileumsproduk- ter. Ett omfattande butiksmaterial gestaltar KF s wo-årsjubileum. Små så kallade tags, med korta budskap som visar vad KF står för, kommer att synas i annonser och på skyltar och kassar osv. En profilanno n- sering på temat "Till- sammans" kommer också att genom- föras under

året.

•;. ' '/ f

APTITRETARE

KF har en lång tradition att skapa utrymme för konstnärer och formgivare. Under temat "Mat som lust och

fägring", inbjöd KF

15

unga konstnärer delta

i

en konstutställning i

samband med IOO-årsfirandet.

Utställningen, Aptitretare, öppnades våren 1999.

Under roa-årsjubileet har KF i flera avseenden utvecklat sitt kulturella engagemang.

Ett exempel är konstutställningen Aptitretare på temat ''Mat som lust och fägring" där bland annat verket ovan av

KARIN MAMMA ANDERSSON,

ingår.

MOT EN LYCKLIGAllE MANSKLIGHET

Med ;mledning av KF s JOo-årsjubileum har Arbetets Museum i Norrköping under 1998 arbetat med en jubileumsutställning med namnet

"Mot en lyckligare mänsklighet'.

Utställningen, som öppnades i februari 1999, speglar konsumentkooperationen i dåtid, nutid och framtid och visar på de ideer som genom många människors mod och kraft förändrat Sverige. Det är en ide- och debattutställning som vill inspirera till en dialog om hur de kooperativa ideerna kan tillvaratas och utvecklas för att möta framtidens utmaning.

RIKSTEATERN

Som ett led

i

KF s kulturtradition och också ett led i Joo-årsfirandet har KF inlett ett treårigt samarbete med Riksteatern som ger medlemmarna ökad tillgång till teater och Riksteatern bättre förutsättningar till vidareut- veckling.

Mot en lyckftgare mansklighet

Besökarna på KFs hemsidor flngar upp roa-årsjubillet med en

skildring av det senaste decenniets utveckling. Där kan besökarna

bidra till historieskrivningen genom att berätta egna minnen.

Omtanke oin människa och miljö

KF arbetar på många olika sätt för att konsumenterna ska kunna göra kloka och medvetna val vid köptillfället, både när det gäller val av varor och inköpsställe.

I det arbetet spelar hänsynen till människa och miljö en central roll. KF strävar efter att miljöaspekter ska vägas in i alla beslut. Genom att föra in miljö och etik redan i den affiirsstrategiska planeringen läggs grunden f'or ett integrerat och affärsmässigt miljöarbete.

Inom dagligvaruhandeln är kunskapen hög och efter- frågan på miljömärkta och ekologiska produkter väl utvecklad. Inom andra områden är medvetenheten lägre och där återstår väsentligt utvecklingsarbete.

Uppgiften för KF Provkök är att belysa kvalitetsfrågor och ge konsumenterna bättre underlag f'or både köp- beslut och användning av köpta varor. KFs egna varu- märken skapar attraktiva valmöjligheter till konkurrens- kraftiga priser.

Hållbar konsumtion

I KFs miljöpolicy står att KF ska "identifiera och göra verklighet av affärsmöjligheterna i ett hållbart samhälle."

KFs roll som medlemsägt stort detaljhandelsföretag ska- par goda förutsättningar för att leda utvecklingen mot en mer hållbar konsumtion ur såväl ekologisk som ekono- misk och social synvinkel. Genom att erbjuda kunderna attraktiva miljöanpassade varor för hållbar användning

kan miljöbelasmingen minskas.

Att verka för en hållbar konsumtion är därf'or en vik- tig utgångspunkt inom hela koncernen.

l8

.... ~ . . . 7> . . . " ~)

.,

Jubileumsprodukter

Under året har en kollektion produkter tagits fram inf'år KF s 100-årsjubileum. Avsikten med produkterna är att visa hur sortimentet kan vara vägledande i utvecklingen mot en hållbar konsumtion. De ska också inspirera bete- enden och livsstil samt vara producerade på ett etiskt rik- tigt sätt. Amb

itionen är att alla åldrar ska kunna hitta

något i kollektionen som intresserar.

Miljö- och rättvisemärkning

KF arbetar aktivt för att utveckla miljömärkningen dels för att ge konsumenterna bra möjligheter till miljömed- vetna val dels f'or att driva på produktutvecklingen.

KF arbetar för miljömärkning inom såväl Krav, Bra Miljöval som Svanen.

När det gäller rättvisemärkning är KFs linje att enbart sälja livsmedelsprodukter som dessutom är ekologiskt producerade. Änn u finns bara ett fatal produkter men arbete pågår fö

r att ta fram fler.

Miljöanpassade driftsformer

KF bedriver ett intensivt u

tvecklingsarbete för att min-

ska verksamhetens miljöpåverkan. Transporterna effekti- viseras genom samordning och ökad fYllnadsgrad i fo

r-

donen. Energianvändningen analyseras för att minska förbrukningen. Miljöskadliga köldmedia byts ut. Ny- och orobyggnationer görs på ett energisnålt och miljö- anpassat sätt.

Källsortering ingår som en del i all verksamhet. För en

effektiv hantering kommer KF att teckna centrala avtal vad gäller upphandling av tjänsterna för bland annat KF Stormarknader. B&W Örebro har en pilotanläggning f'or samlad sortering av avfallet.

,.

Höga krav p å kvalitetsarb etet

För de egna varumärkena Änglamark, Signum och Blå- vitt bedriver KF ett omfattande kvalitets- och miljö- arbete, där mycket höga krav ställs på produkterna.

Riskanalys görs enligt

HACCP

(Hazard Analysis Critical Control Points).

KF använder i Hera fall gränsvärden som är lägre än de som gäller enligt EU och svensk livsmedelslagstiftning.

I kvalitetsarbetet deltar även KFs kunder genom KF Konsumentkomakt. Hit ringer cirka

10

ooo personer varje år med konstruktiva synpunkter på de kooperativa produkterna. Här kan KF även snabbt få en signal om det uppstått fel på någon vara och, om det behövs, dra in den från samtliga butiker inom några timmar.

Ekologiska varor

Den positiva efterftågeutvecklingen av ekologiskt produ- cerade livsmedel fortsätter. Till exempel ökade Gröna Konsum sin försäljning av ekologisk mat med 50 procent under r998.

Försäljningen av Änglamarks tvättmedel har ökat med cirka 50 procent. Även försäljningen av ett tiotal nya hygienprodukter har varit lyckosam och en ytterligare ökning av sortimentet är planerat.

Miljöutbildning

KFs jubileumsprodukter ger en bred bild av vad en

hill/bar konsumtion kan innebära

i

praktiken.

För att öka de anställdas kunskaper, kreativitet, engage- mang och ansvarstagande i miljöfrågor startade KF och Handelsanställdas Förbund i slutet av året ett gemen- samt projekt Miljökunnighet. I första hand ska projektet bedrivas inom Gröna Konsum, Obs!, KappAhl, City Stormarknad samt Distribution & Logistik.

..__--1'<:±+-+r.rl'""anar tagit gemensamma "riktlinjer för arbetsforhål- landen hos leverantören". Dessa riktlinjer berör bland annat barnarbete, tvångsarbete, hälsa, säkerhet, diskrimi- nering, arbetstid och löner.

Riktlinjerna överensstämmer med

SA

Sooo, Social Accountability- en internationell etikstandard som ger underlag för en granskning av arbetsförhållandena.

KappAhl har bland annat infört en heltäckande upp- förandekod. Under året har KappAhl dessutom

tillsammans med några andra företag tecknat en avsiktsförklaring med

"Kampanjen Rena Kläder".

Alla inom KappAhl har genomgått en miljöut- bildning med målet a tt kedjan ska bli miljöcertifie-·

rad1999.

19

Omtanke om månnL.k och miiJO

KF Provkök

Sedan början av 1998 finns KF Provkök i nya och ända- målsenliga lokaler. Det gör KF Provkök till både det modernaste och äldsta i landet med en kontinuerlig verksamhet sedan 1943. Verksamheten består av tre huvudområden.

Recept och matinformation

KF Provkök ger professionell rådgivning kring matlag-

20

ning för både konsumenter och butiksanställda. Arbets- uppgifterna består dels av framtagning av recept, tillag- ningsanvisningar och förpackningstexter dels av mat- fotografering i samband med produktion av kokböcker, tidningsartiklar, broschyrer och marknadsföring i olika sammanhang.

KF Provkök är mycket anlitat i samband med utbild- ning om mat och matlagning vid kurser, konferenser och möten. Inte minst vid utbildning av butikspersonaL Genom tillgången till kvalificerad dietistkompetens

KF Provkök har utvecklat sina testmetoder for sensorik genom att med hjälp av datorer direkt kunna regismra och behandla testresultaten.

erbjuds även information och utbildning kring mat och hälsa.

En ny upplaga av Vår Kokbok, den 22:a, är under utarbetande. Under året har också kokboken Sinnligt &

Praktiskt kommit ut som en del av satsningen på Kultur- huvudstadsåret 1998 och KFs 100-årsjubileum. En bok som präglas av enkelhet, säsong och framtida matlagning och är gjord för att både inspirera och fungera praktiskt i köket.

KF Provkök har under året haft ett omfattande engagemang i arrangemangen kring KFs deltagande på Rosendal och trädgårdsutställningen under Kulrur- huvudstadsåret.

S er.s orik

KF Provkök genomför tester av produkters egenskaper och smak genom sensoriska tester på vetenskaplig grund.

"Skillnadtester" ger objektiva svar på skillnaden mellan

olika produkter. Konsumenttester ger subjektiva bedöm- ningar av olika produkters egenskaper och smak. Båda typerna av tester

är

relevanta i produktsarnmanhang.

För dessa tester har KF Provkök en konsumentpanel på cirka 100 personer-' män och kvinnor

i

åldrarna r6-75 år. Dessutom finns en utvald och sensoriskt tränad ana- lytisk panel.

Funl" tionsprovni ng

KF Provkök erbjuder alla som arbetar med köksredskap och hushållsprodukter kunskap om funktion och kvali- teter. Verksamheten består bland annat av test-och pro- duktutveckling. Alla produkter som hör hemma i köket och hushållet testas - köksredskap, hushållsapparater, städutrustning, hemtextilier, glas, porslin med mera.

Denna kunskap förmedlas även genom olika utbild- ningsuppdrag kring produkters egenskaper och använd- ning.

21

Omtanke om människa och miljo

Egna varumärken stärker profilen

För att skapa ett unikt konkurrensmedel och stärka dag- ligvarukedjornas profil har KF utvecklat tre egna varu- märken, Signum, Änglamark och Blåvitt. Genom att styra sortimentsutvecklingen och svara för kravspecifika- tion med utgångspunkt från krav och önskemål från medlemmar och kunder, har KF full kontroll över pro- dukternas egenskaper och kvalitet.

De egna varumärkena förbättras ständigt via ett syste- matiskt kvalitetssäkringsarbete och samtliga artiklar tes- tas av KF Provkök. Parallellt med denna kontroll görs löpande besiktningar av tillverkningen för att garantera produktsäkerheten.

KF har därmed kontroll över hela kedjan från krav- specifikation till försäljning av de egna varumärkena.

Detta innebär bland annat en lägre prisnivå jämfört med märkesledarna, vilket kommer medlemmar och kunder tillgodo. De egna varumärkena har också mycket höga attitydvärden hos kunder både när det gäller pris och kvalitet, dessutom är återköpsgraden hög.

\S- ÅNGLAMAR K s

Naturliga varor.

Tidlösa

värderingar.

22

SIGNUM

Signum står för utvalda livsm

edel med hög kvalitet och

god smak till ett pris som ligger klart under marknads- ledarens. Signum har sedan lanseringen

1995

fått mycket gott gensvar. Aktiv produktutveckling har tillsammans med bland annat en genomtänkt strategi när det gäller förpackningar och hyll placering, utvecklat försäljni

n

gen starkt.

Under

1998

har cirka

100

nya artiklar lanserats och för närvarande finns totalt

280

Signumartiklar i sortimentet.

Exempel på produkter som idag

säljs i särskilt stora voly-

mer är cider, smörgåsmat och konserverade grönsaker på glasburk.

Särskilt intressant är, det f'or Sverige nya livsmedlet,

Quorn, en svampbaserad produkt med hög halt av fibrer

och protein som KF inledningsvis har ensamrätten på i

Sverige. Quo

m

produkterna säljs med framgång i flera

länder i Europa och passar väl in i Signums sortiment av

god och hälsosam mat.

.

_.

~ ...

G. .... _{~.._,.}

{~

_{~J ..}

~

ÄNGLAMARK

Änglamark är konsumentkooperationens varumärke för miljöanpassade varor och det ledande miljösortimentet i svensk dagligvaruhandel.

För närvarande består Änglamark av knappt

qo

pro- dukter inom livsmedel, tvätt- och rengöring, hygien och trädgårdsprodukter.

Inom sortimentet kemitekniskt och hygien har Ängla- mark en stark ställning. Produkterna produceras med största möjliga miljöhänsyn och visar ofta bättre testre- sultat när det gäller effektivitet vid rengöring, disk osv, jämfört med konventionellt producerade märkesledare.

Dessutom är Änglamark inom dessa kategorier pris- mässigt mycket attraktivt.

De produkter som säljer bäst är toalett- och hushålls- papper, tvättmedel, mjukmedel och sortimentet av träd- gårdsprodukter.

Nyheter under 1998 är tabletter för maskindisk och tvätt. Den senare med unikt låg dosering. Lansering har även skett av chokladkakor som är både ^KRAV-och rättvi- semärkta.

BLÅVITT

Blåvitt introducerades 1979 som konsumentkooperatio- nens varumärke för god och jämn kvalitet till ett tydligt lågt pris och har sedan starten haft en god utveckling.

Under året har bland annat Chokladdryck visat för- säljningsframgångar. Inom sortimentet kemitekniskt och hygien är tvätt-och diskmedel, schampo och hudlotion storsäljare som också

fu

höga värden i tester.

Ökat mervärde för medlemmarna

MedMera -· e"i1 !tort med bredd och djup

MedMera är konsumentkooperationens medlemskort som gäller i alla föreningar över hela Sverige. Antalet innehavare av medlemskortet MedMera är cirka

2,8

mil- joner (inklusive extrakort till anhöriga).

MedMera är därmed inte bara det bredaste utan också det största kortprogrammet i Sverige. Kortet

kan

både användas för insamling av PremiePoäng och för konto- betalning i alla kooperativa dagligvarubutiker, fackhan- delsbutiker och stormarknader. Kortet kan också använ- das vid specifika medlemserbjudanden.

Under 1998 har införandet av PremieProgrammet, där varje köpkrona ger poäng, slutförts. Programmet finns nu i hela landet och alla konsumentföreningar deltar med något enstaka undantag.

Arbetet med att öka mervärdet f'år medlemmarna via MedMera har fortsatt under 1998. Varje förening knyter olika aktiviteter och erbjudanden till kortet. Att ge extra

PremiePoäng i form av butikskampanjer har blivit en uppskattad förmån.

Insättning av kundmedel på MedMera uppgick under året till

850

miljoner kronor och försäljningen över Med- Mera ligger på cirka 2 miljarder kronor per månad.

Utvecklingen av MedMera fortsätter. Under 1999 kommer bland annat internettjänsterna att byggas ut.

Under året har stor uppmärksamhet riktats mot Med- Mera genom att de första rikstäckande kampanjerna någonsin genomförts, bland annat i

TY.

Rikskampan- jerna kommer att fortsätta under KFs jubileumsår 1999·

Sparkassan

Genom KF Sparkassa erbjuds medlemmarna förmånliga räntevillkor på sparkapital via kapitalkonto och 5-årslån.

Inlåningsvolymen var vid årsskiftet cirka 2,4 miljarder kronor.

Mcrsma!r.

Medlemstidningen Mersmak erbjuds samtliga föreningar som en del i MedMera PremieProgram. Tidningen dis- tribueras till medlemmarna via butik och i vissa fall med de månatliga kontobeskeden.

Mersmak har under 1998 utvecklats väl och &r höga omdömen av medlemmarna i de läsundersökningar som görs löpande.

Tidningen kommer att utvecklas ytterligare tillsam- mans med MedMera dels genom att intetaktiviteten via Internet byggs ut ytterligare dels genom att samord- ningen med kedjornas planering fördjupas och att för- månsgivningen byggs på.

KF och

Riksi:~tern

i ornfe.ttende samarbe\:a Att möta människors behov av kultur i olika former är en viktig del i den konsumentkooperativa ideen. Att satsa på och erbjuda kultur till medlemmarna har en lång tradition i konsumentkooperationen och ligger också väl i linje med KF s framtida strävanden.

Under 1998 inleddes därför diskussioner med Rikstea- tern och i början av 1999 inleddes ett omfattande samar- bete. Samarbetet, som är treårigt, innebär för KF ett ökat och fördjupat engagemang på kulturområdet och ger 2,4 miljoner medlemmar tillgång till ett innehållsrikt utbud

av teater och andra kulturaktiviteter. Samtidigt ger det Riksteatern möjligheter att nå en större publik och en plattform för långsiktiga utvecklingsprojekt.

Förutom att konsumentkooperationens medlemmar får tillgång till scenkonst över hela landet till rabatterade priser, resulterar samarbetet under det första året, 1999, bland annat i en riksomfattande tävling i vass underhåll- ning, Replik, som kommer att engagera människor över hela landet och Unga Riks kommer under sommaren att spela barnteater vid KF s stormarknader.

Samarbetet mellan KF och Rikste ate rn ger

medlemmarna tillgån g till ett br ett

utbud av scenkonst ö v er hela landet.

25

Utbildning, utveckling och gemensamt lärande

Efter

två

J.rs verksamhet har drygt

200

chefer deltagit i utbildningen vid KF Karriärcenter.

Medarbetarnas kWlskaper, kompetens och förmåga att

ständigt utvecklas är av avgörande betydelse för såväl KF som konsumentföreningarna. En viktig del är därför att

utveckla en lärande organisation där medarbetarna ges förutsättningar att inhämta, vidareutveckla och formedla kunskap samt förändra sitt beteende som en konsekvens

av ny kunskap och nya insikter.

Ledarrollen är central i en lärande organisation. Den

ska i handling visa att kunskap

och förmåga att lära är

grundläggande för framgången. Att skapa utrymme och möjlighet för detta är den viktigaste ledaruppgiften för

att skapa denna typ av organisation.

En förutsättning för detta är den enhet som bildats med ett samlat ansvar för personal- och kompetensfrågor inom hela den konsumentkooperativa detaljhandeln

Interaktiv utbildning

Arbetet med att utveckla interaktiva hjälpmedel för

utbildning har inletts. En pilotproduktion kring butiks- ekonomi har genomförts.

Aspirantprogram

Under året har ett aspirantprogram startats. Syftet är att rekrytera deltagare internt och externt för att träna dessa till framtida ledare i butiker och stormarknader. Målet är

att

alla avdelnings-

och butikschefer ska tillsättas internt från år

2000.

Programmet omfattar både praktisk och teoretisk trä- ning och löper under

l respektive 2 år beroende på bak-

grund och erfarenhet.

Fortsatt traineesatsning

För att trygga rekryteringen av ledare med akademisk

bakgrund har traineeprogrammet utvecklats vidare. KF bedriver en aktiv rekrytering bland nyutexaminerade akademiker och programmet har två inriktningar- detaljhandel och ekonomi. Mellan

12

och 15 trainees

anställs årligen.

KF Karriärcenter

KF Karriärcenter syftar till att ge chefer möjlighet att bedöma sin kompetens och sin potential i det framtida

ledarskapet.

Sedan starten 1997 har drygt

200

chefer genomgått

utbildningen. Pedagogiken innebär

att den lärande rar

pröva sin förmåga i simulerade arbetssituationer. Arbets-

insatserna bedöms sedan av specialutbildade ledare och

deltagarna far sedan återkoppling på sina insatser.

VågSpel

Utbildningssatsningen kring VågSpel för att öka förståel- sen för KFs affärslogik och arbetssätt har fortsatt genom inriktningen på konsumentkooperativ ide och verklig- het. Både inom KF och flera föreningar har VågSpel kommit till aktiv användning.

Medverkan

!

Personalekonomiska institutet.

KF är stödorganisation till Personalekonomiska institu- tet vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet. Härigenom ger KF sitt aktiva stöd till forsk- ning och kunskapsspridning på området samtidigt som det även syftar till en fortsatt utveckling internt inom KF av synsätt och praktiska tillämpningar med avseende på personalekonomi.

KF Utvecklingscentrum

KF Utvecklingscentrum bildades, i samverkan med de fackliga organisationerna, för att bistå övertaliga i den omställning som startade i KF 1992.

Syftet är att skapa möjligheter för övertaliga till kom- petensutveckling, rådgivning, utvecklingsplaner, starta eget och jobbsökning.

Utvecklingscentrum har under åren rönt stor upp- märksamhet från bland annat företag, myndigheter och organisationer. Verksamheten har även uppmärksam- mats av forskare och utvärderats i ett projekt i samverkan med Psykologiska institutionen vid Stockholms Univer- sitet.

Sedan starten har 9ro personer kunnat utnyttja Utvecklingscentrum. Av dessa har 8o procent ( 728) fått en varaktig lösning, det vill säga fått nytt arbete, startat långtidsstudier eller erhållit avtalspensionering.

Medelantal anställda

Det totala antalet anställda i KF koncernen ligger på i stort sett oförändrad nivå. Medelantalet anställda i KF- koncernen under år 1998 var 18186 (q 979 under 1997).

Åldersfördelning

Totalt sett i koncernen är åldersfördelningen förhållan- devis jämn. Medelåldern bland tjänstemän i centrala fUnktioner i KF är relativt hög beroende på låg nyrekry-

KFs traineeutbildning ger en bred kumkap om koncernens verksamhet och omfottar praktikperioder i butiker och stormarknader.

tering och genomförda personalminskningar under senare år.

Jämställdhet

Av de anställda i koncernen är

67

procent kvinnor. Siff- ran är oförändrad jämfört med föregående år.

I samband med bildandet av d

en nya personalfUnktio-

nen har jämställdhet lyfts fram som ett prioriterat område. Ett samarbete h

ar inletts med JämO för att dra

nytta av den kunskap och erfarenhet som finns där. Sär- skilda personalresurser ska avsättas för att på ett snabbt och effektivt sätt kunna åstadkomma påtagliga resultat och för att generellt höja ku

nskapen inom koncernen

i denna fråga.

sjukfrånvaro

sjukfrånvaron uttryckt i procent av total arbetstid har ökat något under 1998. Förändringarna i sjukfrånvaro- talen berör såväl den korta som den långa sjukfrånvaron.

1997 6,2%

27

l

Dagligvaruhandel

I vår dagligvaru- handel erbjuds med- lemmar och konsu- menter ett prisvärt och attraktivt sorti- ment av hög kvalitet i välskötta butiker.

Dagligvaruverksam- heten utgör basen i

KFs verksamhet.

Matglädje" god service och hög kvalitet

Gröna Konsum Chef: Janeric Peterson (tom jan -99) Försäljning i mkr. 9 758 Antal anställda: 5 289 Antal butiker: 426

z.8

Gröna Konsum är Sveriges största dagligvaru- kedja och kännetecknas av matglädje och fräschhet i ett brett sortiment med hög kvalitet och god service.

Miljöarbetet drivs vidare med ännu större kraft. Nysatsning har skett på både sortiment och butiksdrift. Gröna Konsum är den ledande kedjan i Europa när det gäller ekolo- giska produkter

i

sortimentet.

Sortiment och distribution

Under 1998 har arbetet fortsatt med att se över och utveckla sortimentet. Samdiga sortiments- avsnitt

har

analyserats och varje produkts roll

i

sortimentet har granskats och bedömts. Effek- terna av detta arbete börjar nu synas genom ett mer utvecklat och intressant sortiment i hyllor och diskar.

Huvuddelen av alla kylda färskvaror distri- bueras idag via KF s färskvaruterminaler. Anta-

let varutransporter per butik har därmed min- skat drastiskt trots tätare leveranser, vilket för- enklat hanteringen och givit påtagliga ekono- miska effekter.

I syfte att skapa eec väsendigt bredare sorti- ment av kött med en jämn och hög kvalitet har styckning och packning av kött organise- rats om. Efter testverksamhet i flera etapper

går

nu alla butiker successivt över till färdig- packat kött. Förutom sortiment- och kvalitets- aspekter är målet att frigöra tid för mer kund- inriktat arbete.

Marknadsföring och butiksutveckling

Marknadsföringen har under året vässats både när det gäller utbud och priser. Enligt uppre- pade undersökningar

at

Gröna Konsums marknadsuttryck bäst omdömen bland jämför- bara konkurrenter.

Aret har inneburit stora framsteg när det

gäller nyprofilering och utveckling av butikerna. Nya lösningar har provats när det gäller inredning, kundkom- munikation och sortiment. De nyöppnade och

ombyggda butikerna i Farsta och Höganäs har lett till stora försäljningsframgångar. Totalt har ett drygt tiotal butiker f'ornyats under året.

Som underlag för fortsatta förändringar drivs tre utvecklingsbutiker: Skarpnäck, Tidaholm och Hallsta-

vik.

Där testas profilideer, sortiment och butikslösningar.

Även här är erfarenheterna positiva. Särskilt intressanta är erfarenheterna från ett utbud av snabba måltidslös- ningar.

En särskild kategori har skapats för "Färdigmat" och ett första sortiment av kylda färdiglagade rätter presente- ras i ett urval butiker under våren

I999·

Butiksstruktur och försäljning

Gröna Konsums butiker drivs enligt två butiksprofiler med delvis skilda utbud och olika målgrupper - Konsum Extra och Konsum Nära.

Under året har ytterligare ¹¹ butiker tagits över av Konsumföretagare och det är idag 43 butiker som drivs av egna företagare på uppdrag av Gröna Konsum.

Gröna Konsum butiker är organiserade i fem geogra- fiska områden samt ett område för Extra-butikerna och ett för Konsumföretagarna. Under året har fem mindre butiker avvecklats och fem överförts till andra koncept inom KF.

Försäljningsökning var 3 procent i jämförbara butiker, vilket innebär ökade marknadsandelar i förhållande till jämförbara konkurrenter.

Köpglädje för prismedvetna på ett brett ur \/ai

KF Stormarknader Chef: Björn Sjöberg Försäljning l mkr: 1 O 415 Antal anställda: 5 500 Antal stormarknader:

30

Obs!:17 B&W: 9 Robin Hood:18

I<F Stormarknader

KF Stormarknader driver totalt 44

stormark- nader i tre olika koncept; Obs!, B& W och

Robin Hood samt en restaurangkedja med 24 restauranger i de olika stormarknaderna. Två enheter, Avesta och Stenungsund, har under året övertagits från Gröna Konsum och över- förts till Robin Hood-kedjan.

Under året har arbetet med att utveckla de

olika koncepten och stärka KF Stormarkna- ders position på marknaden fortsatt.

Den centrala flödesorganisationen har

utvecklats ytterligare, framför allt inom färsk- varor, vilket har gett en positiv utveckling

både avseende försäljning och bruttovinst.

Arbetet med att ytterligare utveckla de olika kedjekoncepten har fortsatt under

året och nio

större ombyggnader har genomförts.

De olika kedjornas prisstrategier har

förfinats

och en prisstrategi för dagligvaror har utarbe-

tats och genomförts på samtliga stormarkna-

der under början av 1999.

I början av 1998 analyserades attityderna bland nära 20000

kunder genom ett Nöjd Kund-index. Även ett Nöjd Medarbetar-index genomfördes. Nivån på detta index visade att stormarknaderna hävdar sig väl jämfört med branschgenomsnittet i motsvarande analyser.

Under året har ökad konkurrens på ett antal

marknader

samt omställningsprogrammet hämmat försäljningsutvecklingen. På jämför- bara enheter har försäljningsvolymerna bibe-

hållits. Dock har detta inte räckt hd t för att

hålla jämna steg med branschen i sin helhet.

Obs!

Obs! driver 17 Stormarknader och är till omsättningen Sveriges största stormarknadsked ja. Obs! ska känneteck- nas av en stimulerande och utvecklande miljö för konsu- menter som värdesätter tid, pris och kvalitet. Allt under ett

tak.

Under året har arbetet fortsatt med att utveckla Obs!- konceptet. Detta har skett i samband med ombyggnad av enheterna

i

Uppsala och Nyköping med större inslag av färskvaror och tydligare specialvaruavdelningar.

Även ett nytt maner i marknadsföringen har utveck~

lats under året, bland annat har typografi och färgsätt~

ning moderniserats. Själva marknadsprogrammet har förstärkts och även ren profilerande marknadsföring har genomförts.

IN!

B&W

B&W driver 9 stormarknader. De erbjuder ett rikt sorti~

ment och mycket hög kvalitet kompletterat med bra basvaror till hemmet, allt tilllåga priser i en inspirerande miljö med kunnig personal. Medlemmen/kunden ska sättas i centrum och ges njutning och spänning. Arbetet med att utveckla konceptet har pågått löpande under året.

De lokala organisationerna i de olika stormarknaderna har under året utvecklats och anpassats för att mer utgå från de direkta kundbehoven.

Ytterligare två enheter har ställts om till det nya kon- cept som genomfördes i B&W i Bromma, B& W i Upp~

sala och, i början av 1999, enheten i Jönköping som tidi- gare ingick

i

Robin Hood~kedjan.

31

Robin Hood

Robin Hood erbjuder moderna konsumenter ett inspi-

rerande sortiment av mat och frekventa specialvaror för spännande och bekväma storköp i lokalt anpassade och engagerade butiker. Av de 18

stormarknaderna återstår

åtta att ställa om till Robin Hoods koncept.

Under året har arbetet inriktats på att ytterligare

utveckla dessa stormarknader till moderna "supersto res".

Det

ska vara ortens bästa inköpsställe. Enheterna i Falun,

Skara och Norrtälje har ställts om under

1998.

Restauranger

Restaurangkedjan driver förutom de 24 restaurangerna även

12

gatukök och två konditorier. Verksamheten ska

utgöra en tillgång för stormarknaderna genom att bidra till kundernas välbefinnande under besöket.

Arbetet med att utveckla och profilera enheterna har fortsatt under

1998.

32