Trä och betonghus ur miljöperspektiv
Ludvig Bruun
Bygg och anläggning, högskoleexamen 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Förord
Detta är ett examensarbete i programmet Bygg & Anläggning vars omfattning motsvarar 7,5 högskolepoäng och är den avslutande delen av denna tvååriga utbildning. Examensarbetet ska ha karaktären av ett enklare forskningsarbete eller avancerat utredningsarbete.
I utbildningen ingick en verksamhetsförlagd utbildning, VFU, som genomfördes hos
Glommen & Lindberg AB och examensarbetet har tagit sin form med hjälp av dem. Därmed vill jag passa på att tacka Glommen & Lindberg och framförallt min handledare Klara Bruun för vägledning och stöd. Dessa två år har varit mycket givande och kunskaperna jag samlat från utbildningen och VFU har lagt grunden för detta arbete.
Luleå, januari 2021.
Ludvig Bruun
Sammanfattning
Denna rapport är en fördjupning och jämförelse av trä och betonghus utifrån miljöperspektiv med koldioxidutsläpp i fokus. Rapporten har också vidrört hur människan påverkas av att bo i respektive hustyp. Då omfattningen av detta arbete inte är tillräckligt för att göra en egen livscykelanalys har tidigare arbeten studerats och rapporten har landat i ett utredningsarbete.
Utifrån de analyserade livscykelanalyserna för trä och betonghus har resultatet visat att betong orsakar minst utsläpp av koldioxid. Däremot har dessa livscykelanalyser haft lite annorlunda delar beräknade och kan därför inte jämföras rakt av. Vidare måste viktiga poänger så som träets fördelar vid förbränning och dess koldioxidneutrala kretslopp tas i åtanke vid
jämförelsen. En livscykelanalys består av tre olika delar där trä presterar bättre än betong i vissa avsnitt och tvärt om.
VOC (lättflyktiga organiska föreningar) och formaldehyd har utretts i syftet av att undersöka hur människan påverkas fysiskt av att bo i respektive hus genom tidigare studier. Testerna för dessa ämnen har dock skett på andra projekt än de som rör livscykelanalysen men ger en generell uppfattning om hur vardera typ av hus beter sig.
Slutsatserna av arbetet har landat i att det trots allt blev väldigt jämt mellan trä och betonghus utifrån miljöperspektiv. Dock är uppfattningen att trä har övervägande fördelar då det
framförallt är en förnybar resurs som är av stor betydelse. Vad som också konstaterats är att trä och betong har olika för- och nackdelar och för att bygga så miljövänligt som möjligt kan det möjligtvis vara lämpligt att dr nytta av båda materialens fördelar.
Innehållsförteckning
Förord ... I Sammanfattning ... II
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund... 1
1.2 Syfte... 1
1.3 Avgränsningar ... 1
2. Material och metoder ... 1
3. Resultat... 3
3.1 Livscykelanalys (LCA)... 3
3.1.1 A Byggskede ... 3
3.1.2 B Användningsskede ... 5
3.1.3 C Slutskede ... 7
3.1.4 Total klimatpåverkan ... 8
3.2 Hur människan påverkas... 9
4. Diskussion ... 9
5. Slutsats ... 11
6. Referenser ... 12
Bilagor ... 13
1. Inledning
Idag ligger det ett väldigt stort fokus på att bygga miljövänligt. Dels för att lyfta fram en hållbar bild av företaget som skapar förtroende hos kunder, men också för att faktiskt göra någonting åt den klimatkris vi befinner oss i och uppnå Sveriges miljömål. Det finns olika aspekter i att bygga miljövänligt, där valet av material är en otroligt central del i detta sammanhang. Denna rapport kommer att undersöka är hur byggmaterialen trä och betong påverkar miljön.
1.1 Bakgrund
Både trä och betong har använts långt tillbaka i historien och båda har fyllt en viktig funktion när det kommer till att upprätta byggnader. Tidigare har miljöfrågan inte uppmärksammats på samma sätt som idag och det är av byggbranschens största intresse att reda ut hur dessa påverkar miljön då mängderna är enorma. Forskning har kommit fram till mycket intressanta resultat angående detta men det finns fortfarande en väldigt delad uppfattning om vilket material som är det bästa ur just miljösynpunkt. Min uppfattning är att det finns en viss kunskapsbrist i samhället angående trä och betong kopplat till dess miljöpåverkan. Det de flesta får höra, inklusive mig själv, är tunga och vinklade kommentarer från aktörer inom branschen som jobbar med just trä eller betong.
1.2 Syfte
Syftet med denna rapport är att utreda vardera materials för och nackdelar som rör miljön på ett objektivt och utförligt sätt. Vidare kommer materialen ställas mot varandra och en
diskussion kommer att föras om vilket material som är lämpligast att bygga med utifrån presenterat resultat. Dels för att jag som skribent ska få en god uppfattning om hur trä och betong påverkar miljön för att sedan kunna ta ställning i denna fråga som jag kommer ha stor nytta av i mitt framtida yrkesliv. Samtidigt kan denna rapport vara till nytta för personer, som mig själv, som delvis saknar kompetens i detta sammanhang och förhoppningsvis klargöra några frågetecken.
1.3 Avgränsningar
Rapporten kommer inte att behandla materialen trä och betongs konstruktionsegenskaper, så som hållfasthet eller liknande, utan endast miljörelaterade områden. Fokus kommer endast att ligga på hur trä och betong förhåller sig i byggsammanhang och analysera hur klimatpåverkan ser ut i Sverige. Dock kan vissa delar i rapporten generaliseras internationellt.
2. Material och metoder
Då denna rapport är en form av utredningsarbete kommer materialet baseras på tidigare forskning, exempelvis vetenskapliga rapporter och utlåtanden från forskare. Metoden blir därmed att läsa på ordentligt från flertalet olika källor för att sedan sammanställa relevant
information. Utifrån det presenterade resultatet kommer en diskussion och slutsats försöka åstadkommas där målet är att utse en vinnare av trä och betong. Huvudsakligen kommer två rapporter från svenska miljöinstitutet undersökas. "Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme av trä, juni 2016" och
"Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong, januari 2015" som båda skett i ett samarbete med Sveriges byggindustrier. Viktigt att poängtera är att rapporten om trähuset är en uppföljare av rapporten om betonghuset och har genomförts på ungefär samma sätt.
Rapporten som behandlar trähuset och är skriven 2016 kommer att hänvisas som
"Strandparken" och rapporten angående betonghuset skriven 2015 kommer att hänvisas som
"Blå Jungfrun" då det är projektnamnen.
Följande frågeställningar kommer ligga till grund för rapporten:
• Hur påverkar respektive material (trä och betong) miljön?
• Hur påverkas människan av att bo i en trä-/ betongbyggnad?
• Vilket material är mest lämpligt att bygga med utifrån miljösynpunkt?
3. Resultat
3.1 Livscykelanalys (LCA)
För att ta reda på hur en byggnad påverkar miljön, vare sig den är av trä eller betong, är en livscykelanalys (LCA) väldigt värdefull. En LCA tar fram information om byggnadens hela förlopp och gör det möjligt att jämföra olika byggdelar, material eller tillvägagångssätt för att få en överblick om vart det bör förbättras för att minska miljöpåverkan. Utifrån den
europeiska standarden för byggnaders livscykelanalyser kan följande
miljöpåverkanskategorier fås fram, där GWP i denna rapport har störst fokus:
• klimatpåverkan växthusgaser (GWP – global warming potential)
• försurning (AP – acidification potential)
• övergödning (EP – eutrophication potential)
• utarmning av icke-fossila resurser (ADPe - abiotic depletion potential – elements)
• utarmning av fossila resurser (ADPf – abiotic depletion potential – fossil fuels)
• ozonnedbrytning (ODP – ozone depletion potential)
• marknära ozon (POCP – photochemical oxidant creation potential).
En LCA för byggnader delas också upp i tre olika faser. Den första handlar om att utvinna råvaror, tillverka de produkter som ska användas och själva byggandet som går under namnet
"A Byggskede". Nästa fas kallas "B Användningsskede" som rör själva användandet av byggnaden, så som underhåll, driftresurser, reparation och liknande. Slutligen kommer "C Slutskede" där det fokuseras på nedmontering och rivning. 1 Se bilaga 1.
3.1.1 A Byggskede
Detta skede delas normalt sett upp i två underkategorier.
Produktskede A1 Råvaruutvinning A2 Transport
A3 Tillverkning Byggproduktionsskede A4 Transport
A5 Bygg - och installationsprocess
Ser vi till produktskedet som innefattar råvaruutvinning, transport och tillverkning så har detta en mycket stor påverkan på ADPe, ADPf och framförallt GWP som beaktas som ett av de större miljöhoten idag. Oavsett vad för typ av hus det byggs är det givet att det krävs otroliga mängder material som är direkt kopplat till råvaruutvinningen. Då de fossila resurserna håller på att ta slut kan trä anses som ett lämpligare material i dagens läge jämfört med betong, som inte är förnybart. Detta påpekar även Arne Olsson, Vd för Folkhem i en artikel på Hållbart
1 https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till- livscykelanalys-lca/
Byggande, 2018. Vidare ska dessa råvaror transporteras till en fabrik för att tillverka den slutliga produkten. I och med transport bidrar detta också i stor grad till utarmning av fossila resurser i form av bensin och diesel då stor del av Sveriges transporter fortfarande drivs av detta2.
Slutligen vid tillverkning tenderar det att släppas ut mycket koldioxid, framför allt vid tillverkningen av betong som är otroligt energikrävande i förhållande till trätillverkningen3 . Vidare i byggproduktionsskedet, som också innefattar transport, men framförallt själva byggandet visar sig dock utgöra en betydligt mindre klimatpåverkan jämfört med produktskedet.
Enligt den LCA som är gjord till Blå ljungfrun, det vill säga betonghuset, står
A1-A3 för 84% av den totala miljöpåverkan i fasen A. A4 utgör 3% och A5 13%. Om dessa siffror jämförs med den LCA gjord till Strandparken, det vill säga trähuset, utgör A1-A3 86%
av total miljöpåverkan i fas A. A4 står för 6% och A5 står för 8%.
Vad som är självklart utifrån dessa siffror är att material delen (A1-A3) är betydligt större än resterande delar. Dock är Blå ljungfrun och Strandparken av olika storlek, därför presenteras också resultatet i kilo koldioxidekvivalenter (CO2e) per kvadratmeter. Där det visar sig att för Strandparken ligger A1-A3, som är av störst betydelse, på 226 kg CO2-ekv./m2 och Blå ljungfrun på 296 kg CO2-ekv./m2.
Någonting som är intressant är hur klimatpåverkan i fas A förhåller sig till hela livscykeln.
För Blå ljungfrun utgör fas A (A1-A5) ca 23% av den totala klimatpåverkan medans fas A (A1-A5) för Strandparken utgör ca 14% av total klimatpåverkan.
Utifrån studien "Livscykelanalys - En jämförelse mellan trähus och betonghus, 2020", där en LCA har gjorts på en trävilla och betongvilla visar resultaten ungefär samma sak. Alltså att trähus i A1-A3 påverkar miljön mindre än ett betonghus. Däremot visar denna studie en mycket större skillnad mellan trä och betonghuset med A1-A3 i fokus då betonghuset släpper ut nästan fyra gånger så mycket CO2e jämfört med trähuset. Lika så gäller A4 medan A5 skiljer sig med det dubbla.4
Figur 1
2 https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/
3 https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/203521/1/203521.pdf
4 http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1452501/FULLTEXT01.pdf 86%
6% 8%
Skede A för Strandparken (trähuset)
A1-A3
A4 (transport)
A5 (bygg och installationsprocess)
Figur 2
3.1.2 B Användningsskede
Användningsskedet kan på sätt och vis underskattas när det kommer till miljöpåverkan, vilket är allt utom rätt. Det visar sig att detta skede är den stora boven när det kommer till
klimatpåverkan och utsläpp av CO2 och följande delar brukar tas i åtanke när
användningsskedet ska beräknas. Det beror lite på hur drift och underhållsplanen ser ut och är väldigt projektspecifikt.
B1 Användning B2 Underhåll B3 Reparation B4 Utbyte B5 Ombyggnad B6 Driftenergi
B7 Driftens vattenanvändning
Ser vi till Strandparken och utgår från ett medelscenario med hushållsel inräknat när det kommer till energianvändning, med underhåll, reparation och liknande inräknat står skede B för ca 84% av den totala klimatpåverkan. I detta fall sett på en 100 års period, som är ett vanligt sätt att räkna på. Vilket är otroligt högt i förhållande till skede A. Om dessa bryts ut bidrar energianvändningen till ca 78% och underhåll/reparation för ca 6%. Ställer vi detta i förhållande till Blå ljungfrun med samma scenario och hushållsel inräknat står
energianvändningen för ca 62% medans underhåll och reparationsåtgärder står för ca 11%.
Det vill säga att skede B utgör ca 73% av den totala byggnadens klimatpåverkan. Vilket är relativt likvärdigt med Strandparken.
Det påpekas att betong ska ha en väldigt värmeisolerande egenskap som ska skilja sig mycket från vad trä är kapabel till5. I föregående stycke verkar detta stämma till viss del. Men många som förespråkar betong och dess fördelar under användningsfasen verkar överdriva detta relativt mycket. Siffrorna gällande energianvändningen, som till stor del kopplas till
5 https://sverigesradio.se/artikel/6840544 84%
3%
13%
Skede A för Blå Ljungfrun (betonghuset)
A1-A3
A4 (transport)
A5 (bygg och installationsprocess)
uppvärmning av byggnaden, skiljer sig relativt mycket mellan Strandparken och Blå jungfrun.
Dock verkar trä ändå ha en förhållandevis bra värmeisolering. Vad vi också kan se är att klimatpåverkan för underhåll och reparation i ett betonghus, alltså Blå jungfrun, är nästan dubbelt så stor som i ett trähus. Detta har till stor del att göra med att det är svårare att bearbeta härdad betong och det är därför relativt komplicerat att ändra byggnaden i
efterhand6. Det sägs också att betong kräver minimalt med underhåll7 då det är ett robust och motståndskraftigt material. Men åter igen visar LCA:n för Blå jungfrun snarare tvärt om i jämförelse med Strandparken (B2 och B3).
Figur 3
Figur 4
6 https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/203521/1/203521.pdf
7 https://www.svenskbetong.se/om-betong/fakta-egenskaper/miljo 78%
6%
16%
Skede B för Strandparken (trähuset) i förhållande till total klimatpåverkan
B6 (driftenergi)
B2 och B3 (underhåll/
reparation) Övrig påverkan
11% 62%
27%
Skede B för Blå ljungfun (betonghuset) i förhållande till total klimatpåverkan
B6 (driftenergi)
B2 och B3 (underhåll/
reparation) Övrig påverkan
3.1.3 C Slutskede
Slutskedet av en byggnads livscykel handlar i princip om hur materialen ska tas hand om när det inte längre är möjligt att bruka byggnaden, och delas in i följande kategorier:
C1 Demontering, rivning C2 Transport
C3 Restproduktsbehandling C4 Bortskaffning
Utifrån Strandparken och Blå jungfrun har det inte konstaterats mer än att detta skede för båda projekten utgör en väldigt liten del av total klimatpåverkan. Däremot utgör skede C mer än dubbelt så stor klimatpåverkan hos Blå jungfrun (23 Kg CO2/m2) jämfört med
Strandparken (9 Kg CO2/m2). Och motsvarar ca 4% respektive ca 2% av total klimatpåverkan.
Vid rivning av ett betonghus finns det lite olika möjligheter att återanvända betongen till.
Bland annat fyllningsmaterial till vägöverbyggnader. Återvunnen betong delas normalt sett upp i två olika kategorier, spillbetong och rivningsbetong (som är aktuell i skede C).
Spillbetongen kommer direkt från betongfabriker där den inte hunnit bli förorenad av andra material och anses därmed som en mer kvalitativ betong än rivningsbetongen.
Rivningsbetongen är betong från rivna byggnadsverk, så som broar, byggnader, anläggningar.
Vidare kan en rivningsbetong ha väldigt olika egenskaper beroende på vad det är för typ av betong samt hur länge byggnadsverket har funnits innan det rivits. Det vill säga att ju äldre betongen är, desto sämre egenskaper har den och användningsområdet minskar vid
återanvändning. Genreallt sett brukar rivningsbetongen användas till vägar där belastningen inte är så hög, till exempel parkeringar och cykelvägar8.
Rivningsbetongen kan också användas vid husbyggnation. Dock gäller samma princip som vid vägöverbyggnader, att den används där lasterna inte är så stora. Därmed lämpar sig rivningsbetongen oftast som utfyllnadsmaterial runt hus och för enklare markarbeten.
Däremot kan rivningsbetongen faktiskt bidra med högre kvalitet än vissa stenmaterial men beror helt på vad det är för typ av betong, hur gammal den är, betongens kornstorlek och hur väl den packas. I särskilda fall kan rivningsbetongen då användas till utfyllnadsmaterial i grunden för husbyggnation där kraven är högre, lika så gäller det vägöverbyggnader9. Och i det stora hela minskas klimatpåverkan.
Vidare finns det olika möjligheter till att återanvända materialet vid rivning av ett trähus. Det går i princip att återanvända alla träprodukter så länge de inte är impregnerade eller
behandlade på annat vis som innehåller kemikalier. När en träprodukt inte längre är bruklig går det att flisa sönder den till råvara som används främst till produkter av spån eller papper av olika slag. Därmed behövs det inte avverkas lika mycket skog. En annan möjlighet trä besitter kopplat till avfallshantering är förmågan att förbrännas, som oftast sätts i
sammanhang med biobränsle som kan ersätta fossila bränslen10. Klimatpåverkan av
växthusgaser (GWP – global warming potential), som bland annat innefattar koldioxid, som nämndes i avsnitt 3.1, är väldigt relevant för just trä i skede C. Vid förbränning av trä släpps
8 http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/148002.pdf
9 http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/148002.pdf
10 https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/203521/1/203521.pdf
bland annat koldioxid ut, som är typiskt dåligt. Dock har denna koldioxid en gång redan fångats upp av det trämaterial som förbränns och den frigjorda koldioxiden som nu släpps ut fångas upp av ny skog. Som gör detta kretslopp koldioxidneutralt, som är en stor skillnad från betongen11
3.1.4 Total klimatpåverkan
Den totala klimatpåverkan för Strandparken vid analysperiod på 100 år, utifrån ett medel scenario med hushållsel inräknat bidrar Strandparken med ca 1800 kg CO2-ekv./m2. Samtidigt som Blå jungfrun står för ca 1600 kg CO2-ekv./m2. Se fördelning av de olika skedena i diagram nedan.
Figur 5
Figur 6
11 https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters-kretslopp/
14%
6%
78%
2%
Fördelning av klimatpåverkan för alla skeden Strandparken (trähuset)
A (byggskede)
B2 och B3
(Underhåll/reparation) B6 (driftenergi)
C (slutskede)
23%
11%
62%
4%
Fördelning av klimatpåverkan för alla skeden Blå ljungfun (betonghuset)
A (byggskede)
B2 och B3 (underhåll/
reparation) B6 (driftenergi)
C (slutskede)
3.2 Hur människan påverkas
Någonting som är väldigt relevant när vi ställer trä och betonghus mot varandra, om vi bortser från miljön, är hur människan upplever/ påverkas av att bo i respektive hus. I rapporten
"Competitive wood-based interior materials and systems for modern wood construction, 2017", utförd av bland annat Linköpings Universitet, Moelven och flertalet nordiska företag och organisationer, har det analyserats hur voc (lättflyktiga organiska föreningar) och formaldehyd beter sig i träbyggnader med en betong byggnad som kontrast. Lika så hur människan reagerar emotionellt till trä i sin omgivning.
VOC (lättflyktiga organiska föreningar) är allmänna föroreningar i inomhusluft och det finns flera hundra olika typer identifierade i dagens läge. Föroreningen kommer från människor, utomhusluft, konsumtionsprodukter men framförallt byggnadsmaterial och inredning som är extra intressant i detta sammanhang. Genomsnittsvärdet av TVOC (totalt lättflyktiga
organiska föreningar) i svenska bostäder ligger på 200-300 μg/m3 och är betydligt lägre än gällande miljögränsvärden12. Resultatet av mätningen som gjorts i rapporten "Competitive wood-based interior materials and systems for modern wood construction, 2017" visar ett väldigt högt värde av TVOC precis när en träbyggnad byggts klart, ca 3000 μg/m3. Detta värde sjunker succesivt och cirka 8 månader efter inflyttning är TVOC för trähuset densamma som för betonghuset, cirka 300 μg/m3, där betonghuset startade på ca 1000 μg/m3.
Formaldehyd är en baskemikalie som används vid framställning av exempelvis plast, lim, färg men finns också i många byggnadsmaterial och möbler. Halten formaldehyd i svenska
bostäder brukar ligga på ungefär 20-30 μg/m3 och miljökravet som WHO (World Health Organization) presenterat ligger på 100 μg/m3 13. Utifrån mätningen som gjorts i rapporten som nämndes i tidigare stycket visar den att trähusen har en formaldehydhalt på 50-40 μg/m3 medan betonghuset varierar mellan 50-25 μg/m3. Resultaten är relativt lika och båda typerna av hus ligger bra till i förhållande till kravet. Hälsoeffekterna av att utsättas för både
formaldehyd och VOC kan vara väldigt allvarliga. Dock är dessa presenterade halter väldigt låga och därmed är risken för ohälsa mycket liten. Eventuella hälsorisker som båda ämnena kan orsaka är irritation i luftvägar och ögon, men vid högre halter kan dessa också vara cancerframkallande.
4. Diskussion
I rapporterna "Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med massiv stomme av trä, juni 2016" och "Livscykelberäkning av klimatpåverkan och
energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong, januari 2015"
har det presenterats flera olika scenarion för klimatpåverkan. Det har räknats på 50 och 100 års perioder, olika energiförbruknings scenarion, med och utan hushållsel och olika typer av el och fjärrvärmemixar. För att göra en så verklighetsbaserad analys som möjligt har denna rapport valt att titta på en 100 års period och medelenergiförbrukning inklusive hushållsel.
Husen är också byggda på lite olika sätt. Till exempel att Strandparken hade ett garage och källarvåning, till skillnad från Blå jungfrun som var byggd på platta på mark. Vissa moment var inte inräknat i livscykelberäkningen för Blå jungfrun så som markarbeten, hiss, och
12 https://ki.se/imm/flyktiga-organiska-amnen-voc
13 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kemikalier-i- inomhusmiljon/?pub=54046
karbonatisering av betongen. Alltså kan inte resultaten tolkas rakt av då det finns vissa skillnader. Det betyder bland annat att resultaten för Blå jungfrun bör vara högre.
I avsnitt 3.1.1 har båda projekten gemensamt att A1-A3 utgör en stor del av klimatpåverkan.
Lika så att A4 och A5 utgör en betydligt mindre del i sammanhanget. Trots att skede A för Blå jungfrun är totalt sätt större än för Strandparken kan det vara lätt att anta att trä är vinnaren i skede A. Faktorer som skulle kunna påverka detta resultat är
konstruktionslösningar, leveransscheman, byggmetoder och val av materialleverantörer. Det skulle teoretiskt sett kunna vara så att Blå jungfrun har förbättringsmöjligheter gällande dessa saker och hade möjligtvis sänkt klimatpåverkan med exempelvis mindre mängd betong, färre transporter, effektivare byggmetod och en miljövänligare leverantör av material. Lika så för Strandparken. Dock är detta information som inte tagits fram men kan vara värt att ta fram och jämföra. Denna teori stärks dessutom när resultaten från rapporten "Livscykelanalys - En jämförelse mellan trähus och betonghus, 2020" visade mycket annorlunda värden.
Vad som bör förtydligas och läggas vikt på gällande utvinning av råmaterial (A1) är att trä är förnybart och det är fortfarande miljövänligare att tillverka träprodukter istället för betong.
Filosofin bör vara att ge tillbaka lika mycket som tas i från vår planet. Att bygga med betong, oavsett om stor del går att återanvända, förbrukas en icke förnybar resurs. Den metoden går egentligen mot allt vad miljömässig hållbarhet står för. Dessutom är kretsloppet för trä
koldioxidneutralt. Det betyder att den koldioxid som släpps ut vid förbränning redan har tagits upp av träden och det sker därför inget nettotillskott av koldioxid i atmosfären (biogent kol).
Gällande B Användningskedet i denna studie tar betong hem vinsten, som förväntat, då betong generellt sätt har en större förmåga att isolera som kopplas till energiåtgången. Dock är trä inte så långt ifrån då energianvändningen för Strandparken står för ca 1400 kg CO2- ekv./m2 och för Blå jungfrun ca 1150 kg CO2-ekv./m2. Samma teori som påpekades i diskussionen angående A Byggskede bör även finnas i åtanke här.
När det kommer till C Slutskede utgjorde denna del en väldigt liten klimatpåverkan för båda projekten. Angående betong finns det många möjligheter att återanvända betongen, vilket är väldigt positivt då det bidrar till att minska råvaruutvinning av beståndsdelarna i betong eller andra material som den återvunna betongen kan ersätta.
Däremot vill jag fortfarande trycka på vikten av träets nytta av att förbannas och dess koldioxidneutrala kretslopp. Vid förbränning av produkterna från ett trähus frigörs normalt sett en större energimängd än vad som gick åt för att producera huset och denna energi kan sedan ersätta fossila energikällor14, vilket måste ha en värdefull betydelse. Den totala
klimatpåverkan för Strandparken blev ca 1800 kg CO2-ekv./m2 och 1600 kg CO2-ekv./m2 för Blå jungfrun. Detta resultat gick emot min personliga gissning, men det är fortfarande relativt jämt mellan dem.
Vid analysen av VOC och formaldehyd visade det sig inte vara någon större skillnad mellan trä och betong då båda typen av hus förhåller sig väldigt bra till regelverk och risk för ohälsa.
Däremot var min uppfattning att betong skulle vara sämre på dessa områden då betong innehåller olika typer av tillsättningsmedel och liknande.
14 https://www.svenskttra.se/bygg-med-tra/byggande/varfor-tra/bygg-klimatsmart/
5. Slutsats
Ser vi endast till resultatet av att den totala klimatpåverkan för Strandparken blev ca 1800 kg CO2-ekv./m2 och 1600 kg CO2-ekv./m2 för Blå jungfrun är betong vinnaren i det hela. Men som nämndes tidigare är det saker som saknas i livscykelanalysen för Blå ljungfrun och det är därför med säkerhet att 1600 kg CO2-ekv./m2 egentligen ska vara högre. Med hänsyn till nyttan trä kan medföra vid förbränning och dess kolneutrala kretslopp som inte redovisas i en LCA vill jag ändå utse trä som en vinnare.
Efter denna genomförda rapport har dock tanken att ställa trä och betong mot varandra ändrats. Det är uppenbart att trä och betong besitter olika egenskaper i de olika skedena och skulle kunna komplettera varandra för att bygga ett så miljövänligt hus som möjligt. Att utnyttja betongens värmeisolerande förmåga men samtidigt använda så mycket trä som möjligt i delar där betong inte har någon överlägsen fördel skulle kunna vara optimalt.
Någonting som skulle vara intressant att utreda för framtida studier är olika taktiska och tekniska utföranden av ett trä respektive betonghus som har betydelse för B
Användningsskedet då det är denna fas som absolut har störst förbättringspotential.
Framförallt konstruktionslösningar för att optimera materialtillgång och sänka energiförbrukningen.
6. Referenser
Alp och Muhsin. 2020. Livscykelanalys - En jämförelse mellan trähus och betonghus.
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1452501/FULLTEXT01.pdf Anna Persson, Karolinska Institutet. 2020. Flyktiga organiska ämnen (VOC).
https://ki.se/imm/flyktiga-organiska-amnen-voc
Björn Dickson. 2017. Betong inte alltid sämre än trä för klimatet. Sveriges radio.
https://sverigesradio.se/artikel/6840544
Boverket. 2019. Introduktion till livscykelanalys.
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/livscykelanalys/introduktion-till-livscykelanalys-lca/
Erik Johansson. 2011. Betongåtervinning, En fallstudie av rivningsobjekt i betong.
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/148002.pdf Eva Lindselius, Hållbart byggande. 2018. Duell - Trä mot betong.
https://hallbartbyggande.com/duell-tra-mot-betong/
Folkhälsomyndigheten. 2018. Kemikalier i inomhusmiljön.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kemikalier-i- inomhusmiljon/?pub=54046
Ingemarsson och Lisle. 2012. Vad bidrar mest till hållbar bebyggelse; småhus i trä eller betong?
https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/203521/1/203521.pdf Naturvårdsverket. 2020. Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran- inrikes-transporter/
Svensk betong. 2020. Miljö och klimat.
https://www.svenskbetong.se/om-betong/fakta-egenskaper/miljo Svenskt trä. 2020. Bygg klimatsmart.
https://www.svenskttra.se/bygg-med-tra/byggande/varfor-tra/bygg-klimatsmart/
Träguiden. 2015. Träprodukters kretslopp.
https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/miljoeffekter/miljoeffekter/traprodukters-kretslopp/
Bilagor
Bilaga 1
