Appendix
En sammanställning av metoder, dokument och litteratur, avsedd att användas av ergonomer och arbetsmiljöingenjörer, vid planering och projektering
av lokaler inom hälso- och sjukvård
Helene Callert Jakobson 2016-10-26
Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för teknik och hälsa
Illustratör: Militta Wellner (Arbetsmiljöverket, 2004)
Innehåll
1. Metoder ... 1
1.1 Metoder för datainsamling... 1
1.1.2 Arbetsskador och tillbudsrapportering ... 1
1.1.3 Checklistor... 1
1.2 Metoder för beskrivning av användare och uppgift ... 1
1.2.1 Hierarkisk uppgiftsanalys (HTA) ... 1
1.2.2 Länkanalys/sambandsanalys ... 1
1.2.3 System Dynamics (SD) ... 1
1.2.4 Flödesanalys ... 2
1.3 Metoder som bygger på antropometriska mått för hjälp till design och utformning ... 2
1.3.1 Fullskalemodell (mock-up eller prototyp) ... 2
1.3.2 Bordsmodeller ... 2
1.3.3 Byggnads informations modellering, BIM ... 2
2. Antropometriska mått ... 3
2.1. Böcker och artiklar ... 3
2.2 Standarder ... 3
3. Konceptprogram för olika typrum ... 3
3.1 Program för teknisk standard (PTS) Den goda vårdavdelningen ... 3
3.2 PTS Högteknologiska vårdmiljöer, intensivvård och operation ... 4
3.3 PTS Administrativa arbetsplatser inom sjukvården och dess förvaltningar 4 3.4 PTS Lokaler för öppenvård, kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar ... 4
3.5 Lokaler för god vård. Koncept för rum på vårdavdelning och andra miljöer på sjukhus ... 4
3.6 Arbetsmiljöverkets anvisningar angående hygienrum och vårdrum ... 4
3.7. Utredningar om hygienutrymmets storlek och utformning ... 4
Appendix, Innehållsförteckning
________________________________________________________________________________
4. Handböcker för byggprocessen eller utarbetande av ett arbetsmiljöprogram 5
4.1 Byggprocessen ... 5
4.2 Arbetsmiljöprogram ... 5
5. Grundläggande föreskrifter och litteratur ... 5
5.1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter ... 5
5.2 Arkitektens handbok och Boverkets byggregler ... 5
5.3 Vårdhygieniska aspekter i ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler, BOVEN ... 6
5.4 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ... 6
6. Samtalsmetodik och coaching ... 6
6.1 Samtalsmetodik ... 6
6.2 Coaching ... 6
7. Sist men inte minst ... 7
7.1 Hjälpmedel ... 7
Källförteckning ... 8
1
1. Metoder
1.1 Metoder för datainsamling
1.1.2 Arbetsskador och tillbudsrapportering
Detta ska finnas i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete och är en bra start för att veta vad som orsakat besvär i den befintliga miljön. Frågan som bör ställas är om problem är åtgärdade eller om det är något som bör korrigeras i framtida lokaler (Arbetsmiljöverket, 2001).
1.1.3 Checklistor
Checklistor kan användas på olika sätt. De enklast är de som påminner om vilka områden av arbetsmiljön som bör kommas ihåg vid en ny-om- och tillbyggnad.
För tillgänglighet och hygien är checklistorna uppbyggda som kravlistor (Edsjö et al., 2002, Ekholm, 2012, Locum, 2013, Locum, 2014, Locum, 2016, Svensson, 2015). Arbetsmiljöverket har ett flertal checklistor. Några av dem beskriver byggherrens och projektörers arbetsmiljöansvar (Arbetsmiljöverket, 2004, Arbetsmiljöverket, 2007a).
1.2 Metoder för beskrivning av användare och uppgift
1.2.1 Hierarkisk uppgiftsanalys (HTA)Metoden används för att strukturera och förstå den uppgift som skall utföras.
Med HTA ska alla moment registreras så att arbetsuppgiften beskrivs i detalj.
Metoden kan t.ex. användas för att strukturera hur ett arbete i en reception går till (Lu och Hignett, 2006, Osvalder, 2010).
1.2.2 Länkanalys/sambandsanalys
En analys gjord för att visa hur en användare fysiskt förflyttar sig vid utförandet av en uppgift. Det kan vara förflyttning i ett rum som t.ex. vid förflyttning av en patient i ett vårdrum med ett hjälpmedel. Metoden kan alltså användas för att ta reda på hur mycket utrymme som behövs och hur inredningen ska placeras i ett vårdrum. Ofta är det bra att en HTA-analys görs innan en länkanalys görs (Hignett och Lu, 2010, Osvalder, 2010, Villeneuve et al., 2007).
1.2.3 System Dynamics (SD)
En metod för att sammanföra och förtydliga processer. I referensen finns ett exempel på strokeprocessen på en vårdavdelning. Resultatet kan t.ex.
Appendix
________________________________________________________________________________
2
användas för att bestämma vilka slags utrymmen som behövs på en sådan vårdadelning. Metoden bör användas i programarbetet. SD tar tid att lära sig och använda i en grupp (Elf et al., 2007).
1.2.4 Flödesanalys
Metoden används för att tidigt i planeringsstadiet, identifiera material, person, patient och eller personalflöden. Den går att utföra med pennor av olika färg som symboliserar olika funktioner på en planritning, med modeller i en
bordsmodell eller som figurer i ett datorprogram. Metoden visar på ytor som blir trånga eller stökiga eller där många korsande flöden uppstår samt
sambanden mellan olika funktioner. En bra metod att testa ritningar innan projektet går in i nästa fas (Granath et al., 1988, Villeneuve et al., 2007).
1.3 Metoder som bygger på antropometriska mått för hjälp till design och utformning
1.3.1 Fullskalemodell (mock-up eller prototyp)
I en sådan modell av t.ex. papp eller annat enkelt material kan
brukare/vårdpersonal prova de exakta arbetsmomenten som skall utförs. De kan t.ex. avgöra om utrymmet räcker, om det blir ett bra flöde eller om visuella hinder kan uteslutas. Det är bra om det går att ändra utformningen i en mock- up. Krångliga arbetsplatser, såsom receptioner, operationssalar eller
återkommande typrum, t.ex. hygienrum och vårdsalar är bra exempel på
tänkbara mock-uper. Modellen bör testas under programskedet om möjligt (Lu och Hignett, 2006, Osvalder, 2010, Remijn, 2006).
1.3.2 Bordsmodeller
Bordsmodeller är skalenliga modeller som byggs för att få en översikt en s.k.
helikoptervy av en arbetsplats eller en större avdelning. I en sådan är det lätt att se samband och hur organisationen fungerar i den nya utformningen av arbetsplatsen. I den är det svårt att avgöra om arbetsplatsens utrymmen fungerar för t.ex. individer med olika antropometriska mått. Se mock- upavsnittet (Andersen och Broberg, 2015).
1.3.3 Byggnads informations modellering, BIM
Ett datorprogram som simulerar den nya byggnaden och dess utformning.
Applikationer till datorprogrammet kan göra det möjligt att ”gå in i byggnaden”
3
såsom vid virtually reality (VR). Flera stora byggnadsföretag använder detta eller liknande datorprogram. Problemet är att tidigt få tillgång till en BIM- modell med (VR)(Hansson, 2015, von Sydow, 2012).
2. Antropometriska mått 2.1. Böcker och artiklar
Statiska mått finns att få tag på för flera olika användargrupper. För att avgöra olika inredningars placeringar i höjdled, för att bedöma t.ex. räckavstånd eller ögonhöjder fungerar statiska mått bra (Bodin et al., 2016, Grandjean, 1991, Hägg, 2010, Pheasant och Haslegrave, 2006).
2.2 Standarder
Standarder är bra att referera till. Maskinsäkerhetsdirektivet - Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser, ger vägledning om hur mycket utrymme en människa behöver i förhållande till statiska föremål (Swedish Standard Institute, 2008).
3. Konceptprogram för olika typrum
3.1 Program för teknisk standard (PTS) Den goda vårdavdelningen
Konceptprogram som är framtaget på basen av forskningslitteratur, Evidens baserad design (EBD). Materialet är uppbyggt som ett kunskapsunderlag med förslag på uppbyggnad av en vårdavdelning. Det ska utgöra ett
diskussionsunderlag och sedan anpassas till en rådande byggsituation.
Konceptprogrammet är framtaget av Centrum för vårdens arkitektur (CVA), Chalmers Tekniska högskola och Program för teknisk standard (PTS) gruppen inom PTS forum. Till forumet är idag 16 landsting anslutna. Tanken är att materialet ska uppdateras utifrån återkopplingar från nybyggnationer. I
konceptet finns bl.a. en sammanställning av mått i hygienrum. Utformning och storlek av hygienutrymmen visas utifrån olika perspektiv, t.ex. visas skillnaden i storlek i ett hygienutrymme mellan s.k. utökad tillgänglighet (rullstolsburen patienten som klarar sig själv) och om patienten i rullstol behöver hjälp av vårdare (Berezecka-Figacz et al., 2011).
Appendix
________________________________________________________________________________
4
3.2 PTS Högteknologiska vårdmiljöer, intensivvård och operation
Konceptprogram som också är framtaget av CVA, Chalmers Tekniska Högskola och PTS-gruppen (Berezecka-Figacz et al., 2013).
3.3 PTS Administrativa arbetsplatser inom sjukvården och dess förvaltningar
Konceptprogram med samma förutsättningar som ovan (CVA, Chalmers tekniska högskola, PTS-gruppen, 2015).
3.4 PTS Lokaler för öppenvård, kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar
Konceptprogram med samma inriktning som ovan (CVA, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, PTS-gruppen 2016).
3.5 Lokaler för god vård. Koncept för rum på vårdavdelning och andra miljöer på sjukhus
Konceptprogram och diskussionsunderlag som har som målsättning en minsta godtagbara standard för ett vårdrum på en avdelning. Konceptprogram för andra verksamheter i vårdbyggnader såsom sterilverksamhet, operation, reception m.fl. finns också. Receptionskonceptet är väl genomarbetat ur
arbetsmiljösynpunkt (Locum, 2009, Locum, 2011, Locum, 2016). Observera att nytt receptionskonceptprogram är under framtagande.
3.6 Arbetsmiljöverkets anvisningar angående hygienrum och vårdrum
I denna PDF av ett powerpointbildspel för särskilt boende ges en mer ingående förklaring, jämfört med föreskrifterna, av mått i hygien- och vårdrum utifrån personalens arbetsmiljö. Föreskrifterna är Arbetsplatsens utformning och Belastningsergonomi. I pm:et finns också bra referenslitteratur
(Arbetsmiljöverket, 2007b).
3.7. Utredningar om hygienutrymmets storlek och utformning
Hygienrum engagerar. Det är ofta många intressenter inblandade.
Arbetsmiljöverket har regler för hur mycket funktionsyta vårdaren behöver för
5
att kunna använda skonsamma arbetsställningar, tillgänglighetsregler finns för att se till att personer med funktionsnedsättningar kan röra sig med lätthet och slutligen fastighetsägaren som vill att storleken på rummet ska vara så
yteffektivt som möjligt. Det gäller att utreda hur hygienutrymmet ska användas, t.ex. utav vem, som enbart hygienutrymme eller även som rehabiliteringsutrymme, med eller utan personal, med eller utan
förflyttningshjälpmedel, för person i rullstol eller ej, vara flexibilitet och om det ska utrustas med taklyft? (Berezecka-Figacz et al., 2011, Dagen, 2014, Liliehorn, 2013, Stadheim, 2015).
4. Handböcker för byggprocessen eller utarbetande av ett arbetsmiljöprogram
4.1 Byggprocessen
Två enkla skrifter över byggprocessen, olika aktörers roller och att läsa och tolka ritningar. Skrifterna är framtagna för arbete inom Stockholms läns landsting (Locum, 2010, Locum, 2012). Vidare finns en detaljerad bok om byggledning och projektering (Hansson, 2015).
4.2 Arbetsmiljöprogram
Välskriven handbok som beskriver hur ett arbetsmiljöprogram för fartyg tas fram. Handboken är metodisk och innehåller ett flertal metoder (Österman, 2013). Vidare finns att läsa i utländsk forskningslitteratur hur hela den ergonomiska analysprocessen kan utföras (Remijn, 2006, Villeneuve et al., 2007, Villeneuve, 2000).
5. Grundläggande föreskrifter och litteratur 5.1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter
De två föreskrifterna Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) och
Belastningsergonomi (AFS 2012:2) är basen för arbetet i en byggarbetsgrupp.
5.2 Arkitektens handbok och Boverkets byggregler
Arkitektens handbok är en matnyttig bok som handlar om arkitektens arbetsfält. En ny utgåva kommer varje år (Bodin et al., 2016). Vidare finnsAppendix
________________________________________________________________________________
6
Boverkets byggregler och Handboken bygg (Avén et al., 1981, Boverket, 2011, Boverket, 2013, Boverket, 2016).
5.3 Vårdhygieniska aspekter i ny- och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler, BOVEN
Det finns många hygieniska aspekter att ta hänsyn till. I denna skrift finns till viss del även belastningsergonomiska aspekter med (Arbetsgruppen BOV, 2010).
5.4 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Tillgänglighet är ett område som ligger nära ergonomiområdet. Det finns många krav för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna röra sig utan hinder på publika ytor och inom vård och omsorgslokaler. Vidbygglovsansökan görs en kontroll av att kraven är tillgodosedda vad gäller tillgänglighet. Tips! Räkna med tillgänglighetsutrymme och lägg till utrymme för vårdaren och hjälpmedel så tillgodoses både ett tillräckligt utrymme för
funktonsnedsatta och ett tillräckligt arbetsutrymme för vårdpersonal (Boverket, 2011, Edsjö et al., 2002, Ekholm, 2012, Locum, 2013, Svensson, 2015).
6. Samtalsmetodik och coaching 6.1 Samtalsmetodik
Det visade sig i studien att förmågan att kommunicera och ha ett
lösningsinriktat förhållningssätt var viktigt för att finna bra lösningar utifrån alla de perspektiv som finns på en utformning vid ny- om- och tillbyggnationer. Det finns mycket litteratur inom ämnet såsom De Jong och Berg (2013), Engquist (1996), Gylin (2011) och Svedberg (2007). Den uppräknade litteraturen finns omnämnd i studien.
6.2 Coaching
Coaching för att stötta och stödja brukarna/vårdpersonalen var nödvändigt eftersom denna grupp oftast hade minst erfarenhet av byggprocesser och byggspråket. Böckerna som omnämndes i studien var: Gjerde (2012) och Whitmore (2013).
7
7. Sist men inte minst 7.1 Hjälpmedel
Tumstock, skallinjal, talmeter, kamera och foton är hjälpmedel som visat sig mycket användbara i byggarbetsgrupper.
Appendix, Källförteckning
__________________________________________________________________________________
8
Källförteckning
ANDERSEN, S. N. & BROBERG, O. 2015. Participatory ergonomics simulation of hospital work systems: The influence of simulation media on simulation outcome. Applied Ergonomics, 51, 331-342.
ARBETSGRUPPEN BOV. 2010. Byggenskap och vårdhygien: vårdhygieniska aspekter vid ny-och ombyggnation samt renovering av vårdlokaler.
Sverige: Svensk Förening för Vårdhygien. Tillgänglig:
http://www.vgregion.se/upload/V%C3%A5rdhygien%20Skaraborg/Riktli njer%20Rutiner/BOV-slutversion-100331.pdf [hämtad 7/12 2015].
ARBETSMILJÖVERKET 2001. Systematiskt arbetsmiljöarbete : Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2001:1, Solna, Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKET. 2004. Förebygg före byggande, Projekteringsansvaret- byggherrars, projektörers ansvar för bättre arbetsmiljö, ADI 574.
Stockholm: AV. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg ande-fore-byggande-broschyr-
adi574.pdf?hl=ADI%20f%C3%B6regygg%20f%C3%B6re%20bygga [hämtad 12/9 2016].
ARBETSMILJÖVERKET. 2007a Checklista för projekteringsansvar– en hjälpreda för byggherrar och projektörer att planera bra arbetsmiljö, ADI 583.
Stockholm: AV. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/checklist a-for-projekteringsansvar-broschyr-adi583.pdf [hämtad 12/9 2016].
ARBETSMILJÖVERKET. 2007b. Särskilt boende för äldre-arbetsmiljö. Stockholm:
Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/presentationer/sarsk ilt-boende-for-aldre-arbetsmiljo-presentation-
2014.pdf?hl=s%C3%A4rskilt%20boende%20f%C3%B6r%20%C3%A4ldre%
20l%C3%A4nsstyrelse [hämtad 20/12 2015].
ARBETSMILJÖVERKET 2009. Arbetsplatsens utformning : Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2009:2, Stockholm,
Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKET 2012. Belastningsergonomi: Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om belastningsergonomi, AFS 2012:2, Stockholm, Arbetsmiljöverket.
9
AVÉN, S., AHLQVIST, B. & STAHLE, O. 1981. Handboken Bygg. B, Byggnadsplanering, Stockholm, LiberFörlag.
BEREZECKA-FIGACZ, M., EK, E., FRÖST, P. & GUSTÉN, J. 2013. Evidensbaserade konceptprogram Högteknologiska vårdmiljöer Intensivvård och
operation.
BEREZECKA-FIGACZ, M., FRÖST, P., ULRICH, R. & MAGNUS, C. 2011. Den goda vårdavdelningen. Chalmers tekniska högskola CVA. Tillgänglig:
https://www.chalmers.se/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Ce ntrum%20f%C3%B6r%20V%C3%A5rdens%20Arkitektur/utvecklingsproje kt/den-goda-vardavdelningen/rapport-den-goda-vaardavdelningen.pdf [hämtad 7/12 2015].
BODIN, A., HIDEMARK, J., NYSTRÖM, S. & STINTZING, M. 2016. Arkitektens handbok 2016, Lund, Studentlitteratur.
BOVERKET. 2011. Allmänna råd om certifiering av sakkunniga av
tillgänglighet;BFS 2011:18TIL2 Stockholm: Boverket. Tillgänglig:
https://rinfo.boverket.se/TIL/PDF/BFS2011-18TIL2.pdf [hämtad 27/8 2016].
BOVERKET. 2011, 2016,. BBR- Boverkets byggregler, . Stockholm: BBR.
Tillgänglig: http://www.boverket.se/sv/lag--
ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/ [hämtad 11/9 2016].
BOVERKET. 2013. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifteroch allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkeltavhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser; .
Stockholm: Boverket. Tillgänglig: https://rinfo.boverket.se/HIN/PDF/BFS- 2013-9-HIN3.pdf [hämtad 11/9 2016].
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA CENTRUM FÖR VÅRDENS ARKITEKTUR GÖTEBORGS UNIVERSITET. 2015. Administrativa arbetsplatser inom vården och dess förvaltningar. Göteborg: Chalmers CVA, GU. Tillgänglig:
https://www.chalmers.se/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Ce ntrum%20f%C3%B6r%20V%C3%A5rdens%20Arkitektur/utvecklingsproje kt/administrativa-arbetsplatser/2015-02-05-pts-rapport-adm.pdf
[hämtad 15/9 2016].
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA, C. F. V. A. 2016. Lokaler för öppenvård- kunskapsunderlag vid planering av vårdcentraler och mottagningar.
Göteborg: Chalmer, CVA. Tillgänglig:
https://www.chalmers.se/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Ce ntrum%20f%C3%B6r%20V%C3%A5rdens%20Arkitektur/utvecklingsproje kt/lokaler-for-framtidens-oppenvard/pts-rapport_lokaler-foer-
oeppenvaard.pdf [hämtad 15/9 2016].
Appendix, Källförteckning
________________________________________________________________________________
10
DAGEN, E., E., LUNDE, H,P. 2014. Fremtidens badrom på sykehus-ET
innovasjonsprosjekt. Bergen: Helse Bergen HF, Innovest AS, Bano AS.
Tillgänglig:
http://www.bano.no/pdf/FINAL%20Bano%20fremtidens%20baderom_re ad_.pdf [hämtad 15/9 2014].
DE JONG, P. & BERG, I. K. 2013. Lösningsbyggande samtal, Lund, Studentlitteratur.
EDSJÖ, E., LIDMAR, K., SVENSSON, E. & AHLBOM, B. 2002. Tillgänglighet i planerings- och byggprocessen : det blir aldrig tillgängligt av en slump men ofta otillgängligt av små misstag, Vällingby, Hjälpmedelsinstitutet.
EKHOLM, A. 2012. Tillgänglighet och cad-verktyg.
ELF, M., PUTILOVA, M., VON KOCH, L. & ÖHRN, K. 2007. Using system dynamics for collaborative design: a case study. BMC health services research, 7, 123.
ENGQUIST, A. 1996. Om konsten att samtala, Stockholm, Rabén Prisma.
GJERDE, S. 2012. Coaching : vad, varför hur, Lund, Studentlitteratur.
GRANATH, J. Å., HEDIN, M., LINN, G., BRANZELL, A., JOHANSSON, K. &
SUNDQVIST, M. 1988. Hur blir din arbetsmiljö? : en handbok för medverkan i arbetsmiljöplanering och ritningsgranskning, Göteborg, Chalmers Tekniska Högskola, Sektionen för arkitektur.
GRANDJEAN, E.Fitting the task to the Man, London, Taylor & Francis Ltd.
GYLIN, E. 2011. Lösningsinriktat förhållningssätt-ett pedagogiskt verktyg?
Magisteruppsats, Stockholms universitet.
HANSSON, B. 2015. Byggledning : projektering, Lund, Studentlitteratur.
HIGNETT, S. & LU, J. 2010. Space to care and treat safely in acute hospitals:
Recommendations from 1866 to 2008. Applied Ergonomics, 41, 666-673.
HÄGG, M. G., ERICSON, M., ODENRICK, P. 2011. Fysisk belastning. In:
BOHGARD, M. (red.) Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm:
Prevent. Kapitel 4.
LILIEHORN, L. D. O. P. 2013. Badrumssyndromet: En förstudie om
förutsättningar för bra badrum för äldre och god arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal-Rapport #12014. Tillgänglig:
http://www.arkus.se/publikationer-for-
nedladdning/badrumssyndromet-/ [hämtad 15/1-2016].
LOCUM. 2009. Folder - Locums receptions- och kassadisk för alla. Stockholm:
Locum. Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/3.Verktygen/6.%20Styrdokument%20fasti gheter/3.%20%C3%96vergripande%20anvisningar/Fysisk%20tillg%C3%A 4nglighet/Folder_receptionsdisk.pdf [hämtad 11/9 2016].
11
LOCUM. 2010. Från idé till verklighet, Att tillgodose lokalbehov för Stockholms länslansting. Locum. Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/4.Om%20Locum/7.%20Best%C3%A4ll%20 och%20ladda%20ner%20trycksaker/Fran_ide_till_verklighet_Locum.pdf [hämtad 1/7 2016].
LOCUM. 2011. Lokaler för god vård. Koncept för rum på vårdavdelning.
Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/3.Verktygen/4.Konceptprogram/Konceptp rogram_Locum_god_vard20120402.pdf [hämtad 2/2 2016].
LOCUM. 2012. Från ritning till verklighet. Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/4.Om%20Locum/7.%20Best%C3%A4ll%20 och%20ladda%20ner%20trycksaker/Fr%C3%A5n%20ritning%20till%20ve rklighet.pdf [hämtad 3/3 2016].
LOCUM. 2013. PTS: Riktlinjer för fysisk tillgänglighet. Stockholm: Locum.
Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/3.Verktygen/6.%20Styrdokument%20fasti gheter/3.%20%C3%96vergripande%20anvisningar/Fysisk%20tillg%C3%A 4nglighet/2015-10-
06%20Riktlinje%20f%C3%B6r%20fysisk%20tillg%C3%A4nglighet%20PTS
%20Tillg%C3%A4nglighetsriktlinjer_ver_2%20%201.pdf [hämtad 11/9 2016].
LOCUM. 2014. PTS: Riktlinjeför vårdhygieniska aspekter vid renovering, om- och tillbyggnad samt nybyggnad av vårdlokaler. Stockholm: Locum.
Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/3.Verktygen/3.%20Locums%20riktlinjer/B yggnadstekniska%20riktlinjer/R%20%206%20V%C3%A5rdhygieniska%20 aspekter.pdf [hämtad 11/9 2016].
LOCUM. 2016. Typrumsritning RWC - pdf. Stockholm: Locum. Tillgänglig:
https://www.locum.se/Global/3.Verktygen/6.%20Styrdokument%20fasti gheter/3.%20%C3%96vergripande%20anvisningar/Fysisk%20tillg%C3%A 4nglighet/Typrumsritning%20RWC-20160129.pdf [hämtad 11/9 2016].
LU, J. & HIGNETT, S. Ergonomics methods applied to healthcare architecture.
6th International Postgraduate Research Conference of International Built & Human Environment Research Week, 2006. 6-7.
OSVALDER, A.-L. R., L. KARLSSON, S. 2010. Metoder. In: BOHGARD, M. (red.) Arbete på människans villkor. Stockholm: Prevent. Kapitel 9.
PHEASANT, S. & HASLEGRAVE, C. M. 2006. Bodyspace : anthropometry, ergonomics and design of work, London, Taylor & Francis.
Appendix, Källförteckning
________________________________________________________________________________
12
REMIJN, S. Integrating ergonomics into the architectural design processes: tools for user participation in hospital design. Proceedings of the International Ergonomics Association 16th world congress on ergonomics, 2006. e14.
STADHEIM, A., NERSEEN, J. . 2015. Et litteraturstudium om arealeffektivebad og løsninger basert på prinsippene om universell utforming. Gjöiks:
Högskolen i Gjöviks. Tillgänglig:
https://brage.bibsys.no/xmlui/bitstream/handle/11250/278307/rapport 022015.pdf?sequence=1&isAllowed=y [hämtad 16/9 2016].
SVEDBERG, L. 2007. Gruppsykologi : om grupper, organisationer och ledarskap, Lund, Studentlitteratur.
SWEDISH STANDARD INSTITUTE 2008. Maskinsäkerhet – Antropometriska krav vid utformning av maskinarbetsplatser (ISO 14738:2002/Cor 1:2003, ochCor 2:2005), Stockholm, SSI.
SVENSSON, E. 2015. Bygg ikapp : för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, Stockholm, Svensk byggtjänst.
WHITMORE, J. 2013. Nya Coaching för bättre resultat, Stockholm, Natur &
kultur.
VILLENEUVE, J. The contribution of ergonomics to the design of hospital
architecture. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 2000. SAGE Publications, 189-196.
VILLENEUVE, J., REMIJN, S. L. M., LU, J., HIGNETT, S. & DUFFY, A. E. 2007. 15 - Ergonomic Intervention in Hospital Architecture. Meeting Diversity in Ergonomics. Oxford: Elsevier Science Ltd.
VON SYDOW, G. 2012. Se vad du vill i tre dimensioner. Rum, 3, 6-11.
ÖSTERMAN, C. 2013. Granskning av ritningar ur ett arbetsmiljöperspektiv: En handbok för att undersöka arbetsmiljön på fartyg vid ny-och ombyggnad.
Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Tillgänglig: http://www.san- nytt.se/wp/wp-content/uploads/2013/05/ritningsgranskning_webb.pdf [hämtad 5/12 2015].
