Att psyka - Jargong eller mobbing?

Att psyka - Jargong eller mobbing?

En studie gjord kring psykningar inom barnidrott med fokus på bågskytte

Angelica Sekobon

As222qk@student.lnu.se 920107

Datum: 2014-06-25 Handledare: Anna Hafsteinsson Östenberg Examinator: Tobias Stark

1

Abstract

Syftet i detta uppsatts har varit att belysa området psykning inom barnidrotten, med fokus på bågskytte, samt att ta reda på om det aktivt förekommer på bågskyttetävlingar. Teoretiskt utgår arbetet ifrån tre teorier; tillhörighetsmotivationsteorin av Weiss, Smith och Theebloom (1996), Sutherlands (1955) differentiella associationsteori samt Engström och Redelius (2002) teori om inlärt beteende. Metodologiskt vilar uppsatsen på semi-strukturerade intervjuer, som genomförts på barn, vilka tävlar i bågskytte.

Resultatet påvisar att barn använder sig av psykningar, men inte alltid där vi förväntar oss. Det är dessutom mycket troligt att en stor del av de psykningar som sker inom barnidrotten är omedvetna handlingar eller uppvisande av inlärt beteende. Det framkommer i arbetet att det är mottagaren som sätter gränsen vart jargong övergår till psykning.

Min slutsats är därför att psyka är en form av mobbing förutsatt att mottagaren uppfattat det som mobbing och att ”mobbaren” är medveten om att dess agerande är stötande. Som oftast går psykning över i mobbing utan att vara en jargong.

Nyckelord: Barnidrott, psykning, bågskytte, jargong, koncentration.

2

Innehåll

Abstract ... 1

1. Inledning ... 3

2. Problemformulering ... 5

3. Syfte ... 6

3.1 Frågeställningar ... 6

4. Teoretisk bakgrund och Tidigare forskning ... 7

4.3 Barn ... 7

4.1 Psykning ... 7

4.2 Medvetenhet ... 11

4.4 Koncentration och misstolkningar ... 12

4.5 Jargong ... 13

5. Teoretisk angöring ... 14

6. Metod ... 15

6.1 Tematisering av intervjuguiden ... 16

6.2 Framtagning av resultat. ... 16

6.3 Etik ... 17

6.4 Avgränsning ... 18

7. Resultat ... 19

7.1 Psykningens innebörd och medvetenhet ... 20

7.2 Mottagarens upplevelse ... 22

8. Diskussion och Analys ... 24

9. Slutord ... 28

9.1 Slutord om uppsatsen ... 28

10. Referenser ... 29

10.1 Övriga källor ... 30

11. Bilaga 1. Intervjuguide. ... 32

11.1 Bilaga 2 Samtyckesintyg ... 33

3

1. Inledning

Följande är ett citat från Smålandsidrotten, Riksidrottsförbundets regionala organisation i Småland, vars uppgift är att stödja, företräda och leda distriktets idrott.

Idrotten spelar en viktig roll i många barns uppväxt och utveckling. De får en allsidig träning, får lära sig grunderna i olika idrotter och får utlopp för sitt rörelsebehov, sin glädje och spontanitet. De lär sig att vinna och tåla förluster, får uppleva gemenskap och kamratskap under ledning av välutbildade ledare.

Det är barnidrott när den är som bäst!

Ovan står på Smålandsidrottens hemsida om barnidrott, och är något som de allra flesta kan hålla med om, men vad händer när glädje byts till press och sorg? Då slutar barnen att vara med.

Jag skall i det här arbetet titta närmare på en av de aspekter som ger idrottare press och sorg och som i sin tur kan resultera i att den drabbade inte längre vill vara med.

Riksidrottsförbundet har gjort en rapport kring varför barn slutar att idrotta. I den rapporten framkommer det att många slutar när de inte längre upplever att det är kul. En av de delar som tar det roliga ur idrotten är när det blir för allvarligt. Acceptans och trygghet var bland de nyckelfaktorer som bidrog till att barn valde att vara kvar i sin idrott (FoU-rapport, 2008:4). Att tävla var något som en majoritet av deltagarna ansåg var roligt, förutsatt att det stärkte deras självbild.

Jag blev uppringd av min mor, efter en av mina systrars tävlingar, upprörd och uppriven berättar hon om vad som hänt på tävlingen. Min syster, 12 år gammal, har blivit anklagad för att ha uppvisat ett dumt beteende mot en av de andra tjejerna. Min syster blir helt knäckt av anklagelserna, och börjar gråta när tjejen som anklagat henne vägrar berätta vad hon anser att min syster gjort som var fel, annat än att det skall röra sig om en psykning. Detta förstör hela min systers tävling och hennes poäng faller drastiskt i förhållande till hennes skjutning innan händelsen.

Efter tävlingen försöker de ännu en gång få reda på vad min syster gjort som var fel. Det är omöjligt att rätta till ett felbeteende om man inte vet vad det är man gjort för fel. Då kommer svaret från tjejen att det var inget som min syster gjort eller sagt som gjorde henne ledsen, och sedan lämnar hon området. Till detta hör att tjejen, som kom med de falska anklagelserna, låg poängmässigt under min syster innan händelsen, men kom ikapp och gick om efter att min syster börjat att gråta. Detta fick mig att börja fundera på om detta gjordes medvetet eller inte.

År 2013 publicerades det en artikel som rörde bågskytteförbundets värdegrund. I artikeln finns följande text

4

Än allvarligare är att vi de senaste åren fått flera ”mobbningsfall” att hantera, det har varit föreningsinterna fall och har inte föranlett någon direkt åtgärd från förbundets sida mer än föreningsbyte mot dispens. Nu har det dock kommit fram fall som ger en helt annan signal, mobbning över klubbgränsen i syfte att störa skytten till sämre prestation. Det finns för förbundet inte så mycket att göra i det konkreta fallet utan att önska att berörda skyttar och dess klubbar ser till att det upphör omedelbart. Nolltolerans mot mobbing och förtryck sammanfattar väl vad vi kräver av varandra om vi alla tänker på vår värdegrund, ”Fokuserad kraft med glädje och gemenskap”. Detta ger styrning för hur man skall uppföra sig och hantera umgänget inom vår idrott, på tävling, träning och i alla samlingar då vi umgås. Bågskytte är och förblir en idrott där man hellre ger bort sin enda reservpil än att motståndaren skall tvingas skjuta med en pil för lite. (Åhlund, 2013).

Artikeln är skriven av bågskytteförbundets generalsekreterare och visar ett problem som har kommit fram i dagsljuset, mobbing har skett och det har påverkat de inblandade. Mobbing som går inom ramen att psyka ut sin motståndare i tävlingssammanhang. Att försöka med hjälp av psykiska påfrestningar sänka en medtävlandes prestation ligger inte i enlighet med de riktlinjer som Riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott. En av de riktlinjer kring idrott för barn som finns lyder enligt följande:

Barn ska i idrottsverksamheten få lära sig att ta hänsyn till kamrater och ledare samt lära sig vikten av rent spel. (Riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten, 2014)

Dessa riktlinjer är skrivna utifrån FN:s barnkonvention, vilket all idrott för barn i Sverige skall utgå ifrån. Barnkonventionen är ett dokument bestående av 51 artiklar som förtydligar barns rättigheter och hur behandlingen av barn skall vara (FN, 2009). Bland annat handlar dessa texter om vikten av psykiskt och fysisk utveckling. Att bli psykad innebär att utsättas för negativ psykisk påfrestning. Att psyka någon är därför varken förenligt med barnkonventionen eller de riktlinjer om rent spel som Riksidrottsförbundet står för. Därför har jag valt att undersöka ämnet psykningar. Ämnet är brett och jag har därför valt att begränsa mig i denna studie till psykningar som rör barnidrotten, med fokus på bågskytte. Jag vill veta om det är så att individer inom barnidrotten psykar varandra medvetet eller om de säger saker utan att tänka på konsekvenserna under tävlingssammanhang.

5

2. Problemformulering

Inom skolvärlden går psykningar under kategorin mobbing, och diskuteras i samband med antimobbing. Det faktum att idrotten, närmast efter skolan, förefaller som en av de vitalaste uppfostringsmiljöerna, gör att det för mig är förvånande att det inom barnidrottens värld inte finns en tydlig diskussion om psykningar (Engström, Redelius, 2002).

All idrott för barn skall utgå ifrån barnkonventionen, men det är få som vet vad det innebär.

Riksidrottsförbundet, som hädanefter förkortas RF, har satt upp värdegrunder kring diskriminering och antimobbing som överensstämmer med barnkonventionens lagar, men ingen ingående värdering kring psykningar finns, trots att det är vanligt inom idrott. Problemet med psykningar bland barn är att det troligtvis kan påverka mycket hur de känner för att fortsätta idrotta. Om barn mår dåligt i samband med sin idrott och väljer att sluta, kan det leda till andra problem som till exempel depression och minskad aktivitet i vardagen. Så varför har RF missat denna del av mobbingen? Kanske behöver de mer forskning kring hur mycket psykningar kan påverka den aktiva.

Ämnet jag har valt är relativt orört trots att det finns mycket artiklar kring hur den psykiska hälsan påverkar vår vilja att idrotta. Det finns en del artiklar om psykning inom elitidrotten, och de flesta är publikationer från andra länder. Det finns även diskussioner om hur barn psykar sig själva, i liknelse med prestationsångest. Det finns även många skrivelser kring hur barn positivt påverkas psykiskt av att idrotta, men jag har inte hittat några studier där psykning diskuteras förutom i två andra examensarbeten från lärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa, där det omnämns. Dessa är i sin tur baserat på intervjuer och utvärderingar av skolors antimobbingdokument. Internationellt finns det, ovetenskapliga skrivelser om hur man effektivt psykar sin motståndare, samt studier kring om barnen psykar sig själva, men inte några studier kring hur detta kan påverka den utsatta (kidssportspsychology, 2014). Med andra ord behövs det mer forskning kring ämnet. Detta gör att det finns ett behov av att ta reda på om det förekommer medveten psykning inom barnidrotten, eller om det bara är en jargong som går överstyr. Tanken är att ge mer information kring området och öppna upp en diskussion som kan bidra till mer forskning inom ämnet.

6

3. Syfte

Syftet med denna uppsatts är därför att belysa området psykning inom barnidrotten, med fokus på bågskytte, samt att ta reda på om det aktivt förekommer på bågskyttetävlingar. För att undersöka detta har jag valt att använda mig av följande frågeställningar:

3.1 Frågeställningar Vad är psykning?

Hur ser barn på att psyka, inom bågskytten?

Medveten psykning och jargong, var går gränsen enligt tävlande barn inom bågskytte?

Sker psykningar inom bågskytte för barn och varför?

7

4. Teoretisk bakgrund och Tidigare forskning

Psykning, Medvetenhet, Barn, Koncentration och Misstolkningar, Jargong.

Jag vill starta en diskussion kring ämnet psykning då många idrottare uppmanar varandra till att psyka motståndarna och det finns människor som anser att psykning till och med är något positivt, utan att veta hur detta kommer att påverka den utsatta i framtiden. För att kunna undersöka ämnet som valts behöver vi fastställa en del begrepp som är väsentliga för förståelsen av arbetet. Den teoretiska bakgrunden är inbäddad med begreppsförklaringar då dessa förtydligar varandra.

4.3 Barn

Åldersdefinitionen av barn är olika. Enligt svensk lag är det noll-femton, medan det inom idrottens värld är noll-tretton. Jag har valt att använda den definition som finns i ”Idrotten vill”

(Idrotten vill, 2009, s.11) det vill säga från det att individen börjar idrotta till det att denne blir tretton år. Jag har valt att lägga åldersspannet där då studieområdet är psykning inom barnidrotten, vilket medför att idrottsrörelsens definition är mer i samklang med arbetet.

4.1 Psykning

Att fuska inom idrott är något som många anser är fel, men det finns en dubbelmoral. Att dopa sig är fusk och ej tillåtet inom idrotten, trots det dyker det upp fall efter fall med dopade idrottare. Många tror att denna dubbelmoral endast gäller dopning, men det gäller all sorts fusk.

Ungdomsstyrelsens undersökning (2005) visar att barn inte tycker att det är så fel att fuska. Två tredjedelar av de barn som tillfrågats ansåg att det var okej att trilla med flit för att få till en straff när de spelar fotboll. De barn som hade en manlig ledare var dessutom mer positivt ställda till att få en straff på de här sättet (Ungdomsstyrelsen, 2005). Dessa tendenser avspeglas i de handlingar som sker på träning och på tävling. Vi promotar rent spel men tycker samtidigt att det är okej att ta ett gult kort då och då, eller som inom bågskytte få en varning. När det kommer till att psyka är linjen mellan rent och fult spel i princip osynlig. Så vad är då psykning - jargong eller mobbing?

Psykning är ett ord som kommer ifrån ordet psyka, vilket har innebörden att bryta någons koncentration, eller som Nationalencyklopedin, härefter benämnd NE, förklarar det ”att utsätta någon för psykisk stress” (ne.se/psykning, 2014). Detta är en ganska diffus förklaring som lämnar det öppet för många olika tolkningar. Den definitionen av psykning som jag kommer att använda i det här arbetet är ”när en eller flera individer medvetet försöker bryta en annan individs koncentration, eller försätta denna i en ogynnsam känslomässig förändring”. Denna definition använder jag då jag anser att man inte kan psyka någon om man inte vet att man gör

8

det. Naturligtvis kan en individ känna sig psykad av en annan utan att denne vet om det, men då är det inte avsett att vara en psykning.

Psykning i sig är något som är vanligt inom elitidrotten, men som normalt sett inte diskuteras som ett problem. Att psykisk pressa motståndaren är populärt inom idrott när det kommer till att vinna och är en del av att tävla, enligt många elitidrottare. Scammon (1987) lyfter i sin artikel

”Breeding, training and riding: the serious side of horsing around”, hur avgörande inom ridsporten en tävlingsryttares förmåga att psyka en motståndare kan vara. Hon gör ingen ingående diskussion, men påpekar att psykning kan vara skillnaden mellan vinst och förlust i vissa tävlingssammanhang. Även Campbell (1998) påvisar i sin artikel om hur vanligt det är att försöka psyka ut sina motståndare innan en tävling. Ludwig Holmberg skriver i en artikel att han brukade göra det på de innebandymatcher som han spelade (bloggar.expressen.se/friidrottsbloggen, 2013). Han diskuterar psykning som någonting roligt, och det kanske det är, till viss gräns, inom vuxenvärlden. Även bland ungdomar som spelar schack har det kommit fram artiklar som påvisar psykande beteende (Johansson, 1999). Och även i dessa artiklar framställs psykning som något självklart. Men när det kommer till barn som fortfarande utvecklar sitt sinne för rätt och fel, och de barn som bara vill ha kul i sin idrott, i det sambandet kan det knappast anses sportligt.

Det är otydligt om det förekommer regelbundet inom barnidrotten, men tydligt bland ungdomar och vuxna. Om det sker inom idrott för barn kan det inte bara anses osportsligt utan det kan troligtvis även ses som skadligt. I skolans värld klassificeras psykning som en form av mobbing (brottsrummet.se/mobbning, 2014). Mobbning i sig, innefattar många olika typer av beteenden.

Man kan dela in de negativa handlingarna i tre grupper: verbala (hot eller smädelser), fysiska (slag, knuffar, sparkar eller att bli fasthållen) eller gester (grimaser, gester i syfte att såra, irritera eller frysa ut) (Brottsrummet.se/mobbing, 2014). Att psyka någon sker oftast verbalt eller genom gester.

För att, under tävling, inte störas av gester eller andra störande moment såsom psykningar, så tränar man på de flesta bågskytteföreningar ofta en metod som kallas för ”bubblan”. Det innebär att skytten utsätts för störande moment för att lära sig att gå in i sig själv och därmed inte påverkas av yttre händelser i tävlingssammanhang. Ett praktiskt exempel är att som högerskytt träna på att skjuta mitt emot en vänsterskytt och tvärt om. Det finns inte så många vänsterskyttar inom bågskytte, men när man på tävling plötsligt står ansikte mot ansikte istället för att stirra på någons rygg kan det leda till att man tappar fokus. En vänsterskytt som jag ofta tränade med,

9

föredrog att i tävlingssammanhang stå placerad så att han hade en vägg framför sig istället för en skytt, då även han tyckte att det var svårare att koncentrera sig när han stod ansikte mot ansikte med någon. Men det är inget man kan välja som skytt, du kan inte välja var du blir placerad på tävling och därför gäller det att man tränar på att ”stänga ute” sådant som kan distrahera. Med andra ord finns det mycket inom bågskytten som kan bryta koncentrationen hos en skytt utan att vara psykningar. Då psykningar är svårare att ignorera så det är underligt att förbunden pratar mer om distraktionen än om psykningar i idrottsvärlden idag.

Det har vid flera tillfällen påpekats, på bågskyttesveriges Facebookgrupp, att osportsliga händelser, som kan tendera att vara psykningar har skett. Dessa inlägg kommer från forumet och har oftast publicerats i närliggande tid till tävlingarna som benämns. Av hänsyn till skribenterna av inläggen har jag valt att ge dem andra alias i texten nedan.

”På förekommen anledning vill jag rekommendera ALLA bågskyttar att reagera mot elak mobbning/psykning och medveten störning av andra skyttar. Mobbningen är jobbig nog men värst är flabben från medskyttar vilket dessutom legetimerar mobbningen. Jag trodde bågskytte var en trevlig sport men funderar efter Utesm att lägga av. Nolltolerans borde vara självklart...”/Pershagen

”Återigen har en fågel viskat i mitt öra om en bågskytt som blir illa behandlad, kränkt och ev mobbad av en annan bågskytt och då undrar jag vad i hela h*****e det är som pågår! Dessutom ska det visst ha druckits alkohol utmed banan i samband med den första dagen på Fält-SM. Säg till mig om jag har fel, men i båda fallen gäller det här vuxna människor och det är enligt mig helt oacceptabelt! Vi är en alldeles för liten sport för att förstöra så här för varandra!” /Edsbyn

I det första exemplet vet vi inte i vilken ålder den drabbade är, men det har med största sannolikhet funnits unga skyttar på plats, som kan ha vittnat händelsen. Detta kan påverka deras framtida beteende. I den andra situationen vet vi att det varit en vuxen som utsatts och vi kan även utläsa att det inte är första gången det händer, enligt inläggshavaren. På den omnänmda tävlingen brukar det inte vara några tävlande barn. Har vi tur var det ingen som lärde sig ett felbeteende, som de inte haft sedan innan.

Jag har också varit med om att en skytt kommer in på tävling och högt ropat ”Jag kommer att vinna det här för det finns inget motstånd”. En bra förberedd skytt som litar på sin förmåga kommer inte lägga någon vikt i uttalandet, medan en skytt som inte är helt övertygad om sin teknik och träffsäkerhet kan starta en omedveten process som leder till att skytten inte skjuter efter bästa förmåga. Det är omöjligt, som utomstående, att veta om detta var menat som psykning av konkurrenten eller om skytten som ropade det hade en annan utgångspunkt till att

10

vara så högljudd med sin åsikt. Det finns en möjlighet att skytten försökte boosta sig själv, ungefär som peptalk.

I dokumentären Idrottens himmel och helvete (2014) berättar en ryttartjej om hur ryttare från den egna klubben utsatt henne för psykisk påfrestning under tävlingar. Hon berättar att det hon utsatts för har, för henne, upplevts som verbal mobbing. Det finns flera incidenter som alltså pekar på att det finns beteenden som har påverkat idrottare psykiskt negativt. Barn skadas lättare av psykiska påfrestningar än vuxna, och då de fortfarande utvecklas kan en psykisk påfrestning i form av psykning påverka barnet under mycket lång tid. Incidenter som ryttartjejen berättar om har pågått under en längre tid och gett henne en dålig psykisk hälsa. Att ha en bra psykisk hälsa innebär att man är tillfreds med sina inre och yttre möjligheter att hantera sitt liv (Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2011:22). Exakt hur stark påverkan kan bli finns det ingen forskning kring, men att utsätta ett barn för psykning kan leda till att denne inte upplever att han eller hon tillfreds med sina yttre och inre möjligheter och får då svårt att hantera situationer i sitt liv.

Att inte känna att man har möjlighet att hantera de situationer man ställs inför påverkar barnets självbild och kan leda till depression, oro och i extrema fall självmord. Om barnet under till exempel en tävling känner sig oförmögen att hantera den situation som presenterar sig, på grund av påverkan från annan individ, så kan detta leda till att barnet börjar undvika liknande situationer som kan ge en känsla av obehag framöver (Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2011:22).

I FoU- rapporten, som RF (2008:4) gjort, framgår det tydligt att just acceptans och trygghet är faktorer som spelade stor roll när barn valde att vara kvar eller sluta i sin förening. En del av denna trygghet kan kopplas till att barnet känner att denne har förmåga att klara av de situationer som han eller hon ställs inför (Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2008:22). Vi kan anta att det inte finns många barn som tycker att det är kul om någon aktivt försöker störa koncentrationen för dem i en redan pressad situation. Som jag påpekat tidigare anses psykning som en form av mobbing inom skolans värld. Det är för mig inte känt att det finns någon som känner sig trygg när den utsätts för mobbing.

Rädda barnen har en femstegsplan som skall hjälpa föreningar att motverka utanförskap och mobbing inom idrotten men den, precis som RFs värdegrundsdokument, tar inte upp psykningar (Rädda barnen, projekt high five, 2014). Planen går ut på att utbilda föreningar i hur de skapar en trygg miljö som är fri från mobbning, kränkande behandling och diskriminering, främst

11

genom att skapa mål och värderingar kring hur föreningen vill ha det i sin miljö. De ger även handledning i hur man skall arbeta med materialet och vad barnkonventionen innebär. Planen handlar mycket om att skapa och sprida kunskap, för att uppnå en trygg och öppen förening.

4.2 Medvetenhet

Medvetenhet är ett diffust ord som konsekvent används genom arbetet. I definitionen psykning finns ordföljden ”medvetet bryta en annan individs koncentration”, så vad innebär då medvetenhet? Medvetenhet har olika betydelser beroende på dess sammanhang. Det har oftast en kunskapsinnebörd eller en innebörd som omfattar ens medicinska aktivitets tillstånd. NE säger följande om medvetenhet i form av kunskap:

"Medveten" har ofta en kunskapsinnebörd. "Jag var inte medveten om att du har körkort" är detsamma som "Jag visste inte att du har körkort". I andra sammanhang är innebörden svagare; en uppfattning eller åsikt som tillhör "det allmänna medvetandet" behöver således inte utgöra kunskap (vetande) (Ne.se/medvetenhet, 2014).

När vi talar om någons "medvetande" om ett visst ämnesområde syftar vi ofta i första hand på dennes uppmärksamhetsinriktning. För att en person skall kunna sägas vara "miljömedveten"

måste kanske goda kunskaper om miljöfrågor uppfyllas av individen, men framför allt står ordet för att personen är uppmärksam på miljöfrågor. Att en person är "medveten om" något i den meningen att han vet om det behöver inte medföra att denne för tillfället uppmärksammar eller tänker på detta något.

Ofta används dock "medveten" för att beskriva situationer som innebär just ett aktuellt uppmärksammande, exempelvis i "Jag blev plötsligt medveten om att det var kväll". I det ögonblick då en människa blir medveten om något (i den sistnämnda meningen), förändras också hennes upplevelse av världen. Man skulle med utgångspunkt från detta hävda att medvetandeorden i första hand har en upplevelsebetydelse. Hur individens uppmärksamhet är i förhållande på situationen påverkar därefter upplevelsen av händelsen. Till och med medvetandet om sig själv och på sig själv påverkar på detta sätt upplevelsen på situationen.

Detta har också Hassmén (2004) varit inne på i sin diskussion om hur den psykologiska självbilden påverkar individens handlingar. Han diskuterar att den frammanade psykologiska självbilden kommer att avspegla sig i de handlingar som individen gör. Hassmén diskuterar inte psykningar, men det finns i hans resonemang utrymme för att tolka det han tar upp som att det rent teoretiskt skulle kunna vara så att en som ser sig som en vinnare omedvetet kan ta till medel under tävling för att försäkra sig om att självbilden blir uppfylld.

12

Även Engström och Redelius (2002) diskuterar teorin om att de handlingsmönster och principer inom en viss praktik kan vara införlivade utan att individen är medvetna om dessa, och utan kunskap om att reflektera över sitt agerande. De faller sig bara naturligt och självklart att delta på ett sätt som förväntas. Motiven för ett barn att delta i en idrott kan vara starkt knutna till kamratskap, gemenskap och värden som har med självförverkligande att göra. I det två första parametrarna innebär detta att en del av det förväntade agerandet kommer från en eller flera utomstående parter.

4.4 Koncentration och misstolkningar

Om nu psykning är att bryta någons koncentration bör man i sammanhanget också ta upp att barn har lätt för att tappa koncentrationen utan att de blir psykade. Detta lyfter en etisk fråga.

Kan barn som tappar sin koncentration under tävling skylla på att de blivit psykade, som en försvarsmekanism? En vanlig situation när en människa är pressad att klara av något, och sedan inte uppfyller kravet, skyller denna ofta på kringliggande aspekter. Det finns därmed en tendens att psykning kan vara en av dessa aspekter i tävlingssituationer. En annan aspekt av koncentration i idrottssammanhang, som Jansson tar upp, är att även om vi tränar koncentrationen uppnår vi inte alltid önskad effekt (Jansson, 2005). Hur vet vi då med självklarhet att någon har blivit psykad? Det är en fråga som inte går att svara på. Det handlar mycket om hur den tävlande individen uppfattar situationen. Buande från publiken anses av många som en vanlig läktarjargong, men det är rent teknisk sett en form av psykning, där publiken har för avsikt att ge motståndaren en negativ känsla och därmed rubba prestationsförmågan.

Anatoli diskuterar i en artikel om en intervju som Svenska dagbladet gjort med Angelica Bengtsson. I intervjun beklagar sig Bengtsson över att en av hennes motståndare sagt att Bengtsson var för ung för att vara skadad. Anatoli påpekar att Bengtsson nog har missuppfattat vad hennes motståndare menat med sitt uttalande (Anatoli, 2012). Här har vi två individer, som uppfattat en persons påpekande på två olika sätt. Bengtson har tagit det som en pik/psykning, medan Anatoli har uppfattat det som en ärligt uppvisande av oro. Den enda som egentligen vet vad som menades med uttalandet är hon som sa det, men ingen har frågat henne om vad som var tanken med uttalandet. De här gör att vi kommer tillbaka till medvetenheten. Bengtssons motståndare har troligtvis ingen aning om att hennes uttalande kan tolkats på olika sätt och det är inte säkert att det var menat som en psykning heller, men det blev det för mottagaren.

13 4.5 Jargong

Något som ibland används för att försvara incidenter kring kränkning och idrott är att man skyller, eller avfärdar, händelsen genom att säga att det är den jargong som finns inom föreningen. Enligt NE är jargong ”term som (ofta något nedsättande) används om vardagliga former av grupp- eller fackspråk (särskilt avses terminologin), t.ex. läkarjargong, datajargong och ungdomsjargong” (ne.se/jargong). Lättare förklarat innebär detta att jargong är ett sätt folk talar till varandra inom en viss grupp. Man kan säga att tonen är rå men hjärtlig.

Att referera till annat examensarbete brukar jag undvika, med det finns två studier om kränkande handlingar inom området idrott och hälsa som har fått fram, genom sin forskning, att den jargong som används i skolorna idag är mycket grövre än vad som egentligen är psykologiskt hälsosamt för barnen. Deras studier har kommit fram till att det under skoltid är mycket vanligt att eleverna kränker varandra (Sjöstrand K, Sjöstrand J, 2007, Sonefors, 2009).

Detta stödjs upp av Statistiska Centralbyråns, SCB, mätningar om att kränkningar bland unga i skolan blir allt vanligare (Person, Sjöberg, 2005).

14

5. Teoretisk angöring

Utöver den tidigare forskning som presenterats har jag valt tre teorier som med de övriga källorna har analyserats emot de intervjusvar som jag fått in. Dessa teorier är Sutherlands (1955) differentiella associationsteori, Engström och Redelius (2002) teori om inlärt beteende Samt tillhörighetsmotivationsteorin av Weiss, Smith och Theebloom (1996). De två förstnämnda teorierna hävdar båda att de handlingsmönster som barnen uppvisar är inlärt.

Sutherlands (1955) teori om differentiella associationer bygger på idén att beteenden hos människan är inlärda, även brottsliga beteenden. Sutherland (1955) hävdar att denna inlärning främst sker genom interaktion med andra människor. Det är i grupper med intima relationer som motivationen för olika attityder och handlingar lärs in. Både positiva och negativa attityder kan läras in trots en relation till den motsatta relationen. Detta kan bero på att individen får en större positivitet till det beteendet om detta tycks leda till större fördel för individen själv. De intima grupperna som individen influensernas av, kan ha olika handlingsmönster, och individen lär sig då av den grupp som denne umgås med mest. Det inlärda beteendet är behovsstyrt och individen kan välja att bli påverkad av det eller ej (Sutherland, 1955).

Engström och Redelius (2002) teori är mycket lik Sutherlands teori om differentiella associationer, med en stor skillnad. Engström och Redelius (2002) anser att de handlingsmönster och principer som individen lärt sig inte är frivilligt inlärda. De hävdar att individen inte har kunskap om sitt beteende och därmed saknar förmåga att reflektera över sitt agerande. De agerande som individen uppvisar är det agerande som faller sig naturligt, och som individen upplever är de agerande som förväntas (Engström, Redelius, 2002).

Den tredje teorin heter egentligen Affiliation motivation, vilket är översatt till tillhörighetmotivation, och är vad namnet antyder en teori som påstår att barn motiveras att idrotta genom att de känner tillhörighet. Författarna hävdar att barnens upplevelse över hur många vänner de har inom idrotten påverkar hur tillhöriga de känner sig. Dessa vänner behöver inte vara inom samma förening, utan kan vara hur kamratliga barnet upplever att motståndarna är. Författarna menar att hur väl kompis individen upplever att denne är med motståndarna är en av de största faktorer som avgör om individen fortsätter att idrotta eller hoppa av (Weiss, mfl, 1996).

15

6. Metod

Den idrott jag har valt att lägga min fokus på inom detta ämne är bågskytte, då det är min personliga idrott vilket gjort det lättare för mig att samla material via mina kontakter inom bågskyttevärlden. Jag har granskat och letat artiklar och böcker som varit av relevans för ämnet.

Sökningen av artiklar och annat skrivet material har skett med så kallad kedjeurval. Det innebär att sökorden har en naturlig anknytning till varandra (Bryman, 2008, s.435).

Eftersom syftet har två huvuddelar som innefattat att ta reda på om psykningar sker bland barn samt att belysa ämnet psykning, så hade uppsatsen kunnat vara en litteraturstudie. Bristen på tidigare forskningsmaterial inom området skulle dock göra det svårt att öppna upp för en diskussion kring om psykning sker medvetet, och därför krävdes det att jag använde en metod som inte bara belyser ämnet utan även ger insikt i om barn medvetet använder sig av psykningar i tävlingssammanhang eller inte. Därav har jag även gjort semi-strukturerade intervjuer med barn som tävlar. Intervju är en kvalitativ metod som lyfter fram de personliga åsikterna (Bryman, 2008, kap 17). Vilket passar i detta sammanhang då jag ämnat att se hur barnen tänker kring psykning, och var de upplever att gränsen går för när det är okej och när det inte är det.

Att göra intervjuer istället för enkäter ger även möjlighet till att tolka barnens kroppsspråk och tonläge, vilket kan vara en avgörande sak för att få rätt tolkning av de svar som ges, då det är ett känsligt ämne. Genom att barnen kan svara fritt får arbetet dessutom en högre validitet, då vi mäter de vi avsett att mäta.

Reliabiliteten är dock inte lika hög. Som med de flesta kvalitativa metoder finns det en hög felmarginal. I det här arbetet är det främst det faktum att vi inte kan veta om barnen har svarat sanningsenligt eller inte, som sänker reliabiliteten. Ett sätt att stärka reliabiliteten i det avseendet hade varit att använda sig av en lögndetektor. Tyvärr har vi inte haft tillgång till den sortens mätinstrument, och även om det hade funnits tillgång till en lögndetektor är det starkt tveksamt etiskt att utsätta barn i vald åldersgrupp för sådan stress som det kan medföra. Allt vedertaget gör att de slutsatser som dragits i denna studie inte är absoluta. Eftersom deltagandet har varit frivilligt kan vi dock hoppas att de som deltagit talar sanning under intervjuerna. Deltagarna har trots allt varit införstådda med undersökningens syfte och vad som skall ske innan de avgjort om det vill delta eller inte.

Urvalsgruppen har bestått av barn som tävlar i bågskytte på mellan eller elitnivå. I bågskytten innebär det barn som tävlar på distriktsmästerskapsnivå eller högre. Distriktsmästerskap kan anses som en mellannivå. Individerna har valts via slumpmässigt urval. Inget etnografiskt eller

16

demografiskt urval har skett på grund av att detta inte har varit relevant för syftet. Av de frivilliga individerna har jag valt att intervjua sju stycken, det fanns två till som kunde tänka sig att ställa upp på intervju, men de föll inte inom urvalskategorin. Inget bortfall har skett bland dessa.

6.1 Tematisering av intervjuguiden

Intervjuguiden (se bilaga 1) har tematiseras i tre kategorier. En kategori som kortfattat behandlar allmänfakta, en kategori som berör medvetenhet kring psykning, en kategori som belyser mottagarens upplevelser.

Tema 1. Bakgrund - Fråga ett och två är bakgrundsfrågor som fastställer att individen tillhör den eftersträvade gruppen av individer. Det handlar om att ta reda på att barnen befinner sig i en tävlingsmiljö.

Tema 2. Psykningens innebörd och medvetenhet – Fråga tre, sex, sju och elva tar reda på hur medvetet barnet är kring psykningar och om barnet medvetet använt sig av denna metod. Tema två besvarar även frågeställningarna; ”Hur ser barn på psykningar, inom bågskytte?” Och

”Varför sker psykningar?”

Tema 3. Mottagarens upplevelse - Frågorna nr fyra, fem, åtta, nio och tio tillhör tema tre, och belyser om barnet känner att det blivit psykat, eller upplevt att det försiggår psykningar. Utöver att informera om hur mottagaren finner tävlingsmiljön så besvarar tema tre frågeställningen

”Medveten psykning och jargong, var går gränsen?”

6.2 Framtagning av resultat.

De intervjuade har fått välja om de vill ha närvaro av förälder eller inte. Jag har innan intervjun berättat vem jag är och förklarat vad deras svar kommer att användas till, frågat om dem vill ha en kopia av det färdiga arbetet och informerat om att de kommer vara anonyma. Därefter har jag informerat om att jag kommer börja med en del lätta frågor och sedan gå över till svårare.

Efter det har jag bett dem svara så ärligt som möjligt på frågorna och hört efter om de har några frågor till mig.

Under intervjun har jag haft med datorn för att anteckna ned direkt vad de sagt i intervjuguiden.

Intervjuerna har inte spelats in, då en del av barnen inte kände sig bekväma med att spelas in.

Efter varje intervju har jag läst igenom svaren, antecknat nödvändig information och förtydligat stödord till fullständiga meningar. Om barnen svarat ungefärligt rätt när de förklarat ett ord, har de berömts för sina goda kunskaper och sedan har jag förtydligat för dem ordets innebörd, så att dem känner sig duktiga. Jag har därmed försäkrad mig om att de förstått innebörden. Jag har

17

även tagit exempel för att förklara jargong och psykningar för att göra det så tydligt som möjligt för barnen att veta vad det är vi pratar om. Eftersom det har varit barn som tävlar inom bågskytte har jag valt att ta exempel från bågskyttevärlden, för att de skall känna igen sig i situationen.

6.3 Etik

Det finns flera etiska överväganden att ta upp som berör studien. Vetenskapsrådets forskningsprinciper för humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning fastställer fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2011). Dessa fyra är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentiallitetskravet och nyttjandekravet. Alla dessa krav är uppsatta för att skydda de individer som ingår i studien, och det hör till god sed att följa dem. Informationskravet är ett krav som innebär att alla som erbjudits att delta, innan de svarar på om de deltar eller inte, är införstådda med vad deras deltagande innebär. I denna studie innebär det att individerna som ställer upp på intervju och deras vårdnadshavare är välinformerade och vet vad som kommer att ske under studien. Att de tillexempel vet vilka som kommer att ha tillgång till studien, hur deras svar kommer att hanteras och vad studien handlar om. Hade det varit en studie där jag utfört tester som påverkat dem psykologisk eller fysiologiskt hade även potentiella konsekvenser och förändringar hos deltagarna varit av stor vikt att berätta om.

Genom att studien genomförs på individer som lagligt sett inte är myndiga, så finns det ett steg till i samtyckeskravet. Inte bara individen själv som deltar måste samtycka, även tillåtelse från vårdnadshavare måste ges för att låta barnet vara med i studien. I de här arbetet har jag inte gjort någon specifikt kontrakt för vårdnadshavaren att skriva under, utan har bett dem maila mig att de intygar att dem godkänner att barnet intervjuas av mig.

Samtycke från vårdnadshavare är till för att skydda den minderåriga individen från att gå med på eventuella saker som denne kan komma att skadas av eller ångra i framtiden. Det är bra att man ämnar skydda, men det bidrar samtidigt till extraarbete för forskaren och i vissa fall finns det en risk för att föräldern eller förmyndaren tränger sig på och till exempel under en intervju svarar åt barnens vägnar, vilket ger ett svar som i viss mån inte går att använda. I en studie som denna kan också föräldrarnas närvaro påverka barnens svar. Det ger ett etiskt dilemma. Låta föräldrarna ha full kontroll över vad barnet intervjuas om med risk att barnet inte berättar/blir avbrutet, eller stänga ute föräldern under själva intervjun. Risken för att barnet inte berättar allt finns naturligtvis kvar även om föräldern inte är närvarande. Jag har frågat individen som intervjuas om denne vill ha förälder med eller inte, under ett tillfälle innan intervjun, som gjort att individen inte behövt att svara inför sin förälder.

18

Konfidentiallitetskravet och nyttjande kravet rör individernas anonymitet. Vad arbetet kommer att användas till och hur individernas uppgifter kommer hanteras. Jag kommer att ge barnen som deltar i studien fiktiva namn, vilket underlättar i presenterandet av resultatet samtidigt som det säkrar att de får vara anonyma. Att deras anonymitet säkras gör också att de kan våga berätta om eventuellt psykiskt påfrestande situationer eller liknande, som de inte kanske vill dela med sig av annars. En del av nyttjandekravet innefattar att individernas uppgifter inte får användas i annat sammanhang än vetenskapligt. Detta för att uppgifter inte skall kunna säljas vidare för kommersiellt bruk, eller utlånas för att ta beslut om den som intervjuats. Det kan öppna upp för en debatt kring just studier som handlar om psykisk hälsa. Jag har inte fått fram information som ger en oroande bild av den intervjuades mentala förhållning, vilket har varit skönt då jag ur forskarperspektiv inte får delge vårdnadshavare om detta. Samtidigt som det känns oetiskt att veta om ifall någon mår dåligt och inte delge oron till de som ansvarar för barnets mående.

Den värsta situationen jag skulle kunnat att hamna i under studien skulle ha varit om jag skulle fått reda på att föräldern till ett barn pressar barnet till psykiskt ohälsa. Om jag hade stått inför en sådan situation hade jag ansett att det mest etiska varit att ge barnet en diskret lapp med BRIS telefonnummer (bris.se, 2014).

6.4 Avgränsning

Jag har valt att främst fokusera på bågskytte då jag har stor kunskap om idrotten, vilket gör det lättare att förstå och tolka situationer, samt att jag redan har etablerade kontakter inom idrotten och tillgång till diverse forum och hemsidor. Inriktningen är också gjord för att inte arbetet skall flyta ut för mycket. Nackdelen med att fokusera på endast en idrott, som man är bekant med, är risken för att bli så kallat hemmablind. Då ett objektivt förhållningssätt har hållits och skall hållas, i vetenskapliga studier, och har hållits, så undviks den ovan nämnda risken.

Studien är till viss del avgränsad geografiskt, då insamlingsområdet består av deltagare från en tävling, då de tävlande däremot kan komma från hela Sverige resulterar det i att det inte finns något geografisk specificerat urval. Detta för att göra det möjligt att intervjua alla tävlingsdeltagare som passar in på urvalsgruppen oavsett om de är från Norrland eller Skåne.

Jag har valt att inte använda mig av fokusgrupper då min erfarenhet av fokusgrupper är att en eller två individer tar initiativet till diskussion medan andra knappt yttrar sig alls. Dessutom är barnen i en ålder då det kan vara jobbigt att prata om felbeteenden framför andra individer i deras ålder, samt att dem kan känna sig tvungna att hålla med de barn i gruppen som talar mycket. Även Bryman påpekar risken med att vissa individer kan känna att de inte vågar delge sina erfarenheter i fokusgrupper (Bryman, 2008, kap18).

19

7. Resultat

De sju intervjuade kommer att presenteras nedan med alias, det vill säga barnen heter något annat i verkligheten. Ingen av de intervjuade kommer från samma förening, och deras geografiska spridning är stor, intervjugruppen representerar individer från hela Sverige. Det fanns ingen koppling mellan åldern hos barnen i förhållande till hur länge de har tävlat. Emil hade tävlat i nästan sju år trots att han bara var tolv år, medan Marie som också var tolv år bara hade tävlat i två år. Bob, elva år hade tävlat i lite mer än ett år och Eva, elva år svarade:

”Jag vet inte, men jag har två guldmedaljer och en pokal som jag vunnit på DM.”/Eva

Robin, elva år, hade tävlat i ett år. Anna som var tio år hade tävlat i 1,5år, medan Lisa som var lika gammal redan hade tävlat i fyra år. Att antalet tävlingsår inte har någon koppling till åldern kan bero på att individernas mognad har större påverkan kring om de kan tävla i bågskytte eller inte.

Det verkade finnas en naturlig skillnad i hur bra barnen kände till orden jargong och psykning i förhållande till ålder. Tolvåringarna Marie och Emil, som var de äldsta intervjuade, var väl införstådda med innebörden av psykning, men osäkra kring ordet jargong, likaså var det med elvaåringen, Robin.

”Ja, det är när någon gör något som man känner är mot sig själv. Typ om någon skjuter jätte bra och ropar ”jajaja ” så kan man må lite dåligt om man vet att man inte sköt lika bra själv”./Marie

”Ja, de väl när man stirrar på någon, ah typ ehm hur ska man berätta det. När man stör någon typ suckar eller stönar.” /Emil

”Ja när man säger dumma saker till någon annan så att man vinner”./Robin

Medan Anna och Lisa, tio år, samt Bob och Eva, 11 år, inte hade kännedom om betydelsen för någon av orden, trots att två av dem tävlat länge. De äldre individerna hade mer kunskap om innebörden av orden, medan de yngre hade lägre eller ingen kännedom alls om orden.

20 7.1 Psykningens innebörd och medvetenhet

De äldre barnen med kännedom om vad ordet psykning betyder tycktes vara ganska medvetna om innebörden av psykning, och kunde med egna ord beskriva ordet även om deras förklaringar var någorlunda diffusa, jag citerar Marie och Emil:

”Ja, det är när någon gör något som man känner är mot sig själv. Typ om någon skjuter jättebra och ropar ja!ja!ja! så kan man må lite dåligt om man vet att man inte sköt lika bra själv.” /Marie

”Ja, de väl när man stirrar på någon, ah typ ehm hur ska man berätta det. När man stör någon typ suckar eller stönar.”/ Emil

Samma individer, som hade kunskap om ordets innebörd var också medvetna om att de hade påvisat ett beteende som någon uppfattat som psykning, men de påpekade att det antingen inte var meningen att vara psykning eller att det skett på skolan och inte på bågskyttetävling.

Emil berättade att han gjort det under fotbollen men att det var menat mest som skoj. Det var tydligt att det som prioriterades var att alla skulle vara kompisar, och deras agerande i tävlingssammanhang utgick ifrån principen att ”inte vara dum mot sina kompisar”. Alla var överens om att psykningar sker för att man vill vinna, men att det är en metod som inte borde användas. Emil ansåg att det inte var värt att psyka någon, jag citerar:

”Jag tjänar inte på det i längden, för den jag psykar blir sur på mig och sen är vi inte kompisar längre.”/Emil

Alla de intervjuade svarade att de inte vid något tillfälle försökt att störa någon annan under tävling. En av de intervjuade hade dock uppmärksammat att en annan individ råkat ut för psykning från publiken under en tävling.

Att det var okej att använda psykningar eller andra former av regelbrott inom andra områden är dock en tendens som inte går i hand med de värdegrunder som idrotten hävdar att den står för.

Jag citerar Emil och Robins erkännanden om att dem medvetet tar till osportsliga metoder när de får frågan om de någon gång försökt att psykat någon annan.

”Jo, men kanske på fotbollen på skolan. När någon ska köra en straff. Men de var mest för skojs skull.”/Emil

”Nej, men ibland ramlar jag med flit på fotbollen så jag får frispark. Men pappa säger att det är okej.”/Robin

Emil påpekar här att det inte var meningen som något ont. Robin förtydligar att han fått godkännande från annan part kring sitt agerande, i det här fallet från sin förälder, och man kan

21

därför anta att han inte reflekterat över konsekvenserna efteråt. Även Eva påpekade att hon under andra omständigheter försökt att psyka någon

”Nej, aldrig på en tävling, med en gång på gympan när vi spelade pingis så försökte jag störa ut en av de jobbiga killarna genom att stirra på honom”/Eva

Barnen tycktes inte ha lagt någon tanke kring att det var ett felbeteende när de agerat, men uttryckte att de mått dåligt i efterhand om situationen påpekats av en tredje part. Nedan ett exempel från hur Eva berättar om samma situation som tidigare, men efter att hon försökt psyka sin klasskamrat:

”Läraren sa att han tyckte det var jobbigt att jag stirrade ut honom, och då fick jag skuldkänslor och mådde dåligt” /Eva

Trots att barnen urskilt att man psykar någon för att vinna, använder de psykningar i sammanhang där det inte finns något att vinna på att agera med den sortens metod. De tycktes inte ha någon tydlig insikt i varför. Annat än följande uttalanden som kan härledas till att agerandet till stort sett är omedvetet:

”Jag vet inte man bara gör det för att alla andra gör så” /Bob

”Jag var irriterad så jag tänkte inte på vad jag gjorde” /Eva

Bobs svar tyder även mycket på att beteendet kan vara inlärt från utomstående individer. De andra intervjuade svarade ”vet inte”4 eller att det var menat att vara på skoj.

22 7.2 Mottagarens upplevelse

Eftersom mottagaren avgör om den anser att den utsatts för psykning eller ej är det viktigt att belysa mottagarens upplevelse. Att döma av barnens svar reagerar de oftast inte på enstaka händelser utan det är när det blir upprepade distraktioner som de känner sig utsatta för psykning.

Vilket då går under definitionen mobbing. Emil påpekade även att om någon stirrar intensivt på en hela tiden, på ett visst sätt, så upplever han det som ett försök till psykning.

En av de intervjuade hade upplevt på tävling att någon försökt psyka henne, genom att tugga tuggummi högt och gå in på linjen.

”Ja, jag stod och sköt på en tävling och då kom det en som tuggade tuggummi så det smaskade och gled in på linjen och störde alla.”/Marie

Att gå in på linjen efter att de andra redan ställt upp kan vara mycket störande, då platsen kan vara trång och det är svårt att gå in på linjen utan att störa de andra skyttarna. Att högljudd äta på något eller med andra ljud störa skyttarna på linjen är enligt regelboken inte tillåtet. En av de andra intervjuade berättade att han hade blivit psykad men det skett i skolan.

Jargong var ett ord som barnen inte var bekanta med men, efter att de blivit informerade om innebörden av jargong, kunde komma ihåg situationer där det lagt märke till jargong. En av de intervjuade sa att de hade en jargong i klassrummet men inte på föreningen. På föreningen var det, som jag tolkar det, en öppen atmosfär. Medan Marie berättade att de hade jargong på klubben, men att hon tyckte det bara var roligt.

De andra fem hade inte lagt märke till någon jargon i sin omgivning. Vilket kan betyda flera saker, antingen finns det ingen jargong i deras omgivning, vilket är ganska otroligt eller så betyder det att den jargong som finns är så pass trevlig att den inte upplevs som jargong, eller så innebär det att den jargong som finns inte är tillräckligt tydlig för att barnen skall lägga märke till det.

Barnen sa att jargong övergår till psykning när det sker regelbundet och är elakt. Vilket gör att de inte upplever jargong som psykning till att börja med. Deras svar påminde till viss del om hur mobbing beskrivs.

”När de håller på att tjata om det för ofta så man blir trött på dem”./Marie

”När man håller på med det ofta, och på samma person”./Emil

”Om man säger för mycket dumma saker”./Anna

”När en person blir hackad på hela tiden, länge/Bob

23

”Vet inte, kanske när de säger saker som gör att man blir ledsen på riktigt./Eva

Lisa och Robin svarade vet inte på dem flesta frågorna, vilket gjorde det svårt att få deras uppfattning. Att Lisa inte hade kunskap om det mesta kan relateras till hennes låga ålder. Hon har dock tävlat länge i jämförelse med de andra, vilket gör att hon borde ha en stor input av händelser att tänka tillbaka på.

24

8. Diskussion och Analys

Syftet med denna uppsatts var att belysa området psykning inom barnidrotten samt att ta reda på om det aktivt förekommer psykningar inom elitidrott för barn. En av de största problemen med att analysera ämnet är att psykningar bygger på mottagarens uppfattning av huruvida någon annan försökt att bryta dennes koncentration, vilket i sin tur beror på ett flertal faktorer såsom attityd och tolkningar av situationen. Psykningar är en metod av mobbing som används för att bryta motståndarens koncentration. Det är beroende av mottagarens uppfattning som avgör om psykningen är av mobbande slag eller ej, enstaka tillfällen tydligt kopplade till ett tävlingstillfälle anses dock generellt som att psykningen inte är mobbing.

Som jag nämnt tidigare i arbetet tar Jansson (2005) upp en ytterligare påverkan när vi diskuterar koncentrationen. Koncentrationen går att träna men det är svårt att veta om träningen gett önskad effekt, eller om man rent utav försämrat sin koncentrationsförmåga (Jansson, 2005).

Detta gör att vi inte med självklarhet kan avgöra om någon tappat sin koncentration på grund av att denne blivit psykad, annat än om den som försökt psyka erkänner sig skyldig. Barn har från början en lägre koncentrationsförmåga än vuxna vilket gör mättningen om en individ blivit psykad ännu osäkrare. Det är mycket sannolikt att tuggummiincidenten, som ”Marie” berättar om, inte var ämnat att psyka de andra skyttarna, men det bröt ändå vissa skyttars koncentration.

Baserat på de intervjuer som genomförts har det framkommit att det sker psykning inom barnidrotten, även om bågskytten är relativt skonad. En tydlig positiv tendens som syns är att den psykning som sker inom barnidrotten ofta är mer misstag än medveten handling. Det kan vara så att det vi vuxna reagerar på helt enkelt är en inlärd handling som barnet egentligen inte förstår innebörden av och därmed inte heller har någon uppfattning kring dess konsekvenser.

Att handlingsmönstret skulle vara ett inlärt beteende som orsakats av yttre påtryckningar stöds av den teori som Engström och Redelius (2002) lyfter om att individen inte är medveten om dessa, utan agerar utefter hur denne tror att hon eller han bör agera i situationen baserat på tidigare händelser, och med en brist på kunskap att kunna reflektera över sitt agerande. Att det skulle vara ett inlärt beteende som avspeglar de människor som finns omkring barnet skulle kunna förklara varför fler barn med manliga tränare anser att det är okej att fuska då det framkomligt av Ungdomsstyrelsen (2005) att manliga tränare anser att det är mer acceptabelt att fuska. Varför manliga tränare är mer okej med fusk framkommer dock inte av studien (Ungdomsstyrelsen, 2005).

Jag tror dock att barnen kan reflektera över sitt agerande, då de uttryckligen sagt att de har agerat fel enligt ”kompis med alla” attityden. Men att det har valt att fortsätta på grund av

25

omgivningens gensvar på händelsen. Som Robin som motiverar sitt felbeteenden med att hans pappa sagt att det var okej. Detta ligger i enlighet med Sutherlands teori (1955) om att även brott är inlärt beteende. Det faktum att individen har via en intim grupp, fadern i det här fallet, erhållit upplevelsen av att det är ett accepterat agerande och därför valt att uppvisa det stämmer väl överens med både Suthland (1955) och Engström, Redelius (2002). Det faktum att Ungdomsstyrelsens rapport (2005) påvisar att en hög grad av barn anser att det är okej att fuska, rimmar illa med den värdegrund som RF vill förmedla.

I situationen där skytten som ropat att hon kommer vinna på grund av att hon ansåg sig överlägsna sina konkurrenter, kan faktiskt ha ansett att det var dåligt motstånd, och att hennes högljudda sätt var ett sätt att försöka tagga konkurrenterna till att försöka hårdare. Eller så försökte hon peppa sig själv, och det faktum att hon sa vad som kan upplevas som psykning i motståndares öron, var det hon försökte övertyga sig själv om. Om vi tar situationen och applicerar den på tolkningen av Hassmén (2004) så är det sistnämnda alternativet fullt logiskt och då är det dessutom möjligt att individen inte ens är medveten om att denne ens sagt något högt. Detta synsätt skulle även kunna förklara de intervjuades användning av psykning trots att de aktivt tagit ställning till att det är en metod de inte vill använda.

Som jag nämnt ovan kan en skytt naturligtvis känna sig psykad av en annan individ, utan att denne vet om det, men då är det inte avsett att vara en psykning. Om definitionen av psykning måste vara en medveten handling är detta med andra ord en situation som inte uppfyller de krav som ställs för att stämplas som en psykning. Däremot kan det vara ett osportsligt beteende i alla fall, och skall kanske inte uteslutas då man kan diskutera kring att en omedveten handling kan vara undermedvetet medvetet, i enlighet med Hassmén (2004) där vår upplevda självbild kan få oss att göra saker som inte vi aktivt är medvetna om.

Annat osportsligt beteende som ligger på gränsen till psykningar kan vara följande: blickar, tillstötning av bågen när man går upp på linjen eller lämnar den, ställa kikaren så att den står lite i vägen så att en motståndarskytt måste ställa sig på ett sätt som genererar i att denne skjuter snett mot tavlan, alltid invänta att den andra skjuter innan. Dessa handlingar kan vara omedvetna men upplevas som irritationsmoment hos mottävlande. Även ärliga tips kan hos en osäker individ tolkas som nedsättande kritik. Här är det viktigt att vi hjälper barnen att förstå varandra, om ett missförstånd skulle ske, då vi vill uppmuntra att skyttarna hjälper varandra med konstruktiv feedback.

26

Att bete sig på ett störande sätt under tävling, till exempel skratta/prata/kommentera högt bakom en skytt som fortfarande skjuter kan uppfattas som en psykning om det sker vid upprepade tillfällen. Det kan också uppfattas som psykning om omgivningen är på en om att man skjuter

"fel stil" barebow, fristil, långbåge eller compound. Det viktiga är att individen som känner sig utsatt vågar att säga ifrån på plats, så att de som stör blir medvetna om hur de agerar. Det är troligen inte alls ett aktivt försök till att sänka skyttens prestationschanser och som Engström och Redelius (2002) påpekar är idrottsarenan en av de viktigaste uppfostringsmiljöer som barnen vistas i. Det är därför viktigt att vi ser till att den värdegrund och de principer vi vill att barnen skall ha är tydliga för dem när de vistas i denna miljö.

Om man jämför Weiss (1996) tillhörighetmotivationsteori med de intervjusvar som getts ser man att de intervjuade ställer stor vikt kring att vara kompis med även med motståndaren. Trots det styrs vissa av deras handlingar av de Suthlands (1955) teori som påvisar att barnen följer sitt inlärda beteende om det gynnar dem tillräckligt, även om det innebär att bryta regler eller skapa en psykisk påfrestning hos en motståndare.

Jämför man bågskytteförbundets värdegrund med de svar som de tävlande barnen i denna studie gett, ser man att bilderna överensstämmer ganska bra. Det har skett en del fall där mobbing eller psykning identifierats, men generellt värderar barnen gemenskap så pass mycket att de anser att psykning inte ger de tillräckligt med fördelar för att användas som en metod att vinna. Det oroande är dock att dem tycks använda psykning inom andra områden i sitt liv, till exempel inom andra idrotter. Jag tror att det är en debatt som måste lyftas upp i ljuset. Vi måste undersöka närmare varför barnen anser att det är okej att använda sig av psykningar eller andra regelbrott i en idrott men inte i en annan, trots att de inte anser att psykningar är något positivt.

I enlighet med RFs värdegrund så borde målet vara att ingen ska tycka att fusk är acceptabelt oavsett idrott.

Gränsen mellan jargong och psykning är när motståndaren inte längre uppfattar jargongen som något roligt. Dem jag intervjuat anser att den övergången sker när det regelbundet förekommer elaka kommentarer, vilket är en lätt klassificering av mobbing. Att en majoritet inte upplevt att det finns jargong runt om kring dem tyder antingen på att de har vistats i en mycket bra miljö, eller att dem är så vana vid jargongen att de inte märker av den. SCBs rapport visar tydligt på att det har ökat med vedertagen kränkning inom skolan, vilket skulle kunna vara anledningen till varför barnen inte reagerar (Person, Sjöberg, 2005). De barn som har nämnt att de upplevt en jargong har också sagt att den främst funnits i skolan. Vilket stämmer överens med de resultat som Sjöstrand och Sjöstrand (2007) samt Sonefors (2009) kommit fram till.

27

Min slutsats är att det sker psykningar inom barnidrotten och det måste komma fram innan det blir ett vedertaget sätt för tolvåringar att lättare vinna en match. Inom idrotten vill vi ha en bra gemenskap som avspeglar att vi tål förluster och är goda vinnare. Barn tycks i dagsläget se psykningar som ett dåligt sätt att försöka vinna genom att störa koncentrationen hos en motståndare, och ändå händer det. De jag intervjuat tycks till stor del se det som en metod de själv inte vill använda, vilket är bra, men det finns ingen garanti för att de i en pressad situation inte kommer ta till metoden. Psykningar sker för att sätta motståndaren i obalans och därmed vinna fördelar eller komma ikapp, för att det är roligare att vinna än förlora. Hos en del vuxna är det dessutom vedertaget att du tar till metoden även om du kanske inte behöver, såsom Holmberg (2013) och Campbell (1998) tar upp i sina artiklar. Det är bara på skoj, skoj som övergått till något annat.

För att förebygga mobbing och fortsätta skapa en bra gemenskap inom idrottsföreningarna kan de använda sig av high-five handlingsplanen framtagen av Rädda barnen (Rädda barnen, projekt high five, 2014). Och sedan, tillsammans med RF, göra en tilläggsdel om psykning.

Barn är spontana. Att bli jätteglad, hoppa upp och ner är ett uppvisande av glädje. Att det tolkas som psykning påvisar att föreningarna inte lyckat implementera smålandsidrottens mål om att lära barnen att tåla förluster. Dessa mål som utgår ifrån Idrotten vill (Idrotten vill, 2009), och som går i enlighet med RF:s stadgar och barnkonventionen (FN, 2009). Samma barnkonvention som vi genom medlemskap i FN alla gått med på att följa. Man behöver inte gnugga segern i ansiktet på sin motståndare, men vi behöver inte heller ta ur glädjen i att vinna. Som man själv vill bli behandlad behandlar man andra.

Avslutande skall jag svara på min titelfråga. Att psyka – jargong eller mobbing? Att döma av de intervjuades upplevelser och de insamlade skrivelser som finns så är det mobbing att psyka någon. Inom skolan tenderar det dock att bli en allt mer vedertagen jargong, vilket jag tycker är en skrämmande riktning som måste motarbetas. Vidare forskning inom det här ämnet baserat just på barn, skulle vara både intressant och nödvändigt att genomföra då det inte finns tidigare forskning att falla tillbaka på.

28

9. Slutord

Vi fick alternativet att använda oss av förord för att tacka, och lägga till sådant som kändes att det behövdes i arbetet. Men alla de uppsatser som jag läst, skrivna av min mor, har slutord.

Därför kändes det mer rätt att tacka henne i ett sådant stycke. Min mamma, min handledare och examinatorn har varit till stor hjälp för att jag skall nå fram till mitt mål. Som varje vår har jag även denna gång varit riktigt sjuk, men med hjälp av bra mailkorrenspondens så har jag ändå fått chansen att klara av samma arbete som alla andra. Mamma har alltid funnits som en egen peptalkmaskin bara ett telefonsamtal bort, vilket har gett mig kraften som behövdes för att orka med.

Jag vill även tacka min sambo som under vissa dagar varit min personliga sjuksköterska och passat upp mig i sängen med mat, böcker och dator för att jag skall kunna skriva något varje dag. Vill även tacka min bästa vän från Stockholm som hjälpte mig att få tag på material från hennes skolas databas.

9.1 Slutord om uppsatsen

Från början hade jag tänkt att använda mig av både kvantitativa metoder och kvalitativa metoder. Min tanke var att använda enkäter som räknas till kvantitativ forskning, även om jag anser att det är både kvalitativ och kvantitativ beroende på hur enkätfrågorna ställs, och att använda semi-strukturerade intervjuer för att få djupare svar. Jag ville göra enkäter för att de som svarade skulle kunna vara anonyma även för mig och därmed eventuellt få mer ärliga svar.

Men jag blev uppmanad att begränsa mig till att göra det ena eller det andra, då arbetets storlek annars skulle dragit iväg för mycket. Jag valde därför bort enkäterna, då intervjuernas chans till djupare svar var mer gynnsamt att analysera i förhållande till mitt syfte.

Jag försökte även få tag på de källor som examensarbetena (Sjöstrand K, Sjöstrand J, 2007, Sonefors, 2009). hade i sina källförteckning, men många av dem var bortplockade från internet eller inte tillgängliga för mig. På många av de dokument jag försökte öppna fick jag texten ”you dont have acces to this pdf” vilket var mycket frustrerande. Att köpa artiklar för 400kr innan man vet om de går att använda är inte heller ett attraktivt val.

29

10. Referenser

Bris, 2014, bris.se (hämtad 2014-05-06)

Brottsrummet.se/mobbing, 2014, http://www.brottsrummet.se/sv/mobbning (hämtad 2014-05- 06)

Bryman, A. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Spanien 2013.

Campbell, Shaun. 1998. The psychology of winning. Focus. special issue, Vol. 45 Issue 3, p94. 6p (hämtad 2014-02-15) (publicerad oktober 1998)

Engström, L, Redelius, K, 2002. Pedagogiska perspektiv på idrott, Stockholms universitets förlag, 2002.

FN (2009) Barnkonvention. http://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/om- barnkonventionen/

FoU rapport 2008:4 http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_33808/cf_394/Vilka_stannar_- _ungdomar_i_foreningsidrott.PDF

Hassmén N, Hassmén P, 2004, Perspektiv på sportsmanagement. SISU idrottsböcker, Stockholm 2004.

Idrotten vill, 2009

http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_32925/cf_394/IdrottenVill_2009_Webbversion.PDF Jansson, John. 2005. Jakten på konsentration- från teori till idrott. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för Psykologi. Sverige.

Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2011:22 Att främja barns och ungas psykiska hälsa Vägledning inför val och implementering av metoder

Kidssportspsychology, 2014, http://www.kidssportspsychology.com/public/39.cfm Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jargong (hämtad 2014-04-08)

Nationalencyklopedin http://www.ne.se/lang/medvetande (hämtad 2014-05-26)

Nationalencyklopedin http://www.ne.se/sve/psyka?i_h_word=psykning (hämtad 2014-05-06) Person, J, Sjöberg, I, 2005, Barns villkor, Statistiska centralbyrån,

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0101_2002i04_br_le110sa0501.pdf Riktlinjer för barn- och ungdomsidrotten, 2014.

http://www.svenskidrott.se/Barnochungdomsidrott/Riktlinjerforbarn-ochungdomsidrotten/

Rädda barnen, Projekt high five, 2014. http://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/vad-vi-gor-i- sverige/berattelser-och-projekt/high-five/ (hämtad 2014-05-06)

Scammon, 1987, BREEDING, TRAINING, AND RIDING: THE SERIOUS SIDE OF HORSING AROUND, Advances in Consumer Research Volume 14, University of Utah

30

Sjöstrand, K, Sjöstrand, J, 2007, Får alla vara med och leka? - en studie om hur kränkande handlingar kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa, Gymnastik och idrottshögskolan, Lärarprogrammet

Sutherland, E. H. & Cressey, D. R. 1955, Principles of Criminology. J. B. Lippincott Company, Chicago, Philadelphia, New York

Sonefors, C, 2009, Mobbning i barnidrotten – en studie om idrottsföreningars arbete mot mobbning, samt barns erfarenheter av mobbning inom sin idrott, Gymnastik och

idrottshögskolan, Lärarprogrammet

Ungdomsstyrelsen, Unga och föreningsidrotten; En studie om föreningsidrottens plats, betydelser och konsekvenser i ungas liv, (Stockholm, 2005), s. 106.

Vetenskapsrådet, 2011, God forskningssed.

http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1340207445825/God+forsknin gssed+2011.1.pdf

Weinberg, R.S., & Gould, D,1995, Foundations of sport and exercise psychology (2nd ed.). Champaign, IL: Human Kinetics.

10.1 Övriga källor

AIK. (Publicerad 2013-03-20). http://www.fotbolldirekt.se/2013/03/20/aik-psykar-rivalerna- barn-bor-ej-exponeras/ (hämtad 2014-02-16)

Artikel av Antoli. (publicerad 2012-02-28)

http://forskarenochfilosofen.wordpress.com/2012/02/28/nagra-tankar-om-idrott/ (hämtad 2014-02-16)

Holmberg, Ludwig (publicerad 2013-06-07)

http://bloggar.expressen.se/friidrottsbloggen/2013/06/07/en-briljant-psykning/ (hämtad 2014- 02-15)

http://www.svenskidrott.se/Barnochungdomsidrott/URshimmelochhelvete/

Idrottens himmel och helvete - Hets och värderingar, 2014, URplay.se (2014-01-31) Johansson, Mathias. 1999. http://www.limhamnssk.se/klubbtidningen/9903-mathias1.html Michael J Edger III MS, MGCP and Mental Edge Athletics. 2012. LLC Sports Psychology, Sport Psychology, Sports Psychologists, Sports Performance, Sports Psychology Articles, Peak Performance, Youth Sports, Sports Training, Performance Enhancement, Sports Education, Executive Coaching, Mental

Traininghttp://www.sportpsychologytoday.com/youth-sports-psychology/understanding-your- kids-behavior-in-sports/

Åhlund, Cenneth. 2013.

http://iof1.idrottonline.se/SvenskaBagskytteforbundet/Nyheter/NyheterfranSBF/Aktuellartikel franBagskyttennr8-9/ (hämtad 2014-02-16)

Sökord