Kvinnors upplevelse av biverkningar vid bröstcancerbehandling och deras upplevelse av livskvalité

Sjuksköterskeprogrammet

Kvinnors upplevelse av biverkningar vid

bröstcancerbehandling och deras upplevelse av livskvalité

Kursbeteckning

Examensarbete, 15 Hp 2020

Författare:

Amanda Burman Tilde Eriksson

Handledare:

Lisa Hultin

Examinator:

Elisabet Eriksson

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Tre vanliga cancerbehandlingar vid bröstcancer är cytostatika, kirurgi och strålning. I samband med cancerbehandlingarna förekommer flertalet biverkningar som påverkar kvinnans upplevelse av livskvalitet. Sjuksköterskan har en betydande roll för kvinnornas omvårdnad och

patientens upplevelse av behandling.

Syfte: Att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever biverkningarna av behandlingen samt hur det påverkar livskvaliteten.

Metod: En litteraturstudie med deskriptiv kvalitativ design som baserats på elva vetenskapliga artiklar hämtade från PubMed, Cinahl och PsycInfo. Den teoretiska referensram som använts är omvårdnadsteorin av Joyce Travelbee.

Resultat: Det framkom flertalet olika upplevelser hos kvinnorna där både positiva och negativa aspekter tas upp. Fem kategorier identifierades; upplevelsen av kognitiva förändringar, upplevelsen av kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten, familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet samt upplevelsen av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse.

Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplevde biverkningarna och dess effekt olika. Många upplevde biverkningar som svåra vilket påverkade deras livskvalitet till det sämre. Andra kvinnor har sett biverkningarna ur ett annat perspektiv och istället upplevt en tacksamhet över att vara vid liv och börjat fokusera på det viktiga i livet.

Nyckelord: Bröstcancer, behandling, biverkningar och livskvalitet.

ABSTRACT

Background: Breast cancer is the most common cancer among women worldwide. There are three common treatments for breast cancer, chemotherapy, surgery and radiation. Cancer treatment has several side effects that effects women´s experience of their quality of life.

Nurses play a significant role concerning health care and patients´ experience of treatment.

Aim: To describe how women with breast cancer experience the side effects of cancer treatment and how it affects their quality of life.

Method: A literature study with descriptive qualitative design based on eleven scientific articles from PudMed, Cinahl and PsycInfo. Joyce Travelbee´s nursing theory was used.

Result: The women describes several different experiences where both positive and negative aspects are addressed. The result is presented with the following five categories; the

experience of cognitive changes, the experience of body changes, the experience of

psychosocial changes who affects quality of life, the importance of family and friends support for women´s quality of life and the experience of changes in sexual life and the importance of the partner.

Conclusion: Women with breast cancer had different experiences concerning side effects and quality of life. Several of the woman had bad experience of the side effects. Another

perspective was that women saw the side effects different and did not experience worse quality of life, these women started to appreciate life and was grateful to be alive.

Keywords: Breast cancer, treatment, side effects and quality of life.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION

Cancerbehandling………...………1

Upplevelser………...……...………3

Teoretisk referensram………...…….3

Problemformulering………...…4

Syfte………..…5

METOD

Design………...……5

Sökstrategi………...……5

Bearbetning och analys………...……6

Kvalitetsanalys……….7

Resultatanalys………..………7

Forskningsetiska överväganden……….7

RESULTAT

Upplevelser av kognitiva förändringar……….8

Upplevelser av kroppsliga förändringar………..….8

Upplevelser av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten………...9

Familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet……….…10

Upplevelser av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse………10

DISKUSSION

Resultatdiskussion……….…11

Upplevelser av kognitiva förändringar………..………11

Upplevelser av kroppsliga förändringar………12

Upplevelser av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten…………..….12

Familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet………..…12

Upplevelser av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse…..…………13

Metoddiskussion………13

Design………13

Sökstrategi…...……….….13

Urval………..………14

Kvalitetsanalys……….………..14

Resultatanalys………14

Forskningsetiska överväganden……….14

Tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet………15

Kliniska implikationer………15

Slutsats……….…..15

Självständighetsdeklaration……….………15

REFERENSER

BILAGOR

Bilaga 1………..….20

Bilaga 2……….…….…….22

1

INTRODUKTION

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer samt den vanligaste cancerrelaterade

dödsorsaken bland kvinnor i majoriteten av världens länder. År 2018 drabbades 2,1 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer och var den ledande dödsorsaken i över 100 länder (Bray et al, 2018). Förekomsten och dödligheten av cancer är särskilt hög i låg- och

medelinkomstländer. I ekonomiska låginkomstländer är dödligheten högre än i

industriländer. Anledningen bakom att det skiljer sig mellan länder är bland annat på grund av olika livsstilar, kost, fysisk aktivitet och reproduktionsmönster. Andra faktorer som skiljer länderna åt är exempelvis tillgängligheten till mammografi, kunskapen om kända riskfaktorer samt olika standard på behandlingsprogram. Befolkningens tillväxt och åldrande påverkar också ökningen av den globala bördan av bröstcancer, vilket särskiljer sig extra i låg- och medelinkomstländer (Anderson et al., 2015).

I Sverige är bröstcancer den vanligaste tumörformen bland kvinnor. Var tionde svensk kvinna drabbas av bröstcancer under sin livstid. Under 2017 registrerade det nationella

cancerregistret 8808 fall av bröstcancer och 8769 av dessa var kvinnor. Bland alla

cancerformer hos kvinnor består bröstcancer av 30% av samtliga cancerfall (Lindman, 2019).

Enligt Socialstyrelsen uppgavs år 2011 att kostnaden för bröstcancer var 821 miljoner kronor (Socialstyrelsen, 2013).

I människokroppen finns miljarder celler, där de flesta cellerna förökar sig genom delning.

Vid cancer har det uppstått ett fel vilket gör att cellerna börjar dela sig okontrollerat och kan inte längre utföra de uppgifter som friska celler gör. Allt eftersom cancercellerna fortsätter dela sig ansamlas cancerceller i ett av kroppens organ där den okontrollerade tillväxten startade och det är då en cancertumör bildas. Utvecklingen av en tumör skiljer sig åt mycket, ibland kan det ta upp till 20 år innan tumören är tillräckligt stor för att bli upptäckt.

Behandlingen vid cancer beror på vilken typ av cancer det rör sig om samt cancerns

lokalisation (Bruun Lorentsen & Grov, 2011). Tre vanliga behandlingsformer vid bröstcancer är kirurgi, cytostatika och strålning (Socialstyrelsen, 2018).

Cancerbehandling

Kirurgi (total/partiell mastektomi) gör det möjligt att operera bort alla cancerceller. För att vara säker på att alla cancerceller avlägsnas opereras även frisk vävnad runt tumören bort (Gudmunsson, 2013). Detta innebär att kvinnans bröst opereras bort helt eller delvis vilket kan leda till/leder till flertal konsekvenser. För många kvinnor är brösten mer än en del av

2 kroppen. Brösten är associerade med den feminina identiteten, sexualitet och moderskap.

Därför kan ett bortopererat bröst innebära att kvinnans kroppsuppfattning och självkoncept påverkas negativt (Begovic-Juhant, Chapman, Chmielewski, Iwuagwu, 2012). En vanlig åtgärd efter att ha opererat bort ett bröst är att göra en bröstrekonstruktion för att ersätta det förlorade bröstet (Heine, Lange, Ortmann, Schmidt, Wetzel, 2017).

Cytostatika har använts i cancerbehandlingen sedan 1960-talet. Målet med behandlingen är att skada tumören. Cytostatika verkar genom att hämma celldelningen genom påverkan på mitosfasen eller DNA-syntesen. Majoriteten av cytostatika verkar framför allt på celler som befinner sig i delningsfasen och har därför störst effekt på tumörer och andra vävnader där delningshastigheten också är hög. Det finns ett flertal olika typer av cytostatika och därmed många olika effekter och biverkningar. Det är vanligt att olika cytostatika kombineras med varandra under behandlingens gång. Cytostatika ges vanligen som intravenös behandling eller som tablettform (Bruun Lorentsen & Grov, 2011).

Det förekommer ett flertal omfattande biverkningar vid behandling med cytostatika.

Förklaringen bakom detta är att cytostatika även verkar på de friska cellerna eftersom

skillnaden mellan de elakartade och normala cellerna är mycket liten. Cytostatika verkar t.ex.

på celler i benmärgen, huden, slemhinnorna, hårsäckarna och gonaderna (könskörtlarna- testiklar och äggstockar). Vanliga generella symtom vid cytostatika är följande; trötthet, psykosociala konsekvenser, förändrad kroppsuppfattning, håravfall, förändrade roller, isolering, smärta (både akut och kronisk), tumörrelaterad smärta, genombrottssmärta,

illamående/kräkningar, sår i munnen, muntorrhet, viktminskning, diarré och förstoppning och benmärgsdepression (Bruun Lorentsen & Grov, 2011).

Strålbehandling är en annan behandlingsform vid bröstcancer. Strålbehandling kan användas både för ytliga och med mer djupt liggande tumörer. Strålningens effekt liknar cytostatikans effekt mycket, vilket innebär att den skadar cellernas arvsmassa (DNA) så att celldelningen blir hämmad och cellerna dör. Skillnaden mellan cytostatika och strålning är att cytostatika påverkar alla celler i kroppen medan strålningen verkar lokalt. Strålbehandlingen ges antingen som enskild behandlingsform eller tillsammans med bland annat kirurgi och cytostatika. Förutom att strålning är ett sätt att bota cancer så är det även en central

behandling av att behandla smärta vid skelettmetastaser (Bruun Lorentsen & Grov, 2011).

Strålbehandlingen gör inte ont men den medför flera plågsamma biverkningar. Vilka biverkningar som uppstår beror på vart patienten får strålbehandling, hur stor stråldosen är

3 och patientens fysiska och psykiska tillstånd. Två vanliga biverkningar vid stråltillfället är trötthet och minskad aptit. Minskad aptit beror troligen på den allmänna tröttheten och utmattningen som ofta uppstår efter strålbehandlingen (Bruun Lorentsen & Grov, 2011).

Upplevelser

Det kan ta lång tid från att första misstanke om sjukdom växer fram tills dess att

behandlingen väl startar, upp till veckor eller månader. För många blir denna väntetid oerhört påfrestande. Det gäller även efter att behandlingen avslutats. Att vara färdigbehandlad

upplevs för många som en stor lättnad men samtidigt en fruktan för att drabbas av återfall.

Det är en rädsla som flertalet aldrig släpper och tvingas leva med resten av sitt liv. Att återgå till vardagen efter att ha blivit friskförklarad innebär en stor utmaning och många upplever en psykisk stress inför detta, samtidigt som personen i fråga fortfarande kan ha biverkningar kvar som påverkar denne både fysiskt och psykiskt (Bruun Lorentsen & Grov, 2011).

Biverkningarna kan för många sitta kvar i flera år efter avslutad behandling (Fang & Lee, 2016) och blir tillslut en del av livet (Fu & Rosedale, 2010). Förutom att det påverkar livskvaliteten psykiskt och fysiskt kan det även påverka ekonomiskt samt den kognitiva förmågan (Coster et al., 2019).

Att som kvinna få diagnosen bröstcancer innebär en negativ påverkan på livet. Därtill medföljer vanligtvis känslor som rädsla och oro, som följer kvinnan genom hela processen från att ha erhållit diagnosen, genom behandlingen, i slutfasen av sjukdomen och efter att ha blivit friskförklarad (Ashing et al., 2018). Förutom att sjukdomen är påfrestande är det många kvinnor som upplever att de tappar en del av den kvinnliga identiteten. Detta på grund av bland annat håravfall och förlusten av ett bröst som i normala fall får en kvinna att känna sig attraktiv. Den kroppsliga förändringen påverkar kvinnorna både fysiskt och psykiskt. Många känner även en stor rädsla för att deras partner inte ska uppfatta dem som attraktiva i deras nya utseende (Curtis, Groarke, Kerin & McSharry, 2014).

Teoretisk referensram

Då en cancerdiagnos, dess behandling och biverkningar innebär ett stort lidande för patienter anses Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori lämpad för denna litteraturstudie.

Joyce Travelbee´s omvårdnadsteori omfattar de fyra konsensusbegreppen människa, omvårdnad, hälsa och miljö men Travelbee´s främsta fokus ligger på människan och omvårdnaden. Travelbee har ingen klar definition av vad hälsa innebär utan hon menar att

4 hälsa är en subjektiv upplevelse. Hennes syn på miljö är att den inte har någon speciell

betydelse men hon uttrycker att familjerelationer är viktiga (Travelbee, 1996).

Joyce Travelbee ser människan som en enskild och unik person. Individen är unik och kan aldrig ersättas. Människan går igenom flertalet mänskliga erfarenheter där lidande och förlust spelar stor roll. Travelbee ser lidandet som en del av livet. Alla människor kommer förr eller senare få uppleva lidande och lidandet är den enskildes upplevelse och väldigt personlig.

Travelbee menar att alla människor söker en mening i lidandet, sjukdomen och smärtan.

Denna mening är också individuell och mycket personlig. Sjukdom och lidande ger därmed människan en möjlighet att utvecklas på ett personligt plan (Travelbee, 1996). Travelbees omvårdnadsteori skulle dessutom kunna underlätta sjuksköterskans etiska förhållningssätt och bemötande till patienterna och därmed minska lidandet.

Empati och sympati tas också upp av Travelbee (1996) som två viktiga aspekter. Empati innebär enligt Travelbee (1996) att människor har en förmåga att förstå de psykologiska tillstånd en annan person befinner sig i. Empatin kan göra att en person kan delta och förstå den andres tankar och känslor samtidigt som en håller sina egna tankar och känslor

separerade. Sympati är en del av den empatiska processen. Empatin handlar om en neutral förståelse medan sympatin istället syftar på handlingar och en önskan om att hjälpa.

Omvårdnad enligt Travelbee handlar om att förebygga sjukdom och främja hälsa, detta genom att hjälpa den sjuka och lidande personen att hantera, bära och finna en mening i den situationen som personen går igenom. Det sker genom att skapa en relation människa till människa och inte sjuksköterska till patient. Ett av Travelbee´s omvårdnadsmål är hopp, en människa som förlorat hoppet ser inte längre någon möjlighet att förändra eller förbättra sin livssituation. En annan faktor som hör samman med hoppet är tilliten. Tilliten innebär en tro på att andra kommer att hjälpa till när det behövs. Det är därför viktigt att understödja hoppet och tron på att få hjälp när det behövs. Sjuksköterskan kan hjälpa den sjuka att hantera lidandet (Travelbee, 1996).

Problemformulering

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och övriga världen.

Behandling av cancer medför ett flertal biverkningar som för många kvinnor innebär en stor negativ fysisk och/- eller psykisk påfrestning. Därför skulle en bredare kunskap om hur biverkningarna påverkar patienterna kunna öka kvinnans välbefinnande och därmed också minska lidandet. För att sjuksköterskan och övrig vårdpersonal ska ha möjlighet att optimera

5 omvårdnaden för patienterna vid bröstcancer behövs en djupare förståelse. Med vidare

kunskaper om kvinnans upplevelser av behandling och biverkningar skulle också samhällets kostnader minska i längden.

Syfte

Syftet var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever biverkningarna av behandlingen samt hur det påverkar livskvaliteten.

METOD

Design

Studien har en deskriptiv design med en allmän litteraturöversikt som metod. Då syftet var att undersöka individers upplevelse har kvalitativa artiklar använts i studien (Beck & Polit, 2017; Forsberg & Wengström, 2016).

Sökstrategi

Inklusionskriterier för denna litteraturstudie var följande: kvalitativa originalartiklar, kvinnor över 18 år som genomgått bröstcancerbehandling, skrivna på svenska eller engelska och publicerade inom tio år. Artiklarna ska finnas tillgängliga i fulltext på PubMed, Cinahl och Psycinfo via Uppsala universitet.

Exklusionskriterier för denna litteraturstudie var följande: artiklar som inte är godkända av den etiska prövningsnämnden samt artiklar som är av låg kvalitet enligt granskningsmallen.

De vetenskapliga artiklarna som ingått i detta arbete hämtades från PubMed, Cinahl och PsycInfo och har svarat på studiens syfte. Sökorden är hämtade med svenska och engelska MeSH-termer och sökorden som använts till studien är: breast cancer, chemotherapy, surgery, quality of life, female, woman survivors, women, side effects, body, life impact, health related quality of life, masectomy, well being, health care, qualitative, qualitative reasearch, breast neoplasms, interview, life experience, cancer survivors, woman health, life change event och survivors. Sökningarna genomfördes till en början med de MeSH-termer författarna trodde skulle ge bäst resultat. De sökningarna blev inte kompletta och därför användes synonymer och nyckelord från lästa artiklar för att vidga sökningen. Sökresultatet redovisas i Tabell 1.

6 Bearbetning av analys

Tabell 1. Tabell för litteratursökning.

Datum Databas Sökord Filter Antal

utfall

Antal utvalda 1*

Antal utvalda 2*

Antal utvalda 3*

2020-09- 08

PsycInfo breast cancer AND chemotherapy AND life quality AND women

10 år, länkad fulltext, peer- reviewed

59 16 8 1

2020-09- 16

PubMed "health related quality of life" OR

"quality of life" AND

"breast cancer" AND

"qualitative study"

OR "qualitaive research" AND surgery

10 år, adult +19 år

15 7 4 3

2020-09- 16

CINAHL “Breast cancer” AND surgery OR operation OR mastectomy AND chemotherapy AND “quality of life”

OR “well-being” OR healthcare AND “

"qualitative research"

OR qualitative* OR interview

10 år 28 10 2 1

2020-09- 17

CINAHL Breast neoplasms AND Life experience AND cancer

survivors AND woman health AND qualitative

5 år 39 15 7 1

2020-09- 21

PsycInfo “Breast neoplasms”

AND “quality of life”

AND women AND

“qualitative research”

10år Peer- reviewed

49 14 8 6

*Antal utvalda 1 - Utvalda utifrån rubrik.Antal utvalda 2 - Utvalda utifrån abstrakt.Antal utvalda 3 - Utvalda efter att ha läst hela artikeln.

7 Kvalitetsanalys

Artiklarna har granskats enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärderings (2014) granskningsmall för kvalitativa artiklar, se bilaga 1. Granskningsmallen består av fem olika huvuddelar där varje del har ett flertal följdfrågor. Totalt finns 21 frågor som besvaras med “ja”, “nej”, “oklart” eller “ej tillämpligt”. För att bestämma artiklarnas kvalitet har ett poängsystem använts. Svaret “ja” ger 1 poäng och resterande svar ger 0 poäng. Med 17–21 poäng visar artikeln hög kvalitet, 12–16 medelhög kvalitet och 0–11 låg kvalitet. Författarna har använt sig av två artiklar med hög kvalité, nio artiklar med medelhög kvalité och den enda med låg kvalité exkluderades. Detta resulterade i att denna litteraturstudie består av elva artiklar.

Resultatanalys

Resultatanalysen har genomförts enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.

Artiklarna har lästs individuellt flertalet gånger för att få en känsla för helheten. Artiklarna har skrivits in i en översiktstabell för att få en överblick av resultatet. Resultatet har lästs flera gånger för att identifiera meningsbärande enheter som svarar på syftet. De meningsbärande enheterna har sedan kondenserats utan att innehåll försvunnit och efter det kodats. Utifrån koderna har likheter och skillnader identifierats med hjälp av färger och fem kategorier kunde därefter identifieras.

Forskningsetiska överväganden

Denna litteraturstudie består endast av artiklar som utgår ifrån de fyra etiska principerna;

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att de berörda deltagarna för studien ska bli informerade om forskningens syfte och samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen får bestämma över sin egen medverkan. Konfidentialitetskravet betyder att deltagarna ska ges största möjliga konfidentialitet och att obehöriga inte ska kunna ta del av personliga uppgifter. Slutligen innefattar nyttjandekravet att de insamlade uppgifterna om deltagarna endast får användas för forskningens ändamål. Deltagarna i de studier som inkluderats ska ha godkänt dessa fyra principer (CODEX, i.d.).

Författarna har sedan tidigare inga egna upplevelser inom området vilket gör att resultatet av studien inte kommer att påverkas då författarna kan vara objektiva till ämnet.

8

RESULTAT

Studien är baserad på elva originalartiklar med kvalitativ ansats. De inkluderade studierna var genomförda i Australien, Iran, Kina, Libanon, Norge, Syrien, Sverige, Taiwan och USA.

Resultatanalysen av studierna identifierade fem olika kategorier; upplevelsen av kognitiva förändringar, upplevelsen av kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten, familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet samt upplevelsen av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse.

Upplevelsen av kognitiva förändringar

Flertalet kvinnor upplevde kognitiva förändringar i samband med biverkningar av cancerbehandlingen och minnesproblematik var en av de vanligaste. Många beskrev att minnesproblematiken gjorde det svårt att hitta rätt ord i meningar, talet var långsammare än tidigare och flera upplevde att de hade afasi, vilket skapade stor frustration i sociala

sammanhang. Flera beskrev också att det var lätt att blanda ihop veckodagar och glömma vad man tidigare gjort samt kommande planering. Förmågan till multitasking i vardagen

försämrades drastiskt hos flertalet och det tog tid att genomföra och processa saker. Det framgick också att det var lätt att bli distraherad under pågående aktivitet och därmed tog saker och ting ofta längre tid att genomföra (Dhillon et al., 2019; Drageset, Ellingsen &

Lindstrom, 2020; Ginter et al., 2018; Mackenzie, Player, Willis & Yim Loh, 2014). För att underlätta problematiken med de nya kognitiva förändringarna och därmed förbättra

livskvaliteten, använde kvinnorna flera strategier. Många kvinnor började föra anteckningar, göra checklistor och skriva upp scheman för att undvika att glömma bort saker. Andra

beskrev också att de fick ändra på uppgifter i hemmet som tidigare ansågs självklara (Dhillon et al., 2019; Mackenzie et al., 2014).

Upplevelsen av kroppsliga förändringar

Reaktionen på biverkningen av att operera bort ett bröst var något varierad bland kvinnorna.

Flertalet kvinnor hade svårt att acceptera den kroppsliga förändringen just för att brösten är en stor del av den kvinnliga identiteten för många. Detta bidrog därför till försämrat

självförtroende och en känsla av att förlora sig själv. Andra kvinnor tog förlusten av ett bröst relativt enkelt och var mer tacksamma över att faktiskt få överleva. De ansåg att hälsan och livet i sig var viktigare än utseendet. Det framgick bland annat att en del kvinnor ansåg att brösten redan utgjort dess viktigaste funktion, nämligen amning av deras barn (Drageset et al., 2020; Fallbjörk, Rasmussen & Salander, 2012). Håravfall var en annan kroppslig

9 förändring som var påfrestande för kvinnorna. Trots att deltagarna förväntade sig håravfall, då det är associerat med cancer, var det den mest påfrestande biverkningen (Doumit, Huijer, Kelley, Nassar & Saghir, 2010, Jeanetta & Williams, 2015). För flera kvinnor var håret en viktig del av identiteten. Vid håravfall upplevde kvinnorna därför att deras självförtroende sjönk och de fick en försämrad självbild vilket påverkade livskvaliteten negativt (Drageset et al., 2020; Fallbjörk, Rasmussen & Salander, 2012).

En positiv kroppslig förändring var att kvinnorna kunde uppleva sina nya rekonstruerade bröst som en viktig del av sin nya identitet. De nya brösten gjorde kvinnorna stolta och fick dem att känna att de levde och att de var starka. Många kom till insikt med vad livet faktiskt innebär och vad meningen med livet är. Kvinnorna förklarade hur de började uppskatta livet på ett helt annat sätt än innan de blev sjuka. Det var viktigt att ta en dag i taget. Att leva med en positiv inställning och inte förlora hoppet var en viktig del för framtidens ambitioner (Agamohammedi et al., 2013; Drageset et al., 2020; Jeanetta & Williams, 2015).

Upplevelsen av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten

Livskvaliteten påverkades mycket av de psykosociala förändringarna kvinnorna upplevde i samband med biverkningarna av cancerbehandlingen. Rädsla var en känsla som flera deltagare upplevde. Rädsla för att få ett återfall, inte veta vad som väntar, inte veta vad som kommer hända och rädsla för att lämna sin familj är några exempel på vad kvinnorna var rädda för. Flera av deltagarna uppgav att det alltid kommer finnas en risk att drabbas av återfall av bröstcancern. De beskrev hur svårt det var att inte kunna kontrollera vad som inträffar i framtiden och att döden alltid kommer finnas där som en möjlig konsekvens. Några av kvinnorna ansåg att det var svårt att våga planera för mycket i framtiden eftersom den upplevdes oviss (Doumit et al., 2010; Ginter et al., 2018).

En del kvinnor upplevde skam och skuldkänslor vilket gjorde att de inte vågade visa sig offentligt. Detta påverkade kvinnornas psykosociala hälsa negativt och deras livskvalitet upplevdes försämrad. Skam, osäkerhet och att inte känna sig som en kvinna var också

bidragande faktorer till att inte våga visa sig offentligt. Till exempel beskrev flera kvinnor att de inte längre vågade besöka gym eller simhallar. Skuldkänslor, som också påverkade

kvinnornas psykosociala hälsa negativt, togs upp som en annan känsla kopplat till cancern.

Skuld för att ha tagit cancer till familjen och därmed både skuld och rädsla för att sprida sjukdomen vidare till barn och barnbarn. De upplevde även en skuld över att inte orka med på samma sätt som de gjorde innan cancern samt skuldkänslor över att de inte var tacksamma

10 för att vara vid liv, vilket de ansåg att de borde vara (Anoosheh et al., 2011; Doumit et al., 2010; Drageset et al., 2020; Fallbjörk et al., 2012).

Överlag kunde sjukdomen hjälpa kvinnorna att hitta en bättre balans i livet genom att schemalägga tiden på dygnet till att enbart göra saker som verkligen gav dem glädje. För några kunde sjukdomen tvärtemot innebära en drivkraft till att våga satsa mer på en karriär inom yrkeslivet, vilket var något som kändes betydelsefullt för dem (Doumit et al., 2010;

Gao, Shi, Xia & Yue, 2018; Ginter et al., 2018).

Familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet

Familjens stöd ansågs viktigt för kvinnan för att kunna upprätthålla en bra livskvalitet trots många biverkningar från cancerbehandling. Utan stöd från familjen påverkades kvinnornas livskvalitet negativt. Då kvinnan upplevde svårigheter med mammarollen och inte orkade göra samma sysslor i hemmet som tidigare var det viktigt att familjen stöttade och tog större ansvar. En vanlig biverkan vid bröstcancerbehandling är infertilitet, vilket påverkade de yngre kvinnorna negativt då det blev svårare att bilda familj. Detta upplevdes som en stress för många vilket gjorde det ännu viktigare med emotionellt stöd från familjen för att uppnå bästa möjliga livskvalitet trots omständigheterna (Anoosheh et al., 2011; Ginter et al., 2018;

Mackenzie et al., 2014). Förutom familj ansågs vänner ha stor betydelse för kvinnornas livskvalitet och många av dem kunde finna stöd hos vänner. Vänner som gått igenom samma sak som de själva uppskattades mycket hos kvinnorna då de kunde prata om gemensamma upplevelser och ha en större förståelse för varandra (Doumit et al., 2010; Jeanetta &

Williams, 2015). För de som inte hade bra stöd från familj och vänner var det extra viktigt med stöd från vårdinsatser. Många ansåg att det var betydelsefullt att få god stöttning från sjuksköterskor och läkare eftersom det var de professionerna de träffade mest. Det var mycket uppskattat att både familj, vänner och vårdinsatser tog tid på sig och verkligen lyssnade vid samtal (Agamohammedi et al., 2013; Gao et al, 2018; Mackenzie et al., 2014).

En del av kvinnorna valde att skifta fokus i livet och fokusera på det mest värdefulla, vilket för de flesta innebar att spendera mer tid med familj och vänner istället för att lägga mycket tid på arbete (Doumit et al., 2010; Gao, Shi, Xia & Yue, 2018; Ginter et al., 2018).

Upplevelsen av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse

Vissa kvinnor beskrev hur deras partner inte ansåg kvinnan attraktiv längre vilket bidrog till minskad sexlust, dålig självkänsla och sämre självförtroende vilket påverkade livskvaliteten negativt. Det framgick även att deltagarna inte kände sig lika attraktiva då de inte kände sig

11 nöjda med sina kroppar vilket kom att påverka den sexuella relationen med deras partner negativt då kvinnorna inte hade samma sexlust som tidigare. En annan bidragande faktor till minskad sexlust hos kvinnorna var smärta vilket gjorde att kvinnorna blev trötta och inte orkade ha sex på samma sätt som tidigare. Ärret efter operationen gav dessutom kvinnan sämre självförtroende vilket även det påverkade sexuallivet negativt (Agamohammedi et al., 2013; Chang et al., 2019).

Vad gäller partnerns stöd kunde livskvaliteten och sexuallivet även påverkas positivt. Rätt attityd och stöd från partnern kunde för många leda till att sexuallivet inte påverkades negativt trots en cancerdiagnos (Agamohammedi et al., 2013; Chang, Chang, Chiu & Hu, 2019; Drageset et al., 2020).

DISKUSSION

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever biverkningar av olika behandlingar och hur det påverkar deras livskvalitet. Resultatet redovisas genom fem kategorier. Kvinnorna beskriver flertalet olika upplevelser, både positiva och negativa. I första kategorin beskrivs “upplevelsen av kognitiva förändringar” där minnesproblematik var ett stort problem. I andra kategorin beskrivs “upplevelsen av kroppsliga förändringar” där huvudresultatet visade att förlusten av bröst hade både positiva och negativa reaktioner medan håravfall endast påverkade kvinnorna negativt. Tredje kategorin beskriver

“upplevelsen av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten”. I denna kategori tas också både positiva och negativa förändringar upp, rädsla och oro inför framtiden,

skuldkänslor, skam men också tacksamheten över att vara vid liv. I kategori fyra beskrivs

“familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet”, vilket ansågs mycket viktigt för kvinnornas livskvalitet och för de som inte erhöll något stöd från familj och vänner blev stöd från vårdinsatser extra viktigt. Sista kategorin beskriver “upplevelsen av förändringar i sexuallivet och partnerskapets betydelse” där partnern hade en stor betydande roll för kvinnornas livskvalitet.

Resultatdiskussion

Upplevelsen av kognitiva förändringar

Kvinnorna upplevde flertalet olika kognitiva förändringar som påverkade dem i det

vardagliga livet och därmed deras livskvalitet. En av biverkningarna som kvinnorna uppgav påfrestande var att minnet försämrades (Dhillon et al., 2019; Drageset et al., 2020; Ginter et

12 al., 2018; Mackenzie et al, 2014). Coster och medarbetare (2019) beskrev liknande kognitiva förändringar; koncentrationssvårigheter, minnesproblem, svårt att utföra uppgifter, sämre förmåga att tänka samt kommunikationssvårigheter då talet blev långsammare. Detta bekräftar studiens resultat att kvinnor med bröstcancer påverkades av cancerbehandlingens biverkningar beträffande flera kognitiva förändringar.

Upplevelsen av kroppsliga förändringar

Ett förlorat bröst och håravfall är två vanliga upplevelser av kroppsliga förändringar

kvinnorna får gå igenom i samband med bröstcancerbehandling. Ett förlorat bröst upplevdes olika och håravfall sågs som den mest påfrestande biverkningen hos alla (Drageset et al., 2020; Fallbjörk et al., 2012). Detta bekräftas i studien av Curtis och medarbetare (2014) där det uppges att både ett förlorat bröst och håravfall påverkade kvinnornas identitet negativt och därmed kände de sig mindre attraktiva. Studiens resultat visade att upplevelsen av ett förlorat bröst var mycket olika bland kvinnorna vilket bekräftas genom Travelbee´s teori om att upplevelsen av lidande är personlig (Drageset et al., 2020; Fallbjörk et al., 2012).

Travelbee (1996) menar i sin omvårdnadsteori att människan är en enskild och unik person där varje människa upplever lidande och förluster på olika sätt då det är en naturlig del av livet.

Upplevelsen av psykosociala förändringar som påverkar livskvaliteten

I omvårdnadsteorin av Travelbee (1996) uppges att alla människor söker en mening i lidandet och sjukdomen. Hon menar att lidandet och sjukdomen ger människan möjlighet att

utvecklas på ett personligt plan. Enligt Travelbee (1996) är det viktigt att inte förlora hoppet för att kunna förändra och förbättra sin situation. Detta ses tydligt i resultatet då många kvinnor kommer till insikt med vad livet faktiskt innebär. Kvinnorna började uppskatta livet mer och tog vara på livet varje dag. De ansåg att en positiv inställning var viktigt för att inte förlora hoppet. En del kvinnor förändrade och förbättrade sitt liv genom att fokusera på det mest värdefulla i livet, vilket för ett flertal kvinnor var familj och för andra arbete

(Agamohammedi et al., 2013; Doumit et al., 2010; Drageset et al., 2020; Jeanetta &

Williams, 2015; Gao et al, 2018; Ginter et al., 2018).

Familj och vänners betydelse för kvinnornas livskvalitet

I resultatet presenteras vikten av att erhålla ett gott stöd från familj, vänner och vårdinsatser.

Ett bra stöd från familj, vänner och vårdinsatser ansågs spela stor roll för kvinnans

livskvalitet. Ett dåligt stöd kunde påverka kvinnans livskvalitet negativt (Agamohammedi et

13 al., 2013; Anoosheh et al., 2011; Gao et al, 2018; Ginter et al., 2018; Mackenzie et al., 2014).

Ashing-Giwa (2008) bekräftar vikten av emotionellt stöd från familj och övrig omgivning.

Stödet från familjen ansågs vara den viktigaste hanteringsstrategin för kvinnorna. Travelbees omvårdnadsteori (1996) speglar författarnas resultat då ett bra stöd från familj, vänner och vårdinsatser hjälper kvinnorna att finna en mening i livet och därmed en bra livskvalitet.

Empati och sympati är viktigt då det är egenskaper som behövs för att personer runt om ska kunna hjälpa den lidande kvinnan. Utan empati och sympati får inte kvinnorna det stöd de behöver och därmed en försämrad livskvalitet.

Upplevelsen av förändringar i sexuallivet och förändringar i partnerskapets betydelse Ashing-Giwa (2008) beskriver att sexuallivet påverkades både positivt och negativt i samband med kvinnornas biverkningar efter cancerbehandling. Upplevda förändringar i sexuallivet påverkade både partnerskapet och livskvaliteten. Det bekräftas genom studiens resultat som visade att ett förlorat bröst, ärret av bröstoperationen och håravfall minskade kvinnornas självförtroende och upplevelsen av att känna sig attraktiv vilket resulterade i minskad sexlust. Vid rätt stöd behövde inte sexuallivet och livskvaliteten påverkas negativt trots flera biverkningar (Agamohammedi et al., 2013; Chang et al, 2019; Drageset et al., 2020). Curtis och medarbetare (2014) uppger att det var vanligt att kvinnor kände sig mindre attraktiva i samband med ett förlorat bröst och håravfall. Många var även rädda för att deras partner inte skulle tycka att de var attraktiva i sin nya kropp. Denna rädsla kan bekräftas av Agamohammedi och medarbetare (2013) samt Chang och medarbetare (2019) då en del män inte såg kvinnorna attraktiva längre vilket påverkade kvinnornas livskvalitet negativt.

Metoddiskussion Design

En litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ metod. Metoden ansågs lämplig då studien avsåg att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer, dess biverkningar av

behandling och hur det påverkar livskvaliteten. Då metoden är kvalitativ anses en deskriptiv design relevant.

Sökstrategi

Litteratursökningen genomfördes på tre databaser som var PubMed, Cinahl och PsycInfo då de har ett stort utbud av vetenskapliga artiklar inom sjukvård (SBU, 2014). Sökningen i databaserna resulterade i elva artiklar från hela världen vilket medför att studien har en stor

14 bredd och att resultatet är generaliserbart, vilket är en styrka med studien. Sökorden som använts togs fram genom svenska och engelska MeSH-termer.

Urval

Artiklarna är inte äldre än tio år, vilket genererar en relevans, giltighet och trovärdighet vilket också anses som en styrka för studien. De artiklarna som valdes fanns tillgängliga på

engelska, detta för att engelska är ett brett språk som många i världen använder och för att författarna skulle förstå vilket anses som en styrka. Detta kan även ses som en svaghet då artiklar och resultat på andra språk kan ha förbisetts. Exklusionskriterierna för studien är av styrka då artiklarna är godkända av den etiska prövningsnämnden avseende de fyra

grundläggande principerna. Författarna har använt många sökord vid sökningarna på respektive databas. Detta för att inkludera viktiga synonymer vilket har utförts för att inte missa viktiga och relevanta artiklar.

Kvalitetsanalys

De artiklarna som svarade på studiens syfte kvalitetsgranskades med Statens Beredning för Medicinskt och Socialt Utvärderings (2014) granskningsmall för studier med en kvalitativ forskningsmetod, se bilaga (Bilaga 1). Kvalitetsanalysen visade att de utvalda elva artiklarna för studien var av hög och medelhög kvalitet vilket var ett krav i författarnas studie och detta är en styrka då artiklar med låg kvalitet exkluderades. Kvaliteten bestämdes utifrån ett poängsystem som författarna själva byggt upp. Detta kan anses som en svaghet med studien, då grundlig kunskap saknas och därmed inte någon reliabilitet. Åtagandet grundas på att författarna inte har någon erfarenhet av kvalitetsgranskning sedan tidigare vilket kan påverka hur kvalitetsgranskningen genomförts.

Resultatanalys

Resultatanalysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundman (2014) analysmetod.

Metoden ansågs underlätta analysarbetet och ansågs relevant då den var tydlig att följa, för att sedan hitta meningsbärande enheter och kategorier. Graneheim och Lundman (2014) innehållsanalys är evidensbaserad och ger studien ett trovärdigt resultat vilket anses som en styrka för studien.

Forskningsetiska överväganden

De etiska grundprinciperna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Artiklarna som inkluderades är etiskt godkända och samtliga principer har därmed tagits i beaktning vilket var ett krav och är därmed en styrka i författarnas studie.

15 Författarna hade ingen tidigare förförståelse för ämnet vilket också är en styrka då detta har underlättat för författarna att vara objektiva.

Tillförlitlighet, giltighet och överförbarhet

Syftet författarna avsett att undersöka har besvarats vilket ger studien en god validitet.

Eftersom studien har flera ovannämnda styrkor och fåtal svagheter har resultatet en stor trovärdighet och tillförlitlighet. Då studien är genomförd ur ett objektivt perspektiv anses detta också ge stor trovärdighet och tillförlitlighet. Studien anses även ha omfattande giltighet då artiklarna är från de senaste tio åren vilket gör att innehållet i artiklarna fortfarande är aktuellt. Då artiklarna är från flertalet olika länder ger det en överförbarhet till kvinnor i samma situation världen över.

Kliniska implikationer

Då bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor världen över innebär det en stor kostnad för sjukvården och samhället (Bray et al, 2018; Socialstyrelsen, 2013). Studiens resultat förtydligar att kvinnornas upplevelse av biverkningar vid cancerbehandling

upplevdes olika. Då kvinnorna upplevde och hanterade biverkningar på olika sätt skulle forskningen behöva utvecklas ytterligare. Detta för att sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnorna utifrån deras individuella behov, trots att sjuksköterskan idag redan besitter stor kunskap om omvårdnad av cancerpatienter. Resultatet i denna studie visar tydligt att en del kvinnor upplevde påfrestande biverkningar och försämrad livskvalitet. Därför skulle sjuksköterskan kunna följa upp dessa kvinnor i ett tidigt skede efter avslutad

cancerbehandling och fånga upp de som behöver stöd att hantera den nya livssituationen för att i långa loppet kunna minska sjukhusbesök kopplat till bland annat psykosociala

biverkningar och därmed kostnader för samhället.

Slutsats

Kvinnor med bröstcancer som genomgått cancerbehandling har haft olika upplevelser beträffande biverkningar och livskvalitet. Många har upplevt negativa biverkningar som påverkat deras livskvalitet till det sämre. Andra kvinnor har däremot sett biverkningarna ur ett annat perspektiv och därmed inte upplevt att livskvaliteten påverkats till det sämre, utan istället upplevt en tacksamhet över att vara vid liv och börjat fokusera på det viktiga i livet.

Självständighetsdeklaration

Författare Amanda Burman och författare Tilde Eriksson har i lika stor omfattning bidragit till alla delar i detta examensarbete.

16

REFERENSER

Agamohammadi, M., Alimohammadi, H., Fouladi, N., Masumi, A., Mazaheri, E. &

Pourfarzi, F. (2013). Process of Coping with Mastectomy: a Qualitative Study in Iran. Asian Pascific Journal of Cancer Prevention, 14(3), 2079–2084. doi:

10.7314/APJCP.2013.14.3.2079

Anderson, B, O., Bray, F., DeSantis, C, E., Ferlay, J., Jemal., A. & Lortet-Tieulent, J. (2015).

International variation in female breast cancer incidence and mortality rates. Cancer

Epidemiology, Biomarkers and Prevention, 24(10), 1495–1506. doi: 10.1158/1055-9965.EPI- 15-0535

Anoosheh, M., Mohammadi, E. & Nizamli, F. (2011). Experiences of Syrian women with breast cancer regarding chemotherapy: A qualitative study. Nursing and Health Sciences, 13(4), 481–487. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00644

Ashing-Giwa, K. (2008). Quality of life and psycological outcomes in long-term survivors of breast cancer. Journal of Psychosocial Oncology 17(¾), 47–62. doi: 10.1300/J077v17n03_03 Ashing, K, T., Barbosa, LR., Bergerot, C, D., Calux, N, M, C, T., Domenico, E, B, L, D., Elias, S. & Lopes, J, V. (2018). Impact of breast cancer and quality of life of women

survivors. Revista Brasileira de Enfermagem, 71(6), 2916–21. doi:10.1590/0034-7167-2018- 0081

Beck, C-T & Polit, D-F. (2017). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Begovic-Juhant, A., Chapman, L, A., Chmielewski, A. & Iwuagwu, S. (2012). Impact of body image on depression and quality of life among women with breast cancer. Journal of Psychological Oncology, 30(4), 446–460. doi: 10.1080/07347332.2012.684856

Bray, F., Ferlay, J., Jemal, A., Siegel. R.L., Soerjomataram, I. & Torre, L.A. (2018). Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. A Cancer Journal for Clinicians, 68(6), 394–424. doi:

10.3322/caac.21492

Bruun Lorentsen, V. & Grov, E-K. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdomar. I. H.

Almås & D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2. (s. 401–437). Liber:

Stockholm.

17 Chang, Y-C., Chang, Y-M., Chiu, S-C. & Hu, W-Y. (2019). Changes in sexual life

experienced by women in Taiwan after receiving treatment for breastcancer. Cancer Nursing, 14(1), 1748–2631. doi: 10.1080/17482631.2019.1654343

CODEX (i.d.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

CODEX. Hämtad 28 maj, 2020, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Coster, W., Doyle Lyons, K., Festa, K., Ko, N., Newman, R. & Wong, J. (2019). Feasibility, acceptability and potential effectiveness of an occupation-focused cognitive self-management program for breast cancer survivors. British Journal of Occupational Therapy, 82(10), 604- 611. doi: 10.1177/0308022619861893

Curtis, R., Groarke, A-M., Kerin, M. & McSharry, J. (2014). Experience of breast cancer:

Burden, benefit or both?. Cancer Nursing, 37(3), 21–30. doi:

10.1097/NCC.0b013e3182894198

Dhillon, H-M., Green, H-J., Mihuta, M-E., Ng., S-K., Ownsworth, T., Sanmugarajah., J., Shum, D-H.K., Tefay, M. & Tuffaha, H-W. (2019). Adaptions to cognitive problems reported by breast cancer survivors seeking cognitive rehabilitation: A qualitative study.

Psycho-Oncology, 28(10), 2042–2048. doi: 10.1002/pon.5189

Doumit, M-A.A., Huijer, H.A-S., Kelley, J-H., Nassar, N. & Saghir, N-E. (2010). Living with breast cancer, a Lebanese experience. European Journal of Oncology Nursing, 14(1), 42–48.

doi: 10.1016/j.ejon.2009.08.003

Drageset, S., Ellingsen, S., & Lindstrom, T. (2020). “I have both lost and gained.” Norwegian survivors´ experiences of coping 9 years after primay breast cancer surgery. Cancer Nursing, 43(1), 30–37. doi: 10.1097/NCC.0000000000000656

Fallbjörk, U., Rasmussen, B. & Salander, P. (2012). From “No big deal” to “Losing oneself”:

different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), 41-48. doi:

10.1097/NCC.0b013e31823528fb

Fang, S-Y. & Lee, K-T. (2016). From Patient to Survivor. Cancer nursing, 39(3), 40-48. doi:

10.1097/NCC.0000000000000283

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier, (4.uppl.).

Stockholm: Natur & Kultur.

18 Fu. R, M. & Rosedale, M. (2010). Confronting the Unexpected: Temporal, Situational, and Attributive Dimensions of Distressing Symtom Experience for Breast Cancer Survivors.

Oncology Nursing Society, 37(1), 28–33. doi: 10.1188/10.ONF.E28-E33

Gao, L., Shi, B-X., Xia, H-Z. & Yue, H. (2018). Exploring meaning in the life och chinese breast cancer survivors. Cancer Nursing, 41(2), 124–130. doi:

10.1097/NCC.0000000000000466

Ginter, A., Hoffman, M-A., Joseph, E., Piontkowski, S., Raque-Bogdan, T., Schexnayder, K.

& White, R. (2018). Everything Is More Critical: A Qualitative Study o the Experiences of Young Breast Cancer Survivors. Counseling and values, 63(2), 210–231. doi:

10.1002/cvj.12089

Graneheim, U. & Lundman, H. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gudmunsson, M. (2013). Onkologi. I N, Grefberg (Red.), Medicinboken (5. uppl., s.626–

637). Stockholm: Liber.

Heine, N., Lange, K.W., Ortmann, O., Schmidt, J.L. & Wetzel, C.M. (2017). Patient´s experience of breast reconstruction after mastectomy and its influence on postoperative satisfaction. Arch Gynecol obset, 296(4), 827–834. doi: 10.107/s00404-017-4495-5 Jeanetta, S-C. & Williams, F. (2015). Lived experiences of breast cancer survivors after diagnosis, treatment and beyond: qualitative study. Health Expectations, 19(3), 631–642. doi:

10.1111/hex.12372

Lindman, H. (2019). Bröstcancer, utredning. Internetmedicin.se. Hämtad 3 september, 2020, från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=828

Mackenzie, L., Player, L., Willis, K. & Yim Loh, S. (2014). Women´s experiences of cognitive changes or ´chemobrain´following treatment for breast cancer: A role for occupational therapy? Australian Occupational Therapy Journal, 61(4), 230–240. doi:

10.1111/1440-1630.12113.

Socialstyrelsen. (2018). Cancer i siffror 2018 - Populärvetenskapliga fakta om cancer.

Socialstyrelsen. Hämtad 20 oktober, 2020, från

19 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf

Socialstyrelsen. (2013). Nationell utvärdering 2013 - Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård. Socialstyrelsen. Hämtad 7 september, 2020, från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013- 3-8.pdf

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.

Stockholm: SBU. Hämtad den 9 april, 2020, från

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf Travelbee, J. (1996). Interpersonal aspects of nursing. Oslo: Pensumtjeneste.

BILAGOR

Bilaga 1. Kvalitetsmall.

Mall för kvalitetsgranskning av studier med

kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser

version 2012:1.4 SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och

kompletterats för att passa SBU:s arbete.

Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________

Total bedömning av studiekvalitet:

Hög ❑ Medelhög ❑ Låg ❑

Anvisningar:

• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.

• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?

Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställ ning et c):

a) Är urvalet relevant?

b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?

c) Är kontexten tydligt beskriven?

d) Finns relevant etiskt resonemang?

e) Är rel ationen forskare/urval tydligt beskriven?

Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):

utvärderingavmetoderihälso- och sjukvården – enhandbok Bilaga 5:1 Bilaga 5:2 utvärderingav metoderihälso- ochsjukvården – enhandbok

Bilaga 2. Översiktstabell av kvalitetsgranskning av artiklar.

Författa re, år, land

Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalité

*

Mackenzie, Player, Willis, Yim Loh, (2014),

Australien

Women´s experiences of cognitive changes or

´chemobrain´f ollowing treatment for breast cancer:

A role for occupational therapy?

Beskriva kognitiva förändringar upplevda av kvinnor som genomgått cellgifter och strategier för att överkomma hinder i vardagen kopplat till bröstcancer.

Design:

Deskriptiv fenomenologisk metod.

Flexibel utforskande design.

Analysmetod:

Djupgående telefonintervjuer samt

semistrukturerera de intervjuer ansikte mot ansikte.

Nio kvinnor mellan 39–67 år med familjeliv som har pågående eller avslutad

cellgiftbehandling.

Deltagarna erbjuds att delta om de själva upplevde sig att ha

´chemobrain`.

Inklusionskriterier:

Deltagarna måste prata flytande engelska och bo i New South Wales,

Australien.

Studien har kommit fram till sex övergripande teman som utgör resultatet.

Första temat handlar om en osäkerhet om vad som orsakar “chemobrain”, vilket inkluderar psysisk och mental trötthet, chock, förvirring, brist på information, biverkningar av mediciner och känslan av att känna sig överväldigad.

Andra temat beskriver hur chemobrain ger kognitiva problem. Kvinnorna beskriver svårigheter med koncentration, uppmärksamhet, försämrat minne, språkproblem, problemlösning, agitation, ångest och oförmåga att hantera stressfulla situationer.

Tredje temat beskriver hur simpla saker i vardagen blir komplicerade, t.ex.

på grund av att stora delar av dygnet består av sömn som tar tid från dagliga aktiviteter.

Fjärde temat har sitt fokus på hur familjerelationer påverkas negativt. Det handlar bland annat om att de kognitiva förändringarna tar över vardagen i hushållet, t.ex. att viktiga aktiviteter hos barnen glöms bort av kvinnan.

Femte temat handlar om strategier för att få vardagen att rulla på och för att förebygga att problem uppstår t.ex. genom att ständigt föra anteckningar.

Slutligen beskriver sjätte temat hur viktigt det är med stöd från vårdinsatser.

Hög*

Dhillon, Green, Mihuta, Ng Ownsworth, Tefay, Tuffaha, Sanmugaraj ah, Shum, (2019),

Adaptions to cognitive problems reported by breast cancer survivors seeking cognitive rehabilitation:

A qualitative study

Beskriva de oroligheter som cancerpatienter, som söker kognitiv hjälp, har angående kognitiva förmågor.

Design:

Kvalitativ design Analysmetod:

Semistrukturerad e

telefonintervjuer.

95 australiensiska kvinnor med kognitiva förändringar som överlevt bröstcancer rekryterades från ett Cancer Care Centre i Brisbane, Australien.

Kvinnornas ålder var mellan 27–72 år.

De två teman som studien kommit fram till är kognitiva förändringar samt anpassning.

Minnet var det som hade påverkats mest gällande kognitiva förändringar.

Efter det kom negativa förändringar gällande hur uppmärksamma de var och muntliga funktioner. Andra kognitiva förändringar var emotionella

förändringar och trötthet.

De anpassningar som flest fick göra var att börja göra fler checklistor, skriva upp schema samt ändrade uppgifter i hemmet.

Medelhög

*

Australien

Inklusionskriterier:

Deltagarna skulle vara klar med sin

behandling mot bröstcancer (strålning, cellgifter och/eller kirurgi).

Andra skillnader deltagarna upplevde var att de inte kunde göra flera saker samtidigt, att uppgifter tog längre tid att göra än tidigare, att de lätt blev distraherade och att de därmed behövde fokusera på en sak i taget.

Anoosheh, Mohammadi , Nizamli, (2011),

Syrien

Experiences of Syrian women with breast cancer regarding chemotherapy:

A qualitative study

Att utforska upplevelsen av att behandlas med cellgifter hos syriska kvinnor med bröstcancer.

Design:

Kvalitativ design Analysmetod:

Djupgående intervjuer ansikte mot ansikte.

17 kvinnor mellan 30–

45 år som genomgått cellgiftsbehandling.

Kvinnorna ska frivilligt ha valt att delta i intervju samt har förmågan att beskriva deras upplevelse.

Resultatet beskriver fyra teman som handlar om vilken påverkan cellgifter har i kvinnors liv.

Första temat handlar om att många kvinnor upplever ett psykiskt obehag efter behandlingen, där fokuset hamnat på de negativa känslorna. Depression och en försämrad självbild är vanligt.

Andra temat har sitt fokus på fysiska problem efter behandling. T.ex.

illamående, kräkningar, håravfall, smärta och trötthet som alla påverkar vardagen negativt.

Tredje temat handlar om att kvinnor upplever skam över att våga visa sin sjukdom utåt sett. Detta på grund av en känsla att inte känna sig socialt accepterad som en normal kvinna.

Fjärde och sista temat beskriver familjerelationer. Kvinnor med barn upplever svårigheter med mammarollen, relaterat till exempelvis tröttheten.

Partnerskapet påverkas också negativt i flera hushåll.

Medelhög

*

Agamoham madi, Ali- Mohammadi , Fouladi, Masumi, Mazaheri, Pourfarzi, (2013),

Iran

Process of Coping with Mastectomy: a Qualitative Study in Iran

Syftet är att detaljerat utveckla vad kvinnor som utfört

mastektomi har för

hanteringsstrate gier.

Design:

Kvalitativ grundad teorimetod.

Analysmetod:

Semistrukturerad e intervjuer, med öppna frågor, ansikte mot ansikte.

20 kvinnor som genomgått mastektomi eller lumpektomi till följd av bröstcancer.

Kvinnorna ska ha blivit informerade om syftet med studien och därefter haft möjlighet att frivilligt välja om deltagande.

Resultatet visar vilka hanteringsstrategier kvinnor har efter att ha genomgått mastektomi.

Det beskrivs genom sju huvudteman.

Första temat handlar om den första reaktionen från att få beskedet om mastektomi. För många är det svårt att ta in vad som kommer att ske framöver och lever under förnekelse.

Andra temat beskriver hur kvinnor tvingas “välja” mellan att överleva och därmed förlora ett bröst eller att dö.

Nästa tema handlar om att hitta “meningen med att leva”. Fokuset ligger på att komma till insikt med att hälsan är det viktigaste och att utseendet inte är det viktigaste i livet.

Fjärde temat beskriver hur inställningen till mastektomi påverkas från omgivningen. Stöd från en partner ger positiv motivation till att göra

Medelhög

*

mastektomin. Andra kvinnor beskriver att tron på gud ger styrka inför behandlingen.

Tema fem beskriver vilka reaktioner som kan uppstå efter att mastektomin är genomförd. Vanliga reaktioner är ångest, depression, avstår från att äta och negativ påverkan på sexuallivet. Reaktionerna uppstår som reaktion på kroppsförändringen.

Sjätte kategorin handlar om hur kvinnor som återfått sin hälsa efter cancern uppskattar livet på ett nytt sätt och är mer uppmärksamma på kroppens signaler.

Sista temat beskriver hur återhämtningen kan se ut och hur man kan hantera de kroppsliga förändringarna. En del får mycket stöd från vården, t.ex.

genom en psykolog. Andra beskriver hur det går att finna styrkan hos sin partner och familj. “De nya brösten” blir tillslut en ny viktig del av

identiteten, som kvinnan kan känna stolthet över. Ärret påminner om att man lever och är stark.

Jeanetta, Williamns,(

2015),

USA

Lived experiences of breast cancer survivors after diagnosis, treatment and beyond:

qualitative study

Att förstå upplevelserna som kvinnorna, som överlevt bröstcancer, genomgått och genomgår.

Design:

Kvalitativ design Analysmetod:

Semistrukturerad e djupgående intervjuer ansikte mot ansikte.

15 kvinnor, 10 vita och 5 svarta, som överlevt bröstcancer rekryterades från två cancercenter i Missouri. Kvinnorna var mellan 47–69 år.

Inklusionskriterier:

Kvinnor över 18 år, engelsktalande, diagnostiserade med bröstcancer, fulländad behandling av kirurgi, cellgifter eller strålning.

Tre teman hittades utifrån kvinnornas upplevelser.

Faktorer gällande diagnos och hantering av behandling som påverkar överlevnaden är det första temat. De kroppsliga förändringarna som kvinnorna upplevde var en utmaning. Att tappa håret ansågs som den jobbigaste kroppsliga förändringen. Att tappa håret påverkade deras självkänsla negativt men däremot försökte de göra det bästa av situationen.

Hanteringen av diagnosen och behandlingen var väldigt stressande med känslor som rädsla, ångest och sorg.

Andra temat består av relationer och support. Viktigaste stödet ansågs komma från familj och vänner. Vänner som går igenom samma sak som de själva ansågs också viktigt.

Sista temat handlar om konsekvenser för de överlevande.

Att diagnostiseras med bröstcancer bidrog till att deltagarna började uppskatta livet mer och ta en dag i taget.

Medelhög

*

Drageset, Ellingsen Lindstrom, (2020),

“I have lost and gained.”

Norwegian survivors´

experiences of coping 9 years

Att beskriva överlevarnas hanteringsstrate gier nio år efter

Design:

Beskrivande kvalitativ design.

15 av 21 deltagare från den tidigare studien. Tre stycken hade dött, en var riktigt sjuk och två

Resultatet består av följande tre teman: Förändrat liv, positivt tänkande och behov av förståelse och igenkänning.

I temat förändrat liv berättar deltagarna i studien att illamående har påverkat dem alla. För de flesta påverkade förändringarna negativt men för andra positivt då de har fått en ny och mer positiv syn på livet.

Medelhög

*