• No results found

Risken med att synas – om organisatoriska konsekvenser av en förtroendekris i medierna

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Risken med att synas – om organisatoriska konsekvenser av en förtroendekris i medierna"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)Risken med att synas – om organisatoriska konsekvenser av en förtroendekris i medierna PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. Kapitel 6, utdrag ur Risker och riskhantering i näringsliv och samhälle Richard Wahlund (red.) 2016 ISBN: 978-91-86797-22-5 © Stockholm School of Economics Institute for Research och författaren, 2016.

(2) KAPITEL 6. Risken med att synas – om organisatoriska konsekvenser av en förtroendekris i medierna1 PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. Inledning  

(3) 

(4)   

(5) 

(6)  

(7)     

(8) ! "#   

(9) 

(10)      

(11) $#

(12) 

(13) %. &' (

(14) '  

(15)  ) 

(16) * 

(17)   *  

(18) +,

(19)  kris under våren 2010. Spetsiga formuleringar avlöste varandra och i en ##" (,

(20)   -

(21) +,   

(22) 

(23)    

(24)  +,

(25)  /

(26) 3*

(27) 

(28)  

(29) 

(30) 

(31)  

(32)    

(33) 

(34)      

(35) +,4

(36) *4  (

(37) 

(38)    

(39) 5

(40) 6

(41) 

(42) )

(43) 

(44)  rapportering som inom Röda Korsets tjänstemannaorganisation upplevdes som orättvis i sak. Inom organisationen såg man sig som öppen, god och demokratisk. Samtidigt som det i medierna slogs fast att man hade en förtroendekris inom Röda Korset var det svårt för de anställda i organisationen 9

(45) 

(46)  

(47) #) +

(48)  #

(49)   **   

(50) *

(51)  ' :;!3 © FÖRFATTARNA OCH SIR. 135.

(52) PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. att greppa hur denna kris hade kunnat uppstå och hur den mediala uppmärksamheten kunde bli så långvarig och ihållande. <( - 

(53)   

(54)    

(55)   *  3=

(56)  dan råder ett krig om uppmärksamhet där alla kämpar om att nå ut med sitt budskap till sina intressenter. Å andra sidan föreligger en risk med att visa upp sig och få medial exponering eftersom man därmed också riskerar att utsättas för kritik. Vilka konsekvenser riskerar som en organisation vid en kritisk granskning i medierna?  

(57)  ,-   #

(58)  

(59) 

(60)      

(61)  * ( ,

(62)   *

(63) 

(64)   och i valet av mediehantering, kan innebära för en organisation. Som organisationsforskare är vi särskilt intresserade av vilka organisatoriska konsekvenser som följer på ett mediadrev och det är också det som är i fokus.  ' 

(65) 3>

(66) )

(67)  

(68) ,  *

(69) 

(70)   *

(71)  

(72) $#neringen av Röda Korset och framför allt dess dåvarande ordförande Bengt Westerberg. Det handlar om hur förtroende skapas och förloras i medierna, och vilka risker det kan innebära för en organisations självbild.   

(73) *

(74) *

(75) 

(76) *

(77) 

(78) 

(79) ,- (#

(80)  )  

(81)  ) 

(82)  *

(83) 

(84) *

(85) 3) 

(86) * 

(87) ,( 

(88)

(89)   *

(90)    tioner och deras ledare. I medierna utmålas skurkar och hjältar, och journalister och debattörer bedömer vilka handlingar som kan anses vara rätt eller.

(91) 3@

(92) 

(93)   ## 

(94) #

(95) -  

(96) +

(97)    '- - 

(98) -

(99)  )(    

(100) 

(101)      

(102) *  

(103) 

(104) 3 Vad som betraktas som förtroende och vilka aktiviteter som stärker förtroende är beroende av det sociala sammanhang och den logik som dominerar inom organisationen. Utifrån ett institutionellt perspektiv måste organisationers praktik alltid förstås kontextuellt. Institutionella logiker är ett sätt att.  ' *

(105) 

(106) +,( 

(107) )

(108) 

(109)

(110) 

(111) > 

(112)  A<   CC3

(113)  )

(114)   *(

(115) * *

(116) ##  

(117) 

(118)   institutionaliserade normer och etablerade föreställningar om en viss prak ,  A E+  CCC3 F **

(119)      

(120)   * -  förhärskande inom medierapporteringen skiljer sig från den som dominerar *  

(121) 3F +', 

(122)   

(123) #'

(124)  (

(125) #', .   

(126) 

(127) ) )( 3 > ' - '*+,' , 

(128)    (-#' *-   136. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(129) 6 | RISKEN MED ATT SYNAS.  

(130) 

(131)  # 

(132) ,  -#'

(133)    3>   *

(134) diernas skildringar av händelser, organisationer och personer påverkar hur *-,

(135) 

(136) ##  

(137) 

(138) 

(139)  ,

(140) @+!*)G3F-

(141) *

(142)     *

(143) 

(144)  -   *

(145) (,

(146) )

(147) -

(148) 

(149) #'

(150)  #)likens bild av och förtroende för institutioner och makthavare i samhället. Däremot vet vi mindre om hur organisationernas uppfattning om sitt eget )

(151) 

(152)

(153) 

(154) #'

(155)  - *

(156) 

(157) 

(158) 

(159) ' 3> - 

(160) (#' *- 

(161) * +,-  ,   H(

(162) #' *-  -+,

(163) +,#' ,    

(164) 

(165) )(J Det här kapitlet handlar om hur en förtroendekris skapas i en organisation i samband med en mediekris samt huruvida medierna påverkar organisa

(166)   ,' -  *- 

(167) 

(168) *,  3 #

(169)   (

(170)     - 

(171) #'   

(172) 

(173)  # 

(174) ,   */

(175) #resenterade hos de olika aktörerna och även hur de förhåller sig till varandra.. En studie av Röda Korset – metod och empirival Här studerar vi svenska Röda Korset under våren 2010, då organisationen utsattes för negativ medial publicitet, och vi gör det både med ett utifrån+,

(176)  '#

(177) #

(178) 3F  (

(179) 

(180) *

(181) 

(182)   ## 

(183) -  betraktar medierna som en form av externa kravställare på organisationen    

(184)  

(185)   (

(186)   ,     

(187)  , 

(188) 

(189)  

(190)  

(191)   *

(192)  ##*-  *,

(193) 

(194) 3- 

(195) *

(196) /

(197) ,    

(198)  

(199) *-

(200)    )( +,## -    

(201) 

(202) 3 Valet av Röda Korset grundar sig dels på att organisationen upplevt en kraftig negativt vinklad medieexponering, dels att Röda Korset verkar i en # -      

(203) 

(204) ) +,3E   

(205) - ,

(206) )

(207) 

(208) 

(209)  av allmänhetens förtroende för att kunna bedriva sin verksamhet, samla in pengar och locka och behålla medlemmar. Dessutom är Röda Korset starkt # -  

(210)

(211)    

(212)  +,- 6" *A @ *borg, 2005). Den ingår dessutom i en kategori organisationer som historiskt 

(213) 

(214)  -  (  *

(215) 

(216)   +, ## 

(217) +, © FÖRFATTARNA OCH SIR. 137.

(218) PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. därmed möjligen inte är lika vana att utsättas för mediernas granskning. Den empiriska berättelse som presenteras i kapitlet är dels baserad på observationer och intervjuer av chefer och tjänstemän inom svenska Röda Korset under perioden januari-oktober 20102

(219) #'

(220) 

(221) ,'   (  artiklar om Röda Korset och Bengt Westerbergs arvode (totalt 65) under samma period. Samtliga artiklar om Röda Korset och Bengt Westerberg i.  " 

(222)    ,   

(223) Q -   < ) 

(224)  +, $pressen, den dagliga affärstidningen Dagens Industri (DI) samt morgontid   

(225) T(,

(226) 

(227) T+,&

(228)   ) 

(229) &3 Nedan följer först en beskrivning av Röda Korset som organisation. Därefter redogörs för hur medierna rapporterade om och beskrev Bengt Westerbergs arvodering och hur publiciteten hanterades av organisationen. -

(230) 

(231)   "

(232)  '   (  *

(233) 

(234)   +,    

(235)     -  betrakta förtroende och deras olika värderingar av vad som är legitimitets  

(236) ,   3<   

(237) *

(238) 

(239) 

(240)  av mediernas rapportering för förtroendet för folkrörelser som modell för att bedriva verksamhet inom civilsamhället.. Svenska Röda Korset Utifrån de frågor vi ställer är det centralt att förstå svenska Röda Korset som organisation och den rådande logiken i civilsamhället. Svenska Röda Korset utmärker sig genom att vara en ideell organisation och en del av det civi   *,-

(241)  *

(242) 

(243)  *''    

(244) 

(245)  3 >  

(246) 

(247)  ,    den förhärskande modellen för ideell verksamhet i Sverige sedan början av CY

(248)  6" * A   % >  

(249) 

(250)  -      

(251) *

(252) 

(253) ** *(    

(254) 

(255) *

(256) *  # +

(257) 

(258) 3 @

(259) 

(260) **  / 

(261) 

(262)  

(263)  

(264)  *,

(265) 

(266) 

(267) * *

(268) 

(269) *savgifter (inte primärt genom gåvor) och medverkar ofta i organisationens )

(270) 

(271) *  *

(272) 

(273) ** 

(274) * -

(275) 3> *

(276)  "

(277)  ' traditionella välgörenhetsorganisationer eller insamlingsorganisationer av anglosaxiskt snitt utan särskild medlemsorganisation och utan annan verk> 

(278)   

(279) 

(280) *' 

(281) 

(282) :

(283) 

(284)  )

(285) . 138. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(286) 6 | RISKEN MED ATT SYNAS. samhet (Wijkström, 2011). Enligt folkrörelsens logik är alltså medlemsin[( 

(287) +,

(288) *  *"- -,

(289)   ,' 

(290)  

(291) $

(292)   

(293)  centrala komponenter. E          

(294)  #' ' )

(295) Q 

(296)  *

(297) 

(298) *   tionen som 2010 omfattade 200 000 medlemmar vilka är organiserade i kretsar spridda över hela landet, dels cirka 30 000 frivilliga som är knutna till organisationen. Därtill har Röda Korset en tjänstemannaorganisation med 450 anställda, varav merparten är placerade på huvudkontoret i Stockholm. Högste representant för medlemsorganisationen är ordföranden, som under tiden för studien var Bengt Westerberg, en i Sverige välkänd före detta politiker. Generalsekreteraren är chef för tjänstemannaorganisationen, +,

(299) 

(300) 

(301) , #

(302)  !, 

(303) _

(304) 

(305) 

(306) 3@

(307) 

(308) *  Y sationens högsta beslutande organ är riksstämman, som vanligtvis hålls en gång per år. 

(309)  / + ( 

(310)     

(311) 

(312) 

(313)  (       

(314) 3 Sedan några år tillbaka beskriver tjänstemännen hellre organisationen som ett humanitärt nätverk än som en folkrörelse. Ett annat exempel på att folkrörelselogiken står olika stark i olika delar av organisationen ges i Röda Korsets årsredovisning från 2010. Där skriver ordföranden och gene 

(315) 

(316) 

(317)

(318) #'   

(319) ##     

(320) 3E   den, som är högste företrädare för medlemmarna, skriver om medlemmar, föreningar och frivilligt ledarskap. Han skriver också om förtroendestärkande insatser riktade mot den egna organisationen och dess medlemmar. Generalsekreteraren använder sig inte av samma terminologi. Hon3 skriver i stället om mottagare och insamlingar och hur organisationen ska bli bät

(321)  #'      ## 3 ` )

(322)  

(323)     

(324)  * [

(325) $)

(326)  *

(327) +,( *3F  

(328) * 

(329) -

(330)  

(331)     ##

(332) *

(333) 

(334) ** 

(335) #

(336) 

(337) 

(338) 3>  

(339) 

(340) 

(341) #

(342) 

(343) - 

(344) ,

(345) 3. q!, 

(346) _

(347) 

(348) 

(349)  +*

(350) 

(351) 

(352) 

(353) 

(354)

(355) 

(356) +,

(357)  

(358)  w  =

(359) ,

(360) ' *3 © FÖRFATTARNA OCH SIR. 139.

(361) PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. Konstruktionen av en förtroendekris Den andra juni 2009 polisanmäldes kommunikationsdirektören Johan af 

(362)   )

(363) 

(364)   

(365) 3w

(366) '

(367) , 

(368) (

(369) 

(370) 

(371) 

(372)     '[

(373) *

(374)  )

(375) 

(376) ) " *-  9,  

(377) *

(378)  ont uppsåt hade vidimerat falska fakturor, som i själv verket dirigerade om    

(379)  #

(380)   

(381)   , 

(382)   /+ 3 T-    * 

(383)  * )

(384) rägeriet nådde utanför organisationen betraktades af Donner omedelbart *( *

(385)  3  

(386) ,* # -  *

(387) 

(388)  ##Y *-  *,

(389) +, *-,

(390) 

(391)  (  . -

(392) *,  ##Y 

(393) ,#*

(394)   

(395) +,

(396) 

(397) 3> ' *- 

(398)  

(399) $empelvis: Varför hade Röda Korsets ledning inte upptäckt oegentligheterna 

(400) J`  -

(401)  * *(

(402) 

(403) J` * "-  

(404) 

(405) . 

(406) * (

(407) JF 

(408)    

(409) 

(410)  * ,   

(411)    * samlar in pengar till behövande och sedan låter sig luras på miljoner? Inom Röda Korset upplevde många av medarbetarna det som ren förföljelse av organisationen och menade att kritiken var orättvis eftersom organisationen faktiskt hade upptäckt af Donners bedrägeri och dessutom polisanmält det. Det var väl ändå de som hade blivit bedragna? I mitten av januari 2010 skulle häktesförhandlingarna mot af Donner inledas, och inom organisationen hoppades man därmed att det rättsliga efterspelet skulle få gå sin gilla gång och att det mediala intresset skulle lägga sig.. Styrelseordförandens arvode Så blev det nu inte. Under våren 2010 fortsatte de negativa rubrikerna om    

(412)  *

(413)  * '  -

(414)     * 

(415)  (

(416) 

(417)    

(418)  5

(419) 6

(420) 

(421) )

(422) +,,  

(423) 3

(424) %"  *

(425) 

(426) 

(427) 

(428) <

(429)  , 

(430) 

(431) * "

(432)       

(433) &E&5 )( 3   

(434)     <

(435)  

(436) "

(437)    

(438)  

(439)   ,* &E&5 )( 

(440) )

(441)  

(442) 

(443) - (

(444) 

(445) 36

(446) 

(447) )

(448) **

(449) 

(450) 

(451) 

(452) 

(453) "

(454)   

(455)  <

(456) +, *

(457) 

(458) 

(459)     (

(460) 

(461)

(462)  *

(463)   

(464)  ,   * 

(465)  )

(466)  

(467)  ,

(468)  140. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(469) 6 | RISKEN MED ATT SYNAS. G3

(470) C3 **  

(471)  <

(472)  #' +,*

(473)  

(474) )   Q !,

(475)

(476)     

(477) , ))  

(478) *+,

(479)

(480)   &E&5 )( 3

(481) - *

(482)  ,

(483) 

(484) *  

(485)  

(486) *

(487) 

(488) $

(489) QE*#

(490) 

(491)  

(492) &@&Q  ,   ' )

(493)   

(494)  5

(495) 6

(496) 

(497) )

(498) 3)

(499) <

(500) . <

(501)  /+

(502) *  

(503) *

(504)  +,6

(505) 

(506) )

(507)  

(508) .    

(509) +,  

(510) 

(511) -# +(3  *

(512)  briker som ”Westerberg kostar Röda Korset 100 miljoner kronor” (Real3

(513)  C |&(

(514) 

(515)   ) 

(516)  "))    

(517) | & C +, |  

(518)  

(519)     

(520) 

(521) |    

(522) 

(523)  6

(524) 

(525) bergs oförmåga att försvara sitt arvode. Någon vecka senare publicerades dessutom artiklar om Westerbergs andra inkomstkällor med rubriker som |} 

(526) 

(527) $ -+ 4    

(528)     

(529)  '  ,

(530)   *

(531)     **

(532) #'## |Tq+,|6

(533) 

(534) )

(535) 

(536) $ -+

(537) .  

(538) * "|$#

(539) 

(540) q3 Under den period då Westerbergs arvode kritiserades i medierna var 30 procent av alla artiklar åsiktsorienterade – ledare, krönikor, debattartiklar eller insändare. ”Röda Korset får inte mina pengar” skrev exempelvis  

(541) 9, 

(542) ` 

(543) ) < ) 

(544) G3~

(545) #  #

(546) 

(547)  ,  

(548) #'<

(549)  +,

(550) -

(551) T##*  

(552) 6

(553) 

(554) )

(555)   ' ',  '  3< -

(556)  '

(557) +, 

(558)  medarbetare kritiserade kulturen inom Röda Korset. Under samma period 

(559) $#

(560) 

(561) '

(562) 

(563) * 

(564)  ($ 

(565)  

(566) - 6

(567) 

(568) )

(569)  arvode omnämndes och dessa händelser tillsammans ansågs ha orsakat en ”alarmerande situation” och en ”djup förtroendekris för organisationen” %3T- '(

(570) 

(571)

(572)  *

(573)  ** 

(574)   -* 

(575)  ## )

(576) de det enligt Westerberg på tidsbrist, men journalisterna kopplade ihop det *

(577) , 

(578) 

(579)  

(580)  

(581)  , 

(582) , 

(583) &+,T3. © FÖRFATTARNA OCH SIR. 141.

(584) PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. Röda Korsets kommunikationsstrategi fungerar inte I ett första skede bedömde tjänstemännen inom Röda Korset att skriv

(585) 

(586)   * 6

(587) 

(588) )

(589)  

(590)  

(591)  ) '  

(592) 3<

(593)  "-* 

(594) 

(595)  +, resonemang uppfattades som orimligt, felaktigt och rent av dumt. Beslutet om arvodet hade fattats stadgeenligt och i enlighet med de demokratiska processer som är grunden i en folkrörelse. Därtill hade organisationen en  # +(* )

(596)  )-

(597)  

(598) -*'    *   sationer för att kunna konkurrera om den bästa kompetensen. Enligt tjänstemännen skiljer sig Röda Korsets verksamhet och organisation markant. '&E&5 )( 3

(599) 

(600) 

(601) - 

(602) 

(603)  *    *

(604)   folkrörelsen Röda Korset har en stor svensk verksamhet etablerad i hela landet. De interna diskussioner som inledningsvis fördes på Röda Korset kan sammanfattas med att ”folk väl ändå måste förstå dessa skillnader”. @

(605) *

(606) 

(607)  *

(608)  

(609) 

(610) +,

(611) 

(612)     -

(613)  '    

(614)    -    *

(615)  (

(616) 

(617) 3  ##   

(618)   ** 3 €

(619) 

(620) 

(621) 

(622) 

(623)

(624)  !, 

(625)  _

(626) 

(627) 

(628)  

(629)   |*'  "-stemän upplever nu att kritiken mot ordförandens arvode är så stor att det är svårt att utföra arbetet.” Han drog också slutsatsen att strategin att låta verksamheten vara i fokus för all extern kommunikation inte fungerade: 

(630) ,  

(631)  +,'#' 

(632) ( 

(633) * **+

(634) ' 

(635)  *,

(636) 3T -+

(637) 

(638) 

(639) *

(640)  )

(641) ( 

(642)  *,

(643) 

(644)    '

(645)  # .   

(646) 

(647)      

(648) 3 ##  !

(649)  (

(650) 

(651)   

(652)    

(653)  den 3 februari 2010.). Det som inledningsvis upplevdes som en kritik som var inkorrekt i sak utvecklades till en upplevelse av att organisationen befann sig i en förtro

(654) 

(655)  3 E    

(656)   

(657)   

(658) 

(659)  *    

(660) 

(661) 3@    

(662)  

(663) 

(664) 

(665)   ' # )

(666) **   

(667)  +

(668)

(669) /+- 

(670) 3-

(671)  

(672) # ' 

(673) 

(674) 

(675)   * 

(676) )

(677) ,'  +, '  

(678)  -

(679)   +

(680)  (

(681) 

(682) *municera i medierna i stället för Bengt Westerberg själv. Ingen skulle offentligt behöva försvara sin egen ersättning. 142. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(683) 6 | RISKEN MED ATT SYNAS. I krisrapporten konstaterades vidare att det inte går att kommunicera sig ur  

(684) 3

(685) -   #'  

(686) ( * * ,  -+,  ' - *-,

(687) 

(688) 

(689) _

(690) 

(691) )

(692) 3`    

(693)  ## 

(694) *

(695)   summera: I början av året hade 2200 medlemmar hört av sig för att avsluta  *

(696) 

(697) * # +, (

(698) 

(699)  *  G , 

(700)    )

(701)  +,   kritik mot ledningen. Därtill hade andelen som brukade betala via inbetal 

(702) *+ *

(703)   

(704) 

(705) 

(706) `

(707)  (" från 52 % till 45 % under januari månad (ibid.). Inom Röda Korset var man närmast lamslagen av kritiken i medierna +,

(708)  

(709) *  "

(710) #'

(711) 3&-  ,'   (+

(712) #'#

(713) "- reception och enheten medlemsservice. De mest hotfulla breven och sam

(714) #  *- 

(715) 3@

(716) -

(717)   

(718)     

(719) #'

(720)  

(721)   *

(722) 

(723)  *

(724) 3 >

(725)  , ##   *

(726)  )

(727) 

(728)  * 

(729)  , 

(730)  *

(731)  *munikationsarbetet att göra beskrev hur deras eget arbete stannade upp eftersom ledningen, inklusive ordförande, generalsekreterare och vice generalsekreterare, var helt uppslukad av affären: ”Det gick helt enkelt inte att få access”, berättade en av medarbetarna. Slutligen beslutades att rådslag 

(732) ,' ' *

(733) 

(734) **  /+( * 

(735)  ' 3-

(736) 

(737)  skulle en extra riksstämma i maj fatta beslut om ordförandens ersättning. I och med att detta kommunicerades ut hoppades man inom organisationen på lite lugn och ro.. Nya kritiska rubriker 

(738) )

(739) + 

(740) '*(+

(741)  

(742) 

(743)

(744)   

(745) 

(746) 

(747)  )

(748)  

(749) * extra riksstämma hade meddelats. I medierna rapporterades om hur man inom Röda Korset försökte reparera organisationens skadade förtroende, vilket gav journalisterna möjligheten att återigen upprepa berättelsen om 6

(750) 

(751) )

(752)  

(753) 3@

(754) 

(755)   ## 

(756) 

(757) +'*  ,  

(758) *  

(759) 3<

(760) )  

(761) 

(762) 

(763) +,

(764)  6

(765) 

(766) )

(767)  

(768) )

(769)      

(770) 3< ) 

(771)   

(772)  kostnader för organisationers konferenser och beskrev Röda Korsets kurs' *

(773) #  ))3>   ' 

(774) '

(775) 

(776)  # 

(777)  

(778)  © FÖRFATTARNA OCH SIR. 143.

(779) PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL. mot Westerbergs arvode och Röda Korsets agerande i samma fråga i kvälls  3 @    T +, & ,  

(780)  #' *

(781)  *

(782)  '.  

(783)  ) 

(784) +,(,

(785)  3 

(786)  '

(787)   

(788) *  #) +

(789) (,

(790) 

(791) *

(792) 

(793) *

(794) 

(795)  +,) *#(,

(796) 

(797)  för Röda Korset. 6

(798) 

(799) )

(800) /+*" ,

(801)     (#' 

(802) 

(803) 

(804) "*

(805)  < ) 

(806)  +, ,  

(807)  +' #'

(808) 

(809)   

(810)  

(811) )  

(812)   T ƒ3 #  #) +

(813) 

(814) < ) 

(815) '

(816) 

(817)     *6

(818) 

(819) bergs ersättningar. Inom tjänstemannaorganisationen var man frustrerad över situationen. Inom Röda Korset hade man målsättningen att vara professionell och ”bäst” inom välgörenhetsbranschen utan att förlora den ideella organisationens - 3@

(820) *

(821)  ** 

(822)   (+

(823) 

(824) ,      våra lönesättningar med att vi är mer professionella när vi har låtit oss bli grundlurade av en bedragare i ledningen? Hur professionellt är det? I samtal *

(825) +,

(826)

(827) +,"-

(828) *-)

(829) 

(830) +'(   ' *

(831) -

(832)  var infekterad sedan tidigare. 

(833)  

(834) # +(*   

(835) 

(836) 

(837) )" 

(838) *-  löner, men samtidigt fanns det internt personer som ansåg att det var problematiskt att försvara höga ersättningar i en ideell organisation i medierna: |@

(839) 

(840)  ,   ** 

(841) 

(842)  

(843) 

(844)

(845)    ")) *    

(846) 

(847)

(848)  #

(849)  |*

(850)  

(851) 

(852) "-

(853) * 3  ** #

(854) 

(855) /

(856) *

(857) 

(858)    

(859) *

(860) 

(861)

(862)    *

(863)  

(864) ,-(  att det också är en självbestämmande medlemsorganisation. Tjänstemännen på kommunikationsavdelningen frångår därmed den traditionella medlems(     

(865) 

(866) 

(867)  +,   ++

(868) #    *

(869) 

(870)   

(871) /  vad för slags organisation Röda Korset är eller bör vara. Under krisen rådde en ömsesidig brist på förtroende mellan kommunikationsavdelningen och ledningen, och inte minst mellan Westerberg och kommunikationsavdelningen. Intervjuerna vittnar om att de inte arbetade tillsammans och att informationen mellan dem var bristfällig under hanteringen av mediernas rapportering av Westerbergs arvode. Situationen för kommunikationsavdelningen var också extrem i så mening att den person som hade ansvaret för att hantera den här formen av kris, f d kommunika144. © FÖRFATTARNA OCH SIR.

(872) 6 | RISKEN MED ATT SYNAS. +,

(873)

(874)  

(875)  ,- 3< Y+, )

(876)   

(877)    *  

(878) 

(879) ) ** 

(880)    3@

(881)  

(882) 

(883)     

(884)  *,

(885) 

(886)  

(887)  (

(888)   *

(889) 

(890) ## 

(891) 

(892) 3 

(893)  "   var intresserad av den. En medarbetare från kommunikationsavdelningen sammanfattade de senaste månadernas händelser och dess konsekvenser för Röda Korset så här: Vi togs på sängen. Under många år var vi bäst och störst. Vi hade ingen för att det skulle komma någonting annat. Vi tror att vi ska kunna förklara oss och så ska folk säga a-ha ' " 

(894) 3F, * 

(895) *'(*) '  *, ' #' +

(896) 3E+, det är ju uppenbart att journalister inte har intresse av att ta reda på hur det egentligen 

(897)  3E+,

(898) -   3

(899) /

(900) ##-*)

(901) ,   ' (+  ' -  -    * '- 3@

(902)  )

(903) 

(904) #'  

(905) . Presskonferensen 

(906) ƒ* " 

(907) '   

(908) $  *

(909) > 

(910) `T 5  

(911) &+, *3@

(912) #'+** +,   *

(913) *

(914) 

(915) * 

(916)  , 

(917) #

(918) 

(919)

(920) 3F )

(921)

(922) 

(923)    

(924) &<

(925) 

(926) de och meddelade att organisationen röstat för att ha en arbetande ordförande som skulle avlönas i nivå med en svensk riksdagsledamot. Därmed sänktes 6

(927) 

(928) )

(929) *'  

(930)  '%ƒ †† 3<

(931) )

(932)  

(933)  organisationens folkrörelsetradition och var noga med att poängtera att 89 % av medlemmarna direkt eller indirekt hade deltagit i beslutet om ordföran

(934)  ##  +, 

(935)   

(936) 

(937)  <

(938)    )

(939)  

(940)  (  demokratisk förankring och legitimitet. Han presenterade samtidigt också 

(941)  (  

(942) 

(943) 

(944) 

(945) 

(946)

(947)  w   =

(948) ,

(949)  ' * 

(950)  

(951)  

(952) 

(953) Y 

(954) 

(955) 

(956)

(957)  !, 

(958)  _

(959) 

(960) 

(961)  , 

(962)     '  

(963)  ( ##  *@ 

(964) 

(965) +,

(966) '(  (

(967) 

(968)

(969)  *

(970)    )

(971)  Perttu och Bo Hermansson. Därefter tog Bengt Westerberg vid, fällde inledningsvis några kommentarer om den intensiva pressbevakningen och menade att det hade varit roligare att få den uppmärksamheten för verksamheten: ”Särskilt säger jag detta © FÖRFATTARNA OCH SIR. 145.

(972) PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, MARIA GRAFSTRÖM & KAROLINA WINDELL.  < ) 

(973)   " 

(974)  - ,- +,,  *(+

(975) 

(976)  |3 Han förklarade sig vidare nöjd med beslutet och framför allt med att det nu fanns en logisk princip för organisationen att hålla sig till. De närvarande journalisterna och fotograferna ställde alla samma frågor om ersättning till Årehed Kågström och Westerberg. När presskonferensen var över pustade Röda Korsets representanter ut. Nu skulle det väl ändå vara över? Nästa dag rapporterade medierna om att Westerbergs ersättning sänkts, men man skrev samtidigt att den fortfarande var hög. I anslutning till exempelvis Ex#

(977) 

(978) C† 

(979)  -

(980)    - **

(981) 

References

Related documents

Hypotesen om att antal omskrivningar skulle ökat över tid stämde dessutom för Västerbottens-Kuriren, men inte helt och hållet för Blekinge Läns Tidning, där de ökat mellan

7.1 Förslag till fortsatt forskning Med tanke på att det inte idag finns så mycket skrivet om organisatoriska konsekvenser på grund av införandet av Web services, anser vi att

Att individerna vet om i snitt att de har ett personligt varumärke är dock intressant, eftersom vi då inte kan styrka tidigare forskning som Rampersad (2008) säger

Kommer publiken att tröttna eller kommer personifieringen att peaka för att avta och ta ner journalisten från att synas till att återigen börja syna.. Kvinnor får

Jag undersöker i podden vilka krav skådespelarbranschen ställer på yrkesverksamma skådespelare idag och om och i så fall hur, den enskilda skådespelaren ska anpassa sig till

Frågeställningarna för studien är ”Förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12?” och ”På vilket/vilka sätt skulle inslag i

Läkare Utan Gränsers strategi för att få ett visst land eller ett projekt uppmärksammat i media är att använda sig av de &#34;klassiska verktygen&#34;, som att skicka

odlingen.Coop:Pepparkakorna innehåller inte palmolja, utan bakas på shea och kokos.Källor: Tillverkarnas hemsidor, innehållsförteckningar samt presstjänster Fakta: