2014 Marks kommun ÅRSREDOVISNING

(1)

ÅRSREDOVISNING

2014 Marks kommun

(2)

Omslagsbilden visar Väverskan, staty i brons av Britt-Marie Jern. Medverkande fotografer i denna årsredovisning är:

Christer Hansson, Magnus Larsson, Ludwig Bystedt, Ateljé Braun, Marks Konstgille och Johan Lyckaro.

Innehåll

Del 1. Inledning

5 Kommunstyrelsens ordförande

6 Kommunstyrelsens vice ordförande 7 Kommunchefen

8 Året som gått

10 Årsredovisningens struktur

Del 2. Förvaltningsberättelse

12 Samhällsekonomisk utveckling 14 Driftredovisning

18 Investeringar

20 Exploateringsverksamhet 21 Kommunen som arbetsgivare 23 Uppföljning av mål och uppdrag

• Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet

• Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar

• Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen

• Hållbar personalförsörjning

• Hållbar ekonomi och finansiering

Del 3. Ekonomisk redovisning

28 Finansiell analys, kommunen

36 Finansiell analys, Spinnerskankoncernen 38 Resultaträkning

38 Kassaflödesrapport 39 Balansräkning

40 Noter

47 Taxefinansierad verksamhet; vatten och avlopp, avfallshantering

48 Tillämpade redovisningsprinciper

Del 4. Verksamhetsberättelse

52 Kommunfullmäktige

52 Revision

53 Kommunstyrelsen

54 Barn- och utbildningsnämnden 56 Kultur- och fritidsnämnden 58 Miljönämnden

59 Plan- och byggnadsnämnden 60 Samrehabnämnden

62 Socialnämnden

64 Teknik- och servicenämnden 66 Valnämnden

66 Överförmyndarnämnden 68 Marks Bostads AB 69 Marks Fastighets AB

70 Mark Kraftvärme AB

Del 5. Revision och avslutning

72 Revisionsberättelse

74 Marks kommun, 10 år i sammandrag

76 Politisk organisation

(3)

Kommunstyrelsens ordförande

Året som gått var, ur politisk synvinkel, ett supervalår.

Fyra val gick av stapeln, alla föregicks av valrörelser och planering av själva valprocessen. Mark fick väl godkänt av länsstyrelsen för hur vi genomförde våra val.

Mandatperioden som gått

En hel mandatperiod fullbordades 2014 och tittar vi tillbaka på den så ser vi att den präglas av att skapa ordning och reda i Marks kommun. Många viktiga styrdokument, reglementen, planer m m har uppda- terats eller tagits fram, detta för att skapa struktur och förutsägbarhet. Ekonomin har blivit stabil tack vare

”örn koll” på varje enhet och ständiga uppföljningar på alla nivåer. Det ska vara lätt att följa vår verksamhet.

Översiktsplan och tillväxt

Översiktsplanen (ÖP) som sakta har formats under hela perioden har varit på utställning under 2014 och många kloka synpunkter lämnades in. För att Mark ska få tillväxt är det viktigt att vi har planer för hur vi vill använda våra marktillgångar och att vi gör det på ett sätt så kommande generationer får ett bra samhälle.

Samtidigt har vi gemensamt med våra grannkommu- ner Bollebygd och Härryda tagit fram en utvecklingsplan som gör att vi ser tillväxt i ett större geografiskt perspektiv.

Vi har bokstavligt talat satt spaden i jorden för den sk överföringsledningen, vilket är en viktig investering för att säkerställa att våra barn får ett bra vatten och att det använda vattnet renas på ett hållbart sätt.

Sommarfredagar

En ny tradition har skapats under perioden, Sommar- fredagarna, som tillsammans med Mingla skapar triv- sel och go semesterkänsla hos folk. Dessa arrangemang visar att Markborna uppskattar att det händer en del under somrarna. Det händer dock inte av sig själv utan många är delaktiga i dessa arrangemang.

Basketgymnasium

Basket har varit och är nästan som ett varumärke av Mark, det finns en lång tradition av lag och personer som varit framgångsrika. Det gör att det är extra roligt att Mark, som en av två kommuner i landet, fick riksintag på basketgymnasium. Det gör Mark än mer attraktivt.

Medarbetarundersökning

De insatser som gjorts under de senaste åren har gett resultat. Det visar vår medarbetarundersökning. På många arbetsplatser har man jobbat med att förbättra ex ledarskap och arbetsmiljö, vilket gör att det blir en ökad positiv känsla hos medarbetarna.

God service

Andra undersökningar visar på att de som tar del av den kommunala servicen tycker den är mycket bra. Vi vill få fler att flytta till kommunen och att fler företag och jobb ska kunna skapas inom kommunen. Det gläder mig väldigt när jag hör från familjer som valt att flytta till Mark säga att vi har en mycket god service inom barnomsorg och skola i Mark.

Befolkningsökning

Ett sätt att se om kommunen är attraktiv är att se om vi har en ökande befolkning och det är glädjande efter några år med oförändrad eller några färre invånare i Mark så ökade vi i befolkning rejält under 2014.

På väg framåt

God struktur, veta vad vi håller på med, planer framåt, uppföljningar på det som görs, ta lärdom av misstag, allt detta och mer därtill ger resultat. Mark är på väg - framåt!!

Margareta Lövgren

Kommunstyrelsens ordförande (M)

(4)

opposition. Särskilt glädjande var det att valdel- tagandet blev högt. Nu gäller det att alla partier visar att vi kan göra skillnad, men också att vi gemensamt tar ansvar för kommunens framtid.

Avslutningsvis…

Jag vill att du ska veta att Mark är till för dig och att min och Socialdemokraternas ambition är att Markborna ska vara nöjda med sin kommun. Från 2014 tar jag också med mig en viktig insikt som jag fått av er Markbor; Det är vi tillsammans som är Mark, det är vi tillsammans som skapar vår kommun. Tack för år 2014!

Lisa Dahlberg

Kommunstyrelsens vice ordförande (S)

Kommunchefen Kommunstyrelsens vice ordförande

Jag är svårt förtjust i att driva kommun - nu ska jag förklara varför!

När man driver kommun handlar det mycket om att i praktiken omsätta de lagar som stiftas av riks- dagen i praktiken, men också om att styra genom egna styrdokument där vi anger vad som ska gälla i kommunen. Vi ger anställda och förtroende- valda stöd i hur de ska utföra sina uppdrag och arbetsuppgifter. Det är ibland krångligt att driva en kommun, men det som är väldigt viktigt i livet behöver också omgärdas av lagar och regler för att bli rätt och rättvist. Speciellt när det berör så många människor som vi 34 000 Markbor är! Det som är det bästa med att driva en kommun är att vi har möjligheten att skapa verksamheter som är demokratiska och rättvisa. Där igenom ska våra verksamheter vara öppna för alla att ha insyn i och de ska syfta till att skapa välfärd för oss alla.

Kommunens verksamhet är speciell – och speciellt viktig!

Kommunal verksamhet är inte vilken verksamhet som helst. Jag är väldigt förtjust i att vara med och driva kommunen Mark framåt. Vi socialdemokrater bidrar till bättre beslut som gagnar alla. Jag fascineras av hur de beslut vi är med och fattar omvandlas till stöd och service till kommunin- vånarna av våra kunniga och kompetenta medarbetare. Det är inte vilket stöd och vilken service som helst, utan den sorten som är just rätt och rättvis!

Kommunen är väldigt viktig för de flesta som bor här i Mark, och ska vara till för många. Vi invånare har olika behov, och vi förtroendevalda och tjänste- män brinner för att leverera bra kvalité i verksamheterna, varje dag, året om. För oss Socialdemo- krater är frågor som handlar om att ge människor möjlighet att kunna leva ett jämlikt och fritt liv sär- skilt viktiga. Vi tar alltid chansen att påverka frågor i den riktningen. I skolan ska alla elever ha rätt till utbildning som ger godkända betyg och möjlighet till fortsatta studier efter gymnasiet. Inom äldre- omsorgen ska alla äldre ha ett gott liv hela livet och vårt stöd är av god kvalitet. Vi ska erbjuda ett rikt kultur- och fritidsliv för alla, och oavsett om det är ett grönområde eller verksamhetsområde ska det skötas som det var ens eget. Vi vill kunna dricka vatten som inte gör oss sjuka både idag och i framtiden. Vi vill skydda natur- och kulturmiljöer så att de finns kvar även i framtiden.

Valåret 2014

2014 var också ett valår. Sverige har nu fått en S-ledd regering och i Mark blev Socialdemokra- terna återigen största parti. Kommunvalet innebar inte att något av blocken fick majoritet. Nu styr alliansen i minoritet och vi Socialdemokrater är i

Mark är en bra kommun!

Tiden går fort och ännu ett år har passerat. Det är dags att summera år 2014. Den enskilt viktigaste garanten för en god kvalité i kommunens verksamhet är en ekonomi i balans och 2014 års resultat är glädjande nog ett positivt resultat. Det innebär att vi nu kan möta framtidens behov och utmaningar på bästa sätt. Vårt ekonomiska utgångsläge tillsammans med en förstärkt kontroll över kostnadsutvecklingen ger oss goda möj- ligheter att inte skjuta över finansieringen av skolan, vården och omsorgen dvs välfärden som markborna använder sig av här och nu, till framtida generationer.

En organisation för medborgarna

Uppdraget att serva våra medborgare utgör kärnan i kommunens arbete. För att lyckas med det uppdraget och uppfylla de uppsatta målen måste arbetet i Marks kommuns organisation präglas av ett ”hela kommunens”-perspektiv. Kommunens olika delar ska hålla ihop och tillsammans åstadkommer vi en långsiktigt hållbar utveckling av Mark. Kommunen och dess bolag är en enhet där alla åtgärder syftar till att bidra till ett helhetsperspektiv.

Framtida utmaningar

Våra framtida utmaningar ligger i att fortsätta utveckla Marks kommun i positiv riktning. Vi ska bl a satsa på att öka kvaliten i skolan, vården, omsorgen, kulturen och fritidsaktiviteter för alla, bygga attraktiva bostads- områden i en hanterlig takt, ta vara på möjligheterna med Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås och utvecklingen kring Landvetter flygplats, få väl fung- erande kollektivtrafik, minska och minimera behovet av försörjningsstöd. Allt detta samtidigt som vi skall ha fortsatt positiv näringslivsutveckling, ordning och reda på ekonomin, stärkt intern kontroll och öppenhet som är grundstenar för vår välfärd.

En verksamhet i framkant

Förutsättningen för att på sikt kunna utveckla våra välfärds tjänster är god. Men det ställer också krav på oss som organisation. Vi måste ständigt kunna anpassa oss avseende kompetens, volym och efter medborgar- nas och näringsli vets krav på tillgänglighet, service etc.

En viktig del i detta är styrningen och hur politiska mål och visioner omsätts i praktisk handling. Under året har vår styrmodell reviderats och förbättrats. En styrmodell som jämfört med tidigare modeller på ett enklare sätt tydliggör beslutskedjan från fullmäktige och ut i organisationen.

Mark växer och det syns även i våra investeringar.

2014 års investeringsnivå är historiskt hög och avviker kraftigt från snittet över tid. Främst är det utbyggda vatten- och avlopps ledningar i våra omvandlingsom- råden som avviker från plan. Detta ger oss självfallet anledning att under kommande år särskilt bevaka pla- nerade investeringar och skapa en organi sation och en

styrning som är optimal. Den höga investe ringsnivån gör att vår annars höga självfinansieringsgrad av inves- teringarna sjönk under det gångna året, men tack vare en stabil likviditet står vi oss fortsatt finansiellt starka.

Tack

Jag vill avsluta med att tacka alla medarbetare för det goda resultatet, både verksamhetsmässigt och ekono- miskt.

Vi har många utmaningar framför oss, men kan med gemensam stolthet se tillbaka på ett gott 2014. Tack också alla förtroendevalda, kommunmedborgare och näringsliv för ert engagemang och era synpunkter – både positiva och kritiska.

Haleh Lindqvist Kommunchef

(5)

Året som gått

Satsning på basketgymnasium Marks gymnasieskola är nu en av två riksidrottsgymnasier (RIG) för basket i landet. Perioden för att vara huvudman för RIG i basket sträcker sig över åren 2014-2017. Ett samlat elevboende med tretton platser har kunnat erbjudas.

Överföringsledning och nytt vattenverk

Överföringsledningen mellan Skene Skog och Hyssna färdig- ställdes under året och nu- mera får Hyssna sitt vatten från centralorten. Ett nytt vattenverk i Örby började byggas under hösten och arbetet med renove- ring av Skene reningsverk gick in i ett nytt skede genom start av projektet med inloppsdelen. En och en halv kilometer avlopps- ledning renoverades under hösten i Kinna.

Säkra livsmedel och god redlighet i handeln

Saken är biff: Miljönämnden har deltagit i Livsmedelsverkets nationella spårbarhetsprojekt.

Inom ramen för projektet har in- spektörerna kontrollerat restau- rangernas spårbarhetsrutiner för det nötkött som serveras. Miljö- nämnden har kunnat konstatera att spårbarhetsrutinerna på vissa håll kan förbättras men att det faktiskt är nötkött som serveras på restaurangerna.

Upprustning av maskinparken Tack vare stöd från Riksantik- varieämbetet kan det unika maskinlandskapet på Rydals Museum bevaras och vidare- utvecklas – och bidra till att göra Mark än mer känt såväl nationellt som internationellt.

De gamla ringspinnmaskinerna i Rydals Museum, där Sveriges enda bevarade spinneri finns, startas upp igen. Marks kommun har bekostat eldragning till maskinerna som utgör grunden till Sveriges bäst bevarade textila bruksmiljö - till stor del fortfa- rande bevarad i ursprungliga

lokaler med schweiziska, tyska och engelska maskiner från 1890 – 1980-talet.

Veckans klimatsmarta infördes För att tydliggöra måltidsverk- samhetens miljöinriktning infördes begreppet klimatsmarta måltider. Kockar har utbildats och rektorer och enhetschefer i förskolan informerats. Eleverna gjordes delaktiga via matråd, provsmakningar och bedömning av nya rätter.

Strukturplan för äldres trygghet Under året har socialnämnden arbetat med en revidering av Strukturplan för äldres trygghet.

Syftet med strukturplanen är att beakta äldres perspektiv utifrån trygghet, förbyggande arbete, för- eningsliv och trafiksäkerhet med mera. Strukturplanen bidrar också till en ökad samsyn och bättre resursutnyttjande, för att kommunen ska kunna ge bättre service och stöd för äldre från samtliga förvaltningar och bolag.

Insats mot smygtippar

Naturvårdslaget har gjort extra insatser för att städa upp i kommunen, till exempel vid smygtippar.

Skolan samarbetar med Högskolan i Borås

Under året har ett samarbete med ett forskarteam från Högsko- lan i Borås inletts. Samarbetet syftar till att utveckla och få likvärdighet kring ”skola på ve- tenskaplig grund” i kommunens verksamheter. Den 10 december hölls två seminarier inom ramen för samarbetet med Högskolan i Borås och satsningen ”en lär- miljö för alla”. Samarbetet med Högskolan i Borås forsätter till våren.

Välbesökta badplatser

Den varma sommaren gjorde att många sökte sig till kommunens badplatser. Flera av dessa rusta- des upp, och sköttes i samver- kan mellan kommunen och det

lokala föreningslivet. Sommar- lovsverksamheten vid Backa- gårdsbadet, Sommarpeppen, var uppskattad och gav dessutom många ungdomar sommarjobb.

Omorganisering av habilitering och rehabilitering

Mark och Svenljunga kommun driver tillsammans med Västra Götalandsregionen en gemensam verksamhet vad gäller habilitering och rehabilitering inom den kommunala hälso- och sjukvården, primärvården i de två kommunerna samt specia- listsjukvården vid SÄS, Skene lasarett. Verksamheten bedrivs under en gemensam nämnd, Samrehabnämnden. Västra Götalandsregionen har beslutat att införa vårdval rehab inom primärvården i regionen. Vård- valet införs från 1 september 2014. Regionen har därför sagt upp avtalet om gemensam och samordnad rehabiliteringsverk- samhet till omförhandling. Vid ägarsamråd i maj 2014 enades ägarna om ett nytt avtal från den 1 januari 2015.

Sommarfredagar i juli En stor satsning under året är Sommarfredagar som genomför- des för fjärde året. Sommarfreda- garna som sker under fyra freda- gar i juli har blivit en folkfest för Markbor och besökare. I år har festligheter anordnats i Kinna, Skene, Hyssna och slutligen en stor avslutningsfest i Kinna.

Arrangemanget är välbesökt och många utflyttade markbor passar på att besöka sina nära och kära under dessa dagar.

Nya arbetsmetoder inom försörjningsstöd

Kommunens försörjningsstöds- enhet har initierat nya arbetsmetoder, den viktigaste RAMS (redo för arbetsmarknad och sysselsätt- ning) som under slutet av året börjat visa goda resultat. RAMS är ett resultat av en omstrukture- ring av kommunens arbetsmark- nadsåtgärder i syfte att minska

antalet personer som är beroende av försörjningsstöd.

Ökad utlåning

Under 2014 var ökad läsförstå- else ett av kultur- och fritids- nämndens mål och en god bok går hem i Mark – särskilt bland yngre. Under året har utlåningen ökat, under det första halvåret med närmare 20 procent. Där- med ligger utlåningen i Mark på tredje plats bland kommunerna i Västra Götaland.

Ändring i plan- och byggnadslagen

Plan- och byggnadslagen ändra- des från juli 2014. Några bygg- nadsåtgärder som tidigare krävt bygglov är nu bygglovsbefriade.

Även om bygglov inte behövs ska åtgärderna prövas i en byggan- mälan.

Mingla i Mark

I samband med skolavslutningen genomfördes Mingla i Mark, en satsning på helnykter skolavslut- ning för elever i åldrarna 13-18 år. Mingla har blivit tradition i Mark och genomfördes i år för nionde gången. Årets huvudar- tist var Ace Wilder, men även lokala band fick möjlighet att uppträda på den stora scenen.

Kvällen avslutades med ett stort utomhusdisco med house-duon Dirty House Guys.

Supervalåret 2014

Under 2014 genomfördes val till Europaparlamentet i maj månad

och val till riksdag, kommun och landsting i september månad.

Bredband och Kraftvärme Under våren beslutade kom- munfullmäktige att lägga över ansvaret för den fortsatta bred- bandssatsningen i kommunen på Mark Kraftvärme AB. Denna affärsenhet, benämnd Marknet, skall verka för en utbyggnad av bredbandsnätet i de centrala delarna av Mark.

Utvecklingsplan för Mark, Bollebygd och Härryda Utvecklingsplan för del av Bol- lebygd, Härryda och Marks kommun har tagits fram som en del i BoHäM-samarbetet. Syftet är att ange inriktning och målsättning för gränsområdet mellan kommunerna och planen ska fung- era som underlag vid framtida kommunal planering. Planen presenterades på det gemensamma kommunfullmäktigemötet för BoHäM i juni 2014.

Myllrande våtmarker och ett rikt växt- och djurliv

Tre naturvårdsprojekt har slut- förts under 2014: restaurering av småvatten, skyddsvärda träd och inventering av bibagge. Den restaurering av småvatten som genomförts har gett gott resultat och förekomsten av vattensala- mander har ökat. Många arter så som insekter, lavar och mossor som bara lever i riktigt stora gamla lövträd är idag hotade.

Genom att inventera träden och

informera markägarna om deras betydelse samt hur de ska skötas är förhoppningen att dessa hotade arter gynnas. Bibaggen har däremot inte kunnat lokaliseras i Marks kommun men projektet har lett till att vi fått ny kunskap om viktiga lokaler för vildbin.

Marks Bostads AB förvärvar fastigheterna Rönnäng och Malmsäter

Marks kommun gick på 1990-talet i borgen för Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening Malmsäter med 45 miljoner kro- nor. Föreningen ägde två fastigheter i Kinna som båda används för vård och omsorgsboende. I en av fastigheterna finns även ett trettiotal trygghetslägenheter.

SBAB Bank AB, föreningens långivare, sa i juni upp samtliga lån till föreningen med omedel- bar verkan. Föreningen hade då ingen möjlighet att betala lånen eller att få annat lån. SBAB begärde att kommunen skulle infria borgensåtagandet om 45 mnkr vilket kommunen gjorde under juli månad. I juni ställde sig kommunfullmäktige bakom att Marks Bostads AB förvärvar föreningens två fastigheter och ett avtal mellan föreningen och bostadsbolaget om köp av fastigheterna ingicks i juli. Överlåtel- sen av fastigheterna skedde den 1 oktober 2014.

(6)

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige om kommunens totala verksamhet och ekonomi under 2014. Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantö- rer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt till kommuninvånarna.

Del 1. Inledning

Årsredovisningen inleds med en kort sammanfattning över året som gått och reflektioner från kommunstyrelsens ordförande Margareta Lövgren (M), kommunstyrelsens vice ordförande Lisa Dahlberg (S) samt kommunchef Haleh Lindqvist.

Del 2. Förvaltningsberättelse

Här ges en samlad beskrivning av verksamhetsåret vilken belyser väsentliga delar av kommunens verksamhet och ekonomi.

Förvaltningsberättelsen inleds med den samhällsekonomiska utvecklingen samt drift- och investeringsredo- visningar. Därefter följer en redogörelse för exploateringsverksamheten samt en personalredovisning. Uppfölj- ning av fullmäktiges mål och uppdrag avslutar detta avsnitt.

Del 3. Ekonomisk redovisning

Avsnittet inleds med finansiella analyser och sammanfattande kommentarer av det ekonomiska utfallet, dels för kommunen och dels för Spinnerskankoncernen, där kommunens bolag är samlade.

Därefter redovisas ekonomiska rapporter för både kommunen och kommunkoncernen (kommunen och bola- gen). Rapporterna omfattar resultaträkning, kassaflödesrapport samt balansräkning med förklarande noter.

Efter de finansiella rapporterna kommer en separat redovisning av de taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt avfallshantering.

Del tre avslutas med tillämpade redovisningsprinciper

Del 4. Verksamhetsberättelse

I detta avsnitt finns i sammandrag per nämnd och bolag kommunstyrelsens beskrivning av deras verksamhet under 2014 och ekonomi under åren 2011-2014.

Nämndernas årsrapporter finns i sin helhet på kommunens hemsida, www.mark.se. På hemsidan finns även års- redovisningar för kommunens bolag samt för vatten- och avloppsverksamheten och för avfallsverksamheten.

Del 5. Revisionsberättelse och avslutning

I detta avsnitt finns revisionsberättelsen för 2014.

Slutligen ges en bild av kommunens politiska organisation samt redovisas ett sammandrag av siffror för de senaste tio åren.

Årsredovisningens struktur

Förvaltningsberättelse

(7)

Samhällsekonomisk utveckling

Finansiella profiler för Marks kommun 2011 - 2013:

(Kommunforskning i Västsverige) Ekonomi

Svensk ekonomi

Trots svag internationell konjunktur klarar sig svensk sysselsättning bra och skatteunderlaget ökar. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att BNP växer med knappt 2 procent 2014 och med knappt 3 procent 2015. Den internationella konjunkturutveck- lingen har medfört svag efterfrågan på svensk export, vilket dämpar tillväxten i den svenska ekonomin.

Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka. Även arbetskraften växer snabbt vilket inne- bär att arbetslösheten beräknas ligga kvar på nästan 8 procent.

Västsverige

Konjunkturläget i Västra Götaland har under hös- ten 2014 förbättrats ytterligare sedan våren. Den största uppgången märks inom bilhandeln som i och med höstens konjunkturbedömning närmar sig högkonjunktur. Även för transport- och logistik- branschen har läget förbättrats. Samtliga branscher befinner sig i normalkonjunktur och företagen räk- nar med att läget stärks ytterligare i början av 2015.

Inom Västra Götaland är konjunkturen starkast i Göteborgsregionen och svagast i Fyrbodal.

Kommunsektorn

SKL räknar med att tillväxten i skatteunderlaget i reala termer ökar med runt 2 procent 2014 och 2015. Detta främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar.

2014 väntas kommuner, landsting och regioner nå ett resultat på 9 miljarder kronor. SKL bedömer att resultaten kommer falla till 5 miljarder under 2015. Skatteunderlagets goda tillväxt räcker inte för att klara kostnadsökningarna i kommuner och landsting. De närmaste åren ökar därför behovet av att anpassa kommunernas och landstingens verksamhet, inte bara till följd av demografiska skäl utan även som en följd av sjunkande resultatnivåer.

Befolkning

Alla som bor, verkar eller vistas i kommunen ska uppleva att Marks kommun utvecklas till en hållbar kommun. En viktig förutsättning för att skapa resurser för en hållbar kommun är tillväxt. Målet är att befolkningen ska öka med minst 200 personer under de kommande fyra åren.

Marks kommun hade 33 887 invånare vid årsskif- tet 2014/2015. Det är en ökning med 134 personer.

Nettoinflyttningen har varit positiv, 154 personer.

Antalet flyttningsrörelser är stort jämfört med tidigare år. Totalt flyttade 1 553 personer till kommunen och 1 439 flyttade ut under 2014. Antalet födda barn (324) är på samma nivå som de senaste årens födda.

Födelseöverskottet är negativt, -25, vilket innebär att det avlider fler personer än antalet barn som föds.

Det kan delvis förklaras med att kommunen har en hög andel äldre personer. Antalet avlidna (349) är något lägre än föregående år men på en hög nivå jämfört med tidigare år.

Sveriges befolkning har fortsatt att öka under 2014 och uppgick till 9 747 355 personer vid årsskiftet.

Antalet invånare ökade med 102 491 personer vilket är den största folkökningen mellan två enskilda år som någonsin uppmätts enligt SCB, (Statistiska Centralbyrån). Ökningen beror på positivt födelseö- verskott och positivt invandringsöverskott. Under 2014 ökade befolkningen i 248 av landets 290 kommuner. Mest ökade befolkningen i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den största folkökningen, i procent, hade Sundbyberg som ökade med 3,4 procent. Den största folkminskningen, i procent, hade Arjeplog som minskade med 2,4 procent.

Den totala arbetspendlingen, in- respektive utpendling ökade något under 2013 (senast kända årsstatistik). Utpendlingen ökade med 70 personer och var 6 657 personer. Störst utpendling var det till kommuner i Västra Götaland med 5 262 personer. Utpendlingen var störst till Borås, 1 894 personer och Göteborg, 1 801 personer. Inpend- lingen minskade under 2013 med ca 10 personer och uppgick till 2 693 personer. Störst var inpendlingen från kommuner i Västra Götaland, 1 930 personer varav 726 personer från Borås. Inpendlingen från Varberg uppgick till 381 personer.

Näringsliv och sysselsättning

Kommunen är tydligt präglad av små och medelstora företag. 90 procent av kommunens ca 3 900 registrerade företag har mellan 1-49 anställda och klassificeras som mikro, små eller medelstora företag. I Mark finns företag inom de flesta branscher och antalet nystartade företag i kommunen under 2014 uppgick till 218 stycken (2013: 239).

Marks kommun har klättrat på Svenskt Näringslivs företagsklimatranking under flera år och redovisar en nationell ranking på plats 140 av 290 för 2014 (2013: plats 165).

Andelen av befolkningen som är arbetslös är lägre i Marks kommun än för riket. Enligt Arbets- förmedlingens statistik har Marks kommun 485 personer som är öppet arbetslösa eller är sökande i program med aktivitetsstöd i december 2014.

Det är 20 procent lägre än motsvarande siffra för december 2013.

Marks ekonomi i jämförelse

Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan kommunerna i Västsverige med ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena samman- ställs i ett spindeldiagram för respektive kommun.

I KFi-rapporten Finansiell profil 2011-2013 ser

diagrammet för Marks kommun ut som nedan. Av diagrammet framgår att kommunens finansiella utveckling har resulterat i en förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i Västsverige hade Mark vid utgången av 2013 ett starkare finansiellt utgångsläge i förhål- lande till 2011. Av diagrammet för 2013 framgår också att kommunen detta år hade en finansiell profil där samtliga perspektiv var lika starkt eller starkare än för genomsnittet av kommunerna i Västsverige.

I KFIs kommentarer till Marks kommuns finansiella profil konstateras följande; ”Mark har haft skiftande resultat under perioden. Det är av central betydelse att kommunen även fortsättningsvis kan redovisa en resultatnivå som över tid är i paritet 2 procent av kommunens bruttokostnader, annars väntar antingen en ökad lånefinansiering och/eller en ökad skatt för att finansiera framtida investeringar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en mycket aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna i en sådan situation. Inte minst mot bakgrund av att de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför stora investeringar och ökande behov till följd av befolkningsförändringar. ”

(8)

Driftredovisning belopp i miljoner kr

Den totala verksamheten (verksamhetens nettokostnader) redovisade ett budgetöverskott på 34,7 mnkr, vilket motsvarade en avvikelse med 2 procent. Nettokostnaderna ökade med 98,9 mnkr eller 6 procent mellan 2013 och 2014. Hänsyn ska dock tas till en jämförelsestörande post i form av att kommunen under 2013 mottog en återbetalning av sjukförsäkringsavgifter för åren 2005 och 2006 på 31,1 mnkr. Exklusive dessa sjukförsäkringspengar blev nettkostnadsökningen 67,7 mnkr eller drygt 4 procent. Den budgeterade nettokostnadsökningen var 67,5 mnkr.

Nämnderna

För nämnderna blev det sammanlagda budgetöver- skottet 36,4 mnkr eller drygt 2 procent. Nettokost- nadsökningen för nämnderna var 64,8 mnkr eller 4 procent.

Kostnaden för löner och arvoden, inklusive arbetsgivaravgifter uppgick till 1 228,1 mnkr. Detta var en ökning med 64,7 mnkr eller 5,5 procent jämfört med 2013.

Kommunfullmäktige, inklusive partistöd och revi- sion, redovisade ett budgetöverskott med 0,3 mnkr eller 7 procent. Avvikelsen förklarades i huvudsak

av outnyttjad budgetreserv samt lägre kostnader för arvoden än budgeterat.

Kommunstyrelsen redovisade ett budgetöverskott med 7,7 mnkr, vilket innebar en avvikelse med 7 procent. Jämfört med 2013 ökade nettokostnaderna för kommunstyrelsen med 13 procent.

Intäkterna gav ett överskott om 5,5 mnkr främst med anledning av två fastighetsförsäljningar (total nettovinst cirka 1,3 mnkr) samt högre interna in- täkter från de andra nämnderna för sålda tjänster.

Personalkostnaderna lämnade ett budgetöver- skott om 8,1 mnkr vilket förklarades av partiella tjänstledigheter, tillfälliga vakanser, föräldraledig- heter, etc.

Samtidigt gav kommunstyrelsens övriga kostnader ett budgetunderskott om 5,9 mnkr. Underskot- tet förklarades av en rad olika saker. Bland annat ersattes ovan nämnda personalvakanser till viss del av externt inhyrd specialistkompetens, cirka 1,9 mnkr, inom IT-verksamheten. Årets datorinköp gav ett budgetunderskott om 5,1 mnkr, vilket förklara- des av planenligt utbyte av ca 300 pedagogdatorer inom skolan samt en fortsatt satsning på datorer inom gymnasieskolan. Inom exploateringsverksamheten gjordes en nedskrivning om 3,2 mnkr.

Nedskrivningen var i enlighet med kommunens principer för värdering av exploateringsprojekt.

Principerna innebär att projekt där nedlagda utgifter till och med 2014 överstiger förväntade inkomster vid tomtförsäljning ska skrivas ned till förväntad inkomst. Fullmäktige beslutade i mars att etablera ett stadsnätsbolag för bredband. Arbetet med etableringen fortskred under året och bestod av förberedelser och planering till en kostnad om 1,3 mnkr. Dessa nämnda budgetunderskott reducerades delvis av lägre kostnader än budget inom andra områden. Kommunstyrelsen hade för året 2,0 mnkr i anslag avseende kommunens bred- bandssatsning. Under året hade kommunen ett nära samarbete med fiberföreningarna men någon utbetalning gjordes inte. Ledarutbildning och övriga kommunkoncern-övergripande utbildningar fortsatte under året men inte i den omfattning som var planerat. Detta innebar ett överskott gentemot budget om 2,6 mnkr. Även det kommunövergripan- de anslaget för utveckling lämnade ett överskott, 1,3 mnkr.

Barn- och utbildningsnämndens budgetöverskott blev 4,4 mnkr eller 0,6 procent. Jämfört med året innan ökade nämndens nettokostnader med 3,0 procent. Av 2014 års överskott stod verksamheten i egen regi för 0,3 mnkr och köpta och sålda platser för 4,1 mnkr.

Förskoleverksamheten lämnade ett budgetunderskott om 0,5 mnkr. Personalkostnaderna ökade inte jämfört med året innan, trots att lönenivån ökat. Anledningen var att behovet av barnomsorg minskat och var lägre än planerat. I den egna verksamheten minskade antalet barn med 3 procent (51 barn) medan köpta och sålda platser låg oförändrat jämfört med 2013. Omsorgstimmarna i egen verksamhet minskade med cirka 2 procent (1017 timmar) men ökade i motsvarande grad för den köpta verksamheten. Närvarotiden per barn uppgick i snitt till 34 timmar per vecka vilket var i nivå med året innan. Jämfört med budgeten visade den egna verksamheten överskott på 1,2 mnkr (inklusive vårdnadsbidrag) medan de köpta och sålda platserna visade underskott på 1,7 mnkr.

Den sammantagna avvikelsen för fritidshemmen, grundsär- och grundskolan blev ett budgetunderskott på 3,3 mnkr. För fritidshemmen blev avvikelsen ett överskott med 3,9 mnkr. Fritidshemmens och grundskolans verksamheter integreras med varandra och det föreligger svårigheter att kost- nadsföra personalen på den verksamhet de tillhör.

Detta innebar 3,5 mnkr lägre personalkostnader i fritidshemmen och 3,5 mnkr högre i grundskolan.

Inom grundskolan blev budgetunderskottet 4,8 mnkr (exklusive nämnda 3,5 mnkr från fritidshemmen). Underskottet i grundskolan förklarades främst av högre kostnader för elever med omfat-

tande stödbehov, högre personalkostnader samt högre måltidskostnader än vad som budgeterats.

Antalet barn i fritidshem ökade med 4 procent (69 barn) jämfört med året innan medan antalet elever i grundskolan ökade med 2 procent (77 elever).

Inom gymnasiesär- och gymnasieskolan redovisades ett budgetöverskott på 4,2 mnkr. Av över- skottet hörde 0,7 mnkr till verksamheten i egen regi och 3,5 mnkr till budgeten för köpta och sålda platser. Antalet elever på Marks gymnasieskola har minskat under några år både på grund av att antalet ungdomar i gymnasieålder minskat men också på grund av att fler ungdomar valt annan gymnasieskola. Från höstterminen 2014 vände trenden, trots att antalet invånare i gymnasieålder fortsatt minskade under året (4 procent) var antalet markungdomar på Marks gymnasieskola i stort oförändrat. Dessutom ökade antalet ungdomar från andra kommuner som valt att studera i Mark.

Vuxenutbildningen redovisade ett budgetöverskott på 0,6 mnkr, främst med anledning av högre intäk- ter än budgeterat, bland annat avseende svenska för invandrare.

Inom förvaltningsadministration lämnades ett budgetöverskott med 3,3 mnkr vilket främst förkla- rades av att viss del av nämndens buffert inte använ- des samt lägre personalkostnader än budgeterat.

Kultur- och fritidsnämnden hade 1,9 mnkr eller 2,7 procent i budgetöverskott. Nämndens intäkter gav ett överskott om 1,0 mnkr. Mottagna bidrag blev högre än beräknat både inom biblioteks- och museiverksamheten (0,5 mnkr). Samtidigt fick den öppna ungdomsverksamheten EU-bidrag (0,1 mnkr) för ett internationellt läger som hölls under sommaren och uthyrning av samlingslokaler gav 0,2 mnkr högre intäkter än budgeterat. Nämndens personalkostnader blev 0,5 mnkr lägre än budgeterat, främst med anledning av tillfälliga tjänstledig- heter. Nämndens övriga kostnader lämnade även det överskott om 0,4 mnkr. Kultur- och fritids- nämnden fick till 2014 en ramförstärkning med anledning av nybyggnation av Hyssna idrottshall.

I kultur- och fritidsnämndens arbete med detalj- budget 2014 fanns det kännedom om att hallen inte skulle bli klar enligt ursprunglig tidplan vilket innebar att den interna hyra som nämnden skulle betala till teknik- och servicenämnden skulle bli 1,0 mnkr lägre 2014. Kultur- och fritidsnämnden tog i detaljbudgeten för 2014 ett beslut att fördela dessa medel till 0,5 mnkr för halvårsanställning av tre fritidspedagoger samt 0,5 mnkr lades som en buffert. Vid fullmäktiges behandling av Marks kommuns aprilrapport 2014 beslutades att kultur- och fritidsnämnden skulle redovisa kvarstående medel för nya idrottshallen i Hyssna som budgetöverskott vid årets slut, vilket nämnden också gjorde.

Utfall

2013 Budget

2014 Utfall

2014 Budget- avvikelse 2014

Fullmäktige, partistöd och revision 4,4 5,0 4,7 0,3

Kommunstyrelsen 91,4 111,0 103,3 7,7

Barn- och utbildningsnämnden 705,6 731,0 726,6 4,4

Kultur- och fritidsnämnden 65,9 70,4 68,5 1,9

Miljönämnden 7,1 7,3 7,1 0,2

Plan- och byggnadsnämnden 8,4 9,4 8,9 0,5

Samrehabnämnden 23,6 24,9 24,3 0,6

Socialnämnden 637,7 681,0 667,9 13,1

Teknik- och servicenämnden 42,3 45,0 38,1 6,9

- varav va-försörjning 0,0 2,8 -0,5 3,3

regleras mot tidigare års resultat 0,0 -2,8 0,5 -3,3

- varav avfallshantering 0,5 0,8 -3,3 4,1

regleras mot tidigare års resultat -0,5 -0,8 3,3 -4,1

Valnämnden 0,1 2,0 1,2 0,8

Överförmyndarnämnden 1,8 2,5 2,6 -0,1

Summa nämnder 1 588,2 1 689,5 1 653,1 36,4

Gemensamma verksamheter 9,4 38,1 44,9 -6,8

Återföring av kapitalkostnader -77,5 -83,2 -79,0 -4,2

Disposition av tidigare överskott 0,0 0,5 0,0 0,5

Reserver - kommunstyrelsen 0,0 5,9 0,0 5,9

Nettokostnader före avskrivningar 1 520,1 1 650,8 1 619,0 31,8

Avskrivningar 56,2 59,0 56,1 2,9

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 576,3 1 709,8 1 675,1 34,7

(9)

Miljönämnden redovisade ett budgetöverskott på 0,2 mnkr eller 2,5 procent, vilket i huvudsak förklarades av något lägre personalkostnader än budgeterat. Jämfört med 2013 ökade både nämn- dens intäkter och personalkostnader. Detta med anledning av att antalet vakanser var färre 2014 vilket innebar en ökad tillsyn och då också ökade intäkter.

Plan- och byggnadsnämndens budgetöverskott var 0,5 mnkr, en procentuell budgetavvikelse med 5,7 procent. Avvikelsen förklarades av högre intäkter för främst planverksamheten (0,4 mnkr) samt lägre personalkostnader än budgeterat. I april beslutade plan- och byggnadsnämnden om en större byggs- anktionsavgift på cirka 0,4 mnkr. Länsstyrelsen beslutade sen om att upphäva plan- och byggnads- nämndens beslut om sanktionsavgift. Detta beslut har sedan i sin tur överklagats av nämnden. Av försiktighetsskäl tog nämnden inte upp intäkten i driftredovisningen för året.

För samrehabnämnden blev budgetöverskottet 0,6 mnkr eller 2,4 procent. Personalkostnaderna blev 2,0 mnkr lägre än budget, vilket innebar en nivå i enlighet med året innan. Ett år med verksamheten i förändring påverkade personalomsättningen som var högre än normalt. Samtidigt betalade Samre- habnämnden 0,5 mnkr till kommunstyrelsen som ersättning för de kostnader kommunstyrelsen haft i samband med utredning av ny organisation och framtagande av nytt avtal mellan huvudmännen.

Övriga avvikelser var i huvudsak budgetunderskott för hjälpmedelskostnaderna som steg med 1,1 mnkr jämfört med 2013 vilket innebar ett budgetunderskott om 1,4 mnkr.

Socialnämnden redovisade ett budgetöverskott på 13,1 mnkr eller 1,9 procent. Jämfört med året innan ökade nämndens nettokostnader med 4,7 procent.

Förvaltningsadministrationen gav ett överskott om 6,6 mnkr. De beloppsmässigt största avvikelserna bestod av nämndens reserv som gav överskott om 2,8 mnkr samt lägre personalkostnader än budget (2,1 mnkr). I övrigt bidrog lägre kostnader än budgeterat för kompetensutveckling, köpta tjänster och kostnader för färdigbehandlad vid sjukhus.

Äldreomsorgen gav ett budgetunderskott om 1,5 mnkr för året. Förklaringen av underskottet var, i huvudsak, högre kostnaderna för bostadsanpass- ning (3,8 mnkr), färdtjänst (0,7 mnkr) samt köpta platser (0,7 mnkr). Dessa poster reducerades av lägre personalkostnader än budgeterat, 3,8 mnkr.

Inom funktionshinderverksamheten blev det ett budgetöverskott om 6,5 mnkr. För särskilt boende redovisades ett underskott om 0,6 mnkr, främst med anledning av ett ökat omvårdnadsbehov samt

kostnader för ökad sjukfrånvaro. Dessa kostnader reducerades av att två nya boenden inte starta- des som planerat under året (2,3 mnkr). Ordinärt boende visade ett budgetöverskott om 7,2 mnkr varav personlig assistans utgjorde 5,9 mnkr. De lägre nettokostnaderna för personlig assistans avsåg främst lägre kostnader för köpta platser än beräknat men också 1,4 mnkr i retroaktiv ersättning från Försäkringskassan hänförliga till år 2013. Kort- tidsverksamheten gav ett underskott mot budget på grund av fler köpta platser (1,8 mnkr) och högre personalkostnader (0,7 mnkr). Daglig verksamhet visade ett överskott orsakat av en lägre kostnad för habiliteringsersättning (retroaktiv 0,7 mnkr och innevarande år 0,9 mnkr), större efterfrågan på måltider än förväntat (0,4 mnkr) samt generellt något lägre övriga kostnader.

Individ- och familjeomsorgen visade ett över- skott mot budget om 1,5 mnkr. Budgetöverskottet härrörde från bidragsintäkter från statliga myndigheter, bland annat Migrationsverket 7,4 mnkr. Av dessa intäkter avsåg 1,2 mnkr år 2013. Personal- kostnaderna gav ett överskott om 2,4 mnkr med anledning av personalomsättning och tillfälliga vakanser. Överskotten reducerades bland annat av underskott för utbetalt försörjningsstödet (5,1 mnkr) och köpta vårdplatser (4,3 mnkr).

Teknik- och servicenämnden hade ett budgetöver- skott på 6,9 mnkr.

Helårsutfallet för de skattefinansierade verksamheterna (förvaltningsadministration, gator, vägar och parker) visade på ett totalt överskott om 3,0 mnkr. Bland annat blev kostnaden för vinterväg- hållning 1,7 mnkr lägre än budget. Inom ledning och administration blev överskottet 1,1 mnkr, vilket förklarades av tillfälligt lediga personalresurser.

Även inom tjänstefordonsverksamheten redovisades överskott, 0,4 mnkr, i förhållande till budget.

De internfinansierade verksamheterna redovisade ett totalt överskott om 3,9 mnkr. Inom lokalförsörjningsverksamheten blev överskottet 2,5 mnkr vilket förklarades av minskade energi- (3,2 mnkr) och personalkostnader (1,8 mnkr). Även kapitalkostnaderna blev lägre än budget, 2,0 mnkr.

De minskade kostnaderna bidrog till möjligheten att öka fastighetsunderhållet under året med cirka 5 mnkr. Inom kost- och städverksamheten blev budgetöverskottet 1,4 mnkr. Förklaringen var i huvudsak lägre kostnader för livsmedel och andra förbrukningsvaror, en följd av att nya upphand- lingar genomförts under året.

De taxefinansierade verksamheterna (VA- och avfallsverksamheterna) redovisade ett resultat om totalt +3,8 mnkr. För VA-verksamheten var resultatet +0,5 mnkr vilket var 3,3 mnkr högre än budgeterade -2,8 mnkr. Budgetavvikelsen förklara-

des främst av minskade kapitalkostnader, en effekt av senarelagda investeringar (2,4 mnkr). Dessutom blev elkostnaderna (1,0 mnkr) samt kostnaderna för omhändertagande och behandling av slam från Skene Avloppsreningsverk (1 mnkr) lägre än budgeterat.

Inom avfallsverksamheten blev resultatet +3,3 mnkr vilket var 4,1 mnkr högre än budgeterat underskott om 0,8 mnkr. Detta berodde främst på ett lägre utfall gällande behandling av grovavfall och farligt avfall (1,2 mnkr), lakvatten (1 mnkr), inköp av plastpåsar till insamling av hushållsavfall (0,8 mnkr) samt lägre kapitalkostnader (0,6 mnkr).

Avvikelser inom VA- och avfallsverksamheten balanserades mot tidigare års resultat.

Valnämndens budget hade utökats till 2,0 mnkr med anledning av att det under 2014 var val till Europaparlamentet samt val till riksdag, kommun och landsting. Valnämnden redovisade ett budgetö- verskott om 0,8 mnkr. Huvudsakliga orsaken till avvikelsen var att arvodena till nämndsledamöter- na och till röstmottagare blev lägre än budgeterat.

Det faktum att valen hölls under samma år innebar bland annat att utbildningsinsatserna kunde samköras vilket i sin tur innebar lägre arvoden och ersättningar.

Överförmyndarnämnden redovisade ett budgetun- derskott på knappt 0,1 mnkr.

Gemensamma verksamheter

Här ingår i huvudsak de pensionskostnader och arbetsgivaravgifter som inte finansieras av det interna lönekostnadspålägget samt förändring av semester- löneskulden. Sammanlagt blev budgetunderskottet 6,8 mnkr. Pensionskostnaderna visade ett budgetunderskott om 2,0 mnkr. Semesterlöneskulden, inarbetad men ännu inte uttagen semester, samt inarbetad men inte kompenserad övertid, ökade med 6,7 mnkr. Detta var 4,5 mnkr mer än budget.

Totalt för de gemensamma posterna ökade nettokostnaderna jämfört med året innan med 36,8 mnkr vilket i huvudsak förklarades av att kommunen under 2013 mottog en återbetalning av sjukförsäk- ringsavgifter för åren 2005 och 2006 på 31,1 mnkr.

Andra poster som avvek från budget och från fö- regående år var att kommunen under 2014 mottog 5,2 mnkr i försäkringsersättning för Vävarevallen som brann ned 2011. Den ekonomiska effekten av en infriad borgen för Riksbyggens kooperativa hy- resrättsförening Malmsäter beräknades i bokslutet 2014 ge ett underskott för kommunen om 6,1 mnkr.

Efter att kommunen infriat sitt borgensåtagande på 45,2 mnkr fick kommunen en regressfordran på föreningen. Föreningen avtalade sedan om försälj- ning av föreningens två fastigheterna, Malmsäter

och Rönnäng, till Marks Bostad AB vilket skapade möjlighet för föreningen att betala tillbaka delar av skulden till kommunen. Exakt hur stor den återbetalningen till kommunen kan bli, kommer visa sig efter att föreningen likviderats vilket ännu inte skett.

Återföringen av den interna räntan som belas- tat verksamheterna uppgick till 22,9 mnkr vilket innebar ett budgetunderskott med 1,3 mnkr. Detta förklarades främst av lägre räntesats på de interna lånen till VA-kollektivet samt en lägre investerings- nivå. Den lägre investeringsvolymen medförde också lägre avskrivningar som i driftsredovisning- en gav ett underskott med 2,9 mnkr för gemensamma verksamheter. Som framgår av redovisningen ger budgetunderskottet vad avser avskrivningar ett motsvarande överskott längre ner i driftredovisningen.

För disposition av tidigare års överskott fanns vid början av året 5,0 mnkr budgeterat. I samband med årsredovisningen för 2013 beslutade fullmäk- tige att överföra 1,0 mnkr till kultur- och fritids- nämnden samt 3,5 mnkr till kommunstyrelsen.

Resterande 0,5 mnkr lämnades som överskott vid årets slut.

I de gemensamma verksamhetsposterna fanns också kommunstyrelsens reserver på 5,9 mnkr.

Dessa förbrukades inte under året utan lämnades som överskott vid årets slut.

Driftredovisning

(10)

Kommunens totala investeringsbudget uppgick 2014 till 179,5 mnkr. Vid årets slut hade 104,8 mnkr (58 procent) förbrukats.

Kommunstyrelsens investeringsram var delad i två delar, 7,5 mnkr för fastighetsköp och 5,0 mnkr för övriga investeringar, främst IT-utrustning. Utgif- terna uppgick till 10,4 mnkr. Två fastigheter köptes in under året. I början av året köptes Varpen 1 (2,1 mnkr) som nu används som elevboende inom gymnasieskolan. I slutet av året köptes fastigheten Ugg- lan 1 in för 4,6 mnkr. I övrigt har nya möbler köpts in till sammanträdeslokaler i kommunhuset (0,6) mnkr samt 3,0 mnkr avsåg investeringar inom IT.

Teknik- och servicenämnden investerade för 86,0 mnkr eller 55 procent av budgeterade 155,9 mnkr, en budgetavvikelse på 69,9 mnkr. Budgetavvikelser förekom främst inom VA-projekt, delar av överfö- ringsledningsprojektet samt utbyggnaden av en ny återvinningscentral på Skene Skog.

Följande större projekt var aktuella under 2014:

• Nybyggnation av en ny idrottshall i Hyssna är budgeterad till 23,0 mnkr. Under året förbru- kades 9,4 mnkr. Hallen beräknas att stå färdig i april 2015.

• Den sista etappen på Torestorpsskolans om- och tillbyggnad blev försenad och fördyrad på grund av fuktrelaterade problem. Planen var att färdigställa sista etappen i augusti 2014 men den blev helt klar i slutet av året. Kom- munfullmäktige beviljade en utökad investeringsram på grund av problemen med fukt, och totalutgiften för projektet blev 28,0 mnkr.

• Vävarevallen har färdigställs och slutbesikti- gats, entreprenaden är godkänd och tidplanen har hållits. En invigning genomfördes under våren. Totalutgiften för projektet blev 12,3 mnkr, vilket var 1,6 mnkr lägre än budget.

• Ombyggnad av lokalerna i Kunskapens hus för bygg- och anläggningsprogrammet har färdig- ställts under året. Utgiften för entreprenaden blev lägre än budgeterat. Sammantagen utgift blev 4,6 mnkr, 2,4 mnkr under budget.

• Tingvallaskolans ombyggnad för att säkerställa innemiljöproblem har genomförts och färdig- ställts under året. Årets utgift för projektet blev 4,4 mnkr, vilket var 1,0 mnkr lägre än budget.

Slutredovisning beräknas ske under 2015.

• Ombyggnad av kostlokaler i Kunskapens hus har färdigställts under året. Totalutgiften blev 11,4 mnkr vilket var 1,4 mnkr över budget.

• Innemiljöproblem identifierades under året i skollokaler inom Stommenskolan, Fritslasko-

Investeringar belopp i miljoner kr

lan samt Sjöbyskolan och åtgärder påbörjades.

Vad gäller Stommenskolan så finns problem i gymnastiksalens golv, ytterväggar och i tak- konstruktionen. Byggnaden har stängts på grund av problemen. Sjöbyskolan har behov av dräneringsarbeten, fasadarbeten och väggven- tilation. Utredningsarbetet är ännu inte helt färdigt avseende dessa skolor, varför det är svårt att få en fullständig uppfattning om den totala utgiften.

• Ny återvinningscentral Skene skog har senare- lagts. På den aktuella platsen ligger jordmassor som ska läggas i en lakvattendamm bredvid.

Lakvattendammen måste saneras först, vilket beräknas vara klart till sommaren 2015. Total utgift för projektet budgeteras till 14,0 mnkr.

• För VA-verksamhetens investeringar, exklusive överföringsledningsprojektet, förbrukades 11,9 av budgeterade 31,2 mnkr. Flera investeringar blev försenade till följd av att upphandlat avtal gällande konsulter först blev klart i slutet på året. De största avvikelserna fanns inom ombyggnad av Örby vattenverk (avvikelse 4,4 mnkr) samt om- och tillbyggnad av Skene avloppsreningsverk (avvikelse 3,3 mnkr).

• Överföringsledningsprojektet Skene skog-Häg- nen budgeterades 2014 till 47,8 mnkr, av detta förbrukades 18,7 mnkr. Förseningen förklaras i huvudsak av utdragna markförhandlingar och tillståndsansökningar. I planen fanns även 0,6 mnkr budgeterat för överföringsledning Skene- Berghem. I detta projektet har inga utgifter redovisats 2014.

Övriga nämnder har anslag för främst inventariein- köp på sammanlagt 11,1 mnkr. Av detta förbruka- des 8,4mnkr.

Nämnd (ink tillägg) Utfall

2013 Budget

2014 Utfall

2014 Budget- avvikelse

Kommunstyrelsen 10,2 12,5 10,4 2,1

Barn- och utbildningsnämnden 2,9 6,0 5,9 0,1

Kultur- och fritidsnämnden 0,7 2,0 1,1 0,9

Samrehabnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1

Socialnämnden 0,8 3,0 1,4 1,6

Teknik- och servicenämnden:

Internservice 47,9 52,9 42,9 10,0

Gator, parker och GC-vägar 7,2 11,0 11,8 -0,8

Vatten och avlopp 29,1 79,6 30,6 49,0

- varav överföringsledningsprojektet 19,7 48,4 18,7 29,6

Avfallshantering 0,3 12,5 0,7 11,7

S:a teknik- och servicenämnden 84,5 155,9 86,0 69,9

Investeringar totalt 99,2 179,5 104,8 74,7

varav skattefinansierad del 69,8 87,5 73,5 14,0

varav taxefinansierad del 29,4 92,0 31,3 60,7

(11)

Kommunen som arbetsgivare

Marks kommun är kommunens största arbetsgivare. Antalet tillsvidareanställda är nästan 2 800 och inräknat tidsbegränsat anställda arbetar drygt 3 100 personer i kommunens olika verksamheter. De verksamheter som har flest medarbetare är äldre- och handikappomsorgen, förskolan och grundskolan. Kommunens medarbetare är till största del (84 procent) kvinnor och medelåldern på de tillsvida- reanställda är cirka 47 år.

Antalet medarbetare i kommunen ökar åter, efter att under ett par år ha minskat. Antalet tillsvida- reanställda ökade jämfört med föregående år med 33 personer, medan antalet tidsbegränsat anställda ökade med 110 st. Inräknat såväl tillsvidareanställ- da som tidsbegränsat anställda ökade barn- och ut- bildningsnämnden sin personalstyrka mest, medan övriga nämnder visade små förändringar. Den viktigaste förklaringen till att antalet tidsbegränsade anställningar ökat är att ett antal lärare inte kunnat erhålla tillsvidareanställningar på grund av att de ej erhållit sin legitimation från Skolverket i tid.

Kommunen använder även timavlönad personal, ex- empelvis som korttidsvikarier. Omfattningen av timav- lönade anställningar ökade under 2014 och motsvarar drygt 280 årsarbetare, vilket är en ökning jämfört med föregående år, med drygt 10 procent. Samtidigt visar statistik över mertid/fyllnadstid på en fortsatt minsk- ning och har nu mer än halverats sedan 2010.

Personalförsörjning

Arbetet med att uppfylla målet om rätt till heltid, med möjlighet till att arbeta deltid ger resultat, vilket kan utläsas i att den genomsnittliga syssel- sättningsgraden ökar och att fler av de tillsvida- reanställda arbetar heltid. Drygt 69 procent av de som är tillsvidareanställda har idag en heltidsan- ställning.

I den medarbetarundersökning som genomfördes 2014 uppgav 88 procent av de svarande att de var nöjda med sin sysselsättningsgrad, medan 6 procent ville öka den och 6 procent ville minska den.

Samtliga nämnder arbetar för att kunna erbjuda alla som önskar heltidstjänster. Medarbetare har möjlighet att anmäla om man önskar höja sin syssel- sättningsgrad och kan därefter erbjudas alternativa lösningar när vakanser uppstår i organisationen.

Annonsering av deltidstjänster ska göras endast i undantagsfall och när det inte går att lösa på annat sätt. Det främsta skälet till att personal inte erhål- ler heltidstjänst är att man inte är beredd eller har möjlighet att arbeta på mer än ett arbetsställe. Även behörighetsregler skapar ibland svårigheter att kom- binera tjänster för att kunna erbjuda heltid.

Det är fortsatt svårt att rekrytera på vissa befattningar, framför allt på specialisttjänster inom teknisk sektor, liksom vissa lärarbefattningar och chefstjänster och socialsekreterare.

Omsättning av personal har ökat något under 2014.

Pensionsavgångar ligger runt 2,3 procent av antalet anställda, medan den totala personalrörligheten ligger kring 11 procent.

Frisktal och sjukfrånvaro

Frisktalet, dvs. antalet medarbetare som har högst 5 sjukfrånvarodagar under ett arbetsår, uppgår till 61 procent. Detta innebär att nästan två tredjedelar av medarbetarna i kommunen hade högst 5 sjuk- frånvarodagar under året.

Sjukfrånvaron har under några år ökat från en låg nivå. Den uppgår för 2014 till 6,7 procent av den arbetade tiden. Målet för sjukfrånvaron är att den högst ska ligga på Sveriges alla kommuners medel- sjukfrånvaro. Något jämförelsetal för Sveriges kommuner för år 2014 är ännu inte redovisat, däremot uppgick detta tal till 5,8 procent för år 2013.

Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män, 7,2 respektive 4,3 procent. Sjukfrånvaron totalt i kommunen följer i stort hur sjukfrånvaron utvecklats nationellt.

Av den totala sjukfrånvaron är 45 procent rela- terade till långtidssjukfrånvaro, dvs. när sjukfrån- varon är sammanhängande och omfattar minst 60 dagar. En något större andel kvinnor än män är långtidssjukskrivna. Antalet långtidssjukskrivna under 2014 var drygt 160 individer.

Några säkra svar på varför sjukfrånvaron ökar kan inte ges. Försäkringskassan följer sjuktalens utveckling månad för månad och anger att bilden är komplicerad och att flera faktorer påverkar, bland annat förändringar i regelverket men också att arbetslivet idag ställer hårdare krav på indivi- derna. Utvecklingen av sjukfrånvaron i kommunen följs noggrant och möts med åtgärder bland annat utifrån ett förebyggande perspektiv, men också med goda rutiner för snabb rehabilitering. I detta arbete är företagshälsovården en viktig samarbetspartner.

Löneöversyn

Lönerörelsen 2014 blev okomplicerad, då det för de flesta avtalsområden fanns fleråriga avtal. Löne- ökningarna blev cirka 2,5 procent vilket låg i linje med vad som avsatts i budget. En särskild satsning gjordes dock på kommunens lärarpersonal och utfallet för denna grupp blev 3,5 procent.

Ledarutvecklingsprogram och utbildningsinsatser Under 2013 och 2014 genomgick kommunens samtliga chefer ett ledarutvecklingsprogram. Syftet har varit att skapa en gemensam grund för ledar- skapet i Marks kommun. Då omsättning av chefer sker kontinuerligt, planeras för att också nyrekry- terade chefer ska genomgå samma program genom kontinuerliga utbildningsinsatser. Detta program ska kompletteras med fördjupningar inom skilda

Exploateringsverksamhet

Med markexploatering avses inköp och iordning- ställande av mark för att bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamhe- ten ingår därmed också att bygga gemensamma an- ordningar som till exempel gator, grönområden och VA. Varje exploateringsprojekt är avgränsat till ett visst geografiskt område. Kommunen kan uppträda i många olika roller i samband med markexploate- ring. Kommunen kan till exempel vara markägare, byggherre eller entreprenör. Om marken inte ägs av kommunen upprättas ett exploateringsavtal med exploatören, då den framtida driften och underhål- let kan vara en kommunal skyldighet.

Under året har arbetet med detaljplanen för Kinna- ström fortsatt. I området beräknas kunna uppföras fyra flerbostadshus med cirka 90 nya lägenheter. I Örby har en detaljplan antagits för att möjliggöra flerbostadshus med 10 lägenheter. Under sommaren pågick markanvisningstävlingen ”Ängahagen” i Skene för bostäder i bostadsrättsform. Jämfört med föregående år har ett större intresse för småhus- tomter noterats och två småhustomter har sålts i Skene respektive i Fritsla. Vidare har markanvis- ningsavtal tecknats med Marks Bostads AB för byggnation av flerbostadshus i Fritsla.

I Skene har utbyggnaden av det nya verksam- hetsområdet vid Gästgivaregården färdigställts.

Kommunen kan därmed erbjuda cirka 30 000 kvm

verksamhetsmark till försäljning samt pendelparke- ring med drygt 60 parkeringsplatser. Planarbete har också inletts för utökning av verksamhetsområde i Assberg för att kunna möta framtida behov av verksamhetsetablering.

Den tidigare skolan i Hajom har sålts. Köparen har lämnat in begäran om planbesked för ändring av gällande detaljplan för att möjliggöra etablering av handel, kontor och bostäder. För att täcka behov av ytterligare kontorslokaler har kommunen köpt in f d Markhälsan.

För att möjliggöra ny gång- och cykelväg mellan Skene och Berghem pågår markförhandling med berörda fastighetsägare. Efter tidigare markförhand- lingar har även gång- och cykelvägen i Fritsla mellan Hagmans kemi och samhället färdigställts.

Under året har också en översyn gjorts av tomt- pristaxan för småhus- och verksamhetstomter och kommunfullmäktige antog i december 2014 ny taxa som gäller från och med januari 2015.

Bokfört nettovärde, nedlagda utgifter minus inkomster för samtliga exploateringsprojekt är 12,3 mnkr. Under året har några projekt skrivits ned till förväntade inkomster eller till markvärdet. Ned- skrivningarna uppgår totalt till 3,2 mnkr. Det finns projekt där de totala intäkterna beräknas överstiga utgifterna, men uppskrivning av dessa redovisas först i samband med att projektet avslutas. Detta är i överensstämmelse med god redovisningssed.

(12)

Uppföljning av mål och uppdrag

Strategiska mål Måluppfyllelse*

Hållbara förutsättningar för boende och företagsamhet



Goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar



Trygghet vid behov av omsorg och stöd i vardagen



Hållbar personalförsörjning



Hållbar ekonomi och finansiering



Helt Avfallshantering, Bygglov och detaljplaner, Lokalförsörjning för industri och serviceföretag, Naturvård, Produktion och försäljning av el, Produktion och försäljning av värme och ånga, Rehabilitering, Val

I hög grad Bibliotek, Folkhälsa, Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem, Grundskola, Individ- och familjeomsorg, Kultur – fritid, Kulturskola/Kultur för barn och unga, Miljö-, livsmedels- och hälsotillsyn, Styrning och ledning, Stöd till personer med funktionsnedsättning, Ung- domsgymnasium, Vuxenutbildning, Vård och omsorg om äldre, Överförmyndarverksamhet, Övergripande utvecklingsfrågor

Delvis Bostadsförsörjning, Gator, Lokalförsörjning, Parker, Vatten- och avloppsförsörjning, Vägar I låg grad Ingen

Inte alls Ingen

Grunduppdrag för huvudverksamheterna

I budget 2014-2017 har kommunfullmäktige fördelat uppdrag och resurser till nämnder och styrelser. I föl- jande tabell redovisas nämnders och styrelsers bedömning för hur de har uppfyllt uppdragen för sina huvud- verksamheter. Vid bedömningen har hänsyn tagits till utfall för aktuella indikatorer och annan verksamhets- uppföljning men också till eventuella externa gransknings- och tillsynsrapporter.

Kommunstyrelsen har tagit del av nämnders och styrelsers bedömning och noterar att de flesta grunduppdrag uppfylls helt eller i hög grad.

I del 5 Verksamhetsberättelse finns nämnders och styrelsers kommentarer till året som gått. Nämn- ders och styrelsers egna årsbokslut finns tillgäng- liga på www.mark.se.

Vision och mål

Kommunfullmäktige har en vision och strategiska mål som berör hela den kommunala verksamheten och sträcker sig fram till 2014. För mandatperioden

2015-2018 har nya strategiska områden och kom- mungemensamma mål tagits fram.

I budget 2014-2017 har kommunfullmäktige fast- ställt fokus för sin uppföljning av målen samt vilka indikatorer som ska redovisas 2014. Kommunfull- mäktige har därutöver uppdragit åt nämnder och styrelser att själva fastställa de indikatorer och mått som krävs för att kunna följa och värdera verksamhetens utveckling.

Kommunstyrelsen gör följande bedömning av måluppfyllnaden för kommunens strategiska mål.



Uppfylld



Delvis uppfyld



Inte uppfylld



Kan inte bedömas På följande sidor redovisas resultatet för indikatorerna inom kommunfullmäktiges fokusområden.

områden såsom arbetsrätt, ledarskapsteori mm.

Under 2014 genomgick två tredjedelar av cheferna fördjupningskurser i medarbetar- och lönesamtal, samt om Lagen om anställningsskydd (LAS).

Nya chefer och skyddsombud genomgick en särskild utbildning inom arbetsmiljöområdet.

Likaså fick nya chefer genomgå en introduktions- utbildning.

Planering pågår också för en bred utbildning för alla medarbetare om värdegrund och bemötande.

Arbetsvärdering och lönekartläggning

Arbete med att uppfylla lagstiftningens krav på jämställda löner påbörjades under året. Arbetsvär- dering ska göras och antalet befattningar i kommunen ses över. Arbetet fortsätter med stöd av konsult och beräknas vara klart före sommaren 2015.

Antal anställda 2010 2011 2012 2013 2014

Antal tillsvidareanställda 2 820 2 810 2 742 2 727 2760

varav kvinnor 2 360 2 366 2 314 2 293 2324

varav män 460 444 428 434 436

Antal tidsbegränsat anställda 247 221 213 288 398

Totalt antal anställda 3 067 3 031 2 955 3 015 3158

Timavlönade omräknad till årsarbetare 215 227 204 254 286

Heltidsanställda kvinnor i % av samtliga kvinnor 58 61 62 64 65

Heltidsanställda män i % av samtliga män 89 85 89 91 91

Frisktal i % (uppgift saknas för 2010) 64 62 61 61

Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid 4,5 4,7 5,3 5,9 6,7

varav kvinnor 4,8 5,0 5,8 6,4 7,2

varav män 3,0 3,2 3,4 3,7 4,3

varav anställda 29 år och yngre 2,7 2,5 2,6 3,0 3

varav anställda mellan 30 och 49 år 4,9 4,6 5,1 5,7 7,2

varav anställda 50 år och äldre 4,5 5,3 6,4 6,9 7,3

Långtidssjukfrånvarons andel av total sjukfrånvaro 37,6 36,4 39,1 41,8 45,1

*Bedömningen av måluppfyllelse utgår från att resultatet ska vara lika bra eller bättre än föregående års resul- tat – vilket var de mål som sattes i budgeten 2014-2017 för de av kommunfullmäktige utpekade indikatorerna.