Version 2018-08-21
Plan för att främja närvaro och rutiner för att åtgärda frånvaro i grundskolan och grundsärskolan.
I arbetet med att revidera kommunens plan gällande problematisk frånvaro har vi till största del använt oss av Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) som visar på vikten av ett metodiskt tillvägagångssätt i skolans arbete med elever som har hög skolfrånvaro. I Saknad! beskriver man att ”även om frånvaron var större förr, eller lika stor som nu, får frånvaro större konsekvenser för individen i dagens kunskapssamhälle än vad den hade för tidigare generationer. Frånvaro samvarierar med senare arbetslöshet, psykiska besvär, missbruk och andra riskbeteenden”. Att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling och framtid. Man skriver också att
problematisk frånvaro är ofta en komplex problematik och därför bör vi i Marks kommun verka för en samverkan över förvaltningsgränser för att de olika förvaltningarna ska kunna tillföra sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper. Detta för att gynna eleven genom att en helhetsbild av såväl
hemsituation, eventuell sjukdomsbild, skolsituation som fritid framträder på ett helt annat sätt än när varje instans arbetar för sig.
En arbetsgrupp bestående av representanter från Barn- och
utbildningsförvaltningen, Socialförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen började under hösten 2012 att arbeta med att ta fram en kommungemensam och förvaltningsövergripande handlingsplan för att främja närvaro och skapa rutiner för att åtgärda frånvaro i grundskolan och grundsärskolan. Denna reviderade version har tagits fram under våren 2018 i samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen.
Syfte och mål med planen
• Att sprida ett förhållningssätt som på ett positivt och stödjande sätt uppmärksammar de elever som inte är närvarande i skolan.
• Att genom en förvaltningsövergripande samverkan skapa struktur och arbetssätt som ger en bättre helhetsbild över hela elevens livssituation.
• Att öka kvaliteten på arbetet kring hög skolfrånvaro och ha rutiner för att tillse elevens rätt till utbildning och att skolplikten fullgörs.
• Att erbjuda stöd till rektor i dennes arbete att främja närvaro och åtgärda frånvaro på skolenheten.
Förebyggande arbete för att främja närvaron i skolan
Syftet med skolornas förebyggande arbete kring skolfrånvaro är att skapa en skolsituation som alla elever vill vara närvarande i och på ett positivt och stödjande sätt uppmärksamma de elever som är frånvarande från skolan.
”All skolpersonal ska uppmuntras att visa intresse och omtanke för de elever som befinner sig i korridorer och på skolgården under lektionstid. Vi ska vara tydliga mot eleverna med att vi bryr oss, och att vi tycker det är viktigt att de går på lektionerna.” (SOU 2016:94, s.26)
• Skolan ska ha tydliga dagliga rutiner för närvarokontroll, i alla ämnen, på alla lektioner ska eventuell frånvaro antecknas.
• Undervisande lärare uppmärksammar närvaron i samband med lektionsstart, syftet är att eleverna skall känna sig sedda och vara medvetna om att deras närvaro är viktig.
• Mentor ansvarar för att följa upp sina elevers frånvaro och ta kontakt med elevhälsoteamet vid oroväckande frånvaro från 15%.
• Att rektor eller den som har delegation ansvarar för att närvarorapporter samlas in och följer upp om rapporteringen är bristfällig i något fall.
• Skolan ska kontakta elev och föräldrar samma dag vid ogiltig frånvaro.
Upplevelsen hos många elever är att ingen bryr sig om att de är frånvarande, vilket innebär att det är viktigt med kontakten mellan skolan och hemmet. Varje elev ska känna sig saknad vid frånvaro, och föräldrarna behöver få information om det.
Sociala aktiviteter och positiv gemenskap på rasterna är en viktig
trivselskapande faktor som kan bidra till ökad närvaro i skolan. En fördel är om skolan kan erbjuda olika typer av rastmiljöer, såväl utomhus som i de senare skolåren inomhus.
Alternativa former i ämnet idrott och hälsa är viktigt att erbjuda de elever som uppvisar återkommande frånvaro specifikt från idrottslektioner och idrottsdagar.
Vissa elever behöver också möjlighet att byta om mer privat. Idrottslärarna bör snabbt uppmärksamma de elever som börjar uppvisa regelbunden frånvaro från dessa lektioner.
När det gäller att främja trivsel och närvaro i skolan, så handlar det till stor del om relationer, kommunikation och om att eleven får vara delaktig i arbetet med planer mot diskriminering, kränkande behandling och framtagande av
gemensamma ordningsregler. Delaktighet måste genomsyra skolans hela organisation.
Exempel på åtgärder för att främja närvaro Rektor ska
➢ Skapa tid och utrymme för pedagogerna att arbeta med relationer.
➢ Tillse att det finns tydliga rutiner för överlämningar mellan stadierna, terminsstart och vid överflyttning från annan skola.
➢ Ta emot och möta synpunkter från vårdnadshavare och elever på ett adekvat sätt.
➢ Undvika håltimmar vid schemaläggning och tillse att raster ses som skoltid och därmed planeras för att skapa trygghet för eleverna.
➢ Ansvara för att ”planen för att främja närvaro och åtgärda frånvaro” läggs ut på skolans hemsida tillsammans med informationsbrevet till
vårdnadshavare.
➢ Ta fram rutiner kring vikariers närvaro/frånvarohantering.
Pedagogen ska
➢ Stödja elevernas kunskapsutveckling eftersom att klara skolan är den enskilt viktigaste faktorn för barns utveckling och framtid.
➢ Jobba med extra anpassningar och särskilt stöd.
➢ Visa förståelse för värdet av mångfald samt respekt för olikheter och genom detta utveckla elevernas sociala förmågor.
➢ Eftersträva en god relation till eleverna som karaktäriseras av en ömsesidig respekt och ett förtroendefullt förhållningssätt
➢ Arbeta medvetet med det sociala klimatet i elevgruppen.
➢ Ha förståelse för att raster och håltimmar är en viktig del av skoldagen vilket gör att man bör planera för raster och håltimmar tillsammans med eleverna. Trygghet och aktivitet är utgångspunkter.
➢ Lyssna på elever och vårdnadshavare och ta vara på deras synpunkter, vara nyfiken och lösningsfokuserad.
Elevhälsan ska
➢ Det är viktigt att elevhälsans personal ges möjlighet att samverka med övriga personalgrupper i ett tidigt skede då tidiga insatser vid frånvaro krävs för att hantera den framgångsrikt. Specialpedagog/speciallärare skall vara delaktig i den pedagogiska frånvaroutredningen samt att övrig
elevhälsopersonal bistår med social, medicinsk och eventuell psykologisk utredning.
➢ Arbeta aktivt tillsammans med elever och pedagoger med ”Planen (rutiner) mot kränkande behandling”.
➢ Arbeta aktivt med att stödja pedagoger i deras arbete gällande kränkningar, tex med dokumentation.
➢ Vara särskilt uppmärksam på psykisk ohälsa.
➢ Medverka i frågor som rör elevernas arbetsmiljö.
➢ Ska vara delaktig i arbetet med att främja närvaro.
Åtgärder och rutiner för frånvaro
Skolan och undervisningen är en rättighet för varje elev. Skolan har ett stort ansvar för att eleverna ska nå grundskolans kunskapsmål och den lärarledda undervisningen i skolan är grunden och förutsättningen för detta. Elever i
grundskolan har också skolplikt, vilket innebär att de ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen.
Rektor ansvarar för att rutinerna efterföljs och för att säkerställa att rapporteringen på den enskilda skolan fungerar och att information om
frånvarande elever kommer fram till vårdnadshavare så skyndsamt som möjligt.
Utredning om frånvaro – ändring i skollagen
2018-07-01 träder en förändring gällande elevers skolfrånvaro i kraft. Det är 7 kap.
19a § som behandlar elevers skolplikt och rätt till utbildning.
Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.
Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.
När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Lag (2018:608).
Begreppsförklaring
Frånvarohantering: Det är av yttersta vikt att frånvarohanteringen fungerar på ett likvärdigt sätt i kommunen. Rektor ansvarar för att skapa rutiner som
fungerar på sin enhet.
Mätperioder: Frånvaron följs dagligen av undervisande lärare. Elevhälsan följer upp frånvaron regelbundet enligt fastställda mättillfällen, v. 40, 45, 50, 6, 11, 16, 21. Vid dessa mättillfällen följs de senaste 10 veckorna upp. Frånvaro över 15% diskuteras och följs upp enligt kommunens rutiner. Senast vid 20%
frånvaro kallas till Skolplaneringssamtal.
Ogiltig frånvaro: Frånvaro som inte är sanktionerad av vårdnadshavarna eller skolan. Ogiltig frånvaro innefattar också frånvaro från enstaka lektioner, ogiltig frånvaro gäller också om eleven är på skolan men inte går på lektionerna.
Giltig frånvaro: Frånvaro som är sanktionerad av vårdnadshavare och/eller skolan. Besök hos elevhälsan bokförs inte som frånvaro.
Skolplaneringssamtal/orsaksutredning: Samtal mellan rektor, lärare, vårdnadshavarna och elev som ska syfta till att säkerställa elevens rätt till utbildning genom att skapa sig en bild av anledningen till att eleven har frånvaro. Rektor (eller den som har delegation på detta) ska besluta om en utredning behöver göras.
SEP – Skola Elev Plan – En utredning som görs om rektor fattar beslut om det på Skolplaneringssamtalet.
http://wordpress.aspeflo.se/wp-content/uploads/2015/04/Skola-Elev-Plan- kartl%C3%A4ggning.pdf
Uppföljningsmöte: Kontinuerliga uppföljningsmöte bör hållas där rektor, för eleven ansvarig pedagog, vårdnadshavare, elev och elevhälsan deltar. Där
diskuterar man elevens nuvarande skolsituation och de åtgärder man gjort följs upp. Om situationen inte förändrats, närvaron inte ökat och åtgärder inte får önskad effekt ska rektor besluta om en fördjupad utredning som görs
tillsammans med elevhälsan. En sådan utredning kan bestå av olika delar exempelvis specialpedagogisk, social, medicinsk, och psykologisk bedömning.
Anmälningsmöte
Ett möte där skolan ska få möjlighet att utveckla sin orosanmälan samt att familjen och socialtjänsten kan ställa frågor om orosanmälan som skolan gjort.
Socialtjänsten har också möjlighet att lämna information om vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda.
Samverkansmöte:
I de fall då socialtjänsten fattar beslut att inleda en utredning utifrån den orosanmälan skolan gjort eller om det redan är ett aktuellt ärende så kan ett samverkansmöte (SIP) hållas. Samverkansmöten (SIP) kan då ske tillsammans med vårdnadshavare, skola, ev. ungdomsutvecklare, socialtjänst samt andra professionella som är viktiga för eleven och dennes närvaro. Syftet med denna mötesform är att samråda kring elevens situation för att komma tillrätta med frånvaron.
På dessa SIP-möten skrivs en Samordnad Individuell Plan där aktuella åtgärder dokumenteras och fördelas ansvarsmässigt mellan aktörerna som deltar på mötet. Åtgärderna följs därefter upp kontinuerligt.
Rektor: I rutinerna likställs rektor med den som har delegation av rektor.
För eleven ansvarig pedagog: Kan i skolan benämnas som mentor/klassföreståndare/klasslärare m.fl.
Övriga personer som har en betydande funktion i åtgärderna: De
personer/aktörer som är en del i de åtgärder som beslutats och som genomfört åtgärder.
Steg 1 - Mentor 1
Ogiltig frånvaro
Om en elev uteblir från skolan ska rektor säkerställa att det finns rutiner för att vårdnadshavare får information om detta samma dag. I dessa rutiner skall det tydligt framgå vem som ansvarar för kontakten med vårdnadshavare. Vid konstaterad ogiltig frånvaro informeras vårdnadshavare om att ogiltig frånvaro förs in i terminsbetyget respektive utdrag ur betygskatalogen. Upprepas detta tar den ansvarige åter kontakt med vårdnadshavare och elev.
Vid tredje tillfället av ogiltig frånvaro informeras rektor som skall kalla till ett skolplaneringssamtal/orsaksutredning. Rektor i samråd med för eleven ansvarig pedagog, vårdnadshavare och elev beslutar om åtgärder. Mötet ska
dokumenteras och läggas i PMO. Beslut om ett uppföljningsmöte sker på sittande möte. Om eleven går på högstadiet bör man också bjuda in den av
ungdomsutvecklarna som är kopplad till respektive skola. Syftet är att göra en bedömning om ungdomsutvecklaren kan ge eleven stöd. Vid behov kan också socialtjänsten bjudas in för att informera om deras möjlighet till stöd.
Giltig frånvaro
Efter 15% frånvaro skall ansvarig pedagog kontakta rektor som lyfter elevens frånvaro till diskussion i EHT. Skolplaneringssamtal/orsaksutredning hålls senast vid 20% frånvaro. På detta möte får elev och vårdnadshavare möjlighet att komma till tals och ge sin syn på frånvaron och delges information om hur frånvaron påverkar måluppfyllelsen. Mötet skall hållas med för eleven ansvarig pedagog, elev, vårdnadshavare och rektor (eller den som har delegation på detta). Mötet ska dokumenteras och läggas i PMO. Vid beslut om åtgärder bokas också om ett uppföljningsmöte på sittande möte. De beslutade insatserna skall verka för att tillgodose måluppfyllelsen för eleven.
Steg 2 – Rektor/EHT
Ogiltig frånvaro/Giltig frånvaro
På det skolplaneringssamtal/orsaksutredning som hålls i steg 1 bokas ett uppföljningsmöte inom fyra veckor där rektor, för eleven ansvarig pedagog, vårdnadshavare, elev, elevhälsan och övriga personer som har en betydande funktion i åtgärderna deltar. Elevens skolsituation diskuteras och åtgärder följs upp. Om situationen inte har förändrats, närvaron inte ökat och åtgärderna inte fått önskad effekt ska rektor besluta om en utredning som görs tillsammans med elevhälsan. En sådan utredning kan bestå av olika delar exempelvis
specialpedagogisk, social, medicinsk, och psykologisk bedömning. Efter att utredningarna är genomförda görs en tvärprofessionell analys för att fastställa orsaken till frånvaro och därefter ge förslag på åtgärder.
Utredningen överlämnas vid ett möte där rektor, för eleven ansvarig pedagog, vårdnadshavare, elev, elevhälsan och övriga personer som har betydande
funktion i åtgärderna deltar. Konkreta åtgärder sätts in med utgångspunkt i den genomförda utredningen och dess analys för att komma till rätta med frånvaron.
Tid för uppföljningsmöte bokas på sittande möte.
Vid det nästkommande uppföljningsmötet följs åtgärderna upp och elevens skolsituation diskuteras med rektor, för eleven ansvarig pedagog,
vårdnadshavare, elev, elevhälsan och övriga personer som har en betydande funktion i åtgärderna. Eventuellt behöver andra åtgärder prövas. Om man inte kommer tillrätta med situationen följer steg 3.
Steg 3 - Samverkan
Om utredning och åtgärder som följts upp kontinuerligt inte ger positiv effekt för elevens närvaro bör en orosanmälan till socialtjänsten upprättas. Denna anmälan kan, om socialtjänsten gör den bedömningen, följas av ett anmälningsmöte.
Syftet med anmälningsmötet är att skolan ska få möjlighet att utveckla sin orosanmälan samt att familjen och socialtjänsten kan ställa frågor.
Socialtjänsten har också möjlighet att lämna information om vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda. När anmälningsmötet är avslutat, lämnar
skolpersonalen mötet och socialtjänsten har ett enskilt samtal med familjen.
Om socialtjänsten efter detta möte fattar beslut om att inleda en utredning kan olika former av samverkansmöten bli aktuella.
Samverkansmöten (SIP) kan då ske tillsammans med vårdnadshavare, skola, socialtjänst samt andra som är viktiga för eleven och dennes närvaro. Syftet med denna mötesform är att samråda kring elevens situation för att komma tillrätta med frånvaron.
På dessa SIP-möten skrivs en Samordnad Individuell Plan där aktuella åtgärder dokumenteras och fördelas ansvarsmässigt mellan aktörerna som deltar på mötet. Åtgärderna följs därefter upp kontinuerligt.
Steg 4 – Vite
Om en elev inte kommer till skolan är vitesföreläggande kommunens skarpaste verktyg. Ett utfärdande av ett vitesföreläggande är samtidigt en ingripande åtgärd och ska inte utfärdas förrän alla tänkbara ansträngningar gjorts att på frivillig väg åstadkomma en lösning.
Ett beslut om vitesföreläggande bör därför föregås av en noggrann utredning av skälen till att eleven inte fullgör sin skolplikt. I utredningen bör eleven och föräldrarna komma till tals och ge sin syn på situationen. Utredningen bör ske i samråd med personal inom elevhälsan. Det är också angeläget att elever och föräldrarna får information om innebörden av att skolplikten inte fullföljs.
Det är primärt barnets vårdnadshavare som har att se till att ett barn som är bosatt i Sverige fullgör sin skolplikt (7 kap. 2 och 20 §§ skollagen [2010:800]).
Om en elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att vårdnadshavaren inte gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske har hemkommunen
möjlighet att besluta om vitesföreläggande. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas (7 kap. 23 § skollagen).
En hemkommun kan förelägga en vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter, oavsett om utbildningen där eleven fullgör sin skolplikt bedrivs av en offentlig eller enskild huvudman. Föreläggandet bör vara utformat så att det alltid finns en möjlighet att fullgöra det genom att eleven inställer sig vid en skola med offentlig huvudman där skolplikten kan fullgöras. Ett föreläggande som gäller en vårdnadshavare till en elev som fullgör skolplikten vid en fristående skola bör därför ge vårdnadshavare alternativa möjligheter att fullgöra sina skyldigheter.
Detta kan ske antingen genom att vid en viss tidpunkt visa att barnet fullgör sin skolgång vid en fristående skola eller genom att barnet vid samma tidpunkt
inställer sig vid en särskilt angiven skolenhet med utbildning som anordnas av en offentlig huvudman. Vidare är det av stor vikt att vitesföreläggandet utformas på ett sådant sätt att det blir tydligt för elevens vårdnadshavare exakt vad hon eller han ska göra och vid vilken tidpunkt detta senast ska ske (prop. 2009/10:165 s 709). Vitesföreläggande får inte utfärdas om barnet vägrar att gå i skolan trots att vårdnadshavarna gjort vad på dem ankommer i detta sammanhang (prop.
1985/86:10 s. 91 del A).
Ett vitesföreläggande ska utformas på så sätt att det ska vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, ska det av
föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden ska vidtas. Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Ett vitesföreläggande ska delges adressaten (2 § lagen (1985:206) om viten). När vite föreläggs, ska det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitet ska fastställas till ett bestämt belopp, om inte annat följer av 4 §. Om vitet föreläggs flera personer gemensamt ska ett särskilt belopp fastställas för var och en av dem (3
§ viteslagen). Om det skulle anses lämpligt med hänsyn till omständigheterna, får vite föreläggas som löpande vite. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna (4 § viteslagen).
Om vårdnadshavare inte följer ett vitesföreläggande får kommunen ansöka hos förvaltningsrätt om utdömande av vite (6 § viteslagen). Beslut om
vitesföreläggande får överklagas till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 5 § skollagen).
Rutiner för kontakter med socialtjänsten gällande arbetet i skolan med att främja närvaro
Socialtjänstens mottagningsgrupp/Familjeenheten kan kontaktas för rådgivning i ärenden där det finns en oro för barnets situation utifrån en hög frånvaro där övriga åtgärder som skolan vidtagit inte räckt till för en fungerande skolgång.
En sådan rådgivning kan resultera i att en anmälan enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen upprättas.
Har skolan redan bestämt sig för att göra en orosanmälan bör skolan kontakta mottagningsgruppen för att planera ett anmälningsmöte om det är lämpligt.
Anmälan bör vara socialtjänsten tillhanda före anmälningsmöte.
Anmälan ska vara skriftlig och redan vid rådgivningen kan ett anmälningsmöte, som socialtjänsten kallar till, planeras in. När en anmälan kommit in till
socialtjänsten ska den vara färdigbehandlad inom 14 dagar och därför är det en fördel om socialtjänst och skola kan planera in ett anmälningsmöte i god tid.
Mottagningsgruppen har möjlighet att komma till skolan vid anmälningsmötet om
det är mest lämpligt, annars kallas berörda till socialkontoret på Mors Kerstins väg 15, Kinna.
Optimalt är att socialsekreteraren kan få ta del av den dokumentation som upprättats i elevärendet i syfte att utreda vidare utifrån relevant frågeställning eller komplettera den information som familjen redan delgett skolan. Syftet är att familjen inte skall utredas mer än nödvändigt.
Syftet med anmälningsmötet är att skolan ska få möjlighet att utveckla sin orosanmälan samt att familjen och socialtjänsten kan ställa frågor.
Socialtjänsten har också möjlighet att lämna information om vilket stöd socialtjänsten kan erbjuda. När anmälningsmötet är avslutat, lämnar
skolpersonalen mötet och socialtjänsten har ett enskilt samtal med familjen.
Den skriftliga anmälan och den information som uppkommer vid ett eventuellt anmälningsmöte kommer socialtjänsten att bedöma och sedan ta ställning till om en utredning enligt socialtjänstlagen ska inledas eller ej.
Om en utredning inleds enligt socialtjänstlagen blir det möjligt med ett fortsatt samarbete mellan skolan och socialsekreterare på Familjeenheten där olika former av samverkansmöten kring eleven kan bli aktuella.
Telefon Mottagningsgruppen 0320-21 79 55, vardagar 9–12, 13–16 (fredag till 15)
