EOS EB117 Consumer. Januari PROJEKTLEDARE: Johan Hansson PROJEKTNUMMER:

(1)

This study was produced by an organisation or an external contractor of the European Commission. These views have not been adopted or in any way approved by the Commission and should not be relied upon as a statement of the Commission' s views.

The European Commission does not guarantee the accuracy of the data included in this study, nor does it accept responsibility for any use made thereof.

(2)

Januari 2002

(3)

ã 2002 Svenska GALLUP

Projektnummer: 112085 2

Innehållsförteckning INLEDNING...3

SAMMANFATTNING ...4

1. BAKGRUND OCH SYFTE ...5

2. METOD...5

2.1 T

ABELLERNAS UPPBYGGNAD

...6

2.2 O

SÄKERHETSMARGINALER

...6

3. RESULTAT ...7

3.1 D

EMOGRAFI

...7

3.1 I

NFORMATIONSNIVÅ

...13

3.2 K

ONSUMENTRÄTTIGHETER I

S

VERIGE

/

ANNAT

EU-

LAND

.20 3.3 K

ONSUMENTINTRESSENAS POLITISKA FÖRETRÄDELSER

..21

3.4 A

TT FÖRSVARA SINA KONSUMENTINTRESSEN

...22

3.5 P

OLITISKA KANDIDATERNAS FÖRSLAG

...25

4. PUBLICERINGSREGLER ...27

APPENDIX

FRÅGEFORMULÄR

TABELLER

(4)

Inledning

Denna rapport innehåller huvudresultaten av den undersökning som EOS GALLUP EUROPE har givit Svenska GALLUP i uppdrag att genomföra.

Undersökningen är utformad av EOS GALLUP EUROPE. Svenska GALLUP står för fälarbetet inom Sverige. Databearbetningen av

resultatet har gjorts av Malin Persson, Svenska GALLUP. För rapporten svarar Johan Hansson, Svenska GALLUP.

För en djupare och mer omfattande analys kan det vara intressant att förutom rapporten även studera de tabeller som finns i bilaga.

Malmö, 02-02-08

(5)

Sammanfattning

· Fyra av tio (40%) bland de svarande är förvärvsarbetande. En fjärdedel (26%) är antingen arbetare eller tjänsteman. Knappt en av tio (8%) är egen företagare. Drygt hälften (53%) är bosatta i en ort med fler än 3 000 invånare. Knappt tre av tio (26%) är bosatta i storstäder. Två av tio (21%) bor i en ort med färre än 3 000 invånare.

· Majoriteten av de tillfrågade känner sig i allmänhet väl informerade (74%) inför varor och tjänster som de erbjuds.

· Den vanligaste informationskällan som folk anger att de använder inför inköp är dagstidningar. Detta uppger nästan nio av tio att de använder sig av.

· Nästan hälften uppger att de använder kollegor och bekanta som den mest använda informationskällan för information om

konsumentfrågor. (47%) Nästan tre av tio (29%) använder företag, tillverkare som första informationskälla. Fler än en av tio (14%) använder lokala konsumentrådgivningsorgan som informationskälla i första hand. Ett fåtal (6%) använder konsumentorganisationer och (5%) våra offentliga organ här i Sverige som första informationskälla.

· Nästan sju av tio tror att konsumenträttigheterna skulle vara väl skyddade (68%) vid meningsskiljaktighet HÄR I SVERIGE, medan om det gäller ETT ANNAT EU-LAND är det endast två av tio (19%) som tror att de skulle vara väl skyddade

· Drygt hälften tror att konsumentintressena företräds på ett bra sätt på lokal nivå (54%) och på nationell nivå (52%) (Mycket och ganska bra sätt). Endast tre av tio (30%) tror att de företräds på ett bra sätt på EU-nivå.

· Nästan sex av tio (58%) tror att det är ett effektivt sätt att kontakta en konsumentorganisation för att försvara sina konsumentintressen.

Detta är den anledning som ansetts effektiv i högst grad.

· Majoriteten tycker inte att kandidaternas förslag beträffande

konsumentintressen påverkar dem i något val: kommunvalet (58%), landstingsvalet (68%), riksdagsvalet (61%) och valet till EU- parlamentet (66%).

(6)

1. Bakgrund och syfte

EOS GALLUP EUROPE utför en mängd undersökningar åt EU varje år gällande olika ämnen. Denna undersökning syftar till att kartlägga allmänhetens syn på sina intressen som konsumenter.

2. Metod

Målgruppen består av alla vuxna i Sverige, män och kvinnor från 15 år eller äldre. 1000 intervjuer genomfördes under perioden 21:a – 29:e januari 2002

Först väljs hushållen i undersökningen ut. Urvalet av hushållen är gjord på en geografisk bas. Sverige är uppdelar på 70 så kallade A-regioner¹. Urvalet väljs slumpmässigt proportionellt till befolkningen i varje A- region. Ett hushåll ersätts om det fortfarande inte är något svar efter sju försök till kontakt.

Därefter, i de utvalda hushållen är respondenten utvald enligt Troldahl- Carter-metoden² (1964). Metoden är baserad på två frågor:

Hur många människor (inkluderat dig själv) är medlemmar i hushållet och är 15 år eller äldre? samt

Hur många är dessa är kvinnor?

Med denna information väljer datorn en respondent som blir specificerad, t ex ”den yngsta kvinnan”, ”den näst äldsta mannen” etc. Åldersvillkoren varierar med syftet med undersökningen. Om första val av respondent inte är tillgänglig för intervjun, väljer datorn ett andra val och så vidare. I denna fasen ersätts endast hushållet om ingen av de tänkta repondenterna är tillgänglig för intervjun och alla försök till att boka en tid för en ny intervju misslyckas.

Gallups tillvägagångssätt av urval till undersökningen försäkrar att intervjuaren inte har något inflytande på var, vem eller hur många

(7)

2.1 Tabellernas uppbyggnad

Tabelleringen har skett med hjälp av statistikprogrammet DIANA.

Tabellerna läses radvis och jämföres kolumnvis. Bastal för procent- beräkning anges alltid i absoluta tal. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i datorns procentberäkning och vägning. Om fler svar tillåts i en fråga dvs. om respondenten fått avge mer än ett svar summerar inte de olika svarsalternativens delsummor till 100%.

2.2 Osäkerhetsmarginaler

Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att man håller i minnet att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är ett felslut att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om samtliga i en population besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal.

Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett ”ja”- svar på 50% en något större osäkerhet än ett ”ja”- svar på 10% eller 90%.

- Totalt 1000 genomförda intervjuer bland Sveriges befolkning ger oss en felmarginal på kategorin alla om ca +/- 3%.

- Ett 95-procentigt konfidensintervall har använts. Detta innebär att resultatet i 95 fall av 100 ligger inom felmarginalen.

(8)

3. Resultat

Undersökningen började med ett antal demografifrågor som redovisas nedan.

3.1 Demografi

Fyra av tio (40%) bland de svarande är förvärvsarbetande. En fjärdedel (26%) är antingen arbetare eller tjänsteman. Knappt en av tio (8%) är egen företagare.

Det är signifikant fler män som är egen företagare, och fler kvinnor som är ej förvärvsarbetande.

Tjänstemän bor i större utsträckning i storstadsområden medan ej förvärvsarbetande bor i orter med färre än 3000 invånare.

Vad beträffar din nuvarande sysselsättning, skulle man kunna säga att du är egen företagare, tjänsteman, arbetare

eller att du inte är förvärvsarbetande?

1%

8%

26%

40%

26%

Vägrar svara Egenföretagare Tjänsteman Arbetare Ej förvärvsarbetande

(9)

Bland de som är egna företagare är de fyra av tio butiksägare, hantverkare. Knappt tre av tio (27%) är företagsledare. Nästan två av tio (17%) är privatpraktiserande (t ex läkare, revisor, arkitekt etc). Drygt en av tio (14%) är lantbrukare, skogsarbetare och fiskare.

Är du….?

De som är egen företagare

3%

14%

27%

40%

17%

Vägrar svara Lantbrukare, skogsarbetare,

fiskare

Privatpraktiserande (t ex advokat, läkare, revisor,

arkitekt etc) Företagsledare Butiksägare, hantverkare

(10)

Bland de som är tjänstemän är de flesta (44%) mellanchefer. Nästan två av tio (19%) är kontorister. Drygt en av tio är försäljare, sjuksköterska etc (14%) och (12%) företagsledare, direktör, högre chef. En av tio (10%) är anställd läkare, advokat, revisor, arkitekt eller liknande.

Män är i större utsträckning företagsledare, direktörer, och högre chefer medan kvinnor är kontorister eller försäljare, el sjuksköterskor i högre utsträckning än män.

Är du….?

De som är tjänstemän

10%

12%

19%

44%

14%

Anställd läkare, advokat, revisor, arkitekt eller liknande Företagsledare, direktör, högre

chef

Försäljare, sjuksköterska etc Kontorist Mellanchef

(11)

Bland arbetarna har drygt hälften (53%) ingen specialistutbildning.

Nästan fyra av tio (39%) har specialistutbildning. Ett fåtal (6%) är arbetsledare el. förmän.

Är du….?

De som är arbetare

2%

6%

53%

39%

Vägrar svara Arbetsledare, förman

Arbetare med specialistutbildning, ex

elektriker Arbetare utan specialistutbildning

(12)

Bland de som ej förvärvsarbetar är en majoritet (63%) pensionerade.

Drygt två av tio (22%) är heltidsstuderande. En av tio (10%) är arbetssökande och ett fåtal (4%) tar hand om hemmet.

Bland undergrupperna ser vi tydligt att det är signifikant fler kvinnor än män som tar hand om hemmet.

Är du….?

De som ej förvärvsarbetar

1%

4%

22%

63%

10%

Vägrar svara Tar du hand om hemmet?

Är du arbetssökande?

Är du heltidsstuderande?

Är du pensionerad?

(13)

Drygt hälften (53%) är bosatta i en ort med fler än 3 000 invånare.

Knappt tre av tio (26%) är bosatta i storstäder. Två av tio (21%) bor i en ort med färre än 3 000 invånare.

Vi ser att det i högst utsträckning är tjänstemän som är bosatta i någon storstad och likaså är det arbetare som i minst utsträckning bor i storstäder.

Det är även fler män än kvinnor som är bosatta i storstadsområden.

VIlken typ av bostadsort bor du i?

26%

53%

21%

Stockholm, Göteborg eller Malmö I en ort med fler är 3000 invånare I en ort med färre än 3000 invånare

(14)

Majoriteten av de tillfrågade känner sig i allmänhet väl informerade (Ganska och Mycket väl) (74%) inför varor och tjänster som de erbjuds.

Knappt två av tio (17%) känner sig dåligt informerade (Ganska och mycket dåligt). Ett fåtal (5%) tycker att de varken är väl eller dåligt informerade.

I undergrupperna ser vi inga demografiska skillnader.

Hur informerad känner du, som konsument, dig i allmänhet inför varor och tjänster som du erbjuds?

3%

5%

15%

66%

8%

2%

Tveksam, ej svar Varken väl eller dåligt

informerad Mycket dåligt informerad Ganska dåligt informerad Ganska väl informerad Mycket väl informerad

(15)

Den vanligaste informationskällan som folk anger att de använder inför inköp är dagstidningar. Detta uppger nästan nio av tio att de använder sig av. Nedan presenteras resultaten för varje alternativ i kluster om tre.

Drygt fyra av tio (43%) söker information via Internet. Det är fler tjänstemän och egenföretagare än arbetare som skaffar sig information via Internet. För tjänstemännen är motsvarande siffra 64%. Det är signifikant fler män än kvinnor som söker information via denna informationskälla. Det är i större utsträckning de som är bosatta i storstäder som söker information via internet.

Nästan nio av tio (85%) använder dagstidningar som informationskälla.

Fördelningen är relativt jämn mellan de olika sysselssättnings-grupperna och samtliga uppger i högre grad än åtta av tio att de använder denna informationskälla. I allra högsta grad anger dock tjänstemännen att de använder tidningar som informationskälla. Det är signifikant fler som bor i en ort med fler än 3 000 invånare än övriga som uppger att de använder tidningar ofta som informationskälla.

Drygt sex av tio (61%) skaffar sig information via TV.

Det är signifikant fler ej förvärvsarbetare som skaffar sig informationen via TV. I lägst utsträckning uppger tjänstemännen att de skaffar sig information via denna informationskanal.

Vilka informationskällor använder du, som konsument, dig vanligtvis av när du planerar dina inköp?

1%

39%

14%

42%

45%

28%

19%

40%

15%

0%

57%

TV Dagstidningar Internet

ofta ibland aldrig Vet ej, ej svar

(16)

Drygt sju av tio (72%) skaffar sig information via släkt och vänner.

Drygt sju av tio (73%) blir informerade via tryckt konsumentinformation.

Det är signifikant fler arbetare som får information via tryckt konsumentinformation än övriga sysselsättnignsgrupper. Det är även fler kvinnor än män, de som är bosatta in mindre orter än de som bor i storstäder som uppger att de skaffar sig information via tryckt konsumentinformation.

Nästan sju av tio (67%) blir informerade via tidskrifter. Det är fler tjänstemän som får information via tidskrifter än övriga sysselsättningsgrupper.

4%

1%

29%

26%

49%

51%

54%

18%

22%

18%

0%

28%

Tidskrifter Tryckt konsumentinformation Släkt och vänner

(17)

Drygt sju av tio (74%) uppger att de använder sig av information från broschyrer som tillverkaren ger ut. Det är signifikant fler som uppger att de aldrig skaffar sig av information från broschyrer som tillverkaren ger ut bland dem som ej är förvärvsarbetande. Det är även signifikant fler som är bosatta i mindre orter än övriga som skaffar sig information från broschyrer från tillverkaren.

Nästan åtta av tio (78%) använder reklamblad som informationskälla.

Det är vanligare att kvinnor använder sig av reklamblad som infokälla än män. Det är färre egenföretagare och tjänstemän än övriga sysselsättningsgrupper som använder sig av denna informationskälla.

Endast en av tio (11%) använder andra källor för att skaffa sig information. Det är fler män än kvinnor som använder sig av andra informationskällor.

19%

0%

69%

22%

9%

50%

54%

3%

28%

20%

2%

25%

Andra källor Reklamblad Broschyrer från tillverkare

(18)

Nästan hälften uppger att de använder kollegor och bekanta som den mest använda informationskällan för information om konsumentfrågor. (47%) Nästan tre av tio (29%) använder företag, tillverkare som första informationskälla. Fler än en av tio (14%) använder lokala konsumentrådgivningsorgan som informationskälla i första hand. Ett fåtal (6%) använder konsumentorganisationer och (5%) våra offentliga organ här i Sverige som första informationskälla.

Det är signifikant fler män än kvinnor och egna företagare och tjänstemän än övriga som använder ”företag, tillverkare” som första informationskälla. Det är även fler kvinnor än män och fler ej förvärvsarbetande än förvärvsarbetande som uppger lokala konsumentrådgivningsorgan som första alternativ. Det är fler som är bosatta i storstadsområden än i övriga orter som uppger kollegor och bekanta som den mest använda informationskällan.

Jag skulle vilja veta vilka informationskällor du vänder dig till för att få information om konsumentfrågor?

Den mest använda informationskällan

1%

5%

14%

29%

47%

6%

EU-institutionerna Våra offentliga organ här i

Sverige Konsumentorganisationer

Lokala

konsumentrådgivningsorgan Företag, tillverkare Kollegor och bekanta

(19)

Som den näst mest använda informationskällan uppger drygt tre av tio (34%) sina kollegor och bekanta. Tre av tio (31%) uppger företag, tillverkare som den andra informationskällan. Fler än en av tio (14%) använder lokala konsumentrådgivningsorgan och (12%) i andra hand som informationskälla. Nästan en av tio (8%) använder sig av våra offentliga organ här i Sverige som andra informationskälla.

Det är signifikant fler kvinnor än män, de som är bosatta i storstäder än i övriga orter som uppger konsumentorganisationer som andra informationskälla. Det är signifikant fler arbetare än övriga som använder

”företag, tillverkare” i andra hand som informationskälla. Det är fler tjänstemän än övriga som använder kollegor och släktingar som andra informationskälla.

Den näst mest använda informationskällan

1%

8%

14%

31%

34%

12%

Sverige Konsumentorganisationer

Lokala

konsumentrådgivningsorgan Företag, tillverkare Kollegor och släktingar

(20)

Som den tredje mest använda informationskällan använder drygt två av tio (24%) konsumentorganisationer. Ungefär två av tio (21%) använder lokala konsumentrådgivningsorgan som tredje informationskälla. Nästan två av tio (18%) använder kollegor och släktingar och (17%) företag, tillverkare i tredje hand som informationskälla. Fler än en av tio (16%) använder sig av våra offentliga organ här i Sverige som tredje informationskälla. Endast ett fåtal (3%) använder EU-institutionerna som tredje val.

Det är signifikant fler ej förvärvsarbetande än förvärvsarbetande använder EU-institutionerna som tredje informationskälla.

Den tredje mest använda informationskällan

3%

16%

18%

21%

24%

17%

Sverige Företag, tillverkare Kollegor och släktingar

Lokala

konsumentrådgivningsorgan Konsumentorganisationer

(21)

3.2 Konsumenträttigheter i Sverige/annat EU-land

Nästan sju av tio tror att konsumenträttigheterna skulle vara väl skyddade (68%) vid meningsskiljaktighet HÄR I SVERIGE, medan om det gäller ETT ANNAT EU-LAND är det endast två av tio (19%) som tror att de skulle vara väl skyddade (Ganska och mycket väl skyddade). Drygt två av tio (22%) tror att konsument-rättigheterna skulle vara dåligt skyddade vid meningsskiljaktighet HÄR I SVERIGE, men om det gäller ETT ANNAT EU-LAND är det nästan sex av tio (58%) som tror att konsumenträttigheterna skulle vara dåligt skyddade. Drygt två av tio (21%) är tveksamma eller vet ej när det gäller ETT ANNAT EU-LAND.

Det är fler tjänstemän än övriga som tror att konsumenträttigheterna skulle vara väl skyddade vid meningsskiljaktighet HÄR I SVERIGE än i ett annat EU-land.

Det är statistiskt fastställt att det är fler som bor i storstäder än övriga ställen som tror att konsumenträttigheterna skulle vara ganska väl skyddade vid meningsskiljaktighet I ETT ANNAT EU-LAND.

Om det skulle uppstå meningsskiljaktigheter mellan dig och en säljare eller tillverkare HÄR I SVERIGE ELLER I ETT ANNAT EU-LAND, tror du då att dina konsumenträttigheter

skulle vara...

21%

2%

42%

18%

1%

6%

4%

19%

62%

6%

16%

3%

Tveksam, ej svar Varken väl eller dåligt skyddade Mycket dåligt skyddade Ganska dåligt skyddade Ganska väl skyddade Mycket väl skyddade

Här i Sverige I ett annat EU-land

(22)

Drygt hälften tror att konsumentintressena företräds på ett bra sätt på lokal nivå (54%) och på nationell nivå (52%) (Mycket och ganska bra sätt). Endast tre av tio (30%) tror att de företräds på ett bra sätt på EU- nivå.

Knappt tre av tio (26%) tror att konsumentintressena företräds på ett dåligt sätt på lokal nivå och (25%) på nationell nivå (Ganska och mycket dåligt sätt). När det gäller EU-nivån är denna siffra högre, med nästan fyra av tio (37%) som tror att konsumentintressena företräds på ett dålig sätt. Det är fler tveksamma, ej svar när det rör sig om EU-nivå (31%) än på lokal nivå (16%) och nationell nivå (19%).

Det är statistiskt fastställt att det är fler män än kvinnor som tror att konsumentintressena företräds på ett dåligt sätt på alla nivåer. Det är även fler kvinnor än män som är tveksamma.

En del politiska beslut, som fattats på olika nivåer inom olika offentliga myndigheter, berör konsumentintressen.

Anser du att konsumentintressena ….

31%

4%

30%

28%

2%

19%

5%

21%

50%

2%

16%

5%

4%

22%

50%

4%

7%

4%

Tveksam, ej svar Varken bra eller dåligt Företräds på ett mycket

dåligt sätt Företräds på ett ganska

dåligt sätt Företräds på ett ganska bra

sätt

Företräds på ett mycket bra sätt

På lokal nivå

På nationell (eller regional) nivå På EU-nivå

(23)

3.4 Att försvara sina konsumentintressen

Nästan sex av tio (58%) tror att det är ett effektivt sätt att kontakta en konsumentorganisation för att försvara sina konsumentintressen.

(Observera att detta inte är ett sammanslaget värde) Detta är den anledning som ansetts effektiv i högst grad. Endast en av tjugo tror att det inte alls är effektivt.

Drygt hälften (53%) tror att det är ett effektivt sätt att göra sin åsikt hörd i media för att försvara sina konsumentintressen. Drygt en av tio (12%) tror att det inte alls är effektivt.

Drygt tre av tio (35%) tror att det är ett effektivt sätt kontakta myndigheter här i Sverige för att försvara sina konsumentintressen. Drygt en av tio tror inte alls att det är effektivt.

Endast en av tio (11%) tror att kontakta EU-institutioner är ett effektivt sätt att försvara sina konsumentintressen på. Drygt tre av tio tror inte alls att det är effektivt. Här återfinns dock en stor andel tveksamma (26%), om huruvida det är effektivt att kontakta EU-institutionerna.

Det är signifikant fler arbetare och färre ej förvärvsarbetande än övriga sysselsättningsgrupper som tror att det är ett effektivt sätt att kontakta en konsumentorganisation för att försvara sina konsumentintressen.

Det är fler ej förvärvsarbetande än förvärvsarbetande som tror att det inte alls är ett effektivt sätt att göra sin åsikt hörd i media.

För att försvara dina konsumentintressen, anser du då att det i allmänhet är effektivt, inte särskilt effektivt, eller inte

alls effektivt att...

26%

11%

14%

2%

3%

2%

32%

14%

12%

6%

29%

37%

24%

20%

11%

35%

53%

58%

10%

2%

Kontakta EU-institutioner?

Kontakta myndigheter här i Sverige?

Göra din åsikt hörd i media?

Kontakta en konsumentorganisation?

Effektivt

Inte särskilt effektivt Inte alls effektivt Varken effektivt eller inte Tveksam, vet ej

(24)

myndigheter här i Sverige.

Det är samtidigt fler kvinnor än män som är tveksamma till att kontakta EU-institutionerna.

(25)

Knappt två av tio (16%) tror att det är ett effektivt sätt att kontakta en rikstadsledamot i Sverige för att försvara sina konsumentintressen, medan drygt tre av tio (32%) inte tror det. Nästan två av tio (16%) är tveksamma.

Endast en av tio (11%) tror att det är ett effektivt sätt att kontakta en svensk EU-parlamentariker för att försvara sina konsumentintressen.

Nästan fyra av tio (37%) tror inte alls att det är effektivt. Två av tio (21%) är tveksamma.

Drygt två av tio (22%) tror att göra sin åsikt hörd på internet är ett effektivt sätt att försvara sina konsumentintressen. Drygt två av tio (24%) tror inte alls att det är effektivt sätt. Tre av tio (19%) är tveksamma.

Det är fler ej förvärvsarbetande än övriga som tycker att kontakta en rikstadsledamot i Sverige är ett effektivt sätt att försvara sina konsumentintressen än övriga yrkesgrupper. Fler män än kvinnor tror inte alls att det är ett effektivt sätt.

När det gäller att göra sin åsikt hörd över Internet är det fler män än kvinnor och fler egenföretagare än övriga yrkesgrupper som inte alls tror att det är ett effektivt sätt.

För att försvara dina konsumentintressen, anser du då att det i allmänhet är effektivt, inte särskilt effektivt, eller inte

alls effektivt att...

29%

21%

2%

24%

37%

32%

24%

29%

35%

22%

11%

16%

2%

16%

Göra din åsikt hörd på Internet?

Kontakta en svensk EU- parlamentariker?

Kontakta en riksdagsledamot i Sverige?

Effektivt

Inte särskilt effektivt Inte alls effektivt Varken effektivt eller inte Tveksam, vet ej

(26)

Majoriteten tycker inte att kandidaternas förslag beträffande konsumentintressen påverkar dem i något val: kommunvalet (58%), landstingsvalet (68%), riksdagsvalet (61%) och valet till EU-parlamentet (66%). I störst utsträckning bland dem som tycker att det påverkar, tycker man att det påverkar när man röstar i kommun och riksdagsvalet. (drygt tre av tio tycker att förslagen gällande konsumentintressen påverkar) Det är fler kvinnor än män som tycker att kandidaternas förslag beträffande konsumentintressen påverkar dem när det gäller alla val förutom riksdagsvalet. Det är signifikant fler som är bosatt i en ort med 3000 invånare eller färre än övriga ställen som tycker att kandidaternas förslag påverkar dem när det gäller kommunvalet.

Det är även fler som är bosatta i storstäder än övriga som inte tycker att förslag gällande konsumentintressen påverkar dem inför kommunvalet och landstingsvalet.

Påverkar de olika kandidaternas förslag beträffande konsumentintressen dig när du röstar i...

12%

7%

66%

61%

58%

21%

33%

25%

35%

7%

68%

Valet till EU-parlamentet Riksdagsvalet Landstingsvalet Kommunvalet

Ja

Nej

Vägrar svara, tveksam, ej svar

(27)

Majoriteten av dem som idag inte är röstberättigade tror att kandidaternas förslag beträffande konsumentintressen skulle påverka dem i alla val:

kommunvalet (70%), landstingsvalet (74%), riksdagsvalet (78%) och valet till EU-parlamentet (61%). Basen är dock väldigt låg (23 pers) och därav även säkerheten i resultatet.

Om du hade möjlighet att rösta, skulle de olika kandidaternas förslag beträffande konsumentintressen

påverka dig när du röstade i...

17%

4%

22%

17%

30%

61%

78%

74%

70%

0%

9%

17%

Valet till EU-parlamentet Riksdagsvalet Landstingsvalet Kommunvalet

Ja Nej Vägrar svara, tveksam, ej svar

(28)

4. Publiceringsregler

Rapporten, som innehåller resultat från en undersökning utförd av Svenska GALLUP på klientens uppdrag, är klientens egendom.

Copyrighten tillfaller Svenska GALLUP om ej annat överenskommes.

Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, databärare och annat material till samtliga undersökningar Svenska GALLUPs egendom.

Svenska GALLUP skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Svenska GALLUPs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Svenska GALLUP rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att uppmuntra en mer rättvisande och avvägd tolkning.

Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten:

· den intervjuform som använts i undersökningen, t ex besök i hemmet, telefon eller post

· undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder

· antal intervjupersoner

· tiden för fältarbetet

· urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg

När en klient publicerar resultat från en Svenska GALLUP-undersökning, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen.