Etik i livets slutskede
Daniel Brattgård sjukhuspräst VDM
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
sakkunnig ledamot Statens Medicinsk-
Etiska Råd Socialdepartementet
εϑο εϑο εϑο
εϑο s yttre sed
vana bruk ηϑο
ηϑο ηϑο
ηϑο s inre tänkesätt
ståndpunkt
handlingsmönster
rutin rutin
Etik – ett ord med historia
karaktär
rutin
(franskans routine) kunskap om rutten, förvärvad skicklighet yrkesskicklighet/vana rutt av latinets rupta:
bruten, banad väg perfekt particip
av rumpere:
bryta sig ny väg
rutin
(franskans routine) kunskap om rutten, förvärvad skicklighet yrkesskicklighet/vana rutt av latinets rupta:
bruten, banad väg perfekt particip
av rumpere:
bryta sig ny väg
deskriptiv (beskrivande)
etik
normativ (vägledande)
etik
Reflexion och dialog om
livsåskådning och människosyn värderingar och normer
som visar sig i och
döljer sig bakom vårt förhållningssätt,
våra ord
och våra handlingar
Etik – ett ord med yta och djup
(Daniel Brattgård Det gäller livet 1986)
Den palliativa vårdens värdegrund
(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)
”En värdegrund uttrycker vad som är viktigt,
vad som måste prioriteras bland andra konkurrerande värden.
Det är patientens behov och önskemål
som ska tillgodoses enligt Hälso och sjukvårdslagens krav på ”kunskap och beprövad erfarenhet”.
Vad som däremot utmärker den palliativa vården
och skiljer den från flertalet andra vårdverksamheter är 1) syftet med vård och behandling och
2) individens extremt utsatta situation
– fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt.
Här är syftet med vård och behandling inte så mycket att bekämpa sjukdom, utan framför allt att hjälpa personen att uppnå bästa möjliga livskvalitet
genom att lindra symtom och att existentiellt stödja personen i livets slutskede.
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:
närhet, helhet, kunskap och empati.”
Den palliativa vårdens värdegrund
(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:
närhet helhet kunskap empati
Döendet är en process som är lika viktig och meningsfull som födelsen.
I denna process vill man oftast inte vara ensam.
Eftersom människan är en social varelse krävs därför närhet;
från närstående, vårdpersonal och andra stödpersoner.
Om man inte är nära och närvarande kan man inte lyssna till önskemål och erbjuda vad han eller hon behöver.
Närhet till patienten innebär också närhet till närstående som oftast också behöver stöd
för att klara av en familjemedlems eller nära väns förestående död.
Den palliativa vårdens värdegrund
(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:
närhet helhet kunskap empati
Obotligt sjuka människor har olika behov som brukar sammanfattas i fyra kategorier:
fysiska, psykologiska, sociala och existentiella.
Därför kan den palliativa vården ses som en plattform där olika kompetenser kommer samman
för att på ett mångfacetterat sätt bidra till den sjukes bästa.
Samtidigt som behovet av ett nära samarbete
mellan olika stödjande yrkesgrupper runt den sjuke inte nog kan understrykas, är det lika viktigt att hela tiden se honom eller henne som en odelbar individ.
Hur man handskas med kroppen påverkar själen och tvärtom.
Samtidigt är det varken kroppen eller själen som lider utan personen i sin helhet.
Denna person förlorar inte sin integritet trots minskande funktionsförmågor.
Även om personen mister sitt aktörskap
– det vill säga förmågan att aktivt påverka sitt liv –
är hon lika mycket en människa med rätt att behandlas och bemötas värdigt.
Den palliativa vårdens värdegrund
(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:
närhet helhet kunskap empati
Ingen person ska någonsin anses som ”färdigbehandlad.”
När medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns det mycket kvar att göra för att säkra och till och med förbättra individens livskvalitet.
För att kunna hjälpa en person att uppnå bästa möjliga livskvalitet och att erbjuda optimal vård krävs dock avancerade kunskaper i smärtbehandling, omvårdnad och psykologi.
Därför är det viktigt att personal som arbetar inom den palliativa vården får bästa möjliga utbildning och fortbildning
och även får tillgång till forskningsmedel för att själva bidra till ämnets utveckling.
Inom ramen för högsta möjliga etiska krav
bör även kliniska försök inom verksamheten uppmuntras.
Den palliativa vårdens värdegrund
(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra ledord:
närhet helhet kunskap empati
Människans fysiska och existentiella utsatthet i livets slutskede fordrar stort personligt engagemang av personalen.
Den ständiga kontakten med döden gör att arbetet kan vara mycket krävande.
Samtidigt får man mycket tillbaka.
Den tacksamhet, öppenhet inför livets stora frågor
och även glädje som många visar är i högsta grad berikande.
Förutsättningen för detta ömsesidiga givande och tagande,
som är till allas fördel, är förmågan från personalens sida att visa empati, det vill säga förmåga att känna in personens situation och att visa omtanke.
Denna empati är den palliativa vårdens kärna.
Vårdmiljö Etik
Men utöver de yrkesetiska koderna är det viktigt att föra ett levande samtal kring en gemensam värdegrund i verksamheten.
Och att själv ständigt reflektera över de situationer och etiska dilemman
som man kan ställas inför i sitt yrke.
Om det viktiga samtalet avstannar finns det risk att det uppstår problem och missförstånd i kommunikationen med vårdtagare, anhöriga,
kollegor och andra yrkesutövare, vilket innebär en säkerhetsrisk.
Varje människa hamnar ibland i situationer då vi riskerar att behöva
göra avkall på våra värderingar.
Men med en gemensam värdegrund som bas och med de yrkesetiska koderna som vägledare
minskar vi riskerna för att någon ska drabbas:
att en vårdtagare eller anhörig ska känna sig kränkt
– eller att jag som yrkesutövare ska känna mig otillräcklig och känna en samvetsstress.
Vårdmiljö Etik
Men utöver de yrkesetiska koderna är det viktigt att föra ett levande samtal kring en gemensam värdegrund i verksamheten.
Och att själv ständigt reflektera över de situationer och etiska dilemman
som man kan ställas inför i sitt yrke.
Om det viktiga samtalet avstannar finns det risk att det uppstår problem och missförstånd i kommunikationen med vårdtagare, anhöriga,
kollegor och andra yrkesutövare, vilket innebär en säkerhetsrisk.
Varje människa hamnar ibland i situationer då vi riskerar att behöva
göra avkall på våra värderingar.
Men med en gemensam värdegrund som bas och med de yrkesetiska koderna som vägledare
minskar vi riskerna för att någon ska drabbas:
att en vårdtagare eller anhörig ska känna sig kränkt
– eller att jag som yrkesutövare ska känna mig otillräcklig och känna en samvetsstress.
Medical ethics manual – introduction
World Medical Association
http://www.wma.net
“So what exactly is ethics
and how does it help physicians to deal with such questions?
Put simply, ethics is the study of morality
– careful and systematic reflection on and analysis of
moral decisions and behaviour, whether past, present or future.
Morality is the value dimension of human decision-making and behaviour.
The language of morality includes
nouns as rights, responsibility and virtues
and adjectives such as good and bad, right and wrong, just and unjust.
According to these definitions,
ethics is primarily a matter of knowingknowing whereas morality is a matter of doingdoing.
There close relationship consists in the concern of ethics to provide rational criteria for people to decide and behave in some ways rather than others.”
Ansiktet - vården börjar med mötet
”Denna grundsyn är tillämplig i varje medicinskt möte hur kort och till synes bagatellartat det än må vara.
Det handlar inte om att förlänga eller komplicera mötet utan det handlar om en etisk grundsyn för läkarens arbete.
Det innefattar en syn på arbetet som etiskt baserat och motiverat vilket innebär att etiken inte är något som läggs på i efterhand på en evidensbaserad och vetenskapligt grundad vård.
Snarare innebär det att sätta in evidensbaserad kunskap i ett etiskt sammanhang där värden av olika slag tillmäts betydelse.
I tider av ekonomism, lean production och evidensbaserad vård finns det skäl att påminna om startpunkten för varje medicinskt möte – ansiktet som uttryck för det unika subjektet hos den Andre.
Ansiktet är det som väcker etiken och ansvaret.
I medvetenhet om detta kan medicinen fortfara att vara en humanistisk och moralisk verksamhet med patienten som utgångspunkt och dennes bästa som enda mål.
Svenska Läkaresällskapet arbetar under devisen ”Kunskap för klokare vård”.
Läkaryrket erbjuder en sällsynt spännande möjlighet
att förena naturvetenskaplig kunskap med en humanistisk grundsyn på människan.
Först när båda dessa ben ges möjlighet att utvecklas
kan en sjukvård för sjuka människor och inte en sjukvård för sjukdomar komma till stånd.
Det kan göra skillnad i sjukvården!”
Ingemar Engström Läkarsällskapets etiska delegation på riksstämmans hemsida 2010
Det kan göra skillnad i sjukvården!
”Vad gör skillnaden? Vilken professionell förmåga saknas eller finns?
Vad främjar eller hindrar den förmågan?” frågar sig Gudrun Wallmyr
Ӏr det
- möjligheten av att ha fått handledning?
- ledarskapet i verksamheten?
- utbildning/utbildningsnivå?
- karaktär på vårdverksamhet?
- värdegrund, vårdideologi och utvecklad etisk reflektion?
- tid?
- personlig lämplighet för vårdyrket?
För mig som vårdutvecklare och handledare blir det så tydligt att det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f det finns inga metoder eller f öööörb öööö rb rb rb rb rb rb rb äääättringskunskaper i v ääää ttringskunskaper i v ttringskunskaper i v ttringskunskaper i v ttringskunskaper i v ttringskunskaper i v ttringskunskaper i v ttringskunskaper i v äääärlden ääää rlden rlden rlden rlden rlden rlden rlden som enbart i sig kan utveckla
som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla som enbart i sig kan utveckla
som enbart i sig kan utveckla vvvvåååå vvvv åååårdverksamheten rdverksamheten rdverksamheten rdverksamheten rdverksamheten rdverksamheten rdverksamheten rdverksamheten om inte patientperspektivet kommer i fokus.
Att möta vårdare som visar att de vet om
att de är ppppåååå pppp åååå jobbet f jobbet f jobbet f jobbet f jobbet f jobbet f jobbet f jobbet f öööör patientens skull öööö r patientens skull r patientens skull r patientens skull r patientens skull främjar min hälsa.” r patientens skull r patientens skull r patientens skull
Etik – ett ord med värdekonflikter
”En etisk konflikt föreligger när olika principer ställs mot varandra,
exempelvis vårdarens vilja att behandla (godhetsprincipen) och individens rätt att avstå (autonomiprincipen).
Ytterligare exempel på en etisk konflikt är
möjligheten för den sjuka personen till kortare livsförlängning vid till exempel cytostatikabehandling
av långt framskriden lungcancer (godhetsprincipen), men detta till priset av eventuellt kraftfulla biverkningar och bundenhet till sjukhusvård (icke skada-principen).
Till hjälp i det konkreta vårdarbetet kan en etisk beslutsmodell behövas som lyfter fram de olika aspekter som bör genomlysas
för att ett beslut ska kunna anses vara etiskt välgrundat.
För att innehållet i beslutet sedan ska genomsyra den fortsatta vården – så att den gagnar individen bäst – är det viktigt
att hela vårdteamet är delaktigt i den etiska diskussionen.”
(Förslag till nationellt vårdprogram för palliativ vård 2011)
Det etiska dilemmat
- ett ord med värdekonflikter
dilemma = ”trångmål”
av grek. δι δι δι δι − − − − λεµµα λεµµα λεµµα λεµµα δι
δι δι
δι = dubbel λεµµα
λεµµα λεµµα
λεµµα = sats, antagande
En valsituation där de
be/handlingsalternativ som står tillbuds har etiskt svåravvägda konsekvenser:
- vilka värden konkurrerar eller till och med kolliderar?
- vilka värden väger tyngst i vågskålarna?
”kinkigt läge
där man är illa däran hur man än handlar”
(Nationalencyklopedin)
Kibud
Kibud Hamet Hamet
vördnad inför döden och respekten för den döda kroppen
Pikuach
Pikuach Nefesh Nefesh
plikten att främja livet och respekten för
livets helgd
Pikuach
Pikuach Nefesh Nefesh
plikten att främja livet och respekten för
livets helgd
Professionernas Professionernas
ansvar och ansvar och auktoritet auktoritet Patientens
Patientens integritet och integritet och
autonomi
autonomi
Jag är 31 år, snart 32. Jag har en sjukdom som heter Neurofibromatos.
Jag föddes med min sjukdom men den upptäcktes när jag var 1 år.
Jag opererades för min sjukdom när jag var 6 år.
Och det var då jag vart förlamad
och blev respiratorsbunden 24 timmar/dygnet.
Jag kan ej andas någonting själv. Inte ens ett enda andetag.
Jag kan ej heller röra mig någonting.
Så länge jag ännu har min kropp och min hjärna i behåll så vill jag avsluta mitt liv så länge det är värdigt.
Vill varken lida eller ruttna bort, vilket det annars kommer att bli eftersom det endast är respiratorn som håller mig vid liv.
Därför är det min uttryckliga önskan att respiratorn stängs av efter att jag har sövts. För ingen människa i världen kan klara av att kväva sig själv vid vaket tillstånd utan att få panik.
Hade jag haft förmåga att, göra detta själv hade jag gjort det.
Jag vill ha svar innan sommaren 2010.
Eftersom lagen inte tillåter dödshjälp så är det lätt
att man tar saken i egna händer, vilket inte heller är rätt.
Hjälp sjukvården att hjälpa oss!
Candrah 1 mars 2010
Enligt Socialstyrelsen kan läget sammanfattas på följande sätt:
”Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
Det framgår av hälso- och sjukvårdslagstiftningen som också betonar respekten för patientens självbestämmande och integritet.
Huvudregeln är att en läkare inte får ge en behandling som patienten inte vill ha.
Behandling mot patientens vilja får bara ske med stöd av lag, till exempel lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Om patienten inte vill att en livsuppehållande behandling ska sättas in eller fortsätta ska läkaren respektera patientens önskan.
En förutsättning är att patienten är beslutskompetent, välinformerad och införstådd med konsekvenserna av olika behandlingsalternativ.
Vården är skyldig att erbjuda en döende patient smärtlindrande och ångestdämpande behandling.
Om exempelvis vård i respirator ska avbrytas ingår det i god behandling att lindra patientens symtom, t ex genom att erbjuda sömnmedel eller morfin.
Utgångspunkten är att det är patienten själv som bestämmer
vilken behandling han eller hon tar emot och när den ska avbrytas.”
Ödets sked
att ta ödets sked i vacker hand
nej, inte jag,
kanske ändå ibland bär inom mig en karta
jag inte kan tyda
Sm Sm ä ä rtan/lidandet i livets slutskede rtan/lidandet i livets slutskede
existentiellt/
andligt socialt psykiskt
fysiskt
MED TANKE PÅ
DET GÖR ONT
LIDANDE
Sm Sm ä ä rtan/lidandet i livets slutskede rtan/lidandet i livets slutskede
existentiellt/
andligt socialt psykiskt
människans kropp
i kroppen
fysiskt
MED TANKE PÅ
DET GÖR ONT
LIDANDE
Sm Sm ä ä rtan/lidandet i livets slutskede rtan/lidandet i livets slutskede
existentiellt/
andligt socialt
människan inför
sin sjukdom och död att leva med aningen,
misstanken, vissheten att jag skall dö
psykiskt
människans kropp
i kroppen
fysiskt
MED TANKE PÅ
DET GÖR ONT
LIDANDE
Sm Sm ä ä rtan/lidandet i livets slutskede rtan/lidandet i livets slutskede
existentiellt/
andligt
människan bland
andra människor att skiljas
från människor
socialt
människan inför
sin sjukdom och död att leva med aningen,
misstanken, vissheten att jag skall dö
psykiskt
människans kropp
i kroppen
fysiskt
MED TANKE PÅ
DET GÖR ONT
LIDANDE
Sm Sm ä ä rtan/lidandet i livets slutskede rtan/lidandet i livets slutskede
människan inför livets och dödens
mysterium att lämna livet,
att möta döden och vad händer
sedan?
existentiellt/
andligt
människan bland
andra människor att skiljas
från människor
socialt
människan inför
sin sjukdom och död att leva med aningen,
misstanken, vissheten att jag skall dö
psykiskt
människans kropp
i kroppen
fysiskt
MED TANKE PÅ
DET GÖR ONT
LIDANDE
DE DÖENDES RÄTTIGHETER
”The Dying Person´s Bill of Rights”
skapad vid en workshop på en konferens i Lansing, Michigan publicerad i American Journal of Nursing January 1975
Jag har rätt
Fysisk dimension av lidande/smärta
- att bli behandlad som en levande människa ända fram till min död.
- att förvänta mig fortsatt medicinsk behandling och vård, även om syftet inte längre är bot utan välbefinnande.
- att delta i beslut som gäller min vård.
- att få optimal smärtlindring.
Psykisk dimension av lidande/smärta
- att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande och kunniga människor
som försöker förstå mina behov och som upplever det som givande att hjälpa mig att möta min död.
- att få ärliga svar på mina frågor.
- att inte bli förd bakom ljuset
- att uttrycka mina känslor inför min förestående död på mitt eget sätt.
Social dimension av lidande/smärta - att inte behöva dö ensam.
- att få hjälp av och för min familj att acceptera min död.
- att få dö i frid och med värdighet.
- att få vård och omsorg från dem som bevarar mitt hopp, även om detta förändras.
Existentiell/andlig dimension av lidande/smärta
- att bevara mitt hopp, oavsett om innehållet i detta förändrar sig.
- att få vara den jag är och att inte fördömas för mina beslut, även om de avviker från andras mening.
- att samtala om och ge uttryck för mina religiösa och/eller andliga upplevelser, oavsett vad de betyder för andra.
- att förvänta att kroppens okränkbarhet respekteras även efter döden.
Sm Sm ä ä rtan/lidandet i livets slutskede rtan/lidandet i livets slutskede
människan inför livets och dödens
mysterium att lämna livet,
att möta döden och vad händer
sedan?
existentiellt/
andligt
människan bland
andra människor att skiljas
från människor
socialt
människan inför
sin sjukdom och död att leva med aningen,
misstanken, vissheten att jag skall dö
psykiskt
människans kropp i
kroppen
fysiskt
MED TANKE PÅ
DET GÖR ONT
LIDANDE
Existentiella frågor
ex-sisto spira, växa fram träda, komma fram bryta fram
resa sig dyka upp visa sig vara sedd existens tillvaro
finnas till
Mitt hj
Mitt hj ä ä rtas f rtas f å å gel gel
Mikael Wiehe Mikael Wiehe
När Du ser mig
när jag finns i Dina ögon när Du ser att jag finns till
när Du hör mig
när jag är i Dina tankar när jag kan vara den jag vill
Då flyger mitt hjärtas fågel då stiger den upp mot skyn då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn
Men när Du blundar när Du stänger Dina ögon
när jag inte kommer in när Du tystnar
när Du vänder Dig ifrån mig när jag inte längre finns Då kurar mitt hjärtas fågel
på tallens lägsta gren med svarta sorgsna ögon
och själen tung som sten
Tre sammanvävda begrepp skapar KASAM Känsla Av SAMmanhang
Aaron Antonovsky
(1923-1994)Begriplighet
att man uppfattar livet och livshändelser som förnuftsmässigt begripliga
Hanterbarhet
att man upplever att man har inflytande över sitt liv och inte är ett offer för olika omständigheter
Meningsfullhet
att man ser det meningsfulla även i svåra upplevelser, så att de blir värda ett känslomässigt engagemang
”Att begripa, hantera
och känna mening i sitt liv”
Viktiga fr
Viktiga fr å å gor i det inre landskapet gor i det inre landskapet
Vad ä Vad ä r det som r det som driver driver denna mä denna m änniska i hennes liv? nniska i hennes liv?
Vad f Vad f å å r olika h r olika h ä ä ndelser i hennes liv att fogas samman ndelser i hennes liv att fogas samman på p å ett meningsfullt sä ett meningsfullt s ätt och bilda ett tt och bilda ett m m önster ö nster? ?
Var hä Var h ämtar hon sin mtar hon sin trygghet? trygghet ?
Vad tror hon ä Vad tror hon är r grunden fö grunden f ör gemenskapen r gemenskapen med andra m
med andra m änniskor? ä nniskor?
Hur Hur bygger bygger denna m denna m ä ä nniska nniska upp upp sin gemenskap sin gemenskap med andra m
med andra m änniskor? ä nniskor?
Var ligger Var ligger ansvaret ansvaret f f ö ö r hur hon har det r hur hon har det – –
i d i d å å tid, i nutid, i framtiden, p tid, i nutid, i framtiden, p å å andra, p andra, p å å samh samh ä ä llet? llet?
Hur lö Hur l öser hon sin ser hon sin skuld skuld , , som alltid
som alltid ä ä r ansvarets avigsida? r ansvarets avigsida?
Hur ser hon på Hur ser hon p å d d öden ö den? ?
Religiösa frågor
Gud
människa
ritual regler för relationen mellan Gud och människa
moral/etik regler för relationen mellan människor människa
människa
religio = förbindelse, relation
ritual-ism regler med egenvärde
moralism regler med egenvärde
Ursprunget till ordet "religion" är omtvistat.
Två härledningar är möjliga:
1/ religare som betyder binda, knyta samman
man tänker sig gudstron som en relation till Gud 2/ relegere som betyder recitera
dvs. närmast läsa; här hamnar kulten i fokus
Tio Guds bud
Du skall…
Du skall inte…
Du skall…
Du skall inte…
Du skall…
Du skall inte…
Ett elfte budord:
Lev som om Du någon gång skulle bli minister i en regering…
(Alingsås tidning)
Lev som om Du någon gång
skulle bli partiledare i ett parti…
IIII Du skall inte Du skall inte Du skall inte Du skall inte ha n
ha n ha n
ha nåååågra andra gudar gra andra gudar gra andra gudar gra andra gudar vid sidan om mig
vid sidan om mig vid sidan om mig vid sidan om mig II
II II
II Du skall inte Du skall inte Du skall inte Du skall inte
missbruka Herrens, missbruka Herrens, missbruka Herrens, missbruka Herrens, Din Guds, namn Din Guds, namn Din Guds, namn Din Guds, namn III
III III
III T T T Täääänk p nk p nk p nk påååå vilodagen, vilodagen, vilodagen, vilodagen, ssssåååå att Du helgar den att Du helgar den att Du helgar den att Du helgar den
IV IV IV
IV Hedra Din fader Hedra Din fader Hedra Din fader Hedra Din fader och Din moder och Din moder och Din moder och Din moder V
V V
V Du skall inte dr Du skall inte dr Du skall inte dr Du skall inte drääääpa pa pa pa VI VI
VI VI Du skall inte beg Du skall inte beg Du skall inte beg Du skall inte begåååå ääääktenskapsbrott ktenskapsbrott ktenskapsbrott ktenskapsbrott VII VII
VII VII Du skall inte stj Du skall inte stj Du skall inte stj Du skall inte stjääääla la la la VIII VIII
VIII VIII Du skall inte b Du skall inte b Du skall inte b Du skall inte bäääära falskt ra falskt ra falskt ra falskt vittnesb
vittnesb vittnesb
vittnesböööörd mot Din n rd mot Din n rd mot Din näääästa rd mot Din n sta sta sta IX
IX IX
IX Du skall inte ha beg Du skall inte ha beg Du skall inte ha beg Du skall inte ha begäääärelse relse relse relse till Din n
till Din n till Din n
till Din näääästas hus stas hus stas hus stas hus X
X X
X Du skall inte ha beg Du skall inte ha beg Du skall inte ha beg Du skall inte ha begäääärelse relse relse relse till Din n
till Din n till Din n
till Din näääästas hustru... stas hustru... stas hustru... stas hustru...
Tio Guds bud
”Jag är Herren Din Gud, som har fört Dig ut ur Egyptens land.” (2. Mos. 20)
Gud som haver
Gud som haver … …
Gud, som haver barnen kär, se till mig som liten är.
Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går…
Den Gud älskar lyckan får. Du förbliver, Fader vår.
Mitt hj
Mitt hj ä ä rtas f rtas f å å gel gel
Mikael Wiehe Mikael Wiehe Mikael Wiehe Mikael Wiehe Mikael Wiehe Mikael Wiehe Mikael Wiehe Mikael Wiehe
N N ä ä r Du ser mig r Du ser mig
n n ä ä r jag finns i Dina r jag finns i Dina ö ö gon gon n n är Du ser att jag finns till ä r Du ser att jag finns till
n n ä ä r Du h r Du h ö ö r mig r mig
n n ä ä r jag ä r jag ä r i Dina tankar r i Dina tankar n n ä ä r jag kan vara den jag vill r jag kan vara den jag vill
D D å å flyger mitt hj flyger mitt hj ä ä rtas f rtas f å å gel gel d d å å stiger den upp mot skyn stiger den upp mot skyn d d å å sv sv ä ä var den var den ö ö ver markerna ver markerna
och h
och h ö ö gt gt ö ö ver skogens bryn ver skogens bryn
V V ä ä lsignelsen lsignelsen
Herren v
Herren v ä ä lsigne Dig och lsigne Dig och bevare bevare Dig. Dig.
Herren
Herren l l å å te te sitt ansikte lysa sitt ansikte lysa ö ö ver Dig ver Dig och vare Dig n
och vare Dig n å å dig. dig.
Herren v
Herren v ä ä nde sitt ansikte till Dig nde sitt ansikte till Dig och och give give Dig frid. Dig frid.
I Guds, Faderns och Sonens och den helige I Guds, Faderns och Sonens och den helige
Andes namn.
Andes namn.
Amen Amen
” Gud ,
giv mig sinnesro sinnesro sinnesro sinnesro
att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod mod mod mod
att förändra det jag kan och fffföööörst rst rst rståååånd nd nd nd
att inse skillnaden.”
Amen
dr Reinhold Niebuhr
Union Theological Seminary, New York 1932 1700-talsteologen Friedrich Oetinger
