• No results found

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

i förhållande till risker 2011

Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

(2)

Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas

Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011

Den dagliga beredskapen ligger till grund, för dom specifika risker som inventerats i länet.

Kommunikationsolyckor

Det är TIB som avvisar/bekräftar ”allvarlig händelse”.

Vid en allvarlig händelse, med skadade personer, kontaktar TIB berörd/a Bakjour, för att försäkra sig om att den ”fasta fördelningsnyckeln” gäller.

Har vi egna vårdresurser eller behöver TIB, kontakta angränsande län/land.

Diskuterar också med Bakjour behovet av att höja beredskapen på aktuellt/flera sjukhus:

 Stabsläge

 Förstärkningsläge

 Katastrofläge

TIB, larmar omgående in Regional sjukvårdsledning.

Diskuterar behovet av att ta kontakt med ordföranden i krisledningsnämnden.

Problem idag: Det är inte helt lätt att få ut en "sjukvårdsgrupp".

Fjällvärlden

Är i mångt kopplad till kommunikationsolyckor, detta pga. att vi under vinterhalvåret utökar invånarantalet med ca 100 000 invånare.

 Lift-/lavinolycka eller annan olycka kopplad till fjällen

 Brand i något av de många husen på fjället

 Hotell/diskoteksbrand

Problem idag: Risken för att det ska inträffa en bussolycka är bara frågan om när.

Avstånden, skadade blir tvungna att vårdas i väntan på transport.

Publika evenemang

Länet har många stora publika evenemang vika i sig kan utgöra en ökad risk. Det ställer stora krav på en särskild planering av sjukvårdens beredskap vid varje enskilt tillfälle.

Problem idag: Med minskade såväl materiella som personella resurser inom vården, kan det vid sådana tillfällen bli svårt att upprätthålla en god beredskap.

Dammolycka

Länet har ca 200 dammar, varav Trängsletdammen är den som skulle kunna ge störst följder.

Dammägaren äger det fulla ansvaret att ha sådana säkerhetsrutiner att det inte ska hända ett dammbrott, tyvärr vet vi att risken ändå finns.

Våra sjukhus ligger fysiskt relativt högt i terrängen, gör att vi har viss tid på oss att omdisponera. Däremot har vi någon vårdcentral som kan behöva utrymmas.

Problem idag: Icke farbara vägar med tanke på ambulansen, vilket gör att vi måste planera för; andra färdvägar för ambulanser eventuellt annan transportmöjlighet.

Vi behöver planera för att bemanna kommunernas ”utrymningsstationer”

Planera för att vår egen personal inte kan ta sig till arbetet/inte kan ta sig hem.

Landstinget kan behöva flytta utsatta vårdcentraler.

OBS! För otjänligt vatten/Smittskyddsläkare.

(3)

Naturkatastrofer

Risken för naturkatastrofer med många skadade och döda är idag, tämligen obefintlig i länet som i Sverige som helhet. (dock vet vi inte vad klimatförändringarna kan föra med sig oväntade händelser). Det inträffar dock händelser som här kan jämföras med

naturkatastrofer och som kan påverka enskilda människor.

Exempel: snöovädret i Gävle, höga vattenflödena som påverkade Arvika i Värmland.

Vi får heller inte glömma långvariga elavbrott, som kan medföra stora problem.

Problem idag: Vi behöver planera på samma sätt som vid dammbrott.

OBS! För otjänligt vatten/Smittskyddsläkare.

Allvarlig smitta

Stora epidemiska utbrott och andra allvarliga epidemiska situationer:

 Vattenburen smitta

 Luftburen smitta

 Biokemiska angrepp

 Stora flyktingströmmar och allmänt ökat resande

 Riktigt allvarlig smitta som Ebola(Afrika) Botulism

Problem idag: För få isoleringsrum, omorganisationer/annat arbetssätt, korta vårdtider, gör att vi idag har svårigheter att tillskapa ytterligare vårdplatser. De som idag vårdas på våra sjukhus är så sjuka att man inte enkelt kan skriva hem inneliggande för att tillskapa vårdplatser.

Olycka med farliga ämnen/CBRNE

(Cemiska/Biologiska/Radiologiska/Nukleära/ Explosiva)

Länet har ett stort antal industrier som handhar farliga ämnen, trots det är risken större att det inträffar något under transport av farligt ämne till industrin. Vi tror heller inte att det är den stora olyckan med farligt ämne som vi ska planera för utan att det är en liten olycka med farligt ämne.

Problem idag: Vi har ”Fast saneringsstation” enbart på Mora lasarett.

(Socialstyrelsen förordar att det ska finnas på samtliga akutsjukhus).

Vi har haft svårt att få med räddningstjänsterna i länet på samverkansutbildningar inom området farliga ämnen.

Vi behöver förankra våra rutiner med Norge.

Kärnteknisk olycka

Länet har ingen kärnreaktor. Händelserna i Japan 2011 visar oss ändå på att vi kan påverkas av sådana händelser även om det sker i andra länder.

Händer det något allvarlig i något av landets egna kärnreaktorer, skulle Dalarna kunna påverkas på olika sätt.

Länsstyrelsen ansvarar för kärnkraftberedskapen i länet. Dess viktigaste uppgift i händelse av kärnkraftolycka som medför utsläpp av radioaktiva ämnen är att vidta åtgärder för att skydda allmänheten.

Interna händelser

 Rökutveckling/brand

 El-avbrott

 Vatten/värme/ventilation

 IT

 Telefoni-avbrott

 Smitta från kök räknas som ett stort internt hot, ex, salmonella, som kan ge stora konsekvenser för såväl patienter som personal

(4)

Risken för olyckor inom sjukvårdens olika inrättningar kan inte uteslutas. Ej heller driftstörningar som brand, gasläckage, förorenat vatten, elavbrott, IT-avbrott/

ventilationsproblem, telefonistopp etc. kan få förödande konsekvenser för sjukvården. Idag då vi har digitala journalsystem har sjukvården blivit sårbar på ett annat sätt.

Täta analyser och kontroller av infrastrukturen är nödvändiga.

Problem idag: Nästan allt inom vården är idag kopplat till teknik, vilket gör oss ännu mera beroende av el. Det är av stor vikt att vår personal är medvetna om att viss teknisk utrustning måste vara kopplad till reservel.

Att all personal, har god kännedom om reservrutiner, när inte tekniken fungerar.

Då det gäller vatten så är vi idag sårbara, vi har inte reservvatten i den utsträckning som är önskvärd.

Terrorism och sabotage

Den internationella terrorism har berört Sverige i mindre grad än andra länder, men det finns inhemska grupper som kan utgöra ett framtida hot. Biologiska vapen har vid flera tillfällen varit aktuella för sådana grupper. Informationsteknologin har inneburit möjligheter att förändra och lamslå informationen via datanät.

Hotet från grova organiserade brottsligheten har vuxit.

En förändring har noterats inom terrorism, som utvecklats till att numera omfatta även andra områden med t.ex. ekonomiska och religiösa syften.

Extra ordinär händelse:

Förutom att något av ovanstående kan utvecklas till en extraordinär händelse:

Kompetensbortfall

- olyckor där nyckelpersoner eller hela myndighets- eller företagsledningar omkommer

Desinformation - rykten

- falska påståenden

Försörjningskris - oljebrist

- avbrott i löne/sjukförsäkringsbetalningar - europeisk bojkott av svenska produkter - statliga betalningssystem kollapsar

- skatt in- och utbetalningssystem slutar fungera

Handelshinder

- brist på teknikkomponenter - läkemedelsbrist

- livsmedelsbrist

Flyktingströmmar

- säkerhetspolitiska problem

- polisiära problem (uppsamling, bevakning) - sociala problem (förläggning, försörjning) - medicinska problem (epidemier) - veterinära problem

(5)

- upplopp

- självbränning på allmän plats - vansinnesdåd

Storstrejk

- generalstrejk - massuppsägningar - massarbetslöshet - arbetsmarknadskonflikt

Sabotage (oklara syften) - sprängningar - förgiftningar - bränder

References

Related documents

Ansvaret för den regionala ledningen av hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och andra verksamheter inom koncernen Stockholms läns landsting när allvarliga händelser

Landstingsdirektörens förslag till ny krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser tar sin utgångspunkt i

Landstinget samverkar med andra aktörer inom krishanteringssystemet vid en allvarlig händelse, till exempel kommunal räddningstjänst, polis, läns- styrelse och

Enligt lagstiftningen ansvarar landstinget för att förtroendevalda politiker och a nställd personal får den utbildning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris

Nämnden får fatta beslut om att ta över hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som behövs för att hantera en

Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter kommunens organisation, eller delar av

Förvaltningarna och BEAB ansvarar själva för sina egna analyser och att erforderliga planer för att hantera samhällsstörningar och extraordinära händelser finns i

För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för normativ