KRISHANTERINGSPLAN FÖR
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING SAMT
PLAN FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN VID
EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
1 Innehållsförteckning ... 1
1. Inledning ... 4
2. Omfattning ... 4
3. Mål för krisledning inom Stockholms läns landsting ... 5
4. Hotbilder... 5
4.1. Terrorhandling ... 5
4.2. Långvarigt elavbrott > 24 timmar... 5
4.3. Översvämning... 6
4.4. Pandemi... 6
4.5. Stort avbrott inom landstingets IT-infrastruktur... 6
4.6. Inriktning för planering - omvärldsexempel... 7
5. Risk- och sårbarhetsanalyser... 7
6. Ansvar... 7
6.1. Geografiskt områdesansvar... 7
6.2. Geografiskt sektoransvar... 8
6.3. Funktions- och driftsäkerhet... 8
6.4. Landstingsfullmäktige... 8
6.5. Landstingsstyrelsen ... 8
6.5.1. Krisledningsutskottet ... 9
6.5.2. Allmänna utskottet... 9
6.6. Nämnd/styrelse ... 9
6.7. Landstingsrevisorer ... 9
6.8. Landstingsdirektören... 9
6.9. Förvaltningschef/VD ... 10
7. Krisledning ... 10
7.1. Landstingsdirektören... 10
7.2 Regional katastrofmedicinsk ledning ... 10
7.3 Kriskommunikation och information... 10
7.4. Administration ... 10
7.5. Delegering ... 11
7.6. Sekretess ... 11
8. Alarmering av krisledningsorganisationen... 11
8.1. Jourhavande tjänsteman... 11
9. Samverkan... 11
9.1. Inom SLL ... 11
9.2. Övrig samverkan ... 11
10. Krisplanering ... 12
10.1. Fastigheter och lokaler... 12
10.2. Hälso- och sjukvård samt smittskydd... 12
10.3. Kollektivtrafik ... 12
10.4. Övriga förvaltningar och bolag... 13
10.5. Samband och teknisk kommunikation... 13
10.6. Utbildning och övning ... 13
10.7. Lämna eller erhålla bistånd ... 13
10.8. Rapportering... 14
10.9. Utvärdering ... 14
11. Plan för SLL:s krisledningsnämnd vid extraordinär händelse... 15
11.1 Krisledningsnämndens sammansättning och organisation ... 15
11.2 Administrativt stöd... 15
11.3 Larmning/aktivering... 15
11.4 Uppgifter... 16
Bilaga 1. Krisledningsorganisation... 17
Bilaga 2. Definitioner... 18
Bilaga 3. Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd... 20
1. Inledning
Stockholm är huvudstad och centrum för landets politiska och administ- rativa ledning. Drygt 20 procent av Sveriges befolkning bor i Stockholms län. Skärgården med ca 30 000 öar ställer speciella krav när det gäller kommunikationer, hälso- och sjukvård och räddningstjänst.
Grunden för samhällets krishanteringsförmåga skall vara en generell förmåga att hantera kriser, oavsett hur de ser ut. Krisberedskaps- myndigheten (KBM), definierar i sin planeringsinriktning för samhällets krisberedskap tre viktiga förmågor:
• Förmåga att samordna, leda och informera vid kriser och extraordinä- ra händelser (krishanteringsförmåga). I begreppet krishanterings- förmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisation, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom kris- hanteringssystemet.
• Förmåga att genomföra operativa insatser (operativ förmåga).
• Förmåga att motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robust- het).
Krishanteringssystemet bygger på ett underifrånperspektiv, d v s ut- gångspunkten från lokal nivå, regional till central nivå. Vidare ska åtgär- der som vidtas för störningar i den normala fredsverksamheten hanteras varefter kompletterande åtgärder planeras för extraordinära händelser i fredstid samt åtgärder för höjd beredskap (krig). Systemet bygger på tre viktiga grundprinciper
• Ansvarsprincipen som innebär att den som har ansvaret för en verk- samhet under normala förhållanden ska ha motsvarande ansvar vid kris- och krigssituationer.
• Likhetsprincipen vilken innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt det är möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig.
• Närhetsprincipen som innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjli- ga nivå i samhället.
Vid extraordinära händelser (definition se bilaga 2) övertar Krislednings- nämnden (KLN) det politiska ansvaret inom SLL.
2. Omfattning
Denna krishanteringsplan gäller för hela Stockholms läns landsting och för alla verksamheter som bedrivs i egen regi eller på uppdrag av lands- tingets förvaltningar och bolag.
3. Mål för krisledning inom Stockholms läns lands- ting
Det övergripande målet för krishanteringen inom SLL är att minska ris- ken för och konsekve nserna av allvarliga händelser i fredstid inom lands- tinget (koncernsperspektivet) såväl som i länet (samhällsperspekti- vet).
Om en allvarlig händelse inträffar ska människors liv, personliga säker- het och hälsa tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas.
Målen för krisberedskapen inom hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, skärgårdstrafiken och övriga verksamhetsområden inom SLL definieras och beskrivs under respektive verksamhetsområde.
4. Hotbilder
Under de senaste åren har en rad händelser inträffat som även kan i n- träffa i länet, inom landstinget och som kan få konsekvenser för de egna verksamheterna.
4.1. Terrorhandling
Terrordåd har inträffat både 2004 och 2005. I Madrid den 11 mars 2004 sprängdes förortståg som gjorde att 200 människor dog och 1.400 ska- dades.
Den 7 juli 2005 skakades Storbritanniens huvudstad London av en serie bombattentat riktade mot stadens kollektivtrafik. Bomber detonerade ombord på tre tåg i Londons tunnelbana och en dubbeldäckare spräng- des i centrala London. Attentaten i nträffade mitt under det pågående G8- mötet i Gleneagles, Skottland och bara en dag efter det att London hade utsetts till värd för de Olympiska sommarspelen 2012.
Terrorhandling med användande av biologiska agens eller radiologiska och nukleära ämnen bedöms fortfarande som aktuell. Det finns både statliga och icke statliga aktörer som har och vill få tillgång till dessa agens/ämnen för att uppnå politiska eller andra syften.
4.2. Långvarigt elavbrott > 24 timmar
Första veckan i januari 1998 drabbades östra Canada och nordöstra USA av den värsta isstormen i mannaminne. Under 80 timmar i sträck föll ett extremt kraftigt underkylt regn. Under de här dagarna föll det mer än dubbelt så mycket nederbörd som det normalt faller i regionen under ett helt år. Hela området täcktes med ett lager av upp till en decimeter solid is och temperaturen sjönk till - 25°C, på några platser ännu kallare.
Kraftledningarna gav vika för isens tyngd och över 4 miljoner kanadensa- re och en halv miljon amerikaner blev utan elektricitet, i vissa fall varade elavbrottet i över en månad. 35 människor dog. År 1921 hade Svealand en liknande vädersituation. I slutet av år 2004 och i början av år 2005 drabbade stormen Gudrun södra Sverige med långvariga el- och teleav- brott som följd.
4.3. Översvämning
Klimatscenarierna1 visar att extrema vädersituationer blir allt vanligare med bland annat fler och intensivare regnväder. Ökad total nederbörd i kombination med fler och intensivare regnoväder kan bl. a leda till nya översvämningsnivåer längs sjöar och vattendrag.
Större ändringar av vattennivån för sjön Mälaren har betydelse för be- byggelse och infrastruktur i områden längs strandlinjen.
SMHI har på uppdrag av Räddningsverket utfört en översvämningskarte- ring för Mälaren som visar på att stora områden runt Mälaren kan kom- ma att översvämmas under de klimatförhållanden som råder.
4.4. Pandemi
En pandemi är en epidemi som drabbar och får spridning över stora de- lar av världen. Tre pandemier anses ha förekommit under 1900-talet, samtliga var varianter av influensa:
• Spanska sjukan, 1918-1919
• Asiaten, 1957
• Hongkonginfluensan, 1968
Uppskattningen är att mellan 20 % och 40 % av världens befolkning drabbades vid varje tillfälle.
En ny pandemi väntas. När den inträffar, vad som orsakar eller hur spridningen ser ut, är fortfarande okänt.
4.5. Stort avbrott inom landstingets IT -infrastruktur
En utslagning av landstingets IT-system, kan vara ett hot mot produktion inom hälso- och sjukvård och smittskydd samt övriga verksamheter. Möj- ligheterna att övergå till manuella reservrutiner minskar när digitalise- ringen utvecklas i allt större gemensamma system och inga eller för små insatser görs för att reducera riskerna.
Riskscenarierna kan också kategoriseras enligt följande:
• Olyckor vid transporter, t ex bil, tåg, buss, flyg och båt.
• Bränder i t ex bostäder, publika lokaler, tunnelbana eller vårdan- läggning.
• Olyckor med kemikalier, t ex genom antagonistisk spridning.
• Olyckor och terrorism vid evenemang eller mot storskaliga an- läggningar, t ex kollektivtrafiken.
• Allvarlig smitta och spridning av biologiska ämnen.
• Nedfall och spridning av radiologiska och nukleära ämnen.
• Svåra störningar i infrastrukturen.
• Översvämningar, stormar eller andra naturkatastrofer.
1 Statens Geotekniska institut: På säker grund för hållbar utveckling. Handlingsplan.
Dnr 3-0503-0151 daterad 2006-01-31
4.6. Inriktning för planering - omvärldsexempel
Hotbilderna i länet är vad som framgår, många. Alla kan inte planeras, utbildas och övas för. De nedan redovisade scenarierna ska därför utgö- ra underlag för risk- och sårbarhetsanalyser, planering inkl återuppbygg- nadsarbete efter kris, utbildning och övning inom landstinget för perioden 2006-2009.
Hotscenarierna är:
• Terrorhandling (tunnelbana, pendeltåg)
• Terrorhandling med användning av biologiska, radiologiska eller nukleära agens/substanser
• Långvarigt elavbrott/isstorm (längre än 24 timmar)
• Översvämning
• Pandemi
• Långvarigt avbrott i landstingets egna IT-kommunikationer
5. Risk- och sårbarhetsanalyser
I policy och reglemente för intern kontroll ställer landstingsfullmäktige krav på att varje nämnd och styrelse genomför risk- och sårbarhetsana- lyser för att fastställa den egna risksituationen.
De viktigaste syftena med analyserna är att:
• öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksam- hetsansvariga
• ge underlag för information till invånare och anställda
• ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar riskerna och sårbarheten
• utveckla förmågan att hantera inträffade kriser
De ovan nämnda sex hotscenarierna ska utgöra grund för verksamhe- ternas risk- och sårbarhetsanalyser.
För att minska antalet analyser inom landstinget sker en samordning av kraven på risk- och sårbarhetsanalyser. En mer generell risk- och sår- barhetsanalys genomförs som tillgodoser de krav landstinget har och kan delges berörda myndigheter utanför landstinget. Finns ytterligare speciella redovisningskrav från externa myndigheter utifrån deras egna intressen/inriktningar kan detta inte tillgodoses för närvarande.
6. Ansvar
6.1. Geografiskt områdesansvar
Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på regional nivå.
Kommunerna har motsvarande ansvar på lokal nivå. Det geografiska områdesansvaret innebär ett ansvar att samordna arbetet mellan olika aktörer i krishanteringssystemet, både i planeringen av och när allvarliga händelser inträffar. Länsstyrelsen ska bidra till att skapa en gemensam regional lägesbild samt stödja och samverka med berörda aktörer utan att överta aktörernas ansvar för ledning. Länsstyrelsen skall också rap- portera händelseutvecklingen i länet till KBM.
6.2. Geografiskt sektoransvar
Landstinget har inget eget geografiskt ansvar, men väl ett regionalt sek- toransvar för hälso- och sjukvård, smittskydd och kollektivtrafik.
6.3. Funktions- och driftsäkerhet
Hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och övriga verksamheter inom landstinget är beroende av att el- vatten-, värme-, kommunikations- lik- som övriga kritiska försörjningssystem fungerar. Frågor som rör funk- tionssäkerhet och robusthet ska integreras i planeringsarbetet på alla ni- våer. Följande områden berörs:
• försörjningssäkerhet vad gäller el, tele- och datakommunikationer
• reservanordningar för viktiga tekniska försörjningsfunktioner. För att klara avbrott i elförsörjningen bör till e xempel alla akutsjukhus ha egen reservkraft motsvarande 100 procent av normalförbruk- ningen.
• byggnaders och lokalers robusthet
• sjukvårdsanläggningars placering med hänsyn till olika risker
• skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen
• informationstekniska systems driftkontinuitet
• personalförsörjning
6.4. Landstingsfullmäktige
Vid varje ny mandatperiod fastställer Landstingsfullmäktige plan för landstingets krishantering samt plan för extraordinära händelser.
6.5. Landstingsstyrelsen
Landstingsstyrelsen utgör krisledningsnämnd enligt lagen om extraordi- nära händelser i fredstid hos kommuner och landsting.
Landstingsstyrelsen utser vid varje ny mandatperiod ett krisledningsut- skott bestående av ordförande, två vice ordföranden och högst sex ordi- narie samt nio ersättare.
Landstingsstyrelsen ansvarar för att ta fram förslag till krishanteringsplan inklusive plan för extraordinära händelser, hålla dem aktuella samt att samordna planeringsarbetet.
Efter det att krisledningsutskottet/-nämnden varit i funktion ska rapport lämnas landstingsstyrelsen och fullmäktige vid deras kommande möten.
Under höjd beredskap ansvarar landstingsstyrelsen för ledningen av häl- so- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska bedriva.
6.5.1. Krisledningsutskottet
Krisledningsutskottet fullgör i den utsträckning landstingsstyrelsen beslu- tar, styrelsens uppgifter som krisledningsnämnd. Nämndens ordförande beslutar, i samråd med landstingsdirektören, om en inträffad större hä n- delse ska anses som extraordinär och nämndens ledamöter inkallas.
6.5.2. Allmänna utskottet
Landstingsstyrelsens allmänna utskott bereder ärenden som berör pla- neringen av krishantering och extraordinära händelser under tid när kris- ledningsutskottet inte sammanträder.
En årlig sammanställning av risksituationen och vilka åtgärder som vid- tagits lämnas allmänna utskottet.
6.6. Nämnd/styrelse
Varje nämnd och styrelse är inom sin verksamhet ytterst ansvarig för planering och organisering av krishantering inklusive extraordinära hä n- delser. De ska därför anta egna lokala planer enligt landstingsfullmäkti- ges krishanteringsplan.
6.7. Landstingsrevisorer
Landstingsrevisorerna granskar enligt sitt reglemente all verksamhet som bedrivs inom landstingets nämnder och bolag. Detta innebär att för- valtningar och styrelser kan granskas med avseende på ledning, plane- ring, styrning, uppföljning, kontroll samt utbildning och övning för att sä- kerställa förmågan att kunna hantera kriser.
6.8. Landstingsdirektören
Landstingsdirektören leder och samordnar landstingets övergripande krishanteringsplanering.
Landstingsdirektörens uppgifter i planeringen är att:
• Organisera krisledningsstaber enligt organisationsskiss (bilaga 1)
• Planera för att krisledningsstaber har tillgång till kvalificerad per- sonal som är utbildad och övad för uppgiften samt att lokaler och utrustning finns för att kunna bedriva effektivt arbete
• Utarbeta en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan för be- rörd personal
• Genomföra föredragning för landstingsstyrelsens allmänna ut- skott avseende läget i planeringen
• Organisera det tjänstemannastöd som krävs för krislednings- nämndens verksamhet och sammanträden.
• Delge inblandad personal och samverkande myndigheter och fö- retag, information om plan för riskhantering och plan för extraor- dinära händelser. Utse experter som kan ge stöd i olika krisled- ningsstaber
• Planera för återuppbyggnadsarbetet efter en kris.
6.9. Förvaltningschef/VD
Såväl förvaltningschef som VD i landstingsägda bolag, svarar för den planering, utbildning och övning som ställs krav på i denna plan. I de frå- gor som avser krisledningsnämndens uppgifter, är förvaltningschef/VD underställd landstingsdirektören i dennes egenskap av koncernchef.
7. Krisledning
7.1. Landstingsdirektören
Landstingsdirektörens ansvarar för, under kriser och extraordinära hä n- delser, bl.a. med att:
• Leda, samordna och besluta inom delegerade ramar
• Bereda och föredra för ordföranden eller krisledningsutskottet/- nämnden de behov av normativa förändringar och delegeringar som erfordras med hänsyn till extraordinära händelsens art och omfattning
• Samverka och samordna verksamheten med centrala, regionala och lokala organ
• Informera allmänheten, krisledningsnämnden, landstingets per- sonal och entreprenörer
• Svara för att landstingets logistikhantering fungerar
• Nödvändigt expertstöd inkallas
7.2 Regional katastrofmedicinsk ledning
Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML), organiseras vid allvarliga händelser för att leda och samordna hälso- och sjukvården inom SLL. Till RKML knyts den samverkanspersonal och expertkompetens som behövs i förhållande till händelsens art.
7.3 Kriskommunikation och information
Kriskommunikationsarbetet ska bedrivas i enlighet med Kriskommunika- tionsplan för Stockholms läns landsting.
Landstingsdirektören ansvarar för att en ”Kriskommunikationsplan” uta r- betas och föreläggs landstingsstyrelsen för beslut.
Kriskommunikationsplanen ska redovisa hur information och kommuni- kation samlat sker med massmedia till allmänheten, landstingets egen personal, personal hos entreprenörer och företag som har avtal med landstinget, myndigheter på regional och central nivå samt med kommu- nerna i länet.
7.4. Administration
Krisledningsstab ska föra dagbok/loggbok över händelser, bedömningar och de beslut som tas. Dessa böcker, e -post, sammanställningar och andra beslutsunderlag ska arkiveras i enlighet med Landstingsarkivets anvisningar.
I varje krisledningsstab ska föras en aktuell lägesbild. Vid behov samver- kar landstinget med länsstyrelsen om en regional lägesuppföljning. In- formations inhämtning och vidarerapportering är viktig i varje verksamhet.
Metoder för detta ska utvecklas.
7.5. Delegering
Särskild delegering förbereds för placerade chefer och personal i kris- ledningsstaberna. Delegeringsbeslut tas av berörd Förvaltningschef/VD.
Avsaknad av delegering får inte hindra krisledningsstabens inledande arbete.
7.6. Sekretess
Sekretesskraven ska beaktas i planeringen, utbildningen och under öv- ningar. Personal som deltar i sådana aktiviteter ska vid behov påminnas om sekretessen.
8. Alarmering av krisledningsorganisationen 8.1. Jourhavande tjänsteman
På regional nivå i SLL finns en jourhavande tjänsteman som inom några minuter från larm ska kunna påbörja samordning och ledning av lands- tingets insatser på regional nivå. Uppgifter m.m. framgår av regional ka- tastrofmedicinsk plan för Stockholms läns landsting.
Locum AB, SL, och WÅAB ansvarar för att informera Jourhavande tjäns- teman, via SOS-Alarm, om respektive bolag intar krisberedskap.
9. Samverkan 9.1. Inom SLL
Inom SLL samverkar RKML med till exempel krisledningarna inom SL, Locum AB och WÅAB. RKML ansvarar för kontakter med skadeområ- den, akutsjukhus och övriga vårdproducenter.
9.2. Övrig samverkan
Landstinget har en skyldighet att samverka med andra aktörer inom kris- hanteringssystemet vid en allvarlig händelse som t. ex med kommunal räddningstjänst, polis, länsstyrelse och andra organisationer/myndigheter på lokal och regional nivå samt med Socialstyrelsen, Krisberedskaps- myndigheten och andra aktörer på nationell nivå.
10. Krisplanering
10.1. Fastigheter och lokaler
Locum AB skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krisha nteringsplan för Locums verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
Locum AB har som fastighetsförvaltare för landstingets fastigheter a n- svarar för att till landstingsstyrelsen redovisa brister i hälso- och sjukvår- dens fastigheter avseende reservkraft, vattendistribution, avlopp och värme m.m.
På liknande sätt redovisar SL för de fastigheter, byggnader och lokaler m.m. som är nödvändiga för att bedriva kollektivtrafik under extraordinä- ra förhållanden.
Locum AB ska vara beredd att överta förhyrarens ansvar och krav gent- emot fastighetsägare/fastighetsförvaltare, för de e xternt förhyrda lokaler som krävs för att kunna bedriva verksamhet under kris och extraordinära förhållanden. Beslut kan avse ansvar för en eller flera fastigheter/lokaler.
Landstingsstyrelsen/krisledningsnämnden beslutar när Locum AB ansvar börjar och upphör.
Locum AB medverkar till, i samverkan med berörd förvaltning/bolag, att utarbeta underlag för hyresavtal med de krav som landstinget ställer på extern fastighetsägare/-förvaltare.
10.2. Hälso- och sjukvård samt smittskydd
Hälso- och sjukvården skall
• Utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd utarbe- ta och vid behov revidera Regional och lokala katastrofmedicins- ka planer samt epidemiberedskapsplan och pandemiplan för Stockholms läns landsting
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt en katastrofmedi- cinsk förmågeanalys
10.3. Kollektivtrafik
SL skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krisha nteringsplan för SLs verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
WÅAB skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera en krisha nteringsplan för WÅABs verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse etablera samverkan med övriga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
10.4. Övriga förvaltningar och bolag
Övriga förvaltningar och bolag skall
• Utifrån gällande lagstiftning utarbeta och vid behov revidera kris- hanteringsplan för sitt verksamhetsområde.
• Vid allvarlig händelse, på begäran, etablera samverkan med övri- ga berörda aktörer inom SLL.
• Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser
10.5. Samband och teknisk kommunikation
Kommunikation mellan ledningsplatser är viktig för ledning och samord- ning av landstingets verksamheter vid kriser eller extraordinära händel- ser.
Landstingsdirektören ansvarar för att genomföra risk- och sårbarhets- analys över sambandslösningar och övriga tekniska kommunikationssy- stem. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa kommunikation mellan landstingets olika ledningsplatser även under långvarit el-bortfall.
10.6. Utbildning och övning
Enligt lagstiftningen ansvarar landstinget för att förtroendevalda politiker och a nställd personal får den utbildning som krävs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid kris och extraordinära händelser. Respektive verk- samhet inom SLL svarar för att utbildning och övning genomförs.
Landstingsdirektören ansvarar för att en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan tas fram. Planen föreläggs årligen landstingsstyrelsen för beslut.
Ledamöterna i landstingets krisledningsutskott och personal som ingår i krisledningsstaberna ska genomföra utbildning och övning minst varta n- nat år.
10.7. Lämna eller erhålla bistånd
Landsting och kommuner kan enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting på begäran ge bistånd till andra kommuner och landsting. Bestämmelserna ger en möjlighet till samarbe- te över kommun- och landstingsgränser vid extraordinära händelser.
Landsting som bistår annat landsting har rätt till skälig ersättning för sina kostnader.
SLL ingår i en nationell organisation som kan skicka ut kvalificerad häl- so- och sjukvårdspersonal för att bistå sve nskar vid allvarliga händelser i andra länder. I en expertgrupp ingår specialister inom olika katastrofme-
dicinska områden som finns i beredskap för att kunna genomföra be- hovsbedömningar. Annan sjukvårdspersonal från SLL ingår också i den nationella beredskapen med insatsgrupper för katastrofmedicinska insat- ser.
SLL ska planera för att kunna ta emot bistånd från andra länder när våra egna resurser är otillräckliga.
10.8. Rapportering
Landstinget har en skyldighet att utveckla rapporteringsrutiner för att vid en allvarlig händelse, kris och extraordinär händelse, fortlöpande rappor- tera läge och hä ndelseutveckling till länsstyrelsen. Utvecklingen inom hälso- och sjukvården ska dessutom rapporteras till Socialstyrelsen när Socialstyrelsen aktiverat sin funktion för nationell samordning av hälso- och sjukvårdens insatser.
10.9. Utvärdering
För att utveckla landstigets krishanteringsförmåga är det viktigt att genomföra utvärderingar och ta tillvara erfarenheter från genomförda i n- satser. Alla aktörer inom SLL som berörs av kris och extraordinär hä n- delse svarar för att utvärdering genomförs.
Efter varje aktivering av landstingets krisledningsorganisation utförs egen uppföljning och utvärdering. Utvärderingsrapporten bereds i landstings- styrelsens allmänna utskott, och delges lanstingsstyrelse och landstings- fullmäktige.
11. Plan för SLL:s krisledningsnämnd vid extraordinär händelse
Ansvaret för den regionala ledningen av hälso- och sjukvården, kollekti v- trafiken och andra verksamheter inom koncernen Stockholms läns lands- ting när allvarliga händelser inträffar är delegerat till respektive verksam- het enligt uppgjorda planer. När en händelse bedöms vara extraordinär fattar krisledningsnämndens ordförande beslut i varje enskilt fall om hä n- delsen är av sådan art att krisledningsnämnden ska aktiveras.
Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av beslutanderätten från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och om- fattning.
En viktig uppgift för Krisledningsnämnden är att etablera samverkan med den politiska ledningen på kommunal, regional och nationell nivå.
11.1 Krisledningsnämndens sammansättning och organisation
Krisledningsnämnden består av en ordförande, två vice ordförande och sex ledamöter samt nio ersättare. Ordföranden fattar beslut om och när krisledningsnämnden ska träda i funktion. Nämndens arbete förläggs till lokaler i Landstingshuset, Hantverkargatan 45.
11.2 Administrativt stöd
I planeringsprocessen får nämnden tjänstemannastöd i linjeorganisatio- nen genom landstingsdirektören. Om nämnden träder i funktion organi- serar landstingsdirektören ett administrativt stöd med tjänstemän. Exper- tis kan adjungeras med hänsyn till händelsens art.
11.3 Larmning/aktivering
Vid en händelse kan krisledningsnämnden aktiveras beroende på hä n- delsens art och omfattning:
• Genom att SLL:s jourhavande tjänsteman kontaktar landstingsdi- rektör e ller bitr. landstingsdirektör som kontaktar ordförande, vice ordförande eller någon av nämndens ledamöter.
• Genom att landstingsdirektör/bitr. landstingsdirektör, ordförande, vice ordförande eller någon av nämndens ledamöter får känne- dom om en händelse på annat sätt, till exempel via media. Jour- havande tjänsteman skall då informeras, via SOS Alarm, om att nämnden aktiveras.
Beslut att krisledningsnämnden trätt i funktion skall anmälas till lands- tingsfullmäktige senast vid nästa fullmäktigesammanträde.
11.4 Uppgifter
Ordföranden i krisledningsnämnden kan besluta att nämndens ledamöter följer verksamheten
• i bostaden/uppehållsplatsen
• inkallas till ledningsplatsen och följer verksamheten
• inkallas till ledningsplatsen för sammanträde Nämndens uppgifter är bl.a. att
• Besluta om ändringar och anpassningar av landstingets verk- samhet i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning (normativa beslut)
• Samverka med politiska organ på nationell, regional och lokal nivå
• Besluta om ändringar i ledningsstrukturer
• Besluta om att överta hela eller delar av beslutanderätten från annan nämnd i landstinget i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning
• Besluta om att lämna eller motta bistånd från andra landsting och kommuner
• Besluta om att motta bistånd från annat land
• Bedöma och besluta när krisledningsnämnden ska upphöra
• Besluta om att beslutanderätten som tagits över från annan nämnd ska återföras
• Rapportera till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige
• Delta i utbildningar och övningar enligt utbildningsplan
Om en händelse bedöms bli långvarig ska nämndens ledamöter vara be- redd på inkvartering i närheten av ledningsplatsen.
Bilaga 1. Krisledningsorganisation
Bilaga 2. Definitioner
Allvarlig händelse
Samlingsterm för händelser som är så omfattande eller allvarliga att re- surserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
Stor olycka
En olycka där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det aku- ta vårdbehovet men där det genom omfördelning av resurser och föränd- rad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk behandling.
Katastrof
En situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och där belastningen är så hög att normala kvalitets- krav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.
Extraordinär händelse
Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma in- satser av kommun eller ett landsting.
Koncernsäkerhet
Samordnande säkerhetsfunktion för Landstingskoncernen - med målet att landstingets nämnder och bolag ska kunna bedriva sin verksamhet så långt möjligt fritt från risker.
Kris
En händelse brukar betecknas som en kris när följande fyra kriterier före- ligger:
1. Händelsen skall avvika från det som betraktas som normalt
2. Situationen ska uppstå hastigt, mer eller mindre oväntat och utan i vart fall någon längre förvarning
3. Händelsen ska hota grundläggande värden
4. Situationen kräver snabba beslut och nödvändig koordinering och koncentrerad insats av flera instanser.
Krisberedskap
Med krisberedskap avses att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser när de ändå inträffar.
Katastrofmedicinsk beredskap
Den beredskap som krävs för att omhänderta drabbade och minimera de somatiska och psykiska följdverkningarna vid allvarlig händelse.
Krishantering
Planering för och genomförande av åtgärder som kan behöva vidtas vid risk för en allvarlig störning i verksamheten eller efter inträffad sådan
störning. I en krisplan kan ingå akuta insatser, inklusive samverkan med externa resurser, underlag för hur återuppbyggnadsarbetet skall organi- seras samt hur information till medarbetare, anhöriga, kunder, leverantö- rer, massmedia och myndigheter skall spridas.
Krishantering kan även omfatta ”personlig krishantering” med debriefing, psykologiskt och medicinskt omhändertagande samt åtgärder för att fö r- hindra, bryta chocktillstånd och psykiska följder av upplevelser och hä n- delser.
Operativ förmåga
Operativa förmåga är landstingets förmåga att aktivt och uthålligt mot- verka eller lindra de problem som en kris vållar, samt upprätthålla en förmåga till operativa insatser för andra slags händelser som kan inträffa under perioden.
Pandemi
Pandemi är en stor världsomfattande epidemi.
Risk
Den sammanvägda bedömningen av sannolikhet för en oönskad händel- se ska bli verklighet och de konsekvenser händelsen kan få.
Sektorsansvar
Sektoransvar har myndigheter för en särskild del av samhället eller en särskild fråga, det vill säga en sektor.
Geografiskt områdesansvar
Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regering- en, De skall verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsekto- riella åtgärder i en krissituation.
Bilaga 3. Lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd
(Nedan redovisad förteckning är inte komplett.) Hälso- och sjukvården
Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvårdens insatser vid allvarliga händelser såväl i fred som under höjd beredskap. De lagar, föreskrifter och allmänna råd som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar vid allvar- liga händelser är
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt ett tillägg i den 7 § från den 1 juli 2002 ska landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en ka- tastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.
Lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och lands- ting (2002:833). I denna lag beskrivs landstingets ansvar vid extraordinä- ra händelser.
Smittskyddslagen (2004:168) som reglerar smittskyddsläkaren ansvar för länets smittskydd och epidemiberedskap.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofme- dicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13 (M) )
Bestämmelser om landstingens beredskapsplanering och ansvar inför höjd beredskap regleras bland annat i:
Lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
Lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndig- heterna och domstolarna under krig, krigsfara mm
Lagen (1994/1720) om civilt försvar Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
I Lag om skydd mot olyckor (2003:778) beskrivs ansvaret för samhällets räddningstjänst som delas av staten och kommunerna.
I en ny proposition, Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle (Prop 2005/06:133), föreslås en ny lag som ska ersätta och lagen om extraor- dinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting och vissa delar i lagen om civilt försvar.
Kollektivtrafik och sjöfart
Trafikförordningen (1998:1276) Järnvägslagen (2004:519)
Järnvägsförordningen (2004:526)
Lag 1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg
Förordning (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Sjölag (1994:1009)
Sjötrafikförordningen(1986:300) Farygssäkerhetslag (2003:364)
Fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) Internationella konventioner
Locums ansvarsområde
Lag om skydd mot olyckor (2003:778)
Förordning om skydd mot olyckor (2003:789)
Ett stort antal föreskrifter, allmänna råd och standarder bl.a. från
• Boverket
• Arbetsmiljöverket
• Räddningsverket
• Elsäkerhetsverket
• Svenska Elektriska Kommissionen
• Riksarkivet
• Kommunernas byggnadsnämnder
• Kommunala räddningstjänsten
•
Övrig lagstiftning motsv
Unionens roll i bekämpningen av terrorismen A5-0273/2001
