Minnesanteckningar RFF AU 2021-01-25
Måndag 25 januari 2021, kl 9-11, digitalt via Teams
1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning
Ordförande öppnade mötet och dagordningen godkändes efter att två frågor anmälts till punkten 8. Övriga frågor: Ärendelistan resp
Vaccinationerna för dem som har hemtjänst, och att punkten 7. Frågor från FE förmöte, utgår.
2. Presentationsrunda
Kort presentationsrunda av mötesdeltagarna.
3. Information från arbetsgrupperna
Arbetsgruppen Skolfrågor har bestämda mötesdatum och de andra arbetsgrupperna när något händer som de behöver arbeta med. Allt som kommer in till arbetsgrupperna går ut till RFF AU under den här
stående punkten, ev material läggs som bilaga till minnesanteckningarna.
4. Planen för tillgänglighet
Planen sträcker sig över åren 2017-2021, med revidering i år. I sin
ursprungsform är planen mycket detaljerad och bra, men det har hänt
en del sedan den utarbetades, t ex vad gäller digitalisering och sådant
måste in i planen för att den ska vara uppdaterad. Här behöver RFF AU
vara referensgrupp och komma med erfarenheter och inspel, innan
midsommar då den ska upp som förslag till kommunstyrelsens AU i
augusti och därefter kommer den ut på remissrunda. Det nationella målet för funktionshinderpolitiken utgår från Agenda 2030 och en inriktning mot principen universell utformning. Funktionsrätt Sverige har ett projekt som heter Rätt från början som utgår från den principen.
Beslutades att de ska bjudas in till ett av RFF AUs möten. Då arbetet med revideringen av planen startar nu, behöver en ny arbetsgrupp bildas för detta. Funktionsrätt Eskilstuna för detta vidare till övriga ledamöter i föreningarna.
5. Lekplatserna – ärende från föregående möte
RFFs sakkunnige tjänsteman har varit på ett uppstartsmöte angående Stadsparkens lekplatsen östra, nere vid ån, som är väldigt sliten idag.
Det blir inget nytt där, men den ska få större lekyta och man tar hänsyn till underlag och belysning. Dock finns inte ekonomiska resurser till t ex rullstolsgungor. Däremot har man börjat rusta den västra lekplatsen i Stadsparken och nu vill man från Stadsbyggnadsförvaltningens (SBF) sida ha input från RFF AU. Medskick redan nu är att man ska tänka på underlaget på lekplatsen, t ex övergången mellan gräs och grus med tydliga markeringar, liksom att det ska finnas gungor som kan användas av alla barn som vill vara där. Generellt sett är det väldigt viktigt att barns utemiljö – både lekplatser och skolmiljöer – från start anpassas till de barn som förväntas vara där, vilket i synnerhet gäller specialskolorna där man måste beakta att alla barn t ex aldrig kommer att kunna klättra.
Idag ser detta väldigt olika ut på olika ställen i kommunen. En
erfarenhet att ta med från covid-19 är att utemiljön är mycket viktig och att det ska vara byggt för alla! Karlstad kommun är en förebild på
området. SBF bjuds in till RFF AU.
6. Information;
a) Det har inkommit svar 2020-11-25 på arbetsgruppen Skolas skrivelse från 2020-11-05. Sammankallande för arbetsgrupperna informerade om skrivelsen som gällde tilläggsbeloppet och domar knutna till detta. Se bilaga 1.
b) Barn- och utbildningsförvaltningen är inbjuden för uppföljning av Magelungen, men har inte svarat än när de kan komma. RFF AU önskar även en återkoppling kring översynen av tilläggsbeloppet.
c) Till RFF AUs näste möte 2021-02-19 kommer sakkunnig tjänsteman Lena Klintberg för att berätta om kommunens arbete med
barnkonventionen, för att få kunskap om vem man ta hjälp och stöd ifrån.
7. Frågor från FE förmöte – utgår
8. Övriga frågor;
a) Ärendelistan, skickas alltid som bilaga till kallelsen. Samtliga gul- eller rödmarkerade frågor från 2020 års lista är överförda till 2021 års lista, t ex frågan ang rehab för strokedrabbade. Bra att ledamöterna tittar igenom listan till nästkommande RFF AU, så att inget tappats från 2020.
b) Vaccination för dem som har hemtjänst – samverkan saknas, du måste
själva ta dig till Vårdcentralen (VC), om du behöver hjälp finns inte tid
att följa med och dessutom finns rädslan att bli smittad. Till detta
kommer kostnad för transporten till och från VC. Sammantaget gör
detta att många ändrar sig och inte vill ta sprutan. Kan samordning ske
på något sätt, t ex som vid provtagningarna? Kan också vara problem med färdtjänsten, som till t ex VC i Gallerian, där chauffören inte kör ända fram på gågatan och det kan vara alltför ansträngande att ta sig tillbaka till bilen efter vaccinationen. Svar: På grund av höga
sjukskrivningstal är det idag brist på medföljare då alla som är friska behövs i ordinarie tjänst. Ansvariga för vaccineringen är Regionen. Just nu finns endast Pfizers vaccin att tillgå och det är mycket känsligt för både temperatur samt slag och stötar, vilket inte gör det lämpligt för vaccinering vid hembesök enligt Regionen. Efter att sprutan givits måste man vara kvar 15 minuter för observation ifall en allergisk chock skulle uppstå. Den kommunala hemsjukvården har endast de som absolut inte kan ta sig till Vårdcentral, men förhoppningsvis blir det bättre med ett annat inte fullt så känsligt vaccin. Förhoppningsvis kommer vaccination att kunna ske på fler ställen än VC, vilket skulle kunna förenkla att ta sig för att ta sig till och från sin vaccination.
c) Vad gäller angående föreningsstödet nu under Corona? Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF) ger stöd till föreningar under första halvåret, även fast ansökan ska vara för hela året. KFF behöver klargöra vad som gäller. Funktionsrättsföreningarna var inbjudna till dialogmöten, men trodde att det bara var möten för idrottsföreningarna, vilket KFF behöver uppmärksammas på.
d) Två busshållplatser på Servicelinjen (Ica Nyfors, Ö Åsgatan) har försvunnit fysiskt – varför? Finns endast ett anslag att det är flyttat till Bergsgatan.
e) Fråga angående handläggningstiden för ansökan om parkeringstillstånd
för rörelsehindrad. Svar: Stadsbyggnadsförvaltningen meddelade 15
januari att man nu handlägger ansökningar inkomna 2020-10-22.
f) Det har inkommit remiss för Granskning Översiktsplan 2030
Eskilstuna kommun. Denna skickas till Funktionsrätt Eskilstuna för spridning till medlemsföreningarna.
9. Mötet avslutas
Ordförande tackade deltagarna och förklarade mötet avslutat.
För anteckningarna svarade Gunilla,
Sekreterare RFF
BILAGA 1
Rådet för funktionsrättsfrågor Ulrica Tancred
Svar på skrivelse från Rådet för
funktionsrättsfrågor med anledning av högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 5544-18
För att försöka besvara era frågor och funderingar kommer först en liten bild över hur Eskilstuna kommun har arbetat med tilläggsbelopp sedan 2015.
Hanteringen med tilläggsbeloppen infördes i Eskilstuna januari 2015, tidigare hade förskolan en resursenhet som bistod med personal vid behov. I skollagen stadgas att tilläggsbelopp gäller för fristående verksamheter men för att få till stånd en likvärdighet för alla barn och elever i Eskilstuna kommun beslutades att tilläggsbeloppet skulle gälla både fristående och kommunala verksamheter på lika villkor. I skollagen framgår att ”tilläggsbelopp ska lämnas för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd” som kräver extraordinära stödinsatser. Beslutet i kommunfullmäktige gav en vidare formulering ”tilläggsbelopp kan utbetalas avseende barn/elev med sjukdom/skada varaktig fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning som omöjliggör skolgång utan betydande stöd”. Denna formulering gjorde att man sökte för många barn/elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar,
majoriteten av ansökningarna gällde barn/elever med någon form av psykisk funktionsnedsättning. Ersättningen under den perioden var en timtaxa och under en viss period valde man att halvera ersättningen för barn/elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, mycket för att man ansåg att detta var något som rektor skulle ta från den ordinarie skolpengen, att stödet ingick i grundbeloppet.
Under 2017 ökade antalet ansökningar avsevärt och mycket på grund av det genomfördes en utredning av tilläggsbeloppen. I utredningen framkom det att antalet ansökningar som borde beviljas utifrån kommunens storlek borde vara cirka hälften till antalet av det som tidigare beviljats. Detta resulterade i ett förslag om att införa tydligare kriterier för ansökan om tilläggsbelopp. I november 2017 beslutade Kommunfullmäktige att nedanstående kriterier gäller som ett stöd för förskolor/skolor när man ansöker om tilläggsbelopp för barns/elevers behov av extra ordinära stödinsatser.
A. Barn/elev har sjukdomar och/eller skador som gör det omöjligt eller kraftigt försvårar förflyttning, av- och påklädning, intag av måltider, personlig hygien och toalettbesök.
B. Barn/elev har allvarliga sjukdomar som medför risk för barnets/elevens liv om inte övervakning och medicinering sker.
C. Barn/elev har grava psykiska funktionshinder där barnet/eleven; inte kan göra sig förstådd, inte kan förstå omgivningen, har behov av aktivt stöd vid
förflyttning, måltider, personlig hygien och toalettbesök eller uppvisar allvarliga ångestsymtom med självskadebeteende eller suicidhandlingar.
Samtidigt beslutades också att föra över handläggning av tilläggsbeloppen från kommunledningskontoret till Barn- och utbildningsförvaltningen. Så länge tilläggsbeloppen har varit på Barn- och utbildningsförvaltningen har man inte halverat någon ersättning utan återgick till timtaxan för samtliga kriterier. Under 2019 var ungefär hälften av alla ansökningar som skickades in för barn/elever med olika typer av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (kriterie C) och ungefär hälften av dem bedömdes ha rätt till helt eller delvis ersättning i form av
tilläggsbelopp. Anledning till avslagen är oftast att det är ”vanligt” särskilt stöd som ges till barnet/eleven och detta stöd ingår i grundbeloppet/skolpengen och upp till varje rektor att ge stödet. Ersättningen som betalades ut var fortfarande en timtaxa. Dock fattade kommunfullmäktige ett beslut utifrån den ekonomiska situationen i Eskilstuna kommun den 16 maj 2019 att alla nämnder behövde effektivisera sina verksamheter. För grundskolenämnden gällde det att se över rutinerna för att få ner kostnaderna för tilläggsbeloppen. Detta ledde till att from juli 2019 sänkte man samtliga tilläggsbelopp med 16 % (alla kriterier). Att
kommunen har denna möjlighet framgår av 14 kap. 2 § skolförordningen
(2011:185). Detta tillvägagångssätt använde förvaltningen oss av fram till februari 2020 då Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har kommit med dom i två ärenden gällande tilläggsbelopp. HFD slår nu fast att storleken på
tilläggsbeloppen ska bestämmas individuellt för varje elev, och att kommunen inte får utgå från en fastställd budget. Förutom en bedömning av varje
barns/elevs unika behov så måste kommunerna göra en individuell bedömning av storleken på tilläggsbeloppen. Utgångspunkten är att storleken på
tilläggsbeloppet ska motsvara kostnaden för att tillgodose barns/elevens behov i praktiken. Därför ändrade förvaltningen förfarande vid utbetalning av
tilläggsbelopp och sedan juli 2020 betalas hela kostnaden som förskolan/skolan har ut.
Ansökan om tilläggsbelopp lämnas in av respektive rektor på förskola/skola för barn/elev som är i behov av omfattande behov av särskilt stöd som kräver extraordinära stödinsatser, vilket i sin tur är mer än ”vanligt” särskilt stöd.
Förskolan/skolan ska enligt skollagen ge särskilt stöd inom ordinarie verksamhet
och budget. Tilläggsbeloppet är utanför budget och individuella bedömningar görs för varje ansökan, ersättningen tillhör barnet/eleven. Vid bedömningen tittar man främst på behovet, behovet styr om man har rätt till tilläggsbelopp och det handlar inte om man har en diagnos/funktionsnedsättning. Det förskolan/skolan behöver visa i sin ansökan är hur verksamheten har arbetat med särskilt stöd och vilka behov som fortfarande kvarstår som är innebär extraordinära stödinsatser.
Det behöver tydligt beskrivas på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå vilka åtgärder som satts in och hur dessa fungerat och en utvärdering av dessa.
Viktigast av allt är att förskolan/skolan visar hur de arbetat med barnet/eleven och vilka behov som finns och vilka behov som fortfarande inte blir
tillgodosedda. Om det finns behov som inte blivit tillgodosedda ska en ansökan om tilläggsbelopp göras. Bedömningarna görs utifrån individen och det är alltid behoven som styr. Idag inkommer det många ansökningar om tilläggsbelopp för barn/elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ungefär hälften av dem beviljas med helt eller delvis tilläggsbelopp. Många som får avslag får det för att stödet man satt in är ”vanligt” särskilt stöd och ska bekostas av grundbeloppet. Mindre undervisningsgrupp tex ingår i grundbeloppet och anses normalt inte vara extraordinärt stöd, endast i undantagsfall kan det vara det men det handlar snarare om anpassningar i organisationen. Hur stödet ges och hur behovet ska bli tillgodosett avgör rektorn på respektive förskola/skola.
De fristående huvudmännen har rätt att överklaga besluten om tilläggsbeloppet men inte de kommunala, man kan inte villkora en insats med om man får beviljat tilläggsbelopp eller inte. Om man har beskrivit att barnet/eleven har ett visst behov är man enligt skollagen skyldig att ge det stöd man beskriver, oavsett ersättning eller inte.
När man beslutade om kriterierna i kommunstyrelsen i november 2017 fanns beslut att våren 2020 följa upp kriterierna för att se resultatet, detta var någonting man började med sommaren 2020. Detta arbete ledde till en förstudie som i sin tur har lett till en utredning om tilläggsbelopp som har påbörjats och beräknas vara klar mars 2021. Grundskolenämnden har beslutat att ge Barn- och utbildningsförvaltningen uppdrag att:
- Utvärdera nuvarande modell för tilläggsbelopp och utarbeta förslag på en ny rättssäker och effektiv modell.
- Utvärdera och eventuellt revidera nya förslag på bedömningskriterier för tilläggsbelopp.
- Nämnden efterfrågar att förvaltningen gör en jämställdhets- och barnkonsekvensanalys.
Att Eskilstuna kommun ska göra en handlingsplan utifrån skollag, diskrimineringslag och dom som kommit anser vi som arbetar med
tilläggsbeloppen inte vara nödvändigt. Dels för att det pågår en utredning om tilläggsbeloppen som skall presenteras i mars 2021 och man i den kommer vi att
kan förtydligas eller ändras. Vi beviljar numera hela det faktiska beloppet som huvudmännen har och det finns ingenting i våra bedömningar som gör att vi skulle diskriminera någon grupp eller typ av individ. Alla ansökningar behandlas lika oavsett kriterie. Det är verksamheterna själva som bäst vet hur man kan organisera och se till att behoven blir tillgodosedda för barn/elever i Eskilstuna kommun.
Rådet för funktionsrättsfrågor Ulrica Tancred
Svar på skrivelse från Rådet för
funktionsrättsfrågor med anledning av högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 5544 -18
För att försöka besvara era frågor och funderingar kommer först en liten bild över hur Eskilstuna kommun har arbetat med tilläggsbelopp sedan 2015. Hanteringen med tilläggsbeloppen infördes i Eskilstuna januari 2015, tidigare hade förskolan en resursenhet som bistod med personal vid behov. I skollagen stadgas att
tilläggsbelopp gäller för fristående verksamheter men för att få till stånd en likvärdighet för alla barn och elever i Eskilstuna kommun beslutades att
tilläggsbeloppet skulle gälla både fristående och kommunala verksamheter på lika villkor. I skollagen framgår att ”tilläggsbelopp ska lämnas för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd” som kräver extraordinära stödinsatser. Beslutet i kommunfullmäktige gav en vidare formulering ”tilläggsbelopp kan utbetalas avseende barn/elev med sjukdom/skada varaktig fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning som omöjliggör skolgång utan betydande stöd”. Denna formulering gjorde att man sökte för många barn/elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, majoriteten av ansökningarna gällde barn/elever med någon form av psykisk
funktionsnedsättning. Ersättningen under den perioden var en timtaxa och under en viss period valde man att halvera ersättningen för barn/elever med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, mycket för att man ansåg att detta var något som rektor skulle ta från den ordinarie skolpengen, att stödet ingick i grundbeloppet.
Under 2017 ökade antalet ansökningar avsevärt och mycket på grund av det genomfördes en utredning av tilläggsbeloppen. I utredningen framkom det att antalet ansökningar som borde beviljas utifrån kommunens storlek borde vara cirka hälften till antalet av det som tidigare beviljats. Detta resulterade i ett förslag om att införa tydligare kriterier för ansökan om tilläggsbelopp. I november 2017 beslutade Kommunfullmäktige att nedanstående kriterier gäller som ett stöd för
förskolor/skolor när man ansöker om tilläggsbelopp för barns/elevers behov av extra ordinära stödinsatser.
A. Barn/elev har sjukdomar och/eller skador som gör det omöjligt eller kraftigt försvårar förflyttning, av- och påklädning, intag av måltider, personlig hygien och toalettbesök.
