1(6) 2008-04-24
Konkurrensverket FI Dnr 08-3656
(Anges alltid vid svar)
103 85 Stockholm Finansinspektionen
P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]
Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se
Svar på Konkurrensverkets fråga om missbruk av domineran- de ställning på tjänstepensionsmarknaden
Finansinspektionen har tagit del av era frågor och försöker besvara dem i detta brev. Vi vill klargöra att vi inte har tillsynsansvar för ITP-avtalet eller ITP- försäkringen utan för de försäkringsbolag som berörs. Det medför att vi kan sakna faktaunderlag. Våra svar är anpassade till den aktuella situationen och redovisar fakta, ibland med en kommentar utifrån den bild vi har av tjänstepen- sionsmarknaden och ITP-avtalet.
Konkurrentverkets frågor (i kursivt) samt svar och kommentarer från FI:
De försäkringstagare som har möjlighet att lämna Alecta för andra försäk- ringslösningar och som potentiellt skulle kunna riskera att begränsas i sina fria val till följd av premiereduktionerna är:
I. Försäkringstagare som i dagsläget är knutna till ITP 2 men som planerar att övergå till att trygga sina pensionsutfästelser i egen regi (exempelvis
FPG/PRI-modellen eller i pensionsstiftelse).
II. Försäkringstagare som har möjlighet att ersätta vissa delar av tjänstepen- sionen (lönedelar över 7,5 ibb) med en alternativ pensionslösning för sina tio- taggare (exempelvis frilagd premie eller premietrappa). Detta kräver dock ar- betsgivarens godkännande.
III. Försäkringstagare vars tiotaggare med arbetsgivarens samtycke kan välja att lämna Alecta och den förmånsbestämda ITP-planen (ITP 2) för att i stället övergå till den premiebestämda ITP-planen (ITP 1).
IV. Försäkringstagare som har möjlighet att förflytta alla sina anställda från den förmånsbestämda ITP-planen (ITP 2) till den premiebestämda ITP-planen (ITP 1). Detta kräver dock ett godkännande från parterna.
Är våra antaganden om inlåsningseffekter rörande dessa försäkringstagare korrekta och rimliga? Finns det enligt er uppfattning omständigheter på mark- naden som medför att sannolikheten för att sådana inlåsningseffekter ska upp- stå är låg? Är det enligt FI möjligt att kvantifiera de potentiella inlåsningsris- kerna?
FI Dnr 08-3656
2 Svar: Vi har i våra svar valt att byta ut försäkringstagare mot arbetsgivare för
att minska risken för sammanblandning av begrepp. Vi delar er uppfattning att de arbetsgivare ni beskriver kan påverkas men kan inte bedöma hur stor risken är för en inlåsning i ITP2 och Alecta. Det finns ett antal frågeställningar förut- om prisfrågan som arbetsgivaren behöver ta ställning till inför en eventuell för- ändring av ITP-lösningen. Att kvantifiera de potentiella inlåsningsriskerna är en svår uppgift.
Kommentar: Syftet med nya ITP-avtalet är att ersätta ITP2 genom att man successivt växlar över till ITP1 vilket minskar eventuell inlåsning i Alecta. Det nya avtalet med en reformerad och förbättrad ITP2 kan också påverka motiva- tionen hos den anställde att välja alternativ ITP (tiotaggarlösning). I takt med att ITP2 fasas ut kommer tiotaggarlösningar att försvinna.
I. När det gäller att välja mellan en FPG/PRI lösning eller att försäkra enligt ITP 2 via Alecta är det två helt olika modeller för att trygga pension. Om en arbetsgivare väljer att gå över till FPG/PRI omfattar det inte anställda med al- ternativ ITP. Tiotaggare kommer att ha sin försäkringslösning och det bör inte påverka konkurrenssituationen på tiotaggarmarknanden. Värt att notera är att Alecta hanterar riskförsäkringarna1 vid PRI lösningar.
II. Arbetsgivare som har möjliggjort alternativ ITP som utgår från frilagd pre- mie får del av premiereduktionen. Konsekvensen blir att de anställda som om- fattas får en lägre premie insatt på sin alternativa ITP-lösning. I samband med att en alternativ lösning tecknas bör det av avtalet framgå om det är en så kal- lad kostnadsneutral lösning. Arbetsgivare som har valt premietrappa som alter- nativ ITP lösning berörs inte direkt av premiereduktionen.
III. Arbetsgivare som avser att byta lösning från ITP2 till ITP1 för anställda med alternativ ITP står inför en relativt tung beslutsprocess. Beräkningar ska göras av hur de olika lösningarna slår och man kan beskriva processen som ett offertförfarande. Arbetsgivare och anställda ska vara överens om den nya lös- ningen.
IV Enda tillfället när en arbetsgivare kan välja mellan ITP2 och ITP1 för samt- liga anställda är vid nyanslutning av företag som tecknar kollektivavtal. Det ska prövas och godkännas av centralt berörd förbundspart.
Blir det billigare för arbetsgivaren med ITP1 jämfört med ITP2? Arbetsgiva- rens kostnad för ITP2 påverkas av sammansättningen av de anställda och de anställdas ålder, lön och tjänstetid. Det innebär att det för vissa arbetsgivare på kort eller lång sikt kan bli billigare med ITP1, medan det för andra kan bli dy- rare. En tillfällig premiereduktion kan väga olika tungt för beslutet beroende på vilka andra frågor som arbetsgivaren ska ta ställning till.
1 Med riskförsäkringar menas för ITP2:sjukpension, premiebefrielseförsäkring och familjepen- sion, för ITP1:menas sjukpension, premiebefrielseförsäkring
FI Dnr 08-3656
3 Premiereduktionen kan få helt motsatta effekter hos olika arbetsgivare. För ar-
betsgivare som bedömer att fördelarna med att byta till ITP1 är större än nack- delarna så kan Alectas reducerade premier vara en möjlighet att lättare få an- ställda som valt alternativ ITP att gå över till ITP1. Anställda som är mindre nöjda med sin alternativa ITP kan vara mer benägna att byta till ITP1 efter premiereduktionen. Samtidigt kan den reducerande premien i ITP2 vara ett ar- gument för arbetsgivaren att stanna kvar ännu en tid.
Förutom prisfrågan kan arbetsgivaren syn på administrationen av ITP påverka om man väljer ITP1 eller att ha kvar alternativ ITP-lösning inom ITP2.
2. Har FI någon uppfattning om hur vanligt det är att försäkringstagare som är anslutna till FPG/PRI-modellen eller annan pensionsstiftelselösning har alter- nativa ITP-lösningar för sina tiotaggare?
Svar: Merparten av FPG/PRI företagen har alternativa ITP-lösningar.
3. Alecta uppger i sitt yttrande den 22 januari 2008 att ca 70 000 av de totalt 130 000 tiotaggarna i november 2007 valt en annan pensionslösning än för- månsbestämd ITP i Alecta. Vidare uppges att Alectas marknadsandel bland dessa var störst bland de unga tjänstemännen och bland de äldsta. Har FI upp- gifter om hur tiotaggarmarknaden förväntas utvecklas, dvs. antalet tillkomna tiotaggare per år, tiotaggarmarknadens omsättning etcetera?
Svar: FI saknar statistik och hänvisar till Försäkringsförbundet och Collectum
Kommentar: Tiotaggarmarknaden kommer successivt att minska då potentiel- la tiotaggare från 29 års ålder ansluts till ITP1. Att Alecta har en större andel av de yngsta och de äldsta är rimligt. De yngsta har inte hunnit komma upp i löne- nivå och deras frilagda premie är låg. För den äldre gruppen har det utvecklats en praxis på tiotaggarmarknaden att det kan vara olämpligt att lämna ITP2, då en alternativ ITP-lösning kan vara en sämre lösning i dessa fall. Här finns även regler i ITP-avtalet om så kallad premiemaximering, vilket betyder att kollekti- vet och inte arbetsgivaren betalar en del av premien. Detta gäller inte om den anställde har alternativ ITP.
En konsekvens av den reducerade premien i Alecta kan vara att färre anställda känner sig motiverade att välja alternativ ITP när den frilagda premien är lägre.
Det kan också påverka arbetsgivare som överväger att möjliggöra alternativ ITP. Det kan medföra att både ”nya” arbetsgivare och nya tiotaggare avstår en alternativ lösning tillsvidare.
Arbetsgivare som före förändringen av ITP-avtalet skulle valt att införa alterna- tiv ITP, kan numera välja att förhandla att om att ”tiotaggarna” istället ska gå över till ITP1. Det minskar tillflödet till tiotaggarmarknaden, men ökar mark- naden för ITP1 som är konkurrensutsatt.
FI Dnr 08-3656
4 4. Enligt Konkurrensverkets beslut från 1999 ansågs det då mest lämpligt att
jämföra storleken på SPP:s överskottsmedel med premieinbetalningarna inom ITP-planen. SPP hade anfört att det relevanta jämförelsealternativet var den totalt förvaltade volymen på marknaden. Detta bedömdes av verket vara irre- levant i sammanhanget. Vad anser FI vara det relevanta jämförelsealternativet i förevarande fall? Har FI uppgifter om detta?
Svar: Vi avstår från att besvara dessa frågor, det är inte FI:s uppgift att bedöma sådana relationstal.
5. Har FI någon uppfattning om kundrörligheten på tiotaggarmarknaden?
Svar: FI har inte till uppgift att bevaka tiotaggarmarknaden och saknar fakta- underlag.
Kommentar: Premievolymen på tiotaggarmarknaden är beroende av antalet tiotaggare och att tiotaggarnas premier höjs i samband med löneförändringar.
Nyförsäljningen på tiotaggarmarknaden består till stor del av att tiotaggare gör omval och flyttar sin befintliga tiotaggarlösning mellan bolag.
Rörligheten på tiotaggarmarknaden kan vara beroende av flera faktorer:
- Vid högkonjunktur ökar lönerna och fler går över brytpunkten för att bli tiotaggare. Fler tiotaggare byter arbetsgivare och gör samti- digt omval av sin tiotaggarlösning
- Vid sämre börsklimat minskar viljan att ta finansiell risk generellt.
Det kan påverka viljan att byta till en tiotaggarlösning. De tiotagga- re som redan har valt en traditionell försäkring kan vara mindre be- nägna att byta till en fondförvaltad tiotaggarlösning hos ett annat bolag
- Beslut hos arbetsgivare att endast tillåta ett eller ett fåtal bolag som leverantörer till alternativ ITP begränsar rörligheten
- Bedömningar av försäkringsförmedlare och andra rådgivare att tio- taggare får ett bättre alternativ om de byter från ett bolag till ett an- nat
När antalet tiotaggare minskar hårdnar konkurrensen om varje tiotaggare. För- säkringsförmedlare och andra rådgivare ska verka på en med tiden krympande marknad vilket kan leda till att rådgivningen på tiotaggarmarknaden intensifie- ras. Konsekvensen kan bli ökad rörlighet för de kvarvarande tiotaggarna med fler omval där tiotaggarlösningen flyttas mellan bolag.
6. När bör enligt FI:s mening premierabatter användas som återbetalningsme- tod av överskott? Vilka nackdelar ser FI med övriga metoder, exempelvis kon- tant utbetalning?
Svar: Premiereduktioner är generellt sett en mycket vanlig teknik när överskott uppstår inom riskförsäkringar (se fotnot 2). Kontant utbetalning är administra-
FI Dnr 08-3656
5 tivt mycket mer resurskrävande, även om denna metod nog kan sägas vara mer
skälig mot bakgrund av vilka som bidragit till överskottet. FI har dock lämnat frihet för Alecta att tillämpa den teknik de finner lämpligast.
Kommentar: När man bedömer om metoder är lämpliga är det rimligt att ana- lysera hur metoderna fungerar vid en motsatt situation, när underskott uppstår.
Den aktuella metoden med premiereduktion skulle vid ett omvänt förhållande, vid en underskottssituation, vara en metod som belastar arbetsgivare lika. Med en metod där man fördelar ut överskott utifrån hur olika arbetsgivare har bidra- git kan det vid en underskottsituation bli aktuellt att belasta arbetsgivare i olika grad.
Att ”försäkra sig” innebär normalt att man delar och utjämnar risk inom ett kol- lektiv och det bör framgå när en arbetsgivare tecknar ITP-avtal vilka rättigheter och skyldigheter arbetsgivaren har och vilken risk arbetsgivaren bär.
Ur konkurrenssynpunkt frigör även premierabatter medel som kan användas till andra pensionslösningar. Ett företag som har en årlig pensionskostnad på 1 000 tkr behöver med Alectas reduktion bara betala 600 tkr. Då frisätts 400 tkr som antingen förstärker resultatet eller kan användas på annat sätt, till exempel för kompletterande pensionslösningar.
När dåvarande SPP utskiftade företagsmedel uppstod rättvisefrågor kring hur fördelningen till de olika arbetsgivarna gjordes, då de utskiftade medlen följde individens anställning.
En uppgift som inte framkommit i debatten kring överskottshantering är att Alecta inte bara vidtar åtgärden att reducera sina premier, vilket är en form av återbäring som tillfaller arbetsgivarna som försäkringstagare. Under 2008 be- räknas premiereduktionen uppgå till ca 5 mdkr (inkl sänkning av riskförsäk- ringspremier). Som jämförelse kan noteras att Alecta under 2007 betalade ut drygt 6 mdkr för att värdesäkra pensioner. Alectas åtgärder riktas alltså både till arbetsgivarna och till de anställda / f d anställda som är försäkrade.
7. Hur långt sträcker sig FI:s tillsyn vad gäller korssubventionsfrågor?
Svar: Korssubvention skulle generellt sett kunna bryta mot kontributionsprin- cipen (FRL Kap 12:6) om i ett försäkringsbolag en viss grupp försäkrade oskä- ligt gynnades på övriga försäkrades bekostnad. FI har skrivit ett PM vad gäller tillämpningen av denna princip.
Kommentar: Kontributionsprincipen kan avtalas bort och man kan också säga att det finns en bortre gräns för den. Om ett försäkringsbestånd har så kraftiga underskott att de garanterade åtagandena hotas har bolaget en skyldighet att skjuta till medel. En ”korssubvention” kan därför vara påkallad vilket medför att delar av överskott från ett bestånd används för att täcka underskott i ett an- nat.
FI Dnr 08-3656
6 8. Företag kan välja att ha en alternativ ITP-lösning för sina tiotaggare. Såvitt
verket förstår ska i dessa fall premien för premiebefrielseförsäkring (PB- premie) erläggas till såväl Alecta som försäkringsgivaren som förvaltar den al- ternativa försäkringslösningen. Verket önskar dels att FI bekräftar att så är fallet, dels att FI kommenterar vilka effekter detta får på marknaden.
Svar: FI kan bekräfta att dubbla PB-premier tas ut enligt beskrivningen ovan.
Kommentar: Enligt uppgift har kollektivavtalsparterna för flera år sedan fram- fört önskemål om att Alecta endast skulle ta ut PB-premien på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Alecta har angett att man inte kunnat lösa problemet på grund av begränsningar i äldre IT-system. I samband med att Alecta bytt IT- system den 1 april 2008 öppnar sig möjligheter att lösa problemet.
I nuläget tas dubbla PB-premier ut för den alternativa ITP-lösningen. Den ena betalas av arbetsgivaren och den andra av den individ som valt en alternativ ITP-lösning, vilket minskar individens sparpremie. Det är rimligt att anta att de kollektivavtalande parterna inte har något intresse av att premier tas ut i onö- dan. Konsekvensen av att dubbla premier tagits ut är att Alecta har haft intäkter utan att riskera utbetalningar.
I ITP1 har man löst frågan genom att PB-premien endast tas ut av Alecta oav- sett vilket val av bolag den anställde har gjort för spardelen av premien. En ut- veckling kan vara att parterna vill ha en liknande lösning för de anställda som har alternativ lösning i ITP2.
Man kan generellt säga att tiotaggare sällan är sjukskrivna längre perioder och att det är sannolikt att tiotaggare är ett ”friskt” bestånd. De pensionsbolag som har stora bestånd av tiotaggarlösningar kan, om de går miste om dessa PB- premier, få en sämre utveckling i sin PB-försäkring om Alecta tillåts bli ensam leverantör av PB-försäkring inom ITP2. Vissa bolag kan därför på längre sikt tvingas höja sina riskpremier för PB-försäkring. Det kan å andra sidan medföra att anställda som valt alternativa ITP-lösningar får en mer kostnadseffektiv lös- ning. Samma pensionsbolag skulle istället få en något högre alternativ ITP- premie att placera, när inte PB-premien påverkar spardelen.
Svaren har arbetats fram i samråd med Göran Ronge och Charlotta Carlberg på FI.
Med vänlig hälsning FINANSINSPEKTIONEN Mona Risberg
08-7878000 (via växeln)
