Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per

(1)

Kommunstyrelsen

För kännedom:

Kommunfullmäktiges presidium

Revisionsrapport ”Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31”

KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31. Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisionsberättelsen.

Revisionen önskar att kommunstyrelsen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns redovisade i rapporten senast den 21 augusti 2015. Av svaret bör det framgå vilka eventuella åtgärder som ska vidtas och när de beräknas vara genomförda.

Med vänliga hälsningar

Bertil Wiklund

Ordförande

(2)

Advisory KPMG AB 15 april 2015 Antal sidor: 16

Rapport granskning av bokslut och årsredovisning.docx

Kramfors kommun

Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport

(3)

Innehåll

1. Sammanfattning 1

1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1

1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål 2

2. Bakgrund 2

3. Syfte 3

4. Avgränsning 3

5. Revisionskriterier 3

6. Ansvarig nämnd/styrelse 3

7. Metod 4

8. Projektorganisation 4

9. Årsredovisningen 4

9.1 Allmän bedömning 4

9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer 4

9.3 Kommunens förvaltningsberättelse 5

9.3.1 Balanskravet 5

9.4 Nämndsuppföljning 6

10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål 6

10.1 Bakgrund 6

10.2 Finansiella mål 7

10.3 Verksamhetsmål 8

11. Resultaträkning 9

11.1 Nyckeltal 9

12. Balansräkning 11

12.1 Nyckeltal 11

12.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen 11

12.2.1 Materiella anläggningstillgångar 11

12.2.2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12

12.2.3 Övriga iakttagelser 12

(4)

13. Kassaflödesanalys 12

14. Sammanställd redovisning 12

Rapport granskning av bokslut och årsredovisning.docx

(5)

1. Sammanfattning

Vi har av Kramfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2014.

Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rätt- visande (9 §). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen.

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen

De väsentligaste slutsatserna från granskningen kan sammanfattas enligt följande:

• Vi rekommenderar att rutinerna ses över för att säkerställa att bokslut och årsredovisning kan upprättas i god tid innan kommunstyrelsen ska fastställa årsredovisningen, se avsnitt 9.1 och 14.

• Vi är tveksamma till om redovisningen av tillskottet till Kommunhus AB, 17 mkr, som ökning av värdet på aktierna är förenligt med vad som framgår av Rådet för kommunal redovisnings (RKR) information om tillskott till kommunala företag, se avsnitt 9.2.

• Vi rekommenderar att kommunen tillser att samtliga upplysningar i form av redovisningsprinciper och noter lämnas i årsredovisningen, och att rekommendationerna i övrigt efterlevs (se avsnitt 9.2 samt avsnitt 12).

• Vi rekommenderar att informationen gällande pensioner förtydligas, t.ex. genom att ställa upp informationen i tabellform utifrån vad som anges i RKR 7.1, för att få en mer full- ständig bild över åtagandet, värdet i stiftelsens förvaltning och vad som är återlånade medel, se avsnitt 9.3.

(6)

1.2 Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål

Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen.

Kommunfullmäktige har i budget för 2014¹ fastställt kommunövergripande mål inom fyra fokus- områden; medborgare och intressenter, verksamhetsprocesser, medarbetare samt ekonomi. Totalt sett finns 52 indikatorer angivna i budgeten. Sju av dessa går enligt årsredovisningen inte att bedöma eftersom indikatorerna är nya eller på grund av andra orsaker går det inte att avläsa resultatet. Ytterligare ett antal är oförändrade jämfört med föregående år då det inte skett någon ny mätning. Vi anser att det ur styrningssynpunkt kan vara lämpligt att överväga andra indikatorer som kan utvärderas årligen. Enligt uppgift har indikatorerna omarbetats i budgeten för år 2015. Vi anser vidare att redovisningen av målen kan förtydligas, se avsnitt 10.1.

Finansiella mål

Vi bedömer baserat på resultatet för de indikatorer som redovisas i årsredovisningen att resultatet i huvudsak är förenligt med de finansiella mål fullmäktige beslutat. Vi anser dock inte att bedömningen avseende målet gällande avvikelse mellan prognos och helårsutfall är förenlig med god ekonomisk hushållning, se avsnitt 10.2.

Verksamhetsmål

Vi bedömer baserat på resultatet i årsredovisningen till viss del är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige beslutat om med betydelse för god ekonomisk hushållning, se avsnitt 10.3.

2. Bakgrund

Vi har av Kramfors kommuns revisorer fått i uppdrag att granska bokslut och årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2014.

Kommunens revisorer ska enligt 9 kap KL bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat (9 a §). Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rätt- visande (9 §). Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för att kunna avge revisionsberättelsen.

1 Fastställd 2013-06-24

Rapport granskning av bokslut och årsredovisning.docx 2

(7)

3. Syfte

Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, kommunal redovisningslag och god redovisningssed i kommuner och landsting. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av revisions- berättelsen.

4. Avgränsning

Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2014.

Vår granskning sker i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKL² och Skyrev³. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte inne- håller väsentliga felaktigheter.

I vår granskning av årsredovisningen ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter.

Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingringar.

5. Revisionskriterier

Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer

• Kommunallag och kommunal redovisningslag

• God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning, RKR, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL

• Interna regelverk och instruktioner

• Fullmäktigebeslut

Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

6. Ansvarig nämnd/styrelse

Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning.

Rapporten är saklighetsgranskad av Stefan Billström, ekonomichef, Rolf Westin, chef ekonomi- enheten samt Anita Bergström, chef ledningsstaben.

2 Sveriges Kommuner och Landsting

3 Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer

(8)

7. Metod

Granskningen har genomförts genom:

• Dokumentstudie av relevanta dokument inklusive årsredovisningen

• Intervjuer med berörda tjänstemän och politiker

• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen

• Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen samt revisorernas uttalande i revisionsberättelsen.

• Översiktlig analys av resultaträkningen

8. Projektorganisation

Granskningen har genomförts under ledning av Lena Medin, certifierad kommunal revisor.

9. Årsredovisningen

9.1 Allmän bedömning

Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Kommentar

Kommunen har varit sen med sitt arbete med årsredovisningen. Vad vi förstått har förseningen berott på att bolagens årsredovisningar inte har varit upprättade i tid. Vi rekommenderar att rutinerna ses över för att säkerställa att bokslut och årsredovisning kan upprättas i god tid innan kommunstyrelsen ska fastställa årsredovisningen.

9.2 Om efterlevnaden av gällande redovisningsrekommendationer

I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper” att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med lagen om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer.

I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningschefen samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisning mot RKRs gällande rekommendationer. Baserat på detta och väsentlighetsprincipen är vår bedömning att kommunen i huvudsak efterlever rekommendationerna.

(9)

Vi har noterat att det till viss del saknas upplysningar i form av redovisningsprinciper och noter. Vi bedömer dock att årsredovisningen i allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.

Kommunen har under året lämnat ett tillskott, 17 mkr, till Kommunhus AB. Bakgrunden till tillskottet är nedskrivningen av fastigheten i Kramaff AB (Gallerian).

Enligt RKRs information om tillskott till kommunala företag från mars 2005 framgår

”För att ett tillskott skall redovisas enbart i balansräkningen krävs enligt Rådets uppfattning att det är uppenbart att tillskottet inte avser täckning av uppkomna underskott. Detta kriterium kan sägas vara uppfyllt endast om det kan konstateras att tillskottet ökar det egna kapitalet utöver det registrerade aktiekapitalet…”

Kommunen har bokfört tillskottet som ökning av värdet på aktierna i Kommunhus AB. Detta har i förvaltningsberättelsen motiverats med att Kommunhuskoncernen har ett fritt eget kapital som mer än väl täcker nedskrivningsbehovet.

Kommentar

Vi är tveksamma till om redovisningen av tillskottet till Kommunhus AB, 17 mkr, som ökning av värdet på aktierna är förenligt med vad som framgår av RKRs information om tillskott till kommunala företag. Kommunhus AB redovisar för år 2014 ett underskott på 15 mkr.

Vi rekommenderar att kommunen tillser att samtliga upplysningar i form av redovisningsprinciper och noter lämnas i årsredovisningen, och att rekommendationerna i övrigt efterlevs.

9.3 Kommunens förvaltningsberättelse

Vi bedömer i stort att den information som lämnas i förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning.

Kommentar

Vi rekommenderar att informationen gällande pensioner förtydligas, t.ex. genom att ställa upp informationen i tabellform utifrån vad som anges i RKR 7.1, för att få en mer fullständig bild över åtagandet, värdet i stiftelsens förvaltning och vad som är återlånade medel.

9.3.1 Balanskravet

I KL finns de fr o m år 2000 gällande reglerna om balanskravet, vilket innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella negativa resultat som uppkommer ska enligt KL regleras inom tre år. I KL stadgas även att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning, vilket får ses som ett överordnat krav och innebär i de allra flesta fall att det inte räcker med att intäkterna enbart täcker kostnaderna, eftersom det på längre sikt urholkar kommunernas ekonomi.

Om det föreligger synnerliga skäl finns emellertid möjlighet att inte reglera ett negativt resultat.

Exempel på där synnerliga skäl kan anses föreligga är när kommuner medvetet och tydligt gjort

(10)

avsättningar och byggt upp ett avsevärt eget kapital för att möta framtida kostnadsökningar eller intäktsminskningar.

Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt KL i förvaltningsberättelsen.

Kommunens överskott för året uppgår till 15,1 mkr. Vid avstämning av balanskravet avgår årets realisationsvinster (i tabellen redovisad som jämförelsestörande intäkt), 1,4 mkr från årets resultat, i enlighet med gällande principer. Årets balanskravsresultat uppgår till 13,6 mkr.

Kommentar

Balanskravsutredningen motsvarar inte fullt ut den av SKL förordade uppställningsformen, vilken vi rekommenderar att användas för att säkerställa att informationen motsvarar lagens krav.

9.4 Nämndsuppföljning

Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av KRL, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse.

10. Bedömning utifrån fullmäktiges mål

10.1 Bakgrund

Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verk- samhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

Kommunfullmäktige har i budget för 2014⁴ fastställt kommunövergripande mål inom fyra fokus- områden; medborgare och intressenter, verksamhetsprocesser, medarbetare samt ekonomi. För varje mål finns ett övergripande mål som följs upp med hjälp av mätbara och jämförbara mått. Vi har uppfattat att det är dessa mål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är också baserat på dessa mått som kommunstyrelsen uttalar sig om i årsredovisningen.

Totalt sett finns 52 indikatorer angivna i budgeten. Sju av dessa går enligt årsredovisningen inte att bedöma eftersom indikatorerna är nya eller på grund av andra orsaker inte går att avläsa resultatet.

Av texten under nöjda medborgare framgår att flera av resultaten är oförändrat jämfört med utgångsläget då ingen medborgarundersökning gjorts under året. Även de resultat som är baserade på kommunkompassen avser undersökning genomförd och redovisad under år 2013.

Kommunstyrelsens bedömning är att kommunen kommer att klara uppfylla mål av betydelse för god ekonomisk hushållning eftersom mer än hälften av indikatorerna förbättrats.

Pilarna som anges till respektive mål ska enligt uppgift symbolisera trend och är inte avsedda för att symbolisera årets måluppfyllelse.

Kommentar

4 Fastställd 2013-06-24

(11)

Vi anser att det ur styrningssynpunkt kan vara lämpligt att överväga andra indikatorer som kan utvärderas årligen. Enligt uppgift har indikatorerna omarbetats i budgeten för år 2015.

Vi noterar att utgångsläget för år 2013 inte alltid motsvarar vad som angavs i årsredovisningen för år 2013, t.ex. under nöjda medborgare så var andelen av den som ringer uppfattar att de får ett gott bemötande 93 procent och inte 86 procent som anges. Vi bedömer dock inte att detta sammantaget påverkar vår bedömning.

Vi anser vidare att det bör till respektive mål tydliggöras hur målet har bedömts för innevarande år.

Vidare bör, om pilarna behålls, lämnas en förklaring till hur dessa ska tolkas.

10.2 Finansiella mål

De finansiella målen under fokusområde god ekonomisk hushållning har av kommunstyrelsen bedömt att sju av indikatorerna har förbättrats, två har försämrats och en är oförändrad.

Kommunstyrelsens bedömning av de finansiella målen som särskilt pekas ut i budgeten (ingår även i redovisade indikatorer):

Mål Resultat 2014-12-31 enligt

årsredovisning Resultat ska uppgå till 1,1 – 2,1 % av verksamhetens netto-

kostnader

1,4 Den totala skuldbördan per invånare får inte överstiga nivån

2006-12-31, 89 069 kr/inv⁵

86 451 Avvikelser mellan prognos och helårsutfall får maximalt ha en

negativ avvikelse på 0,5 % av verksamhetens nettokostnader

Uppfyllt 2014

Kommunstyrelsen anger på sidan 27 i årsredovisningen

”Ambitionen att lyfta resultatet till en nivå som motsvarar god ekonomisk hushållning kvar- står.”

Kommentar

Vår bedömning baserat på resultatet för de indikatorer som redovisas är att resultatet i årsredo- visningen huvudsak är förenligt med de finansiella mål fullmäktige beslutat.

Målet vad gäller avvikelser är formulerat, och utvärderas, utifrån avvikelse mellan prognos och helårsutfall. Målets formulering fångar därför inte upp avvikelser mot budget, vilket vi anser skulle ge en mer rättvisande bild av efterlevnad av budget samt förmågan att göra säkra prognoser.

5 Nivån justerade utifrån sänkt diskonteringsränta. Budgeten anges 86 569.

(12)

Utvärderingen av målet visar att målet klarats trots att nämnderna redovisar ett betydande underskott, -11,5 mkr (prognos – 21,6 mkr). Vi anser inte att en sådan bedömning är förenlig med god ekonomisk hushållning.

10.3 Verksamhetsmål

Vi har utifrån årsredovisningen gjort följande sammanställning (baserat på vår beräkning utifrån redovisade pilar):

Målområde Mål Antal

mål

Antal mål som klaras

Antal oför- ändrade mål

Antal mål som inte klaras

Antal ej utvärderade mål

Medborgare och

intressenter

Livsmiljön är god 4 - 2 1 1

Kommuninvånarna känner sig nöjda

med den kommunala

servicens kvalitet och omfattning

5 3 2 - -

Kommuninvånarna nöjda med möjlig- heten att påverka

5 3 1 - 1

Företagsklimatet är gott

3 1 1 1 -

God verksamhet

God och hållbar utveckling

20 8 0 9 3

Attraktiv arbetsgivare

Gott ledarskap 3 2 - - 1

God arbetsmiljö 2 - - 1 1

Summa 42 17 6 12 7

Av de oförändrade målen är flertalet sådana som inte har mätts under året.

Kommunstyrelsen konstaterade att målet för god och hållbar utveckling inte har uppnåtts medan övriga mål har klarats.

Kommentar

Vi bedömer att resultatet i årsredovisningen till viss del är förenligt med de verksamhetsmål full- mäktige beslutat om med betydelse för god ekonomisk hushållning.

(13)

11. Resultaträkning

11.1 Nyckeltal

Kommunen

Belopp mkr Utfall

2014-01-01—

12-31

Budget 2014

Prognos 2014 per 2014-08-31

Utfall 2013-01-01—

12-31

Verksamhetens nettokostnader

- 1 041,4 - 1 029,7 - 1 051,2 - 994,4

(varav jämförelse- störande)

1,4 1,5 1,4 23,1

Förändring i % jämfört med föregående år exkl jämförelsestörande

+ 2,5 %

Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning

1 058,3 1 057,2 1 062,3 1 008,7

Förändring i% jämfört med föregående år

+ 4,9 %

Finansnetto - 1,8 - 3,5 - 2,7 - 8,1

(varav jämförelse- störande)

- 6,5

Resultat 15,1 24,0 8,4 6,2

Verksamhetens netto- kostnad inkl finansnetto i relation till skatte- intäkter och bidrag

98,6 % 97,7 % 99,2 % 97,8 %

Jämfört med budget redovisar kommunen ett sämre resultat med nästan 9 mkr. Jämfört med prognosen i augusti så är resultatet 6,7 mkr bättre.

Störst avvikelse redovisar bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden (BAS), - 12,7 mkr medan barn-, kultur- och utbildningsnämndens underskott uppgår till – 2,2 mkr.

Förklaringarna till BAS-nämndens underskott är enligt årsredovisningen kraftigt ökning av antalet utförda timmar i hemtjänsten samt att kostnader för hemsjukvården varit högre än tilldelad ekonomisk ram.

Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 3,4 mkr och övriga nämnder har beloppsmässigt små avvikelser.

(14)

Kommunkoncernen

mkr

Utfall 2014-12-31

Utfall 2013 12-31 Verksamhetens

nettokostnader

- 1 039,2 - 1 009,6

Skatteintäkter,

statsbidrag och utjämning

1 058,3 1 008,7

Finansnetto - 21,4 - 29,7

Skatt 0,1 0,2

Årets resultat - 2,2 - 30,4

Verksamhetens netto- kostnad

inkl finansnetto i relation till skatteintäkter och bidrag

100,2 % 103,0 %

Kommentar

Vi skulle gärna se att resultatet, både jämfört med budget och med prognos samt mot föregående år, kommenteras utifrån vilka intäkter och kostnader som har förändrats.

Vi har inte fullt ut kunnat stämma av detaljer i resultaträkning inklusive noter mot resultaträkning baserad på huvudboken. Orsaken är att både interna och externa poster bokförs på samma kontoslag, och att den externa redovisningen per kontoslag inte med enkelhet kan särredovisas. Vi rekommenderar att detta ses över då det inte är möjligt att fullt ut granska att resultaträkningens poster blir rätt rubricerade.

Principiellt kan sägas att nyckeltalen för kommunkoncernen är väl så viktiga som kommunens då de återspeglar alla kommunens aktiviteter, oavsett om de organiserats inom kommunen eller via kommunens bolag. Några kommentarer om resultatet för kommunkoncernen kan vi inte hitta. Vi anser att resultatet för kommunkoncernen måste lyftas upp och kommenteras i förvaltnings- berättelsen.

(15)

12. Balansräkning

12.1 Nyckeltal

Nedan redovisas en översiktlig ekonomisk jämförelse för år 2013 - 2014.

Belopp i mkr

Kommunen Koncernen

2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31

Balansomslutning 845,8 880,3 1 722,9 1 710,3

Redovisat eget kapital 329,6 314,5 384,9 367,1

Eget kapital reducerat med ansvars-

förbindelse pensioner

- 444,2 - 492,4 - 388,9 - 439,8

Soliditet redovisad 39,0 % 35,7 % 22,3 % 21,5 %

Soliditet med hänsyn till de pensions- förpliktelser som inte redovisas bland skulder

- 52,5 % - 55,9 % - 22,6 % - 25,7 %

Omsättningstillgångar 219,3 262,9 218,2 264,2

Kortfristiga skulder 276,5 318,6 296,6 318,3

Balanslikviditet 79,3 % 82,5 % 73,6 % 83,0 %

12.2 Iakttagelser vid granskning av balansräkningen

12.2.1 Materiella anläggningstillgångar

Kommunen har såsom framgår av redovisningsprinciperna inte infört komponentavskrivningar vilket ska tillämpas enligt RKR fr.o.m. år 2014. Enligt årsredovisningen ska detta införas under år 2015.

Kommentar

Årskörningslistan för anläggningsregistret innehåller inga uppgifter om ursprungliga anskaffningsvärden utan endast kvarstående bokfört värde. Vi kan därför inte göra någon rimlighetsbedömning av avskrivningarna baserat på anskaffningsvärdet. Upplysning om ackumulerade anskaffningsvärden har inte heller kunnat lämnas i not vilket ska framgå enligt RKR 11.4.

Investeringsbidrag redovisas som en reducering av anskaffningsvärdet. Enligt RKR 18 ska ett bidrag som är hänförbart till en investering, intäktsföras på ett sätt som återspeglar investeringens nyttjande och förbrukning. Den del av inkomsten som inte uppfyller kriterierna för intäkt, periodiseras och redovisas som skuld på balansräkningen. Vi rekommenderar att efterlevnaden ses över för såväl framtida bidrag som i varje fall väsentliga bidrag som erhållits tidigare år.

(16)

Vi anser även att anläggningstillgångar årligen bör inventeras samt att eventuellt nedskrivnings- behov regelbundet bör prövas mot RKR 19. Vi ser gärna att konton med risk för att inventarier felaktigt blir kostnadsförda årligen analyseras för att minska risken för fel.

12.2.2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Under korta skulder och interimsskulder finns bidrag periodiserade som förutbetalda intäkter.

Externa underlag som styrker att intäkterna får nyttjas, eller att outnyttjade medel ska återbetalas, saknas till viss del.

I posten ingår en periodisering av kostnader för beslutsstödsystem. Systemet tas i drift under år 2015 varför vi menar att kostnaderna inte borde ha redovisats under år 2014.

Kommentar

Vi rekommenderar att ekonomiavdelningen som en del av sin kvalitetssäkring inhämtar underlag som styrker att intäkter och kostnader redovisas under rätt period.

12.2.3 Övriga iakttagelser

Kundfordringar äldre än ett år utan aktiv återbetalning avskrivs som kundförlust. Kravprocessen fortsätter dock enligt uppgift.

Vi har noterat att manuella bokföringsordrar inte attesteras. Vi rekommenderar att så sker.

13. Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalys beskriver hur verksamhet och investeringar finansierats och hur de har inverkat på verksamhetens likvida ställning. Den tillämpade modellen synes överensstämma med RKRs rekommendation 16.1.

Av betalningsflödesrapporten framgår att kommunens verksamhet före avskrivningar under år 2004 givit ett överskott på 28,3 mkr Investeringar har gjorts med 54,0 mkr. Finansierings- verksamheten har ett netto på 0,8 mkr. Förändringen av likvida medel uppgår till - 24,9 mkr

14. Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen har såvitt vi kunnat finna upprättats i enlighet med RKRs rekommendation 8.2. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en sammanfattande bild av kommunens ekonomiska resultat, ställning och åtaganden.

Enligt KRL 8 kap 2 § ska den sammanställda redovisningen omfatta de juridiska personerna i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt RKR 8:2 framgår att betydande inflytande förutsätts föreligga när kommunen innehar minst 20 % av rösterna i en annan juridisk person, men även andra faktorer ska beaktas. Det finns dock möjlighet att göra avsteg från principen om företaget har en ringa omsättning eller balansomslutning.

(17)

I den sammanställda redovisningen ingår förutom kommunen Kommunhus AB (100 %).

Kramfors/Sollefteå flygplats (50 %) och Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen (33 %).

Kommentar

Vi anser att det bör övervägas om inte pensionsstiftelsen ska ingå i den sammanställda redovisningen.

Reviderade årsredovisningar saknas för samtliga bolag. Vi rekommenderar att kommunen utfärdar anvisningar för koncernen så att reviderade årsredovisningar föreligger när kommunstyrelsen fast- ställer årsredovisningen.

Det finns i koncernredovisningen vissa brister vad gäller elimineringar. Vi bedömer att rutinerna för koncernavstämningar bör förstärkas. Även dokumentation av koncernbokslutet bör dokumenteras så att det tydligt framgår vad de ingående koncernmässiga bokföringsposterna avser.

KPMG, dag som ovan

Lena Medin

Certifierad kommunal revisor