Strängnäs kommuns revisorer

(1)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG

Dnr KS/2021:56-101 2021-04-08 1/3

Meddelandeärenden till kommunfullmäktige 2021-04-26

Förslag till beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. lägga föreliggande meddelandeärenden till handlingarna.

Beskrivning av ärendet

Kommunfullmäktige har att lägga föreliggande meddelanden till handlingarna.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Protokoll, SEVAB Strängnäs Energi AB nr 162 2020-12-15, justerat Protokoll, SEVAB Nät AB nr 141 2020-12-15, justerat

Rapport, Strängnäs kommuns revisorer - riksanalys och revisionsplan 2021, 2021-01-27

Rapport, Revisionsplan 2021, 2021-01-27

Protokoll, Överförmyndarnämndens sammanträdesprotokoll 2021-01-20 Protokoll, Överförmyndarnämndens sammanträdesprotokoll 2021-02-10 Protokoll, SKFAB 2021-02-15

Skrivelse, Revisionsskrivelse, Revisorernas granskning av kommunens krishantering med anledning av Covid-19, 2021-02-17

Rapport, Granskning av kommunens hantering av covid-19-krisen, 2020, 2021- 02-17

Skrivelse, E-post, Region Sörmlands inriktning för det internationella arbetet, 2021-02-08

Skrivelse, Region Sörmlands inriktning för det internationella arbetet, 2021-02- 08

Rapport, Säkerhetsbokslut Socialnämnden och Överförmyndarnämnden 2020, 2021-01-18

Rapport, Överförmyndarnämndens slutrapport för internkontroll 2020, 2021-01- 19

Rapport, Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse 2020, 2021-01-19 Protokoll, SEVAB Strängnäs Energi AB extra styrelsemöte 2021-01-29

Comfact Signature Referensnummer: 1072293

(2)

2/3

Delegationsbeslut, Beslut att övergå till fjärr- och distansundervisning 1-5 mars för den kommunala gymnasieskolan signed, 2021-02-17

Delegationsbeslut, Beslut om förlängning av distansutbildning vid den kommunala vuxenutbildningen till och med 2021-06-30 signed, 2021-02-17 Protokollsutdrag, KN § 12, 2021-02-16, Årsrapport 2020 för kulturnämnden Rapport, Årsrapport 2020 för kulturnämnden, 2021-02-11

Protokollsutdrag, SN § 5 2021-02-24, Ändrade kostnader för måltider 2021, 2021-02-24

Protokollsutdrag, TFN § 17 Remissvar - genomförande av EU:s

engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning, 2021- 02-23

Remiss, Remiss från Regeringskansliet, genomförande av EU:s

engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning, 2020- 12-15

Remiss, Remissmissiv, genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning, 2020-12-15

Rapport, Uppföljning av privata utförare socialnämnden 2020, 2021-02-08 Rapport, Internkontroll Socialnämnden Rapport 2020, 2021-02-08

Rapport, Årsrapport för socialnämnden 2020, 2021-02-24

Protokollsutdrag, SN § 6 2021-02-24, Årsrapport för socialnämnden 2020, 2021- 02-24

Rapport, Årsrapport 2020 Barn- och utbildningsnämnden, 2021-01-20 Protokollsutdrag, BUN 2021-03-02 § 31, Årsrapport 2020, 2021-03-02

Protokollsutdrag, MSN § 32 Beslut om godkännande av årsrapport samt förslag till KF om överförande av överskott investeringsbudget till 2021, 2021-02-25 Rapport, Årsrapport 2020 för miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, 2021-02-12 Protokoll, SEVAB Strängnäs Energi AB 2021-02-17

Protokoll, SEVAB Nät AB 2021-02-17 Protokoll, SKFAB 2021-03-04

Protokoll, SKFAB 2021-03-22 Protokoll, SKFAB 2021-03-31 Protokoll, SKFAB 2021-04-07

Protokoll, Gemensamma patientnämnden 2021-02-18

Protokoll, Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, 2021-03-04 Rapport, Verksamhetsberättelse 2020 Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, 2020-12-31

Rapport, Verksamhetsberättelse 2020 för Gemensamma patientnämnden, 2020- 12-31

Rapport, Internkontrollplan 2020 för Gemensamma patientnämnden, 2020-12- 31

Synpunkt, Synpunkt gällande Måltidspolitisk program, 2021-03-29 Protokoll, SEVAB Strängnäs Energi AB 2021-03-24

Protokoll, SEVAB Nät AB 2021-03-24

Protokollsutdrag, TFN § 20 Årsrapport 2020 för Teknik- och fritidsnämnden, 2021-02-23

(3)

3/3

Beslutet skickas till -

Leif Lindström (S) Ordförande

(4)

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

SIGNATURSIDA

NAMN: LEIF LINDSTRÖM

IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation

IDENTIFIKATIONS-ID: _064b6f93aeff95b1560bda59c19e87ec35 DATUM & TID: 2021-04-13 17:58:25 +02:00

Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2021-04-13 17:58:31 +02:00 Ref: 1072293

www.comfact.se

Validera dokumentet | Användarvillkor

Sida 1/1 Comfact Signature Referensnummer: 1072293

(5)

(6)

(7)

(8)

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

Strängnäs kommuns revisorer

Riskanalys och revisionsplan

FASTSTÄLLD 2021-01-20

(18)

Revisorernas uppdrag

Revisorernas uppdrag och roll

Revisionsuppdraget är definierat i kommunallagens (KL), tolfte kapitel. Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt Kommunallagen (hel- och delägda bolag), även verksamheten i de juridiska personerna.

Uppdraget utgörs ytterst av att pröva ansvarstagandet och uttala sig om detta till fullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan. I enlighet med KL prövar revisorerna om:

- verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt

- räkenskaperna är rättvisande och

- den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Revisorerna ska granska och pröva enligt god revisionssed. God revisionssed är inte reglerad i lag eller föreskrift eller på annat sätt fastställd av en myndighet. Den formas och utvecklas successivt över tiden i det praktiska revisionsarbetet.

Revisorerna lyder direkt under kommunfullmäktige med ett årligt anslag. För revisorerna gäller ett av kommunfullmäktige fastställt reglemente.

Revisorerna har interna sammanträden och träffar med

kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och nämnderna.

Möten hålls också löpande med ledande tjänstemän. Revisorerna fortbildar sig bl.a. genom riktade utbildningsinsatser, studiebesök, deltagande i seminarier, konferenser och erfarenhetsutbyten med andra kommuner och Regioner.

Revisionsprocessen

Revisionsprocessen omfattar hela det arbete som revisorerna gör under ett revisionsår från riskanalys och planering av granskningsinsatser till uttalandet i revisionsberättelsen. Revisionsprocessen är avslutad när fullmäktige fattat beslut i ansvarsfrågan. Revisionsprocessen är uppdelad i fyra delar – planera, granska, bedöma och avrapportera.

Revisorerna har ansvar för hela revisionsprocessen och beställer de granskningar m.m. som ska genomföras av de sakkunniga.

(19)

Revisorernas uppdrag forts

Riskanalys och revisionsplan 2021

Med resultatet av årets granskning som grund prövar revisorerna om styrelsen och nämnderna har fullgjort sina uppdrag. Under denna process beaktar revisorerna information som inhämtas från andra revisorer inom kommunens verksamhet – lekmannarevisorer/revisorer och yrkesrevisorer i kommunala företag, revisorer i kommunalförbund och finansiella samordningsförbund med flera. Informationen har betydelse för att revisorerna ska kunna pröva med en helhetssyn dvs.

hela den kommunala verksamheten.

Revisorernas uppfattning i ansvarsfrågan förmedlas till fullmäktige i form av ett särskilt uttalande i revisionsberättelsen. Revisorerna prövar ansvaret såväl kollektivt, dvs. för hela styrelsen eller nämnden, som individuellt för enskilda ledamöter. Det kollektiva ansvaret är

utgångspunkten.

(20)

Övergripande riskanalys

Övergripande riskanalys

I enlighet med vad som framgår av ”God revisionssed i kommunal verksamhet” så är det revisorerna som ansvarar för risk- och väsentlighetsbedömningen. Med stöd av denna analys avgör revisorerna vad granskningsarbetet ska inriktas mot. Riskanalysen och prioriteringarna syftar även till att minimera revisorernas risk att göra felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen. Riskanalysen ämnar också minimera revisionsrisken, alltså att revisorerna inte granskar det som är mest väsentligt.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har definierat risk enligt följande: ”En risk är en oönskad händelse som vi kan bedöma sannolikheten för att den ska inträffa. En risk är också en

handling/brist på handling av styrelse eller nämnd som påverkar kommunen/invånarna/personalen negativt”. SKR använder vidare begreppet väsentlighet som ”värdet av en identifierad risk”. Dessa definitioner är utgångspunkten för revisorernas analys.

För att revisorerna ska kunna genomföra en riskvärdering av händelser som kan påverka, hindra eller hota måluppfyllelsen inom den kommunala verksamheten är det av vikt att en riskinventering genomförs. Inventeringen innefattar såväl interna som externa faktorer såsom omvärldsförändringar, väsentliga händelser inom kommunen, intern kontroll, samverkan med närliggande kommuner, resultatet av tidigare års fördjupade granskningar inklusive

granskning av årsbokslut och delårsbokslut samt övergripande finansiell analys. Omnämnda faktorer tar sin utgångspunkt i fullmäktiges mål.

Syftet med riskanalysen är således att identifiera de största riskerna som finns inom verksamheter, funktioner och processer i kommunen.

Olika perspektiv kan också anläggas så som hållbarhet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Granskningen riktas mot väsentliga områden med högre risk utifrån perspektiven styrning, kontroll, effektivitet och kvalitet.

Inventeringen tar även hänsyn till nationella trender och förändrad lagstiftning (se bild om Omvärldsanalys och Förändringar i

lagstiftningar). Med hjälp av offentlig statistik identifieras områden där kommunen avviker negativt i jämförelse med liknande kommuner, länet och riket.

Riskinventeringen är ett stöd i arbetet med att planera framtida revisionsinsatser och på vilket sätt granskning ska ske av

identifierade områden. Inventering ska även fungera som ett stöd till revisionen i kontakt med styrelse, nämnder och förvaltningar.

Utifrån riskinventeringen, annan kunskapsinhämtning och information från förtroendevalda och tjänstemän, bedömer därefter de

förtroendevalda revisorerna identifierade risker utifrån sannolikheten att de inträffar och vilken konsekvens de får. Detta bidrar till

västenlighetsanalysen. Värdering av sannolikhet utgår i stor utsträckning från bedömning av kvaliteten i styrelsens och nämndernas egen omvärldsbevakning, riskanalys och interna

styrning och kontroll. På sidan 11 finns en mer ingående beskrivning kring hur klassificeringen av risker har skett.

(21)

Övergripande omvärldsanalys

En kvalificerad omvärldsanalys leder till ökad medvetenhet, bättre handlingsberedskap, framförhållning och flexibilitet. Nedanstående analyser bygger på SKR:s Ekonomirapport oktober 2020.

Kompetensförsörjningen och välfärdens kvalité

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning innebär utmaningar för ekonomi och rekrytering. Antalet personer i behov av välfärdstjänster ökar mer än antalet personer i yrkesför ålder, som ska ansvara för bemanning av välfärdstjänster. Mycket talar för att

bemanningen fortsatt inte har möjligheten att öka i takt med välfärdsbehoven. SKR bedömer det viktigt att planera för den

demografiska utvecklingen, exempelvis är det viktigt att flera arbetsföra personer är anställningsbara.

Samhällsekonomin

Vårens stora konjunktursfall drabbade världens ekonomi kraftigt under 2020. SKR bedömer dock att den makroekonomiska bottenpunkten är förbi. Trots starkare ekonomisk återhämtning än beräknat förväntas lågkonjunkturen kvarstå i Sverige till 2024.

Dock förväntas viss återhämtning av konjunkturen under 2021 och fortsatt tillväxt under 2022. SKR bedömer att skatteunderlaget blir lägre under 2021 än 2020 för att sedan öka. Skatteunderlagstillväxten

beräknas ligga i relativ enlighet med de senaste konjunkturcyklernas genomsnitt.

Vad gäller den offentliga bruttoskulden för 2020 ökar den markant i jämförelse med 2019. Trots ökningen är den fortsatt relativt låg utifrån EU:s regler om bruttoskulden i relation till BNP.

Vad gäller de svenska kommunernas ekonomi var 2019 års resultat genomsnittligt i relation till de senaste 10 åren. SKR bedömer att resultatet för 2020 blir positivt med många kommuner som redovisar ett överskott. Överskotten beror till stor del på stora statliga bidrag med anledning av Coronapandemin. Kalkylerna för 2021 visar relativt goda förutsättningar.

Flyktingmottagandet

Kostnader relaterade till flyktingmottagande och immigrationens effekter har påverkat kommuners utveckling stort de senaste åren.

Dessa kostnader beräknas kontinuerligt minska under perioden 2021- 2023. Migrationen innebär en stor osäkerhet för

befolkningsutvecklingen, 2020 har visat nedgångar som kan förväntas fortsätta.

Övrigt

SKR lyfter även fram följande aspekter i ekonomirapporten:

— En beräknat fortsatt hög investeringstakt. Dock minskar var sjätte kommuns investeringar för 2020 till följd av covid-19.

— Kommuner redovisar en rekordstor sjukfrånvaro, dock har statliga tillskott ersatt detta.

— Vikten av att effektivisera för att kunna möta den demografiska utvecklingens effekter. Många kommuner har inlett arbeten med detta.

— Komplexiteten med ökad centraliserad styrning.

— Ökningstakten för regionernas nettokostnader har dämpats de senaste åren och under 2020 men det beräknas sedan vända.

(22)

Övergripande omvärldsanalys - förändrad lagstiftning

Ändring i lagen om kommunalekonomisk utjämning (2004:773) (Trädde i kraft 1 januari 2020)

Lagändringen syftar till att skapa mer likvärdiga ekonomiska

förhållanden för kommuner och regioner. Förändringen innebär att det kommunala kostnadsutjämningssystemet ska ta strukturella skillnader mellan kommuner och regioner i beaktning och bidra till mer likvärdiga förutsättningar. Förändringarna grundas till stor del i att systemet uppdateras för att få en högre grad av aktualitet. Förändringarna syftar till att stärka systemets grundprincip gällande att utjämningen ska baseras på opåverkbara och strukturella faktorer, exempelvis befolkningsstruktur och geografiska förutsättningar. Förändringen innebär att utjämningen förstärks utifrån faktorer som är bland annat socioekonomiska.

Ändring i bidragsbrottslagen (2007:612) och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystem (2008:206)

(Trädde i kraft 1 januari 2020)

Lagändringen innebär att bidragsbrottslagen utvecklas till att inkludera stöd, bidrag och ersättningar beslutade av Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen eller en kommun och gäller en enskild person men som utbetalas till någon annan än den enskilde, exempelvis ett företag.

Vidare utvecklas underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystem till att inkludera utvalda ersättningar som gäller en enskild person men som utbetalas till någon annan.

Ändring i lagen om anställningsskydd (1982:80) (Trädde i kraft 1 januari 2020)

Lagändringen innebär att anställningsskyddet förlängs till när arbetstagaren fyllt 68 år, arbetstagaren får rätten att behålla sin anställning till dess. Därefter har arbetsgivaren möjligheten att säga upp arbetstagararen genom ett förenklat uppsägningsförfarande.

I övrigt innebär förändringen att formen för att avsluta en anställning skriftligt när arbetstagaren uppnår åldersgränsen försvinner, vilket även formen av visstidsanställning för äldre arbetstagare gör.

Ändring i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (1994:137) och i förordningen om mottagande av asylsökande m.fl.

(1994:361)

(Trädde i kraft 1 januari 2020)

Lagändringen syftar till att begränsa rätten till dagsersättning för asylsökande som väljer att bosätta sig i ett område med

socioekonomiska utmaningar. Asylsökande ska inte ha rätt till dagsersättning eller särskilt bidrag. Anledningen till förändringen är att ett större antal asylsökande ska välja att bosätta sig där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande.

Ändring i skollagen (2010:800) (Trädde i kraft 1 juli 2020)

Lagändringen syftar till att Komvux i högre grad ska bidra till kompetensförsörjningen. Förändringen innebär att Komvux

kompletteras i syfte att tydliggöra att utbildningen utgör en grund för kompetensförsörjningen till arbetslivet samt att den ska möjliggöra fortsatt utbildning.

(23)

Befolkningen i Strängnäs kommun har ökat varje år och sedan 2010 så har befolkningsantalet ökat med 4 125 personer. År 2019 har Strängnäs en befolkningsmängd på 36 544 invånare.

Omvärldsanalys ur Strängnäs kommuns perspektiv

Övriga nyckeltal 2017 2018 2019 Riket

2019

Arbetslöshet 18 – 64 år 5,6 5,1 5,1 5,7

Invånare 25 – 64 år med

eftergymnasial utbildning 37,1 37,6 38,1 43,8

Utrikes födda 18 – 64 år 18,0 19,0 19,5 24,9

Ekonomiska nyckeltal 2011 2018 2019 Riket

2019 Nettokostnad som andel av skatt

och generella statsbidrag 96,9 97,3 96,1 98,8

Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl.

LSS), andel % -1,5 -4,5 -7,1 -1,2

Soliditet inkl. pensionsåtagande 2,2 3,7 6,1 26,7

Strängnäs kommuns arbetslöshet ligger år 2019 på samma nivå som 2018 och jämfört med snittet i landet så ligger Strängnäs något lägre.

Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har minskat något sedan 2018 och kommunens resultat ligger lägre än snittet i landet.

Andelen utrikes födda i kommunen har ökat något sedan föregående år, vilket är lägre än genomsnittet bland landets kommuner.

Diagrammet visar andel invånare år 2019 utefter åldersgrupp.

36 544

30 000 31 000 32 000 33 000 34 000 35 000 36 000 37 000

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Invånare totalt, antal

0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0

0-19 år 20-64 år 65-79 år 80+

Units

Strängnäs Riket

Nettokostnad som andel av skatt och generella bidrag visar i vilken mån skatteintäkter och generella stadsbidrag täcker de löpande kostnaderna. Strängnäs kommun ligger lägre än snittet bland landets kommuner.

Strängnäs totala nettokostnadsavvikelse ligger fortsatt lägre än referenskostnaden.

Även rikssnittet ligger lägre ä referenskostnaden.

Kommunens soliditet har ökat jämfört med tidigare år och Strängnäs ligger lägre än snittet i landet.

(24)

Omvärldsanalys ur Strängnäs kommuns perspektiv

Äldreomsorg

(övergripande) 2017 2018 2019 Riket

2019 Nettokostnad särskilt boende

äldreomsorg, kr/inv. 7 196 7 089 7 004 5 772

Omsorgspersonalen på vardagar i boende med särskild service för äldre med

adekvat utbildning (%). 91 91 87 82

Nettokostnad hemtjänst

äldreomsorg, kr/inv. 3 691 3 661 3 860 3 640

Brukarbedömning hemtjänst

äldreomsorg- helhetssyn (%) 93 92 90 88

Nettokostnad för särskilt boende (kr/inv.) var högre än rikssnittet och ligger på liknande nivå som förgående år.

Andelen omsorgspersonal med adekvat utbildning har minskat sedan föregående år men ligger högre än genomsnittet i landet.

Nettokostnaden för hemtjänst har ökat något i Strängnäs kommun år 2019, samtidigt som brukarbedömning med positivt utfall har minskat jämfört med tidigare år.

Förskola 2017 2018 2019 Riket

2019 Nettokostnadsavvikelse förskola

inkl. öppen förskola (%) -2,7 -3,9 -8,7 -0,6

Kostnad kommunal förskola,

kr/inskrivet barn 142 897 149 169 152 877 158 177

Heltidstjänster med

förskollärarlegitimation, kommunal

regi, (%) 39 39 37 43

Avvikelse gentemot referenskostnaden har ökat sedan föregående år gällande förskoleverksamheten. Genomsnittet i landet låg något under referenskostnaden.

Gällande kostnaden för kommunal förskola så var den lägre för Strängnäs jämfört med rikssnittet samt att den har ökat sedan 2018.

Andelen heltidstjänster med förskollärarlegitimation har minskat något jämfört med tidigare år och Strängnäs ligger under genomsnittet i landet.

Grundskola 2017 2018 2019 Riket

2019 Nettokostnadsavvikelse grundskola F-

9, (%) -5,4 -6,8 -9,4 0,0

Nettokostnad grundskola åk 1-9,

kr/elev 94 788 94 965 97 045 107 508

Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen,

hemkommunen, andel (%) 77,1 73,2 73,4 75,9

Nettokostnadsavvikelse för grundskolan ligger år 2019 fortsatt lägre än referenskostnaden. Genomsnittet i landet låg på 0,0 % och därmed i nivå med referenskostnaden.

Nettokostnaden för grundskola har ökat något sedan 2018 och Strängnäs har en lägre kostnad jämfört med snittet i landet.

Gällande kunskapskraven för elever i åk. 9 placerade sig Strängnäs något lägre än snittet i landet. Jämfört med tidigare år så ligger kommunen på liknande nivå.

Gymnasieskola 2017 2018 2019 Riket

2019 Nettokostnadsavvikelse

gymnasieskola (%) 10,3 4,3 2,2 0,4

Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev 124 744 122 292 127 172 118 032 Betygspoäng efter avslutad

gymnasieutbildning hemkommun,

genomsnitt 14,5 14,6 14,6 14,4

Strängnäs hade 2019 en nettokostnadsavvikelse för gymnasieskolan på 2,2 % jämfört med riket på 0,4 %.

Nettokostnaden för gymnasieskola ha rökat något jämfört med tidigare år och Strängnäs kommun ligger över genomsnittet bland landets kommuner.

Gällande betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning så ligger Strängnäs på samma nivå som föregående år samt på liknande nivå i jämförelse med snittet i landet.

(25)

Omvärldsanalys ur Strängnäs kommuns perspektiv

LSS 2017 2018 2019 Riket

2019 Nettokostnadsavvikelse LSS

(%) 3,5 4,5 3,1 -0,0

Kostnad

funktionsnedsättning LSS

boende, kr/brukare 1 066 293 1 256 432 1 257 744 1 071 829 Kostnad

funktionsnedsättning LSS daglig verksamhet,

kr/brukare 268 302 283 491 263 795 230 981

Nettokostnadsavvikelsen har minskat något sedan 2018 men är fortfarande högre än förväntat.. Genomsnittet i landet låg 2019 i linje med referenskostnaden.

Gällande kostnaden funktionsnedsättning boende så ligger den på liknande nivå som 2018, men jämfört med snittet bland landets kommuner så ligger Strängnäs över snittet.

Kostnad funktionsnedsättning LSS daglig verksamhet, kr/brukare var år 2019 över snittet i landet, men jämfört med 2018 så har kostnaden minskat.

IFO 2017 2018 2019 Riket

2019 Kostnad individ- och familjeomsorg,

kr/inv. 4 052 3 961 3 934 4 891

Nettokostnadsavvikelsen individ- och

familjeomsorg (%) 6,9 0,9 1,5 -0,1

Strängnäs kostnad för individ- och familjeomsorg har senaste åren legat på liknande nivå och jämfört med snittet i landet så ligger kommunen under snittet.

Nettokostnadsavvikelsen ligger även den på liknande nivå som föregående år och därmed fortsatt högre än referenskostnaden. Genomsnittet i landet låg år 2019 något under referenskostnaden.

Integration 2017 2018 2019 Riket

2019 Kommunmottagna i flyktingmottagandet

under året med uppehållstillstånd,

räknat i antal under året 212 113 101 25 597

Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel

(%) 60,6 57,9 - -

Studerande skyddsbehövande och

anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (%) 11,6 12,2 - - Antalet mottagna i flyktingmottagandet under 2019 har minskat något sedan 2018.

Med förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år syftas till personer som sökt asyl, fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar samt deras anhöriga.

Data saknas för Strängnäs kommun samt riket 2019, men av tabellen framgår att andelen minskat något mellan 2017 och 2018.

Gällande studerande skyddsbehövande och anhöriga i samma situation som ovan så saknas data även här, men mellan 2017 och 2018 så ökade andelen.

(26)

Demografi

Kommunens befolkning fortsätter att öka till 2019. Vi ser att Strängnäs befolkning ligger betydligt högre till antalet jämfört med andra kommuner som också inkluderas i kategorin Pendlingskommun nära större stad.

Strängnäs befolkning ligger på cirka 35 700 medan snittet för andra pendlingskommuner nära storstad ligger på omkring 16 300.

Kommunens flyttningsnetto fortsätter att öka dvs en högre inflyttning än utflyttning.

När det gäller Strängnäs befolkningssammansättning kan vi se att den i stort följer liknande mönster som andra pendlingskommuner. Strängnäs har en något lägre andel invånare i gruppen 65-79 år men en något högre andel invånare som är 80+ år.

Strängnäs en demografisk försörjningskvot som ligger lägre än snittet för andra kommuner i länet men i nivå med genomsnittet för gruppen

pendlingskommuner och för alla Sveriges kommuner. Bland invånarna i arbetsför ålder är sysselsättningen i Strängnäs högre än snittet för andra pendlingskommuner och ligger även högre än snittet för kommunerna i länet och riket i stort.

Strängnäs har en arbetslöshet som generellt följer samma mönster som arbetslösheten i riket i stort. Sedan år 2014 har dock andelen arbetslöshet i Strängnäs varit lägre än riket i stort samt snittet för övriga kommuner i gruppen pendlingskommuner. Andelen varierar mellan åren men det har generellt funnits en nedåtgående trend sedan 2014.

Omvärldsanalys ur Strängnäs kommuns perspektiv - Sammanfattning

Långtidsarbetslösheten i Strängnäs kommun har under de senaste åren varit på en liknande nivå som riket i stort och andra

pendlingskommuner. Det finns en svagt uppåtgående trend de senaste åren även om långtidsarbetslösheten minskade med ca två procentenheter mellan 2018 och 2019

Ekonomi

Strängnäs kommun har under lång tid haft lägre skattesats än andra pendlingskommuner och snittet för alla kommuner i landet.

Strängnäs har fortfarande en lägre skattesats än snittet för kommunerna i länet.

Om man räknar med kommunens pensionsåtagande så har soliditeten för Strängnäs under de senaste åren varit väldigt låg.

Strängnäs soliditet har varit och är fortfarande lägre övriga kommuner i länet. Trenden är dock positivt då soliditeten ökat de senaste åren och är sedan 2016 inte längre negativ.

(27)

Verksamheter

Kommunens äldreomsorg uppvisar lägre kostnader än riket och en jämförelse av nettokostnadsavvikelse visar på ca 2,7 % lägre kostnader än förväntat även om nettokostnaderna är högra än riket.

Brukarbedömningen inom äldreomsorg visar på goda resultat även utbildningsnivå inom äldreomsorg där andelen utbildad

omsorgspersonal ligger på en bra nivå i förhållande till riket Förskole verksamheten uppvisar motsvarande bild med lägre kostnader än riket men däremot utmaningar beträffande kompetens nivå hos personal. 2019 hade endast 37% förskolelegitimation av kommunens personal i förskola. Jmf rikets 43 %.

Även grundskolan har en lägre kostnadsnivå än riket. Resultatet för grundskolan indikerar dock behov av förbättringar och kommunen har en lägre andel ungdomar som klarar kunskapsmålen än riket i

genomsnitt.

Gymnasieskolan har nästan den omvända situationen med högre kostnader än förväntat men med ett resultat i nivå med riket.

Den verksamhet som i dessa jämförelser avviker något mer är kommunens LSS verksamhet. Här noteras en högre

nettokostnadsavvikelse än förväntat och även i övrigt har verksamheten kostnader som ligger över riket.

Kommunens individ och familjeomsorg uppvisar i jämförelsen förhållandevis låga kostnader.

Omvärldsanalys ur Strängnäs kommuns perspektiv- Sammanfattning

forts.

(28)

Riskanalys av styrelse och nämnder –

Sammanfattning av bedömda riskområden identifierade i omvärldsanalys och

grundläggande granskning

(29)

Riskanalys av styrelse och nämnder

Riskgradering



Hög risk



^{Medel risk}



Låg risk

Bakgrund

Revisorerna ska bedöma vilka hinder, hot eller risker som finns i verksamheten. Hur betydande är riskerna? Hur sannolikt är det att de existerar eller kommer att inträffa? Revisorerna ska också ta ett avstamp i styrelsers och nämnders eget arbete med omvärldsbevakning, styrning och intern kontroll samt riskanalys. Enligt god revisionssed ska analysen ske löpande under året men en årlig avstämning krävs inför varje års planering och granskning. Vidare framhåller god revisionssed vikten av att revisionsplanen är flexibel, detta för att ge utrymme till hantering av oförutsedda händelser och andra behov av omprioriteringar.

Syfte

Uppdraget syftar till att identifiera ekonomiska, juridiska,

verksamhetsmässiga och förtroendemässiga risker som har en väsentlig betydelse för styrelsens/nämndens verksamhet, funktioner och

processer. De identifierade riskerna ska utgöra underlag för revisionens beslut om revisionsplan och för kommande års revisionsplaner.

Metod och utgångspunkt

Som ett steg i identifieringen av riskområden har revisorerna genomfört grundläggande granskning. Revisorerna begär årligen att styrelsen/

nämnden identifierar de största riskerna som har väsentlig betydelse för styrelsens/nämndens verksamhet. Därtill har styrelsen/nämnden

ombetts att identifiera väsentliga områden under året och inför kommande år.

På efterföljande sidor ges en sammanfattning av identifierade riskområden för respektive styrelse/nämnd som grundar sig på de iakttagelser som framkommit i svar på frågor och intervjuer.

Riskidentifieringen avser verksamheten 2020 och åren framöver.

I analysen ingår omvärldsbevakning baserad på SKR:s ekonomirapport samt en kommunspecifik omvärldsanalys.

Matrisen nedan (hämtad från god revisionssed i kommunal

verksamhet) kan utgöra stöd för revisorernas bedömning av risker och prioritering av granskningsområden. Utifrån matrisen har

revisorerna kategoriserat riskområden enligt graderingen låg, medel eller hög risk.

(30)

Sammanfattning

Kommunövergripande gör revisorernas bedömningen att det finns risker avseende kommunstyrelsens uppsikt över verksamheter som bedrivs i de kommunala bolagen och till viss del även inom

nämnderna. I den grundläggande granskningen 2020 har fokus varit mot målstyrningsprocessen och de förtroendevaldas delaktighet i processen att ta fram och bryta ned kommunfullmäktigs mål och här bedömer revisorerna att det finns risker och/eller utvecklingsbehov.

Kommunstyrelsens och nämndernas uppföljning av den interna kontrollen har tidigare varit föremål för granskning av revisorerna och behovet av förbättring har noterats för nämnder och styrelse.

Revisorerna avser att fortsätta följa utvecklingen på detta område.

Genom den ökade efterfrågan på kommunens tjänster är det väsentligt att kommunen kan både tillvara ta den kompetens som kommunen har genom sin personal men också att vara attraktiv som arbetsgivare för nyanställning. Kommunens möjligheter att vara en attraktiv

arbetsgivare, arbetet med att minska sjukfrånvaro, såväl kort- som långtidssjukfrånvaro samt det systematiska arbetsmiljöarbetet är områden som kan bli föremål för granskning. Särskilda utsatta verksamhetsområden är förskola, skola och äldreomsorg.

Ytterligare områden som berör samtliga verksamheter och bolag och där risker bedöms är inköp och avtalstrohet, förekomst och uppföljning av bisysslor samt arbete mot fusk, bedrägeri och oegentligheter.

IT såväl avseende säkerhet som utveckling är ett område där revisorerna bedömer det finns fortsatta risker i kommunstyrelse och nämnder. Revisorerna bedömer också att det finns en osäkerhet i nämnderna kring vilket ansvar man har och hur man ska se på roller och ansvar mellan kommunstyrelse och sig själva på dessa områden.

Insatser för barn med särskilda behov och övergången mellan olika skolformer samt personaldimensionering i förhållande till antal barn inom förskola och fritidshem är också områden där revisorerna bedömer det finns risker i förhållande till lagstiftning och mål för verksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens arbete för att barn och ungdomar ska klara kunskapsmålen är ytterligare riskområden som är förknippat med såväl en bra studiemiljö som kompetens hos personalen i skolan. Likaså ses risker i förutsättningarna för rektorerna att verka i sin roll som pedagogiska ledare i det strategiska arbetet med att stödja elever att klara målen i grundskolan. Även arbetet för att motverka ogiltig skolfrånvaro kan bli föremål för granskning Inom socialnämndens ansvarsområde bedömer revisorerna också att det finns risker avseende nämndens arbete med stödjande och förebyggande insatser för barn och unga, familjer och enskilda. Likaså nämndens kontroll över utvecklingen

avseende externa vårdkostnader samt uppföljning av placeringar inom barn och ungdomsvård. Även samverkan med andra aktörer och inte minst skolan bedöms som ett riskområde.

Även inom äldreomsorgen kan revisorerna se risker.

Coronapandemin har generellt blottlagt risker inom vården av de äldre och här kan granskningar av äldrenämndens åtgärder och planering för att säkerställa och utveckla verksamheten bli aktuellt. Områden som lyfts fram i riskbedömning är vikariehantering och utbildningsnivå.

Riskanalys av styrelse och nämnder

(31)

Arbete för att motverka välfärdsbedrägeri ses som ett allmänt

riskområde av revisorerna där flera nämnder och styrelse i kommunen kan vara berörda. Socialnämndens ansvar i detta område är dock tydligt och ses som ett riskområde av revisorerna, men även hantering av bidrag till föreningar kan bli aktuellt för granskning.

Behovet av och strategi kring utvecklingen av digitala tjänster kan även det blir föremål för granskning. Behovet av att utnyttja

digitaliseringens möjligheter är stora men samtidigt krävs en kunskap och riskanalys inom kommunens olika nämnder kring utvecklingen.

Här kan särskilt fokus komma att läggas på miljö och

samhällsbyggnadsnämndens arbete med att digitalisera sina tjänster.

På samma sätt ser revisorerna även risker avseende roller och ansvar mellan nämnderna och kommunstyrelsen och dess IT-verksamhet.

Inom teknik och fritidsnämnden bedömer revisorerna att det finns risker gällande underhåll i kommunens anläggningar. Eftersatt underhåll bedöms kunna utgöra en betydande risk för kommunen.

Inom överförmyndarnämnden bedöms risker gällande rekrytering av gode män samt den interna kontrollen av uppdragstagare.

Områden som berör samtliga verksamheter och bolag och samordnad revision som kan bli aktuellt för granskning är inköp, upphandling och avtalstrohet, förekomst och uppföljning av bisysslor samt arbete mot fusk, bedrägeri och oegentligheter.

Riskanalys av styrelse och nämnder, forts

(32)

Planering av

revisionsinsatser

(33)

Nedan listas riskområden som kan bli aktuella för prioritering av revisorerna utifrån genomförd riskbedömning 2021 .

Väsentliga riskområden 2021 och framåt

Riskområde Riskområde

Stödjande och förebyggande insatser för barn och unga,

samverkan skola Styrning och ledning utifrån barnkonventionen

Insatser för barn med särskilda behov inom grundskolan Kommunens arbete med Agenda 2030, ansvar och roller

Övergång mellan skolformer Kvalitet och säkerställande av opartiskhet vid kommunala anställningar

Förutsättningar för pedagogisk och administrativt ledarskap

inom grundskola/förskola Säkerställande av elever förmåga att skriva

Attraktiv arbetsgivare/Kompetensförsörjning –strategi och

framhållning främst inom skola, förskola samt äldreomsorg Beredskap att hantera snabba förändringar i friskolor Planering och framförhållning avseende underhåll av

fastigheter och infrastruktur

Samverkan och påverkan på andra kommunala verksamheters vid räddningstjänstens myndighetsbeslut

Investeringsprocessen - Har kommunen en ändamålsenlig och effektiv investeringsprocess?

Digitalisering och informationshantering –kommunens strategi, planering och utnyttjande av möjligheter, serviceutbud för medborgare

Planering och framförhållning avseende resurser för skola och

förskola Kommunens uppföljning av privata utförare

Kommunens långsiktiga finansiella planering kopplat till behov

och demografisk utveckling samt övriga risker Uppföljning av långvarig ogiltig skolfrånvaro Kommunens arbete för att förebygga oegentligheter,

välfärdsbedrägerier. Kommunstyrelsen ägarstyrning och uppsikt över verksamhet i de

kommunala bolagen IT och informationssäkerhet

(34)

Nedan listas riskområden som kan bli aktuella för prioritering av revisorerna utifrån genomförd riskbedömning 2021 .

Väsentliga riskområden 2021 och framåt

Riskområde

GDPR

Strategiskt arbete rörande arbetsmiljö

Uppföljning av KF:s beslut

Upphandling och inköp samt avtalstrohet

Samhällsbyggnad - Förändringar av plan och bygglag Biståndsbedömning hemtjänst

Delegationsbeslut

(35)

Genomförda/pågående granskningar 2020

Genomförda/ pågående Ansvarig nämnd/styrelse

Grundskolans måluppfyllelse Barn och utbildningsnämnden

Förebyggande och stödjande insatser för barn och ungdomar Socialnämnden

Kommunens framförhållning avseende planering och underhåll av VA

Teknik och fritidsnämnden, SEVAB, Kommunstyrelsen

Granskning av delårsrapport Kommunstyrelsen

Grundläggande granskning av nämnder och styrelser Kommunstyrelsen samtliga nämnder

IK Löneprocess Kommunstyrelsen och samtliga nämnder

Krishantering Corona pandemin Kommunstyrelsen och samtliga nämnder

Granskning av årsredovisning och bokslut Kommunstyrelsen och samtliga nämnder

(36)

Genomförda granskningar 2014-2019

Granskning Ansvarig nämnd Kom.

Granskning av systematiskt det systematiska arbetsmiljöarbetet

Kommunstyrelsen, samtliga nämnder och SFAB

2019 Granskning av grundskolans ledningsfunktion

Barn och utbildn, Kommunstyrelsen

2017

Granskning av intern kontroll, fokus på process kring uppföljning av intern kontroll

Kommunstyrelsen och samtliga nämnder

2019 Granskning av insatser för elever med särskilda behov

Barn och utbildnings- nämnden

2016

Granskning av styrning och kontroll av föreningsbidrag

Kulturnämnden 2019 Granskning av sjukfrånvaro Kommunstyrelsen

alla nämnder

2016

Uppföljande granskning av uppföljning av privata utförare

Kommunstyrelsen, Teknik och fritidsnämnden

2019 Granskning av behörigheter och loggkontroll

Kommunstyrelsen 2015

Granskning av kommunens interna prissättning

Kommunstyrelsen 2018 Granskning av verksamhet och handläggningsrutiner inom individ- och familjeomsorgen

Socialnämnd 2015

Granskning av arbetet om

kommunens åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Kommunstyrelsen 2018 Granskning av insatser för elever i behov av särskilt stöd

Barn och utbildnings- nämnden

2015

Granskning av kontroll och uppföljning av privata utförare

Kommunstyrelsen

Teknik och fritidsnämnden

2018 Granskning av den interna kontrollen i samband med inköp och upphandling

Granskning av kommunens räddningstjänst

Kommunstyrelsen

Teknik och fritidsnämnden

2018 Granskning av arbetet med den översiktliga fysiska planeringen

Riktade statsbidrag (inkl. förstudie) Alla nämnder 2017 Granskning av bistånds handläggning samt LSS-

handläggning med inriktning mot hemtjänsten

Socialnämnden 2014

Kommunens beredskap för äldreutveckling/ äldreomsorg

Socialnämnden 2017

(37)

Document Classification: KPMG Confidential

(38)

Kommunrevisionen

För kännedom:

Kommunfullmäktige

Revisionsplan 2021

Revisorerna granskar årligen, i den omfattning som följer av god revisionssed, all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhets- områden. Uppdraget utgörs ytterst av att pröva ansvarstagandet och uttala sig om detta till fullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan. I enlighet med Kommunallagen prövar revisorerna om:

- verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt

- räkenskaperna är rättvisande och

- den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Som underlag för sitt arbete genomför revisorerna årligen en riskanalys.

Med stöd av denna analys avgör revisorerna vad granskningsarbetet ska inriktas mot. Riskanalysen och prioriteringarna syftar även till att minimera revisorernas risk att göra felaktiga uttalanden i revisionsberättelsen.

Riskanalysen ämnar också minimera revisionsrisken, alltså att revisorerna granskar det som är mindre väsentligt.

I revisionsplanen sammanfattar revisorerna sina överväganden och planering av arbetet varje år. Revisionsplanen kan se som revisorernas verksamhetsplan.

Som en del i revisorernas strävan om öppenhet och kommunikation kring revisonens roll och ansvar överlämnar revisorerna härmed

revisionsplanen för 2021 till kommunfullmäktige för kännedom.

Strängnäs 2021-01-20

För revisorerna i Strängnäs kommun

Kjell Oretorp Stefan Behrnetz

Ordförande Vice ordförande

(39)

Signatursida

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

Namn STEFAN BEHRNETZ

Datum & Tid 2021-01-25 13:49:29 +01:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation

Identifikations-id _076a735ad7c7a4dbfa195f56be5c824f9a

Namn Kjell Gunnar Oretorp

Datum & Tid 2021-01-27 10:11:16 +01:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation

Identifikations-id _092cdf45f4137932129ab35cb1ee8295c9

Signatursida 1 av 1 Validera dokumentet | Användarvillkor

Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2021-01-27 10:11:22 +01:00 Ref: 1019432

www.comfact.se

(40)

Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum

2021-01-20

Sida

1(5)

Utses att justera

Leif Andersson

Justeringens plats

och tid

Fredagen den 22 januari, Värjan, Eskilstuna

Paragrafer

§1 - §4

Underskrifter

...

Sekreterare

Edit Asvelius

...

Ordförande

Gunilla Ternert

...

Justerande

Leif Andersson

Anslag/Bevis

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och

sammanträdesdatum

Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs 2021-01-20

Anslaget sätts upp Anslaget tas ner

Förvaringsplats för

protokollet

Socialförvaltningen, Ledning och administration

Underskrift

...

Utdragsbestyrkande Plats och tid

Magistern, Strängnäs kommunhus, klockan 13:00-14:00

Sekretessärenden protokollförs i separat B-protokoll

Beslutande

Gunilla Ternert (M), ordförande

Maj-Britt Magnusson (S), vice ordförande Leif Andersson (S)

Bengt Karlsson (M) Anne-Cathrine Kaup (SD

Övriga närvarande

Hanna Sipovic, enhetschef

Edit Asvelius, nämndsekreterare

(41)

Sammanträdesdatum

2021-01-20

Sida

2(5)

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

§ 1 Protokolljustering

Leif Andersson (S) utses att justera protokollet.

______

(42)

Sammanträdesdatum

2021-01-20

Sida

3(5)

ÖFNES/2020:51

§ 2 Sekretessärenden som beslutas av nämnd i januari 2021

Beslut i följande ärenden protokollförs i separat B-protokoll.

S1. Avslag på ansökan om uttag enligt 14 kap. 21 § 1 stycket föräldrabalken, akt 58 S2. Entledigande av god man enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken, akt 144

______

(43)

Sammanträdesdatum

2021-01-20

Sida

4(5)

ÖFNES/2021:2

§ 3 Verksamhetsuppföljning till nämnden i januari 2021

Enhetschef Hanna Sipovic redovisar nämndens styrkort för december 2020 samt redogör för statistik ur verksamhetssystemet Wärna per den 31 december 2020.

______

(44)

Sammanträdesdatum

2021-01-20

Sida

5(5)

ÖFNES/2021:1, ÖFNES/2020:1, ÖFNES/2020:17, ÖFNES/2020:52

§ 4 Rapporter och meddelanden till nämnden i januari 2021

Beslut

Rapporter och meddelanden till nämnden i januari 2021 läggs till handlingarna efter överförmyndarnämndens godkännande.

Muntliga rapporter

• Enhetschef Hanna Sipovic ger nämnden en muntlig lägesrapport från kontoret.

Skriftliga rapporter

• Ordförandebeslut i brådskande ärende - Tolkning och tillämpning av bestämmelser om ersättning till förtroendevalda respektive ledamöter i kommunala bolag (ÖFNES/2020:1)

• Ordförandebeslut i brådskande ärende - Förlängd tid för tillämpning av bestämmelser om ersättning till förtroendevalda respektive ledamöter i kommunala bolag (ÖFNES/2020:1)

• Ordförandebeslut i brådskande ärende - Anställningsstopp för administrativa tjänster (ÖFNES/2020:1)

• Kommunfullmäktige i Eskilstunas beslut 2020-11-26 § 190 - Anställningsstopp för administrativa tjänster (ÖFNES/2020:1)

• Kommunfullmäktige i Eskilstunas beslut 2020-12-17 § 201 - Grönplan för Eskilstuna kommun (ÖFNES/2020:1)

• Kommunfullmäktige i Strängnäs beslut 2020-11-23 § 321 – Flerårsplan 2021- 2023 Strängnäs kommun (ÖFNES/2020:1)

• Kommunfullmäktiges beslut 2020-12-17 § 200 - Plan mot mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (ÖFNES/2020:17)

• Kommunfullmäktige i Eskilstunas beslut 2020-11-26 § 182 - Årsplan 2021 för Eskilstuna kommun (ÖFNES/2020:52)

______

(45)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

1(8)

Utses att justera

Leif Andersson

Justeringens plats

och tid

Onsdagen den 10 februari, Värjan, Eskilstuna

Paragrafer

§5 - §10

Underskrifter

...

Sekreterare

Edit Asvelius

...

Ordförande

Gunilla Ternert

...

Justerande

Leif Andersson

Anslag/Bevis

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och

sammanträdesdatum

Överförmyndarnämnden Eskilstuna Strängnäs 2021-02-10

Anslaget sätts upp Anslaget tas ner

Förvaringsplats för protokollet

Underskrift

...

Utdragsbestyrkande

Plats och tid

Nämndrummet, Värjan plan 5, Alva Myrdals gata 5, Klockan 13:00-14:45 Sekretessärenden protokollförs i separat B-protokoll

Beslutande

Gunilla Ternert (M), ordförande

Maj-Britt Magnusson (S), vice ordförande Leif Andersson (S)

Bengt Karlsson (M) Anne-Cathrine Kaup (SD

Övriga närvarande

Hanna Sipovic, enhetschef Edit Asvelius, nämndsekreterare

Elisabeth Kántor, förvaltningschef, inledning Vanja Chamoun, handläggare, § 6

Sifa Karegesa, handläggare, § 6

Nishtiman Hassan, ekonomistrateg, §§ 7-9

(46)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

2(8)

Inledning

Sammanträdet inleds med besök och presentation av förvaltningschef Elisabeth Kántor.

______

(47)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

3(8)

§ 5 Protokolljustering

Leif Andersson (S) utses att justera protokollet.

______

(48)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

4(8)

ÖFNES/2021:4

§ 6 Sekretessärenden som beslutas av nämnd i februari 2021

Beslut i följande ärenden protokollförs i separat B-protokoll.

S1. Vitesföreläggande enligt 16 kap. 13 § föräldrabalken, akt 7164 S2. Avskrivning av anmälan om behov av god man, akt 7059 S3. Avskrivning av anmälan om behov av god man, akt 7006 S4. Avskrivning av anmälan om behov av god man, akt 6929 S5. Avskrivning av anmälan om behov av förvaltare, akt 7178 S6. Avskrivning av anmälan om behov av förvaltare, akt 508 S7. Entledigande av god man, akt 1377

S8. Entledigande av god man enligt 11 kap. 20 § föräldrabalken, akt 6163

______

(49)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

5(8)

ÖFNES/2021:5

§ 7 Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse 2020 samt slutrapport för internkontroll 2020

Beslut

1. Verksamhetsberättelse för 2020 godkänns.

2. Slutrapport för internkontroll 2020 godkänns.

3. Säkerhetsbokslut för 2020 godkänns.

4. Nämnden ansöker om att få behålla överskottet på 650 tusen kronor.

Ärendebeskrivning

Överförmyndarnämndens verksamhetsberättelse redogör och följer upp nämndens verksamhetsplan för 2020. I egenskap av värdkommun är det Eskilstuna kommuns styrsystem som används för den gemensamma nämndens årshjulsarbete.

Nämnden har under 2020 arbetat med 19 åtaganden där 15 är klara, en är ej påbörjad och tre pågår. Huvuddelen av överförmyndarnämndens uppdrag och verksamhet ligger inom området social uthållighet och de två delprocesserna: Att ge vård och stöd till barn och unga samt vuxna. Processerna ska ge stöd till den enskilda att utifrån egna förutsättningar leva ett självständigt, aktivt och meningsfullt liv.

Internkontrollplan för 2020 hanterade totalt elva risker och sju kontrollmoment.

Under året har samtliga kontrollmoment kontrollerats och finns redovisade i bifogad bilaga.

Överförmyndarnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 650 tusen kronor i jämförelse med årsbudget. Nämnden ansöker om att få behålla budgetöverskottet för fortsatt verksamhetsutveckling.

Bilagor till beslutet:

- Verksamhetsberättelse 2020 - Slutrapport för internkontroll 2020 - Säkerhetsbokslut 2020

______

Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen i Eskilstuna och Strängnäs

Kommunrevisionen i Eskilstuna och Strängnäs

(50)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

6(8)

ÖFNES/2020:50

§ 8 Yttrande över revisionens årliga grundläggande granskning av nämnder och styrelse

Beslut

Överförmyndarnämnden godkänner yttrandet.

Ärendebeskrivning

Överförmyndarnämnden har fått möjlighet att yttra sig över kommunrevisionens årliga grundläggande granskning 2020 med fokus mot intern kontroll. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 24 februari 2021.

För att utveckla och förbättra arbetet med intern kontroll vill revisonen belysa tre områden, vilka bedöms som väsentliga i arbetet med att säkerställa den interna kontrollen.

• Tillräcklig kunskap

• Roller och ansvar

• Arbetssätt som skapar delaktighet

Yttrande

Överförmyndarnämnden anser att de har den kunskap som behövs för att säkerställa ändamålsenligt arbete. Nämnden vill poängtera vikten av att fortsätta med

introduktion och utbildning för roller som internkontrollsamordnare, förtroendevalda och chefer för att ha samsyn i arbetet med intern kontroll.

Vidare anser nämnden att de är inkluderade och delaktiga i arbetet för intern styrning och kontroll genom dialog och workshops.

Nämnden önskar att få revisionsrapporterna så de passar in i verksamhetsplaneringen och på så sätt säkerställa att det revisorerna uppmärksammat planeras i kommande verksamhetsplan.

______

Beslutet skickas till:

Kommunstyrelsen i Eskilstuna kommun

(51)

Sammanträdesdatum

2021-02-10

Sida

7(8)

ÖFNES/2021:2

§ 9 Verksamhetsuppföljning till nämnden i februari 2021

Ekonomistrateg Nishtiman Hassan redogör för nämndens ekonomiska utfall januari 2021.

Enhetschef Hanna Sipovic redovisar nämndens styrkort för januari 2021.

______