Implementering av nya läroplanen Fritidshem

Implementering av nya läroplanen Fritidshem 2017

ann.pihlgren@igniteresearch.org

www.igniteresearch.org

Pedagogiska trädet

Diskutera

Var i det pedagogiska trädet håller du oftast hus? Var vill du helst vara?

Var befinner sig de lärare som du

samarbetar med?

Ny skollag Ny läroplan

Nya läroplansdelar

Nya Allmänna råd för fritidshem

Ny lärarutbildning

Trender i kommunerna Trender i forskning och litteratur

Trender på nätet:

https://www.facebook.com/groups/1643193736 47448/

www.forskning.se

https://www.facebook.com/groups/fritids.nu/?fre f=ts

https://www.facebook.com/groups/2368642231 29180/?fref=ts

http://www.lararnasnyheter.se/search/apachesol r_search/fritidshem

m.fl…

25/04/2017 /Dr Ann S Pihlgren

Vad händer nu?

Lärande i fokus:

Fritidshemmets didaktiska uppdrag förstärks Förskoleklassens uppdrag förtydligas

Samverkan betonas

Rollfördelning (alla som lärare eller personal):

Skollärare

Förskollärare Fritidslärare Barnskötare

Ämneslärare ansvarar för undervisningen,

övriga lärare ansvarar för utbildning

Gemensamma och särskilda uppdrag

3

4

Gemensamt uppdrag i läroplanen

Demokratiska medborgare Livslång lust att lära

Inhämta kunskaper och värden

Respekt för mänskliga rättigheter

Respekt för varje människas egenvärde Respekt för miljön

Eleven ska finna sin egenart

Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet

Jämlikhet

The Big 5 – förmågorna i läroplanen

(Svanelid , 2011)

Analysförmåga –

att kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara och påvisa samband, växla perspektiv, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar.

Kommunikativ förmåga –

att kunna samtala, diskutera,

motivera, presentera, uttrycka egna åsikter och ståndpunkter, framföra och bemöta argument, redogöra, formulera, resonera och redovisa.

Metakognitiv förmåga

– att kunna tolka, värdera, ha omdömen om, reflektera, lösa problem med anpassning till en viss situation, ett visst syfte eller sammanhang, avgöra rimligheten, välja mellan strategier, pröva och ompröva.

Förmåga att hantera information –

att kunna söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information, skilja mellan fakta och värderingar, avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

Begreppslig förmåga –

att kunna förstå innebörden av begreppen, relatera begreppen till varandra, använda begreppen i olika/nya sammanhang.

Övriga (icke-kognitiva) förmågor

(Skolverket, 2013)

Kreativitet

– idérikedom, nyskapande, nyfikenhet, initiativtagande, innovations- och entreprenöranda.

Empati

– inlevelseförmåga, medkänsla, tolerans, förståelse och respekt för olikheter, solidaritet.

Karaktär

– ansvarstagande, uthållighet, noggrannhet, omdöme, goda arbetsvanor, effektivitet och organisationsförmåga, framåtanda,

självdisciplin, emotionell stabilitet.

Social förmåga

– öppenhet, lättsamhet, social förmåga, samarbetsförmåga och förmåga att arbeta i grupp, flexibilitet och

anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig i olika former, kunna och våga uttrycka sin mening.

Självuppfattning

– trygg identitet, självtillit och tilltro till egen förmåga, självförtroende, självständighet (autonomi).

Problemlösning

– kritiskt tänkande, abstrakt och konkret tänkande, problemlösningsförmåga, dynamiskt tänkande, förmåga att sätta mål och planera.

Lärande

– lära att lära, lust att lära, att reflektera över sitt sätt att lära och att utveckla sitt lärande, livslångt lärande.

Diskutera

Vilka förmågor är ni bra på att utveckla hos eleverna idag?

Vilka förmågor skulle ni behöva bli ännu bättre på att utveckla hos eleverna?

Vilken rollfördelning kan göras mellan

skola/fritids?

Förmågor

The Big Five

Analysförmåga

Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information

Begreppslig förmåga

Övriga: De sju underverken

Kreativitet Empati Karaktär

Sociala förmågor

Kommunikativ förmåga Självuppfattning

Analys- och

problemlösning

Lärande

Sköndals fritids utvecklingssamtal

1. Observationer under terminen i verksamhet med eleverna

2. Analys i arbetslag

3. Samtal elev – personal

1. Markering i matris

2. Förslag till målsättningar

4. Utvecklingssamtalet

5. Analys och målsättningar i arbetslag

4. Fritidshemmets syfte

Utveckling och lärande Meningsfull fritid

Behov, intressen, erfarenheter – utmaningar!

Situationsstyrt, upplevelsebaserat Grupporienterat, kamratrelationer

Fantasi och lärande genom lek, rörelse, skapande Utveckla identitet

Kreativitet

Förmåga att samarbeta och kommunicera Problemlösning

Delaktighet, inflytande och ansvar

Centralt innehåll

Fritidshemmet

Språk och kommunikation

Skapande och estetiska uttrycksformer Natur och samhälle

Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse

Diskutera

Vad innebär det nya lärandeuppdraget för vårt fritids? Vad innebär det för

samarbetet?

Vilka områden behöver vi utveckla för att kunna nå målen?

Vilka kompetenser kommer vi att behöva i

personalgruppen?

Baka?!

Eleven ska uppleva…

Tid att utforska från en rad vinklar

Samma lärandeobjekt med olika arbetssätt och ingångar

Möjlighet att skapa och uppfinna Att gå från vardagserfarenheter till

generaliserad kunskap genom utmananingar Begreppskunskap för tanke-

utveckling

Målfokuserad interaktion

Barnet

Exempel Legotown

Skeppsrevets fritids Kalmar

A. KLASSISK DIDAKTISK POSITION

•Samhällskunskap: stadsplanering, kommunal demokrati och styrning, kartor mm

•Bild, teknik, slöjd: arbetsprocess,

konstruktion, fotografering, färg, form, linje, yta

•Svenska: skriva bygglovsansökan, tidning

•Matematik: grundläggande geometriska objekt och deras konstruktion, skala

B. PROCESSORIENTERAD POSITION

• Stöd under byggandet – material, vilka bygger (inte), vilka kunskaper används i bygget

• Stöd till tidningsredaktionen

• Stöd under klassrådet som utvärderar och utvecklar temat

• Sokratiskt samtal om boken ”Palle är ensam i världen”

• Överraskningar i staden som utmanar eleverna (klotter, naturkatastrof, brottslighet eller annat)

C. MOGNADSPOSITION

• Pengasystem och byggregler leder till att eleverna provar olika sorters affärsverksamhet och designar egna byggnader

•Studiebesök på arkitektmuseum och besök från stadsplanerare, där eleverna kan ställa frågor

•Elevernas egna projektarbeten och arbete inför redovisning i skapande verkstad

D. KAOTISK/ KREATIV POSITION

• Elevernas lek i Legotown

Lärarens avsikt avseende vad eleven ska lära, produktintention Hög grad av produktintention Låg grad av produktintention

Lärarens avsikt avseende hur eleven ska lära, processintention Hög grad av processintention Låg grad av processintention

Del 4

”Undervisningen i fritidshemmet ska

stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull

fritid. Detta ska ske genom att

undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och

erfarenheter, men också att eleverna

kontinuerligt utmanas ytterligare genom att

de inspireras till nya upptäckter.”

Systematiskt kvalitetsarbete

Skolverket (2012)

observera

reflektera

agera utvärdera/

analysera

förändra

Var är vi?

Vart ska vi?

Hur gör vi?

Hur blev det?

Hur går vi vidare?

Observationen

Bestäm vad som ska observeras

vem som observerar vad och när

Flera korta observationer – 5 minuter men flera gånger samma vecka

Anteckna vad gör, säger, visar barnen?

Beskriv utan att tolka Dokumentera i protokoll

Sammanställ eller skriv rent Reflektera tillsammans

Vad förvånade er? Berätta för varandra och diskutera Vad skulle hända om…? Vilka idéer leder era

observationer till?

Observationsprotokoll

Eva Kane i Pihlgren (2013), s. 179

Observationsredogörelse

(beskriv vad du ser så objektivt och noggrant som möjligt)

Tolkning/reflektion

M balanserar på däcken och går fram och tillbaka över dem

L står tyst bredvid och tittar på M.

M går upp till ett träd och ställer sig bakom det. L går sakta efter. Tittar hela tiden vad M gör.

L går närmare M. ”Blablabla” säger hon, vickar på huvudet några gånger och skrattar till

M: ”Ja, vi leker det!”

L verkar vilja leka med M, väntar på en signal. Får ingen, så till slut tar ett eget initiativ. Ger en verbal, indirekt signal.

M returnerar signalen.

Aktion Sjukhus

Innehåll FRIPP

Syfte Varför är kunskapen viktig i världen?

Mål Lgr11, Allmänna råd för fritidshem och/eller grundskolans kursplan.

Resultatuppföljning:

Hur vet vi att eleverna lärt sig det vi avsåg?

Elevernas nöjdhet och intresse?

Arbetssätt

Lärarens förhållningssätt

Dokumentation Hur vill vi visa/ informera

elever och föräldrar?

Diskutera

Hur planerar vi för lärande?

Hur tar vi reda på behov, intressen och erfarenheter?

Hur utmanar vi eleverna?

Hur vet vi att vi lyckas med

lärandeuppdraget?

Miljön som didaktiskt verktyg

Vilken barnsyn har ni?

Är lokaler och miljöer trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande?

Stödjer miljön lärande?

Arbetarna med gruppen som ”miljö”?

Stödjer tiden och tidsanvändandet lärandet?

Använder fritidsläraren relationer som positiv miljö?

Är miljön föränderlig?

Ann-Marie Körling

Därför ska du tänka på klassrummet

https://www.youtube.com/watch?v=IumZg

sU68kA

Diskutera

Hur ska miljön se ut hos er för att ropa ”lär dig” till eleverna?

Vilka förbättringar behöver ni göra?

Del 2.5. Läraren ska

ta tillvara möjligheter till kontinuerligt samarbete om undervisningen i

förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Ht 2014

34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52

IUP ÅRET föräldramöten

IUP arbete skriv IUP med delmål/mål

Utvecklingssamtal elevledda trepartssamtal

HÖSTLOV JULLOV

SPEC

åk 1 - screening åk 2 – Diamant

AG2 åk 3 – Diamant (AG4, AG5, AS1)

F - åk 3 LUS åk 2 - DLS åk 3 – lässtandard 1

åk 3 – lässtandard 2 åk 1 - Diamant (AG1) åk 3 – lässtandard 3

SUPERSCHYSST tillsammans lyssna berätta artiga frågor & säga tack komplimanger

TEMABLOCK HJÄRTLIGT VÄLKOMNA

IUP arbete skriv IUP med

delmål/mål

BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

FN analys/ bedömni ng RELIGION

analys/ bedömni ng JUL

TRADITIONER alys/an bedömni ng

FRITIDS

HJÄRTLIGT VÄLKOMNA

SKOLSTART, RUTINER, REGLER, SOCIALA MÅL FOKUS PÅ SUPERSCHYSST

analys/ bedömning

BARN I VÄRLDEN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

FN analys/ bedömni ng RELIGION

analys/ bedömni ng JUL

TRADITIONER alys/an bedömni ng

SHOW/KONSTGRUPP

DEMOKRATI, SAMARBETE, GRUPPSTÄRKANDE

INDIVID

DISCO analys/ bedömning BANDYTURNERING REGLER, SAMARBETE

GRUPPSTÄRKANDE

JULKLAPPS- TILLVERKNING

NO/SO årstid, natur och djur^F-3

F-3 årstid, natur och djur

LÄS- OCH SKRIVLÄRA

FK – Mamma-Mu, JAG tema åk 1 – Spökägget, ABC-Klubben

åk 2 –, ABC-Klubben åk 3 – Pojken och Tigern, ABC-Klubben

FK – Mamma-Mu, JAG tema åk 1 – Spökägget åk 2 –, ABC-Klubben

åk 3 – Pojken och Tigern alys/an bedömni ng

IDROTT & HÄLSA

F

åk 1 grovmotorik, lek, regler, samarbete

Haga- parke n

”Hitta Vilse”

grovmotorik, lek, regler,

samarbete grovmotorik, lek, regler, samarbete

åk 2

friluftsliv, ute- vistelse, orientering

Haga- parke n orient e-ring

takt, rytm, dans samt rörelse till

musik grovmotorik, lek

takt, rytm, dans samt rörelse till musik grovmotorik, lek

åk 3

friluftsliv, utevistelse, orientering

Haga- parke n orient e-ring

hälso-

tema simning

Observatorielunden/Karlberg

Helix – en storyline om rymden

Mattekluringar och

uppdragspärmar

Böcker:

Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber.

Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat6 – planering och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

´

ann.pihlgren@igniteresearch.org

www.igniteresearch.org