Rapport Sociala bostäder

(1)

Individ- och familjeförvaltningen

Jasmina Andersson, socialkontor ekonomi

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (52)

Datum

2019-05-27

Diarienr

IFN 2019/00392- 8.2.4

Individ- och familjenämnden

Rapport Sociala bostäder

Förslag till beslut

Individ- och familjenämnden tar del av rapporten och lägger den till handlingarna.

Ärendebeskrivning

Västerås stad arbetar för att minska hemlöshet och motverka segregation. Att ha ett välfungerande bostadssocialt arbete är en förutsättning för att staden ska uppnå sina mål. Det finns även ett behov av att tillhandahålla lägenheter med en rimlig hyra så att låginkomsttagare och människor som idag är beroende av ekonomiskt bistånd ska kunna betala sin egen hyra och leva ett självständigt liv.

Att få fram fler bostäder som motsvarar dessa behov är en stor utmaning för flera svenska kommuner och Västerås är inget undantag.

2019-08-15

Individ- och familjeförvaltningen 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se Jasmina Andersson

jasmina.andersson@vasteras.se

(2)

VÄSTERÅS STAD Sociala bostäder 2019-08-15

2

Sociala bostäder

(3)

3 Innehållsförteckning

Inledning ... 5

Syfte ... 5

Aktuella frågeställningar ... 5

Avgränsningar ... 6

Tillvägagångssätt ... 6

Västerås stads arbete med sociala bostäder ... 7

Bostadssociala enheten, IFF ... 8

Fastighetskontoret, TFF ... 12

Mimer ... 13

Socialkontor ekonomi, IFF ... 14

Fastighetsägarna ... 16

Bostad Västerås ... 16

Omvärldsbevakning ... 18

ESKILSTUNA ... 18

FLYKTINGMOTTAGANDE ... 18

EKONOMISKT BISTÅND ... 19

GÄVLE ... 19

HELSINGBORG ... 20

FLYTKINGMOTTAGANDE ... 22

JÖNKÖPING... 23

LINKÖPING ... 25

NORRKÖPING ... 27

SÖDERTÄLJE ... 29

UPPSALA ... 31

(4)

4

ÖREBRO ... 35

Slutsatser... 38 BILAGOR

(5)

VÄSTERÅS STAD Sociala bostäder

5

Inledning

Västerås stad arbetar för att minska hemlöshet och motverka segregation. Att ha ett välfungerande bostadssocialt arbete är en förutsättning för att staden ska uppnå sina mål. Det finns även ett behov av att tillhandahålla lägenheter med en rimlig hyra så att låginkomsttagare och människor som idag är beroende av ekonomiskt bistånd ska kunna betala sin egen hyra och leva ett självständigt liv.

Att få fram fler bostäder som motsvarar dessa behov är en stor utmaning för flera svenska kommuner och Västerås är inget undantag.

Sociala bostäder riktar sig till personer som av olika skäl står utanför den reguljära bostadsmarknaden. Idag finns ett samverkansavtal mellan Västerås stad och olika fastighetsägare som ska underlätta samarbetet mot gemensamma mål.

Som en del av verksamhetsutvecklingen har projektet Sociala bostäder startat.

Projektet har varit en samverkan mellan Individ- och familjeförvaltningen (IFF), Teknik- och fastighetsförvaltningen (TFF) och det kommunala bostadsbolaget Mimer. Målet har varit att inom tre månader göra en översyn av arbetet med sociala bostäder i Västerås stad som i förlängningen kan leda till förbättringar.

Syfte

Syftet med projektet är att via kartläggning av stadens arbete med sociala bostäder och omvärldsbevakning fastställa ett arbetssätt för sociala bostäder.

Arbetssättet ska bidra till att människors egna resurser och förmåga att leva ett självständigt liv stärks.

Aktuella frågeställningar

• Hur arbetar Västerås stad med sociala bostäder idag?

• Vad kan Västerås stad lära av andra kommuner?

• Vad finns det för möjligheter för att kunna tillhandahålla sociala bostäder med rimliga hyror och möjliggöra för individer att leva ett självständigt liv?

• Hur kan man se till att bostäderna är spridda över hela staden?

(6)

6 Avgränsningar

Projektet fokuserar inte på boenden som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och särskilt boende enligt Socialtjänstlagen (SoL).

Under omvärldsbevakningen har vi valt att fokusera på kommunerna som ingår i Resultatnätverket, R9 (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Uppsala, Södertälje och Örebro) och Helsingborg. Dessa kommuner har valts ut utifrån att de är någorlunda jämförbara med Västerås utifrån bland annat kommunstorlek.

Tillvägagångssätt

Intervjuer har gjorts med sakkunniga personer som arbetar med sociala bostäder i kommunen. Förutom det har även skriftligt material som riktlinjer och statistik inhämtats. Viss statistik har tagit längre tid att få fram, bland annat utifrån att flera övergångsbostäder har insatsen boendestödsavtal sedan tidigare då insatsen övergångsbostad inte fanns. För att få fram rätt statistik måste man veta vilka adresser som tillhör Fastighetskontoret.

Under omvärldsbevakningen har information främst inhämtats från kommunernas och de kommunala bostadsbolagens hemsidor på internet.

Därefter har telefonintervjuer genomförts med sakkunniga personer hos kommunerna och de kommunala bostadsbolagen. Även viss mailkontakt har förekommit. Hur mycket varje kommun har delat med sig har varierat, vilket är anledningen till att redovisningen av varje kommun kan skilja sig åt något.

Gävle och Eskilstuna är två kommuner som inte har återkopplat och därför har vi endast kunnat inhämta skriftligt material i de fall det har funnits.

Kontakt har även tagits med Sveriges kommuner och landsting (SKL) för att få tips om kommuner som eventuellt ”sticker ut”.

(7)

7

Västerås stads arbete med sociala bostäder

Sociala bostäder riktar sig till personer som av olika skäl står utanför den reguljära bostadsmarknaden. Begreppet kan liknas vid definitionen som Boverket och Socialstyrelsen kallar för den sekundära bostadsmarknaden; ”kommunernas utbud av boendelösningar för personer som inte själva kan skaffa sig en bostad, eftersom de av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningarna som är kopplade till någon form av hyresavtal, vanligtvis andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor och regler”.

Enligt SoL är det kommunen som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär inte att rätten till bistånd enligt SoL är avsedd att tillhandahålla bostad åt bostadslösa, om personen inte har särskilda svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Socialtjänsten har därför inte ansvar för att tillgodose behov av bostad som beror på allmän bostadsbrist.

Idag finns flera parter inom Västerås stad som på olika sätt arbetar med sociala bostäder och som på olika sätt samverkar med varandra. En del av samarbetet sker inom ramen av samverkansavtalet.

Samverkansavtalet är en överenskommelse mellan Västerås stad och flera fastighetsägare i staden. Syftet med avtalet är att skapa bra förutsättningar för tillgången på sociala bostäder och för kommunens flyktingmottagande.

Tilldelningen av bostäder via samverkansavtalet bygger på en uppskattad årlig omsättning av fastighetsägarens hyresbestånd på 15 %. Fastighetsägarna åtar sig att lämna minst 5 % av den uppskattade omsättningen av sina lägenheter per år.

För varje lämnad bostad erhåller fastighetsägaren ersättning med ¼ basbelopp.

Ersättningen betalas en gång per bostad och endast om fastighetsägaren når upp till kvoten (med undantag för Bostad först). För att ny ersättning ska utgå för samma bostad måste bostaden först hyras ut som en ”vanlig” bostad och inte som en social bostad. IFF ansvarar för uppföljning.

Nedan följer en kort beskrivning av hur arbetet med sociala bostäder sker inom olika delar av staden.

(8)

8 Bostadssociala enheten, IFF

Bostadssociala enheten förmedlar sociala bostäder efter beslut om bistånd enligt SoL. Biståndsbeslutet föregås alltid av en utredning där handläggaren gör en bedömning om en person har särskilda svårigheter att hitta en bostad på egen hand. Det kan handla om ungdomar som inte kan återvända till föräldrahemmet efter avslutad placering på HVB/familjehem, människor som utsätts för våld i nära relationer, människor med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa som efter avslutad placering på HVB har ett fortsatt biståndsbehov, människor som blivit avhysta samt flyktingar. Beslutet ska alltid bygga på en individuell

bedömning.

Enheten har även i uppdrag att jobba vräkningsförebyggande som i förlängningen innebär ett ökat kvarboende och därmed minskat behov av sociala bostäder.

Enheten arbetar utifrån ett barnperspektiv. Det innebär att man tittar på hur barn kan komma att påverkas av alla beslut som fattas i de hushåll där det finns barn.

Vid oro för att ett barn far illa görs en anmälan till barn- och ungdomskontoret.

Enheten får sin tilldelning av sociala bostäder från Fastighetskontoret och från olika fastighetsägare via det samverkansavtal som finns i staden.

Alla bostäder som enheten får via samverkansavtalet förmedlas via Bostad Västerås, via mail, till teamledare på enheten. De finns sedan på en egen samverkansyta hos teamledarna. Det innebär att all tilldelning av bostäder i enskilda ärenden måste gå via en teamledare. Ibland förekommer det att

bostäder lämnas tillbaka på grund av att hyran bedöms vara för hög och/ eller att lägenheten har en storlek som inte passar efterfrågan. Det kan även handla om att det är en för kort tid till inflyttningsdatum.

Under 2018 mottogs samtliga lämnade bostäder. Fram till april 2019 har man tackat nej till 9 lämnade bostäder.

Västerås stad har ett avtal om att 5 % av nybyggnationen i staden, oavsett ägandeform, ska erbjudas till IFF. Lägenheter som förvaltningen får via nybyggnation lämnas via samverkansavtalet men ingår inte i respektive fastighetsägares kvot. Under 2018 lämnades 15 sådana bostäder till IFF.

Bostäderna som förmedlas till Bostadssociala enheten finns över hela staden.

Teamledare och handläggare försöker få till en bra spridning av målgrupperna så långt det är möjligt, vilket har varit en utmaning under tiden då det kom många flyktingar, år 2015 och 2016.

(9)

9

När en person/familj får beslut om bistånd åtföljs det alltid av någon form av boastadssocialt kontrakt. Idag finns följande kontrakt;

• Boendestödsavtal – den enskilde har ett kontrakt med hyresvärden (förstahandskontrakt), men det upprättas även ett avtal mellan

hyresvärden och IFF. Där anges bland annat formerna för hur eventuell ersättning för uteblivna hyror och skadegörelse ska regleras. Om boendet fortlöpt utan problem i två år övergår det till ett förstahandskontrakt utan stödformer. IFF gör en genomförandeplan med den enskilde där det framgår hur man ska sköta sitt boende.

• Träningslägenhet – kontrakt tecknas mellan hyresvärd och IFF. Den enskilde har i sin tur ett avtal med IFF som gäller i en vecka med automatisk förlängning med en vecka åt gången om inte uppsägning skett. Uppsägningstiden är 24 timmar. Om boendet fortlöpt utan problem i två år övergår det till ett förstahandskontrakt och kan kompletteras med ett boendestödsavtal.

• Träningslägenhet familj – samma som träningslägenhet förutom att avtalet gäller en månad med automatisk förlängning och

uppsägningstiden är två veckor. Detta är en ny form av avtal som tagits fram dels utifrån en önskan från hyresvärdar, dels utifrån att

handläggarna på enheten sett ett behov.

• Bostad först – samma som träningslägenhet förutom att den enskilde får ett förstärkt boendestöd. Det är till för personer som är varaktigt hemlösa och inte har kunnat fullfölja tidigare insatser. Det ställs inga krav på alkohol- och drogfrihet för att beviljas Bostad först. Beslut om bistånd i form av Bostad först fattas av Enheten för människor med missbruk.

• Övergångskontrakt – kontraktet tecknas mellan den enskilde och TFF.

Bostaden kan aldrig övergå i ett förstahandskontrakt.

Övergångsbostäderna ägs av staden (Fastighetskontoret köper in) och ska kunna återanvändas för IFNs målgrupper. Kontrakt för en

övergångsbostad skrivs på max fyra år för att undvika att hyresgästen får besittningsskydd. Fyraårskontraktet är nytt från 2018 och har tillkommit utifrån att personerna i bostaden tidigare fått besittningsskydd efter en tid och det har då blivit svårare att avhysa människor som inte klarat sitt boende eller som inte haft incitament att söka annan egen bostad.

En hyresgäst som har besittningsskydd har i regel rätt att få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden säger upp avtalet och begär att hyresgästen ska

(10)

10

flytta. Om hyresgäst och hyresvärd inte är överens avgör hyresnämnden tvisten. Besittningsskyddet gäller dock inte om hyresavtalet avser en vanlig andrahandsupplåtelse av en hyreslägenhet och avtalet upphör innan det har varat längre än två år i följd (detta gäller mellan

privatpersoner). Besittningsskyddet kan avtalas bort om hyresgäst och hyresvärd kommit överens om det i en särskilt upprättad handling.

Hyresnämnden ska som huvudregel godkänna överenskommelsen för att den ska vara giltig (behövs ej om avtalet är mellan privatpersoner). TFF betraktas som en näringsidkare utifrån att man hanterar ett större antal och återkommande antal avståenden och hyreskontrakt. Avståendet från besittningsskydd skrivs på fyra år, men hyreskontraktet kan skrivas för en kortare period.

• Korttidskontrakt – TFF och vissa fastighetsägare tilldelar ibland bostäder utöver samverkansavtalet med ett korttidskontrakt. Det innebär att bostaden erbjuds tillfälligt på grund av kommande renoveringar. Dessa bostäder betraktas som övergångsbostäder och kan aldrig övergå till ett förstahandskontrakt.

För att få en överblick av vilka målgrupper som kan bli aktuella för varje kontraktsform, se bilaga 1.

Förutom de särskilda grupper med betydande svårigheter att ordna bostad på egen hand har IFF ansvar, enligt bosättningslagen, för att ordna bostad åt de flyktingar som Migrationsverket anvisar till kommunen (ABO) och kvotflyktingar.

Enligt Bostadssociala enhetens riktlinjer har staden en skyldighet att bosätta flyktingar från Migrationsverket inom två månader från avisering, men att det inte finns någon skyldighet att bosätta i egna lägenheter. Enheten har som rutin att erbjuda denna målgrupp ett förstahandskontrakt med boendestödsavtal, men om det saknas bostäder som matchar behovet kan det bli aktuellt med ett

övergångskontrakt.

Flyktingar som flyttar till staden utan att vara anvisade av Migrationsverket (EBO) samt personer som kommer på anknytning till vuxna personer ska behandlas som andra kommuninvånare. Vid behov kan de beviljas bistånd i form av en

övergångsbostad, då de bedöms kunna hitta boende själva på lång sikt.

Föräldrar till ensamkommande barn har enligt enhetens riktlinjer ofta svårigheter att få bostad på grund av rådande bostadsbrist, men anses i sig inte vara en grupp med särskilda svårigheter. Ansvaret att ordna en bostad åligger den enskilde föräldern. Enligt enhetens riktlinjer har IFF ett särskilt ansvar för

ensamkommande barn som anvisats Västerås när dessa barn ska avsluta en placering i familjehem, HVB eller stödboende. När barnets förälder kommer till Sverige avslutas placeringen om det inte finns hinder för en återförening. Vidare

(11)

11

står det att eftersom nämnden har ett särskilt ansvar för dessa barn kan ansvaret även innebära att en förälder till barnet omfattas av stödet. Utifrån detta anser enheten att föräldrar som kommer på anknytning till ensamkommande barn och ungdomar ska få hjälp med boende. Även om föräldrarna till dessa barn inte tillhör en grupp med särskilda svårigheter vill man kunna möjliggöra

familjeåterföreningar och undvika långvariga placeringar av barn i familjehem eller HVB. Biståndet börjar oftast med insats i form av akut logi.

I akuta skeden kan det bli aktuellt med beslut om bistånd i form akut logi. Det kan omfatta stadens egna boenden, vandrarhem eller liknande. Till stadens egna boenden hör Skepparbacken och Skogsgården, det är lokaler som tidigare bland annat har använts som HVB-hem och som staden fortfarande betalar för. Under april 2019 hade 35 hushåll insats i form av akut logi.

Alla biståndsbeslut ska följas upp regelbundet och den enskilde ska vara aktivt bostadssökande för att så snart som möjligt kunna erhålla en bostad med eget kontrakt. Målet är att kunna få och behålla en bostad på den öppna marknaden.

För att säkerställa att personen är aktivt bostadssökande ber man hen visa hur många poäng hen har hos kommunala bostadsbolaget Mimer och hos andra fastighetsägare som godtar låg inkomst eller försörjningsstöd som inkomst. Den enskilde ska genom att fylla i ett dokument redovisa alla sökta bostäder. Man kräver inte att personen söker ett osäkert boende, som andrahand och

inneboende, men godtar alla lösningar som den enskilde har vilket kan inkludera ett andrahandsboende. Man godtar att personerna söker bostad i Västerås och i närområdet. Hur ofta ett biståndsbeslut följs upp är individuellt utifrån behov.

Uppföljning kan ske från 1 gång/månad till 1 gång/halvår.

Under vissa månader uppstår så kallade tomhyror för de sociala bostäderna, det vill säga att IFF betalar för en bostad som står tom. Enligt IFF:s ekonom började man följa dessa siffror mer noggrant från augusti 2018. Från augusti 2018 till december 2018 var kostnaden för tomhyror 1,8 miljoner kr. För perioden januari – mars 2019 är kostnaden 1,5 miljoner kr. Om kostnaderna fortsätter i samma takt kommer slutsumman i slutet av 2019 vara ca 6, 5 miljoner. Under 2017 var den totala kostnaden för tomhyror ca 2 miljoner kr.

Snittet för hur länge en bostad står tom är 1 – 3 månader. Totalt har 53 bostäder stått tomma i två månader eller längre. 12 bostäder på Divisionsgatan har stått tomma fyra månader i rad (jan – april 2019). Det är moduler som används som övergångsbostäder. 19 lägenheter har sagts upp under maj månad.

En av anledningarna till att tomhyror uppstår i Fastighetskontorets bostäder är att Bostadssociala enheten börjar betala för dem så fort de blir inköpta. Om bostaden behöver renoveras innan inflytt kan ske uppstår en tomhyra. En annan anledning till tomhyror är att det ibland kan vara svårt att matcha bostadens storlek med

(12)

12

behovet som finns. Ibland har personer som är i behov av en etta fått flytta in i en tvåa eller trea så att inte dessa bostäder ska stå tomma. Idag är målgruppen som är aktuell för ett övergångskontrakt större och de bostäder man får är mer lämpade för boendestödsavtal. Anledningen till att flera av bostäderna på Divisionsgatan har stått tomma är att flera personer väljer att tacka nej till dessa.

Det innebär dock inte att Bostadssociala enheten har erbjudit något annat alternativ, utan den enskilde förväntas då lösa situationen på egen hand. Vissa hushåll har bott där en kortare period och sedan flyttat ut då de hittat egna lösningar.

Fastighetskontoret, TFF

Fastighetskontoret har 2000 bostäder sammanlagt som fördelas till nämnderna ÄN, NF och IFF. De har även en mindre portfölj studentbostäder.

De bostäder som Fastighetskontoret köper in för sociala ändamål består av bostadsrätter, radhus och villor. Bostäderna lämnas till Bostad Västerås, som i sin tur förmedlar bostäderna till Bostadssociala enheten på IFF inom ramen för samverkansavtalet. Man är mån om att bostäderna som köps in ska ha en bra spridning över hela staden samt att man har en god dialog med

bostadsrättsföreningarna.

Hyrorna sätts utifrån bruksvärdesprincipen, vilket innebär att hyran bestäms efter hur hög hyra likvärdiga lägenheter på samma ort har. Bruksvärdet bestäms av förmåner som är knutna till lägenheten samt av lägenhetens egenskaper. För tre år sedan gick man igenom varje bostads hyra och reglerade de hyror som hade

”halkat efter”. Hyrorna sattes något lägre än bruksvärdet för att man inte ville styra marknaden från stadens sida.

I dagsläget finns 267 hushåll i bostäder som tillhör Fastighetskontoret. 22 av dessa hushåll saknar biståndsbeslut hos IFF. TFF har inte möjlighet att se

biståndsbesluten, de har endast uppgift om vem som bor i bostaden. Det finns bostäder som tidigare förmedlats av dåvarande Integrationsenheten, som inte fattade biståndsbeslut, och där överlämningen till Bostadssociala enheten på IFF inte har fungerat tillfredsställande. När problem har uppstått i en bostad och Fastighetskontoret önskat en samverkan med Bostadssociala enheten på IFF har man upptäckt att den enskilde inte är aktuell på enheten.

När Fastighetskontoret började köpa bostäder för sociala ändamål på 1970 – talet fanns ingen bostadssocial enhet och avstående från besittningsskydd gjordes inte.

Det har i förlängningen bidragit till att vissa hushåll har bott i bostäderna under

(13)

13

många år med besittningsskydd. Fastighetskontoret har i samverkan med Bostadssociala enheten på IFF jobbat på att få dessa hushåll att flytta. Man har försökt ha en dialog med hyresgästerna genom att skicka brev och göra hembesök. Ett ärende har dragits i hyresnämnden där staden förlorade och personen fick bo kvar.

De nya kontrakten, där man avskrivit besittningsskyddet, kommer att sägas upp av Fastighetskontoret efter fyra år.

50 % av de 267 hushåll som finns i Fastighetskontorets bostäder har bott där i 0 – 5 år, 44 % har bott i 6 – 20 år, 6 % har bott i 21 – 25 år.

Mimer

Mimer är ett allmännyttigt bostadsbolag som ägs av Västerås stad. Bolaget har drygt 11 000 hyreslägenheter och är den största aktören på bostadsmarknaden i staden.

Bolaget är anslutet till stadens samverkansavtal och har sedan 2011 en bostadssocial enhet. Enheten arbetar med frågor som rör störningar i hyreslägenheterna och otillåten andrahandsuthyrning. Enhetens chef är tillsammans med Kundcenters chef med i gruppen som samarbetar kring samverkansavtalet.

För att få en lägenhet via samverkansavtalet hos Mimer ska man ha ett biståndsbeslut från Bostadssociala enheten på IFF. Om man redan bor i en av Mimers lägenheter kan man få förtur till byte på grund av medicinska skäl.

Bostadssociala enheten på Mimer utreder behovet och fattar beslut i sådana ärenden.

Lägenheter som lämnas via samverkansavtalet väljs ut av kundvärdar på Kundcenter. I dagsläget lämnar Mimer lägenheter i alla områden och i alla prisklasser. Om de bara skulle leverera de billigaste lägenheterna skulle de inte komma upp i kvoten som anges i samverkansavtalet och det skulle bli på bekostnad av de övriga kunderna som söker lägenhet via kösystemet.

Sedan 2015 har Mimer inget krav på inkomst för den som söker en lägenhet. Det var en utredning som låg till grund för det beslutet, man såg bland annat att det blivit svårare för låginkomsttagare att få en bostad. Innan ändringen gjordes såg de många falska arbetagivarintyg, vilket tog tid och resurser att utreda. Idag arbetar man utifrån synsättet att människor kan ta ansvar för att betala sin hyra.

Utifrån detta kan de idag inte heller styra var människor ska bo. Man utgår från

(14)

14

att de personer som uppbär ekonomiskt bistånd har en dialog om hyran med sin handläggare på Socialkontor ekonomi. För statistik över utsatta och verkställda avhysningar sedan inkomstkravet togs bort, se bilaga 2.

Om en lägenhet som har hyrts ut via samverkansavtalet inte fungerar av någon anledning går lägenheten till det vanliga kösystemet efter uppsägning. Här är det viktigt med samverkan, som sker regelbundet och vid behov med IFF:s olika enheter. I dagsläget låser IFF en lägenhet vid misskötsel, framförallt

träningslägenheter och Bostad först – lägenheter. Efter en sådan händelse kan man inte återkomma som hyresgäst hos Mimer på två år. På Mimer ser man att det dröjer innan den låsta bostaden blir uppsagd, vilket har lett till kostnader i form av tomhyror.

De största utmaningarna har varit de sociala bostäderna som har tilldelats flyktingar som är anvisade till kommunen. Det har funnits svårigheter att matcha bostad efter behov då behoven oftast är oklara. När IFF:s bostadssociala enhet tilldelar en lägenhet till en sådan person/familj får de väldigt lite underlag från Migrationsverket. I efterhand har det visat sig att det finns barn i lägenheterna med stora behov, vilket Mimer oftast får veta i efterhand via grannar. Ibland är det svårt att veta vem som gör vad i staden och vem som har helhetsansvaret för den enskilde. Sammantaget kan de se att målgruppen som bor i de sociala bostäderna mår sämre idag än vad samma målgrupp gjort flera år tidigare.

Medarbetarna på Mimer möter idag fler människor som befinner sig i en utsatt situation, men de är noga med att hänvisa de personerna till socialtjänsten för stöd.

Socialkontor ekonomi, IFF

Socialkontor ekonomi utreder och beslutar om ekonomiskt bistånd enligt SoL.

Enheten arbetar utifrån ett barnperspektiv. Det innebär att handläggarna inför varje beslut som rör en barnfamilj tänker på hur beslutet kan påverka barnet och vad det kan finnas för eventuella lösningar i de fallen. Om barnet far illa eller riskerar att fara illa görs en orosanmälan till barn- och ungdomskontoret.

Om man saknar egna inkomster eller om inkomsterna inte räcker till kan man ansöka om ekonomiskt bistånd till uppehälle, hyra och livsföring i övrigt. Ansökan om ekonomiskt bistånd prövas månadsvis.

Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad för boende och boendestandard ska vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig.

Beslut sker alltid utifrån en individuell bedömning.

(15)

15

Vid bedömning av skälig boendekostnad i Västerås används det kommunala bostadsbolaget Mimers genomsnittshyror, som uppdateras årligen (se bilaga 3).

Om en persons boendekostnader är oskäligt höga ges personen skäligt rådrum på fyra månader att sänka sin boendekostnad. Rådrummet kan förlängas så länge personen visar att hen är aktivt bostadssökande. I samband med varje

månadsansökan ska personen redovisa vilka bostäder hen sökt, hur och var. Vid ytterligare utredningsbehov bokas ett besök. Beroende på den enskildes livssituation kan det finnas krav på att hen ska vara aktivt bostadssökande i hela Sverige.

I maj 2019 hade 209 hushåll skäligt rådrum att sänka sin boendekostnad. Av dessa har 27 hushåll haft skäligt rådrum i längre än fyra månader.

Om den enskilde bor i en bostad som har förmedlats av Bostadssociala enheten på IFF godkänns faktisk hyra och inget skäligt rådrum ges utifrån att personen har ett biståndsbeslut inom förvaltningen. Under 2019 har man på Socialkontor ekonomi kommit fram till att det är rimligt att den enskilde ska stå i bostadskö hos Mimer och att man bör kunna kräva att personen letar efter ett billigare boende (förutsatt att hyran är oskäligt hög) om den sociala situationen förändras.

Av de 154 bostäder som lämnats inom ramen för kvoten via samverkansavtalet har sju bostäder lämnats två gånger och en bostad tre gånger, samtliga av Fastighetskontoret. 17 % av bostäderna hade en hyra som översteg Mimers snittnivå för 2018 med 1000 kr eller mer. 2,7 % hade en hyra som översteg samma nivå med 3000 kr eller mer.

Av de 40 bostäder med korttidskontrakt som förmedlats till Bostadssociala enheten på IFF under 2018 var det endast en bostad som hade en hyra som översteg Mimers snittnivå för 2018.

Av de 14 nyproducerade bostäderna som förmedlades hade samtliga bostäder en hyra som översteg Mimers hyresnivå med 1000 kr eller mer. 79 % översteg samma nivå med 3000 kr eller mer.

Alla personer som har ett biståndsbeslut hos Bostadssociala enheten på IFF är inte aktuella på Socialkontor ekonomi. I dagsläget är 53 % av hushållen som har ett övergångskontrakt (inklusive korttidskontrakt) aktuella på Socialkontor ekonomi.

Av de som har boendestödsavtal är 46 % aktuella på Socialkontor ekonomi och av de som har träningslägenhet är andelen 55 %.

(16)

16 Fastighetsägarna

Inom ramen för projektet har Fastighetsägarna representerats av Carolina Uttersköld, fastighetsjurist. Ur deras synpunkt är en sammanhållande aktör som Bostad Västerås avgörande för att ett samverkansavtal ska kunna fungera. Det behöver finnas någon som ser helheten och kan matcha behoven på ett effektivt sätt. Huruvida den ekonomiska ersättningen spelar någon roll är olika beroende på vilken fastighetsägare man frågar.

När fastighetsägare tilldelar en social bostad tänker de på att sprida bostäderna så långt det är möjligt för att motverka segregation.

På Fastighetsägarna är man nöjd med de förändringar som hittills har gjorts i samverkansavtalet; att boendestödsavtalen numera löper på i 24 månader samt att träningslägenhet familj har tillkommit. Man har även ett avstämningsmöte varje kvartal tillsammans med Bostadssociala enheten på IFF och hyresgästen. Det bidrar till att eventuella problem fångas upp i ett tidigt skede.

De privata fastighetsägarna efterfrågar mer stöd från socialtjänsten. Flera fastighetsägare har valt att inte vara med i samverkansavtalet längre utifrån upplevda samarbetssvårigheter med socialtjänsten när det inte har fungerat med en hyresgäst. Det största utvecklingsområdet i dagsläget är att få in hyror i tid. Det finns en önskan från de privata fastighetsägarna att det ska finnas ett tätare samarbete mellan socialtjänstens olika enheter för att inte en person ska få en hyresskuld och i förlängningen bli avhyst.

Bostad Västerås

Bostad Västerås AB samordnar hanteringen av de sociala bostäder som lämnas via samverkansavtalet och fungerar som en länk mellan staden och fastighetsägarna.

Ansvarig på Bostad Västerås sammanställer statistik över hur många bostäder varje fastighetsägare har lämnat varje år och huruvida kvoten är uppnådd. För statistik de senaste fem åren, se bilaga 4. Idag finns ingen rutin för hur man kontrollerar om samma bostad lämnats flera gånger.

I rollen ingår även att ha regelbunden kontakt med både stadens representanter och fastighetsägare för att samarbetet ska bli så bra och effektivt som möjligt.

(17)

17

På Bostad Västerås har man uppfattningen att ersättningen som fastighetsägarna får för varje lämnad bostad inte är avgörande för huruvida man vill vara med i samverkansavtalet eller ej, stödet från socialtjänsten betyder mer.

På Bostad Västerås ser man det som problematiskt att Bostadssociala enheten på IFF har börjat tacka nej till erbjudna bostäder på grund av att hyran anses vara för hög. Man menar att det är viktigt att förmedla även nyproduktion om man vill få till en bra spridning på de sociala bostäderna.

Både Bostadssociala enheten på IFF och representanter för de olika

fastighetsägarna är överens om att rollen som Bostad Västerås har är avgörande för ett gott samarbete.

(18)

18

Omvärldsbevakning

Enligt Boverket har antalet sociala kontrakt i Sverige ökat med 250 % sedan 2008.

Enligt SKL är bristen på bostäder ett fortsatt stort problem och att situationen är särskilt svår för grupper med sämre ekonomi eller olika former av sociala

svårigheter. Grupper som traditionellt inte sökt sig till socialtjänsten gör nu det av strikt ekonomiska skäl. SKL kommer, under 2019, att besöka flera kommuner för att få en bild av framgångsfaktorer och utmaningar.

Nedan följer en beskrivning av det bostadssociala arbetet som pågår i några jämförbara kommuner. Beskrivningarna utgår från både skriftligt material och intervjuer med sakkunniga personer.

ESKILSTUNA

Under projektets gång har både socialtjänsten och det kommunala

bostadsbolaget i Eskilstuna kontaktats utan framgång. Därför finns det väldigt lite information om hur kommunens arbete med sociala bostäder ser ut i dagsläget.

Information har därför inhämtats från skriftliga källor som finns på kommunens hemsida på internet.

2013 fick Eskilstuna kommun förslag av regeringens hemlöshetssamordnare om att bland annat ta fram en bostadssocial strategi som beslutas om på

kommunledningsnivå och att tillsammans med fastighetsägare ta fram ett samverkansavtal kring det bostadssociala arbetet. 2016 saknades både strategi och samverkansavtal. Kommunen hade ett muntligt avtal med det kommunala bostadsbolaget och en privat fastighetsägare.

Det kommunala bostadsbolaget Eskilstuna kommunfastigheter ska enligt sitt ägardirektiv erbjuda lägenheter för sociala ändamål med målet att den enskilde så småningom ska kunna överta hyreskontraktet.

FLYKTINGMOTTAGANDE

Eskilstuna kommun har de senaste tre åren haft ett nollavtal när det gäller

mottagandet av nyanlända flyktingar utifrån att kommunen har haft ett stort antal EBO.

(19)

19 EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd följer man det kommunala bostadbolagets snitthyror när man bedömer vad som är skälig boendekostnad.

Ett eget förstahandskontrakt prioriteras före ett kommunkontrakt även om hyran överstiger snittnivån. Personen får då skäligt rådrum för att hitta ett billigare boende.

GÄVLE

Under projektets gång har både socialtjänsten och det kommunala

bostadsbolaget i Gävle kontaktats utan framgång. Därför finns det väldigt lite information om hur kommunens arbete med sociala bostäder ser ut i dagsläget.

Nedanstående information är inhämtad från kommunens olika boendeplaner och andra dokument som finns att läsa på kommunens hemsida på internet.

I Gävle kommuns plan för bostadsförsörjning framgår att det råder en stark bostadsbrist i Gävle. Bostadsbyggandet har inte följt befolkningsutvecklingen under en lång tid, vilket innebär att det finns ett stort bostadsbehov hos de befintliga hushållen.

Gävle kommun har ett samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna. Kommunen står som förstahandshyresgäst och hyr ut bostaden i andra hand. Målet är att den enskilde ska kunna överta kontraktet.

Hos Gavlegårdarna finns det en möjlighet till förtur i bostadskön. Förutom medicinska skäl och näringslivsförtur kan man få förtur av sociala skäl. Då är det socialtjänsten som fattar beslut om förtur. Beslut om bistånd ger förtur till ett kontrakt hos Gavlegårdarna. Denna förtur ska inte förväxlas med kommunala kontrakt som nämns ovan. Efterfrågan på förturer har ökat samtidigt som bostadsbristen har medfört en minskad möjlighet att ge förturskontrakt.

FLYKTINGMOTTAGANDE

För att säkerställa att det finns bostäder till anvisade flyktingar har kommunen ett samarbete med Gavlegårdarna. Personerna som kommer får oftast börja med att bo i en tillfällig bostad. Den mer permanenta bostadslösningen är helt avhängigt möjligheten att få social förtur hos Gavlegårdarna.

(20)

20

2016 inrättade kommunen ett akutboende för bostadslösa barnfamiljer som kommit till Gävle som EBO och sedan blivit bostadslösa.

HELSINGBORG

Helsingborgs kommun har ett bostadssocialt program där det finns tydliga avgränsningar i vem som gör vad. Det är ett samarbete mellan

Fastighetsförvaltningen, Socialförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltingen.

Programmet omfattar alla former av boendeinsatser i staden inklusive

boendeinsatser för anvisade flyktingar. HVB-hem, boende med särskild service enligt LSS och särskilt boende enligt SoL omfattas inte av det bostadssociala programmet.

Inom det bostadssociala programmet finns två typer av kontrakt;

Kommunalt kontrakt – Kommunen står som förstahandshyresgäst.

Den enskilde har ett andrahandsavtal med kommunen, med avstående från besittningsskydd. Kommunalt kontrakt används även i stadens bostadsrätter. Kommunala kontrakt är

genomgångsbostäder.

Hyresgaranti – den enskilde tecknar ett förstahandskontrakt och kommunen står som hyresgarant upp till två år.

Hos det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem är grunden att alla lägenheter (med undantag för Bostad först) som hyrs ut via det bostadssociala programmet börjar med ett kommunalt kontrakt.

Fastighetsförvaltningen är ”spindeln i nätet” som alla andra enheter remitterar till. Fastighetsförvaltningen tecknar samtliga hyresavtal mellan stadens olika verksamheter och fastighetsägare. Fastighetsförvaltningen har även samordnings- och uppföljningsansvar för avtalen. De andra förvaltningarna ansvarar för

uppföljning i boendet. Uppföljning görs varje kvartal.

När förvaltningarna ska bedöma om en person ska få ett kommunalt kontrakt eller en hyresgaranti är personens skuldhistorik avgörande. Man tittar även på den enskildes förmåga att klara av ett förstahandskontrakt på kortare sikt utan insatser. För hyresgarantier ska den enskilde inte ha några skulder.

(21)

21

Grunden för kommunala kontrakt är att det är tillfälligt och att personen ska vidare till ett förstahandskontrakt. Den enskilde ska lösa sin bostadssituation på egen hand eller så skickas en ny remiss för hyresgaranti (förutsatt att kriterierna för det är uppnådda).

I de fall där den enskilde inte kommer vidare till ett förstahandskontrakt och har fungerat väl i boendet avslutas uppföljningsansvaret hos någon av den

remitterande förvaltningen och den enskilde är endast hyresgäst hos Fastighetsförvaltningen.

Ungefär 150 hushåll inom det bostadssociala programmet är före detta klienter som blivit remitterade av förvaltningar i staden, men som numera enbart är hyresgäster hos Fastighetsförvaltningen. Många av hushållen kan och behöver komma vidare till ett förstahandskontrakt. Utifrån det har man bestämt att Fastighetsförvaltningen bör öka tilldelningen av de bostäder som kommer in från fastighetsägarna till dessa hushåll och därmed öka genomflödet i stadens

bostadsrättsbestånd.

För att öka genomflödet inom kommunens bostadsrättsbestånd har

Helsingborgshem och Fastighetsförvaltningen gjort en överenskommelse under 2017 som innebär att Fastighetsförvaltningen kan tilldela lägenhet till fem hyresgäster som inte uppfyller Helsingborgshems ekonomiska grundkrav under förutsättning att hyresgästen har varit välfungerande. Tanken är att denna modell ska fortsätta varje år.

Under 2018 fick man flera lägenheter i socialt stabila bostadsområden där programmet tidigare varit underrepresenterat.

Idag finns ett samverkansavtal där det kommunala bostadsbolaget

Helsingborgshem och en privat fastighetsägare är med, men enligt uppgifter är avtalet gammalt och inte särskilt uppdaterat. Kommunen har muntligt avtal med flera fastighetsägare, de ger bostäder till sociala ändamål när de har möjlighet.

Ingen ersättning betalas ut för lämnade bostäder, utan kommunen går i god för att hyran betalas in och ersätter skador. Helsingborgshem har ett önskemål om att fler privata fastighetsägare ska ge bostäder för sociala ändamål.

De sociala bostäderna på Helsingborgshem återgår som standard till att vara sociala bostäder när en hyresgäst flyttar om det inte finns särskilda skäl till att hyra ut bostaden som en ”vanlig bostad”. Vissa bostadsområden ingår inte i det bostadssociala programmet på grund av risk för ökad segregation.

(22)

22

Helsingborgshem tycker att samarbetet med kommunens olika förvaltningar har fungerat bra, även om det ibland varit problematisk att boendeenheten och ekonomiskt bistånd tillhör olika nämnder, vilket försvårar deras samarbete och den enskilde faller mellan stolarna. Besittningsskyddet har varit det största problemet i de fall där det inte avtalats bort; det har tagit lång tid att avhysa personer som bidragit till störningar.

Helsingborgshem godkänner inte ekonomiskt bistånd som inkomst om personen inte har fått bostaden via det bostadssociala programmet. Bolaget lämnar inte heller bostäder som överstiger godkänd snitthyra som råder i staden. Detta har tidigare inte gällt nyanlända flyktingar, då använde kommunen schablonpengar för att täcka upp för den del som översteg godtagbar hyresnivå.

FLYTKINGMOTTAGANDE

I Helsingborg är det Fastighetsförvaltningen som ansvarar för mottagandet av nyanlända flyktingar. Man ansvarar för mottagande, bosättning och uppföljning under etableringstiden som är två år. I arbetet med nyanlända gäller

normaliseringsprincipen. Det innebär att nyanlända omfattas av samma regler som övriga invånare som saknar bostad.

Har man haft tillfälligt uppehållstillstånd har man fått en tillfällig boendelösning (däribland villavagnar på en camping). Har man haft permanent uppehållstillstånd har man fått en permanent boendelösning med förstahandskontrakt. Man kräver att personen är aktivt bostadssökande från dag ett om hyran anses vara för hög.

Personer som har bott i villavagn har hittat egna boenden snabbare och flera har lämnat staden.

EBO och personer som kommer på anknytning omfattas inte av det bostadssociala programmet. Det innebär boendelösningar på hotell och vandrarhem för dessa familjer vid behov.

Helsingborgshem har startat ett nytt boende som heter Sällbo. Det är ett projekt som ska pågå i två år och vänder sig till människor som är 70 + samt unga vuxna som är 18 – 25 år och nyligen har fått uppehållstillstånd. De kommer att ha kontrakt i två år och under den tiden få dubbla köpoäng för att öka sina chanser att få ett nytt boende om projektet inte blir permanent. Lägenheterna är tvåor med gemensamma sällskapsytor. Lägenheterna som går till ensamkommande ungdomar går via det bostadssociala programmet.

(23)

23 EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd (som tillhör Arbetsmarknadsförvaltningen) har man tagit fram rimliga hyresnivåer tillsammans med Hyresgästföreningen. Justering görs varje år utifrån allmännyttans höjningar.

Personer som anses ha oskäligt hög hyra får skäligt rådrum i fyra månader att sänka sina boendekostnader.

JÖNKÖPING

I Jönköping finns kommunala kontrakt som efter en tid kan övergå till ett förstahandskontrakt och kontrakt där besittningsskyddet har avtalats bort och bostaden endast är tänkt som en övergångsbostad. Här finns både hyresrätter och bostadsrätter.

Kommunen har hittills inte använt sig av biståndsbeslut vid tilldelning av bostäder för sociala ändamål och det finns i dagsläget inga riktlinjer att tillgå, men detta är på väg att förändras.

Varje person ska under tiden som det finns ett socialt kontrakt försöka hitta boende på egen hand. Om det har gått en längre tid och man bedömer att förmågan saknas eller möjligheterna är små att hitta passande boende kan det bli aktuellt med ett övertagande av kontrakt.

Sedan 2017 går kommunen i borgen för personer som har råd och förmåga att betala sin hyra, men som inte kan få ett förstahandskontrakt på grund av tidigare skulder och betalningsanmärkningar. Kommunen har fått statsbidrag för denna åtgärd.

Jönköpings kommun har ett samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget Vätterhem. Vätterhem får ingen ersättning för lämnade bostäder, men ska lämna ett visst antal lägenheter varje år. Sedan 2016 godkänner bostadsbolaget

försörjningsstöd som inkomst, men det godkänns endast så länge det finns fler personer i området som arbetar än som inte gör det. Skulle andelen personer med arbete sjunka under 51 % förbehåller sig Vätterhem rätten att bara godta

hyresgäster som har inkomst av tjänst eller pension.

De sociala bostäderna hyrs i regel ut som ”vanliga bostäder” när den enskilde som haft ett bostadssocialt kontrakt flyttar ut från någon av Vätterhems bostäder.

(24)

24

De privata fastighetsägarna har öronmärkta lägenheter för sociala ändamål, men även där kan en bostad hyras ut som en ”vanlig bostad” om det är nödvändigt.

I Jönköping jobbar man aktivt med att sprida bostäderna över hela staden och man försöker även se till att inte för många personer med en social problematik bor i samma trapphus. Det är framförallt Vätterhem som styr den fördelningen enligt beskrivningen ovan.

När socialtjänsten tar emot bostäder för sociala ändamål använder man sig av kvadratmeterpris som en riktning. Man tackar nej till bostäder som överstiger denna nivå. Det har hänt att man tagit emot nyproduktion vid vissa tillfällen, men man har sedan försökt byta den mot en billigare bostad hos samma

fastighetsägare.

FLYKTINGMOTTAGANDE

Traditionellt får anvisade flyktingar ett förstahandskontrakt i Jönköping om det är möjligt. Detta gäller både familjer och ensamstående personer.

Tidigare år har detta inte gått att lösa på grund av den stora mängden flyktingar som kom och man har då ordnat tillfälliga lösningar istället. Nyproducerade lägenheter har inte varit ett alternativ utifrån att hyrorna bedöms vara för höga.

Flera hushåll bor i tillfälliga boenden idag och väntar på annan lösning.

Även personer som kommer på anknytning till ensamkommande barn och ungdomar får ett förstahandskontrakt.

EBO behandlas som andra kommuninvånare och får endast hjälp med boende om det föreligger särskilda svårigheter att hitta boende på egen hand. För att undvika att barn saknar tak över huvudet har man i ett akut skede beviljat boende på vandrarhem. Numera får de familjerna flytta till något av stadens

övergångsboenden istället då det bedöms vara ett billigare alternativ.

EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd godkänns faktisk hyra om den enskilde har ett socialt kontrakt. Man följer det kommunala bostadsbolagets snitthyror när man bedömer skälig boendekostnad.

(25)

25 LINKÖPING

Linköpings kommun använder modellen En väg in. Det är ett samarbete mellan kommunen, det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden, Fastighetsägarna GFR och Hyresgästföreningen.

Linköpings kommun står som förstahandshyresgäst och hyr i sin tur ut bostäder under en begränsad tid. Kommunen är ansvarig för att betala hyran. Den enskilde ansvarar för att betala hyra till kommunen. Efter 24 månader har den enskilde möjlighet att överta kontraktet, det är alltid upp till varje fastighetsägare att bestämma vem som får ta över ett kontrakt. Modellen gäller både målgrupper med särskilda svårigheter att få en bostad samt kommunens nyanlända flyktingar.

Eftersom Linköping har ett relativt stort hyresbestånd ser de ingen anledning till att köpa bostadsrätter för sociala ändamål.

Kommunen har ett samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden och sju privata fastighetsägare. Framgångsfaktorer har varit att kommunen har säkerställt ett fungerande boende genom förstahandskontrakt med kommunen, störningsjour och en fördjupad boendeinformation till hushåll.

Man har även utökat samarbetsformerna mellan kommunen och fastighetsägarna där man har regelbundna uppföljningar. Fastighetsägarna får ingen ersättning för lämnade bostäder.

Socialtjänsten tar emot alla bostäder som erbjuds, även de med hög hyra, för att få till en bra spridning.

Huruvida en social bostad har fortsatt vara en social bostad när en hyresgäst flyttar har varierat beroende på vilken inställning fastighetsägaren har haft. Man har gjort en bedömning i varje fall. Idag finns det vissa ”problemområden” där man vill undvika fler sociala bostäder och därför försöker man sprida bostäderna så långt det är möjligt.

Förutom den kommunala kontraktsformen som beskrivs ovan har man i Linköping även tillfälliga lösningar i form av ”akutlägenheter”, vandrarhem och hotell. Där bor oftast våldsutsatta personer och personer med missbruk, men även personer som har en historia av så stora hyresskulder att de inte är välkomna som

hyresgäster hos någon hyresvärd i kommunen.

(26)

26

I en akutlägenhet kan man vistas i flera månader och förväntas vara aktivt bostadssökande under tiden. För människor i missbruk har man börjat titta på en lösning i form av Bostad först.

Idag efterfrågar man fler fastighetsägare med lägre hyreskrav så att fler med låg inkomst kan få eget förstahandskontrakt.

Man ser även ett behov av att hitta lösningar för de människor som idag bor på vandrarhem eller hotell och hitta de bakomliggande orsakerna till varför denna boendeform ökar.

Det kommunala bostadsbolaget, Stångåstaden tilldelar bostäder till kommunen i mån av tillgång utifrån kommunens behov. Man träffas tillsammans med en representant för kommunen och den tilltänkta hyresgästen för att ta fram en lämplig bostad. För Stångåstaden är det viktigt att bostäderna inte används som akuta lösningar, utan ska ges till personer som har en chans att bli permanenta hyresgäster. Stångåstaden skriver alltid förstahandskontrakt med kommunen.

Enda undantaget är våldsutsatta kvinnor som får teckna förstahandskontrakt från början.

Stångåstaden godkänner försörjningsstöd som inkomst.

Stångåstaden får ingen ersättning för tilldelade bostäder och de ser inte heller något behov av det. Samarbetet med socialtjänsten är viktigare och det fungerar bra idag. Framgångsfaktorn har varit en tät dialog. Det finns en önskan om att fler privata hyresvärdar ska engagera sig och det har även pratats om att kommunen eventuellt borde köpa bostadsrätter.

FLYKTINGMOTTAGANDE

Anvisade barnfamiljer som har kommit till Linköping har fått kommunalt kontrakt som har övergått till ett förstahandskontrakt efter två år förutsatt att boendet fungerat.

Ensamstående anvisade flytkingar har fått bo i tillfälliga bostäder, nyproducerade små studentbostäder. Detta har framförallt berott på att singelhushållen var många fler och man kunde inte tillgodose behovet av framförallt små lägenheter.

(27)

27

I det samverkansavtal som finns mellan kommunen och Stångåstaden omfattas inte nyanlända anvisade flyktingar. Hur många bostäder som ska tilldelas till nyanlända flyktingar bestäms av Stångåstadens styrelse varje år.

EBO och människor som kommit på anknytning har behandlats som andra

kommuninvånare, vilket innebär att de har fått hjälp med boende i de fall där man sett att de har haft särskilda svårigheter.

EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd följer man Försäkringskassans nivåer när man bedömer vad som är skälig boendekostnad. Man upplever att nivåerna är så höga att något skäligt rådrum inte är nödvändigt, de flesta hyror godkänns. I enstaka fall har handläggaren en dialog med klienten om att de ska byta till något billigare. Man samverkar även internt inom kommunen för att se till att hyrorna inte överstiger de nivåerna som kan beviljas om den enskilde har ekonomiskt bistånd.

NORRKÖPING

I Norrköping finns en enhet som heter Bostadssamordning som har i uppdrag att samordna kommunens bostadssociala insatser. Enheten styrs gemensamt av fyra nämnder, men ligger organisatoriskt under socialkontoret.

I Norrköping finns två typer av sociala kontrakt; stödlägenheter (kommunen går in som borgenär och kontraktet kan tas över av den enskilde efter två år) och verksamhetslägenheter som är en tillfällig lösning. Det krävs ett biståndsbeslut för båda.

Enheten följer aktivt statistik för att se hur många som hittar boende på egen hand som en del av verksamhetsutvecklingen.

Norrköping har ett fåtal bostadsrätter för sociala ändamål. I dagsläget är bostadsbristen stor och kommunen har höga kostnader för vandrarhem och hotell.

Idag finns en överenskommelse med det kommunala bostadsbolaget

Hyresbostäder och några privata fastighetsägare. I överenskommelsen är det fokus på fastighetsägarens sociala ansvar utan några bindande volymer. Det betalas inte ut någon ersättning för lämnade bostäder.

(28)

28

Socialtjänsten och fastighetsägaren försöker sprida bostäderna över hela staden, vilket har fungerat relativt bra även om det finns problem i vissa områden.

Bostadssamordningen undviker att ta emot nyproducerade lägenheter med hög hyra eftersom personer som har ekonomiskt bistånd får svårt att betala hyran.

Hyresbostäders stödlägenheter återgår till att hyras ut som ”vanliga bostäder” när hyresgästen har flyttat ut. Verksamhetslägenheterna återgår till kommunen.

Hyresbostäder ger inga nyproducerade bostäder till sociala ändamål utifrån att hyran bedöms vara för hög.

En framgångsfaktor i samarbetet har varit att socialtjänsten har gett tillräckligt med stöd vid behov. Även det vräkningsförebyggande arbetet som finns hos Bostadssamordningen är viktigt, något som Hyresbostäder tycker har fungerat väldigt bra. Representanter från kommunen och Hyresbostäder träffas varje vecka för att fånga upp eventuella problem i ett tidigt skede.

Det kommunala bostadsbolaget godkänner försörjningsstöd som inkomst om det är styrkt av kommunen.

FLYKTINGMOTTAGANDE

Bostadssamordningen ansvarar för mottagandet av anvisade flyktingar. I

uppdraget ingår, förutom att ordna boende, även regelbunden uppföljning i form av hembesök en gång per månad. Målet är att personerna ska hitta en egen boendelösning.

Man har gjort bedömningen att anvisade flyktingar inte tillhör en grupp med särskilda svårigheter som kan bli aktuell för en stödlägenhet eller

verksamhetslägenhet. Om det visar sig att en ABO har särskilda svårigheter kan bistånd i form av boende bli aktuellt.

Anvisade flyktingar har tidigare tilldelats boende i paviljonger (barackliknande boende), men nu får de bo i något som liknar korridorsboende med gemensamma ytor. Det gäller både familjer och ensamstående hushåll. Under tiden förväntas dessa personer vara aktivt bostadssökande i hela landet och söka både första- och andrahandskontrakt.

Flera familjer har lyckats få förstahandskontrakt på egen hand via generösa fastighetsägare.

(29)

29

Kvotflyktingar får förstahandskontrakt hos det kommunala bostadsbolaget utifrån ett politiskt beslut.

EBO behandlas som övriga kommuninvånare och kan endast få stöd med boende om det bedöms att de har särskilda svårigheter att hitta boende på egen hand.

Familjer som kommer på anknytning till ensamkommande barn och ungdomar får inte heller något särskilt stöd, den ensamkommande ungdomen förväntas lösa boende åt sin familj.

EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd använder man en modell som utgår från

Försäkringskassans hyresnivåer. De uppdateras dock inte i enlighet med Försäkringskassans revideringar utan utifrån det kommunala bostadsbolagets hyreshöjningar. Enheten kommer inom kort att få ett uppdrag att se över modellen då normerna ligger för lågt.

Om en person har ett bostadssocialt kontrakt godkänns hela hyran om personen har ekonomiskt bistånd. Om kontraktet övergår till ett förstahandskontrakt ges personen skäligt rådrum för att sänka hyran om den bedöms vara oskäligt hög.

SÖDERTÄLJE

Södertälje har i dagsläget en brist på bostäder för att täcka de behov som finns och i kommunen finns många trångbodda familjer. Sociala kontrakt kan endast beviljas till personer som bott i Södertälje i minst ett år.

Det är Sociala boendeenheten på Social- och omsorgskontoret som handlägger dessa ärenden efter remiss från andra enheter. Enheten har en samordnande roll mellan socialtjänsten och fastighetsägarna.

Kommunen har ett samverkansavtal med det kommunala bostadsbolaget Telge bostäder och ett fåtal privata fastighetsägare. Boendet börjar alltid med ett så kallat kommunkontrakt, det vill säga att kommunen står som

förstahandshyresgäst och hyr ut bostaden i andra hand. Målet är att den enskilde så småningom ska kunna överta kontraktet.

(30)

30

Södertälje är den kommun i Stockholms län som har näst flest sociala kontrakt.

Det finns idag 370 kommunkontrakt hos Telge bostäder och 30 kommunkontrakt hos de privata fastighetsägarna.

Kommunens uppdaterade samverkansavtal fastslår att Telge bostäder inte kommer att tilldela fler bostäder för sociala ändamål förrän antalet kommunkontrakt har sjunkit till max 250.

För att minska antalet kommunkontrakt har Boendeenheten utökat samarbetet med kommunens budget- och skuldrådgivare som numera sitter tillsammans med Boendeenheten. Många klienter har skulder och betalningsanmärkningar som gör att de inte får eget kontrakt.

Kommunen tar sällan emot nyproducerade bostäder med höga hyror för sociala ändamål, främst utifrån att den enskilde får skäligt rådrum att sänka sin

boendekostnad i förlängningen om hen har ekonomiskt bistånd.

Förutom beslut om kommunkontrakt finns det även beslut om jourlägenhet, som är en tillfällig lösning på högst två månader. Det kan beviljas om en person av särskilda skäl inte kan vistas på vandrarhem/hotell. Det kan bland annat handla om en situation där hot och våld finns eller om en missbrukande person under 20 år behöver en tillfällig träningslägenhet som en del av sin rehabilitering.

Målgruppen missbrukare får kontrakt på max tre månader som sedan kan förlängas vid behov tills det finns en varaktig stabilitet.

Telge bostäder godkänner försörjningsstöd som inkomst.

Södertälje kommun har tidigare haft relativt många hushåll på vandrarhem, framförallt EBO. För att sänka den kostnaden har de sedan en tid tillbaka använt sig av korttidskontrakt hos olika fastighetsägare istället. Det blir ingen insats i form av bistånd utan Boendeenheten hjälper endast till att förmedla kontakt mellan den enskilde och hyresvärden. Barnfamiljer prioriteras ur ett

barnperspektiv. Enheten har som mål att aldrig ställa barn på gatan och har ett tätt samarbete med barn-och ungdomsenheten.

FLYKTINGMOTTAGANDE

Södertälje har ett så kallat nollavtal när det gäller mottagandet av nyanlända flyktingar utifrån att kommunen har ett stort antal EBO. Det har de haft både under 2017 och 2018. I Hem & Hyra framgår det att ca 1000 flyktingar bosätter sig

(31)

31

i Södertälje varje år på egen hand. Flera väljer att bosätta sig i de mest utsatta och segregerade stadsdelarna där de får icke godkända andrahandskontrakt, så kallade svarta kontrakt. De flyttar mellan olika adresser och barnen lever i en osund miljö.

Södertälje kommun och SKL har varit drivande i ett förslag till regeringen om att en social prövning av eget boende ska införas. Förslaget går ut på att vissa kommuner som uppfyller fastställda kriterier gällande social och ekonomisk utsatthet ska kunna begära en social prövning. Det innebär att boendet måste ha en skälig boendestandrad och vara av lämplig storlek för de som ska bo där. I SKL:s dialog med medlemmar har det framkommit olika synpunkter om det är Migrationsverket, annan myndighet eller kommunen som bör stå för den sociala prövningen. SKL:s bedömning är att Migrationsverket bör hantera den sociala prövningen.

De personer som kommer på anknytning till ensamkommande barn och ungdomar erbjuds korttidskontrakt. Flera familjer har på så vis fått

förstahandskontrakt på egen hand hos privata fastighetsägare. När de sett att familjen har skött sig i lägenheten med korttidskontrakt har de erbjudit familjen ett förstahandskontrakt.

EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd i Södertälje följer man Försäkringskassans hyresnivåer. Om kostnaden är oskäligt hög får den enskilde skäligt rådrum för att sänka kostnaden.

Man godkänner inte andrahandskontrakt som inte är godkända av

fastighetsägaren för att inte bidra till att den svarta bostadsmarkanden sprider sig.

I och med detta har antalet inneboendekontrakt ökat eftersom det inte kräver godkännande av fastighetsägaren. I dessa fall arbetar handläggarna aktivt med att utreda vilka som egentligen bor i bostaden.

UPPSALA

I Uppsala kommun finns en matchningsgrupp på Stadsbyggnadsförvaltningen dit fastighetsägare skickar lägenheter för sociala ändamål. Varje enhet som arbetar med sociala bostäder går dit regelbundet och presenterar hur behovet ser ut.

Gruppen ansvarar för att matcha bostäderna med behoven som finns.

(32)

32

Boendeenheten på Socialförvaltningen ansvarar för det bostadssociala arbetet med målgrupper som har särskilda svårigheter att finna eget boende medan enheten för ekonomiskt bistånd på Arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för att ordna boende till anvisade flytkingar.

Uppsala kommun står alltid som förstahandshyresgäst när bostadssociala kontrakt upprättas och hyr sedan ut bostaden i andra hand till den enskilde. Det gäller både hyresrätter och kommunens bostadsrätter.

När det gäller hyresrätterna finns det ingenting längre som säger att den enskilde får ta över kontraktet. Uppföljning sker en gång per år och då gör man en

bedömning huruvida personen har fått en ökad möjlighet att ordna eget boende eller om svårigheterna är fortsatt svåra och kommer att vara det under lång tid framöver. I det senare fallet kan den enskilde ta över kontraktet om allt annat kopplat till boendet har fungerat väl.

Kommunen har 450 bostadsrätter som används för sociala ändamål. Flera hyresgäster har bott länge och man har inte kunnat få människor att flytta på grund av att de har besittningsskydd. Det handlar bland annat om människor som idag sitter i alldeles för stora lägenheter och skulle egentligen kunna bo i en mindre för att exempelvis barnen har flyttat hemifrån. Ett arbetssätt man har börjat med är att erbjuda de människorna andra lägenheter som är mindre och som har en lägre hyra.

Kommunen har ca 50 hushåll på vandrarhem idag, en lösning som används i ett akut skede och där man vistas i några månader.

Vissa privata hyresvärdar har öronmärkta lägenheter som ges till sociala ändamål.

När hyresgästen flyttar ut går lägenheten tillbaka till kommunen.

Det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem ställer inga inkomstkrav. Bolaget ingår i ett samverkansavtal med Uppsala kommun, Avtal om kvotlägenheter. Av gällande ägardirektiv framgår att Uppsalahem skall erbjuda, om Uppsala kommun begär, minst 7 % och max 15 % av sin nyuthyrning per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. I direktivet definieras nyuthyrningen som det antal lägenheter Uppsalahem hyr ut per år. Lägenhetskvoten för 2019 beräknas på Uppsalahems uthyrning av 2018 års nyuthyrda lägenheter, undantaget kategoribostäder som senior- och

trygghetsbostäder.

(33)

33

Restriktivitet ska gälla erbjudanden i områden med hög omflyttning och sociala problem, hänsyn ska tas till områdenas speciella problem och förutsättningar.

Erbjudandena ska vara väl spridda inom Uppsalahems bostadsbestånd i syfte att motverka segregation i vissa bostadsområden. Uppsalahem får ingen ersättning för de lägenheter som lämnas för sociala ändamål.

Under 2019 kommer Uppsalahem tillsammans med Uppsala kommun att arbeta för att hitta andra alternativa lösningar på kommunens

bostadsanskaffningsproblematik, då parterna är medvetna om att avtalets kvot om lägenheter inte är tillräcklig i förhållande till kommunens behov.

Till skillnad från tidigare så ser man på Uppsalahem idag till att fördela de sociala bostäderna över hela staden och i alla prisklasser. Tidigare hade man kluster i vissa områden som upplevs som ett problem än idag. Uppsalahem har inte öronmärkta bostäder för sociala ändamål, utan bostäderna hyrs ut som ”vanliga bostäder” när någon med socialt kontrakt har flyttat. Detta för att undvika stigmatisering av personerna som har ett socialt kontrakt.

Det som behöver bli bättre idag är introduktonen av nyanlända flyktingar. Man ser att problem uppstår i efterhand och socialtjänsten agerar för långsamt och är inte tillräckligt snabb på att avhysa hyresgäster som inte fungerar.

Ur Uppsalahems perspektiv är det även problematiskt att socialtjänstens olika enheter tillhör olika förvaltningar vilket försvårar samarbetet. Hittills har

socialtjänsten inte tackat nej till några lägenheter, men de har 53 lägenheter som har stått tomma i 90 dagar som de betalar tomhyra för.

FLYKTINGMOTTAGANDE

I Uppsala är det enheten för nyanlända på ekonomiskt bistånd (på

Arbetsmarknadsförvaltningen) som ansvarar för mottagandet av anvisade flyktingar.

Grunden har varit att den enskilde tecknar ett andrahandskontrakt med

kommunen, precis som ovan. Besittningsskyddet avtalas bort och kontraktet sägs upp av kommunen strax innan fyra år har gått.

I december 2018 fattade Kommunstyrelsen i Uppsala beslut om att alla anvisade kvotflyktingar och barnfamiljer med permanent uppehållstillstånd ska få ett förstahandskontrakt. Beslutet togs utifrån ett barn- och integrationsperspektiv.

(34)

34

Gruppen förväntas bo i kommunen under en lång tid och barnen går i stor utsträckning i skola och förskola. Genom att erbjuda familjerna

förstahandskontrakt ger man barnen en möjlighet att gå kvar i en förskola eller skola i sitt närområde. Man ser att många hittills inte har lyckats lösa sin boendesituation under etableringstiden vilket har skapat en oro i den sociala tillvaron. Det har även inneburit en ökad mängd av ansökningar om socialt kontrakt hos kommunen, vilket i sin tur har bidragit till ökade kostnader för tillfälliga lösningar som vandrarhem.

Man har bedömt att singelhushåll och vuxna utan barn kan vara mer flexibla i sitt val av bostad och kommer utifrån det inte att omfattas av beslutet om

förstahandskontrakt.

De EBO som ansöker om bistånd till boende får oftast avslag om det inte

föreligger särskilda skäl, som stora skulder eller sjukdom som påverkar förmågan.

Eftersom de själva har valt att lämna en flyktingförläggning i väntan på anvisning till en kommun förväntas de ordna boende på egen hand. De besluten fattas på Boendeenheten.

Ensamkommande ungdomar avslutar sin placering på HVB eller stödboende vanligtvis på 21-årsdagen och förväntas därefter ordna boende på egen hand. För att undvika bostadslöshet kan ungdomen beviljas bistånd till boende under en övergångsperiod i upp till 12 månader.

Familjer som kommer på anknytning till ensamkommande barn och ungdomar förväntas lösa sin boendesituation på egen hand. De kan beviljas boende på vandrarhem för att avvärja en akut situation. Merparten av hushållen som bor på vandrarhem via Uppsala kommun idag är familjer som kommit på anknytning till ett ensamkommande barn eller ungdom.

EKONOMISKT BISTÅND

På ekonomiskt bistånd följer man Försäkringskassans nivåer när man bedömer vad som är skälig boendekostnad. Om någon har en oskäligt hög hyra får personen skäligt rådrum att sänka boendekostnaden.

Om personen har ett bostadssocialt kontrakt godkänns faktisk hyra och inget skäligt rådrum ges. Om och när personen övertar kontraktet sätts ett skäligt rådrum om personen har ekonomiskt bistånd och hyran bedöms vara för hög.