samverkan Rapport april 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

(1)

Rapport april 2009 Fastighetsägarna

Göteborg Första Regionen

100 FastiGhetsFöRetaG om

samveRkan

(2)

Inledning

I det svenska samhället har det under decennier byggts upp ett system där människor tar sitt huvud- sakliga samhällsansvar genom skattsedeln. Många i fastighetsbranschen har därför tidigare ansett att om de sköter om sitt hus så får någon annan ta hand om det som är utanför tomtgränsen. Detta tankesätt förändras nu snabbt.

Det handlar framförallt om lönsamhet, inte välgörenhet. Det finns ingen mer lokalanknuten bransch än fastighetsbranschen. Den går inte att flytta utomlands för att sänka lönekostnaderna och om sysselsättningen och inkomsterna på orten sjunker så påverkas självklart intäkterna för fastig- hetsföretagen. Detta innebär att allt fler fastighetsföretagare har lyft blicken från det egna husets fyra väggar och även börjat att ta ansvar för vad som händer på gatorna utanför, på arbetsmarkna- den och på handelsplatserna.

Den massmediala bilden av de privata fastighetsföretagarna är sällan smickrande. Branschens fö- reträdare beskrivs ofta som motpol till hyresgästen. Ett genomgående påstående bland branschens kritiker är att privata värdar inte är intresserade av att ta ett socialt ansvar och i de flesta avseenden är sämre hyresvärdar än de kommunala bolagen. För de flesta privata fastighetsföretagare känns dessa påståenden minst sagt främmande. Eftersom den enskilda hyresgästen är företagarens kund så handlar förstås själva affärsidén om att skapa nöjda hyresgäster.

I mars/april 009 ställde vi ett antal frågor om samverkan till 100 representanter från fastighetsbranschen som är förtroendevalda i Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen*. Denna rapport syftar till att belysa i vilken utsträckning de engagerar sig i olika samverkansprojekt idag och för- hoppningsvis kan deras svar nyansera bilden av de privata fastighetsföretagen.

*Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen är en branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighets- marknad. Antalet medlemmar uppgår till cirka 5 500. Dessa är framför allt ägare till lokal- och bostadshyreshus, industri- fastigheter, men också bostadsrättsföreningar. Totalt har medlemmarna drygt 16 000 fastigheter inom Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings-, Kalmar- och västra Östergötlands län.

(3)

Vilka är de privata fastighetsföretagarna?

De privatägda hyreslägenheterna är nu, som en konsekvens av ombildningar och kommunala utförsäljningar till privata bolag, nästan lika många som de kommunala företagens. Totalt sett utgör de privatägda hyresbostäderna cirka 16 procent av det totala bostadsbeståndet medan allmännyttiga hyresbostäder utgör 17 procent av bostadsbeståndet. (SCB i BostadsSverige 009)

Knappt hälften av fastighetsföretagen består endast av en fastighet och ytterligare 6 procent förvaltar - fastigheter. Med andra ord är det mer än 70 procent av fastighetsföretagen som består av tre eller färre fastigheter. Totalt sett är det 9 procent som är riktigt stora företag med fler än 10 fastigheter. (Fastighetsägarklimatet 008).

Majoriteten av de privata fastighetsföretagen är inriktad på bostäder. Hälften av dem har enbart bostadsfastigheter medan endast 6 procent har enbart kommersiella fastigheter med lokaler för kontor och handel. Totalt sett är det 4 procent av fastighetsföretagen som har ett blandat bestånd med både bostäder och kommersiella lokaler. Som grupp betraktat är de privata fastighetsägarna med andra ord huvudsakligen småföretagare och det är många som är inriktade enbart på bostäder.

(Fastighetsägarklimatet 008).

Figur 1 Storleksfördelning och verksamhet bland privata fastighetsföretag 2008

4 fastigh eter 6%

5-10 fa stigheter 12%

50+ fastigh ete r 2%

3 fa stigheter 1 0%

Ingen uppg ift 1 % 11-49

fa stigheter 7%

1 fastigh et 4 6%

2 fastigheter 16%

Jämnt fördelat 9%

Huvudsak bostad

12%

Huvud sak komm ersiella

22% En bart bostad

49%

Ingen uppgift Enbart 2%

kommersiella 6%

Källa: Fastighetsägarklimatet 2008, Demoskopundersökning baserad på totalt 1 098 telefonintervjuer.

(4)

4 Visionen om en bättre stad

På många håll i landet och i många olika konstellationer drivs idag visionen om den goda staden.

Det är en slags utopi eller bilden av hur staden skulle vara om allt blir som vi vill idag. Där kan män- niskor bo och arbeta och samtidigt ha tillgång till kultur, butiker, vård, skolor och bra kollektivtrafik.

Det är en levande, spännande och tillgänglig stad för alla människor där man varsamt har tagit vara på det kulturella arvet och de naturliga resurserna och gjort dem till en självklar del av det moderna livet.

För att skapa en bättre stad är samverkan mellan stadens aktörer en grundläggande förutsättning.

Ofta handlar det om olika partnerskap mellan kommunen, fastighetsägarna och handeln. Ju större en stad är desto vanligare är det att man även lider i större utsträckning av problem som exempelvis hemlöshet, prostitution, narkotika och kriminalitet. Det är kommunens ansvar att arbeta för att motverka och förebygga dessa problem i största möjliga utsträckning, men det innebär inte att det enbart ligger i kommunens intresse. Idag är det allt vanligare att lokala fastighetsföretagare samverkar med exempelvis kommunala förvaltningar, polis eller handel, i syfte att skapa tryggare och mer attraktiva miljöer kring de fastigheter man hyr ut.

I denna undersökning har vi tagit fasta på fyra dimensioner av samverkansarbete som fastighetsfö- retag engagerar sig i idag. Det handlar om trygghetsskapande åtgärder, att stärka handeln, att hålla staden ren och snygg samt att erbjuda bostäder till utsatta grupper. Dessutom har undersökningen tagit fasta på de samarbeten som rör den mer övergripande frågan om stadens attraktivitet i vidare bemärkelse. De olika formerna för samverkan kan ske i enstaka och tidsbegränsade projekt eller som en del av den löpande verksamheten.

På grund av att dessa samarbeten kan se mycket olika ut har vi i undersökningen valt att fråga om man samverkar aktivt idag, om man tidigare har samverkat men ej idag, samt om man ej samverkar idag men skulle vilja. Dessutom har varje fråga haft med ett svarsalternativ för den som inte anser att frågan är aktuell eller av intresse för den egna verksamheten. Dessa svar är inte varandra uteslutande. Exempelvis skulle man kunna svara att man tidigare har samverkat men ej idag, och att man ej samverkar idag men skulle vilja.

(5)

Handel

En levande stad är beroende av ett rikt stadsliv med butiker, restauranger och caféer som lockar människor till att umgås på gator och torg. För kommunen fungerar handeln lite som stadens lunga då den drar in människor och pengar och samtidigt skapar sysselsättning. För att det ska vara lönsamt att driva kommersiellt fastighetsföretagande i staden krävs att hyresgästerna, det vill säga de som driver butiker, restauranger och caféer, gör goda affärer.

Det finns med andra ord ett självklart beroendeförhållande mellan kommun, handlare och fastig- hetsföretagare när det gäller handelsfrågor. Därför är det idag vanligt att fastighetsföretag engagerar sig i aktiviteter som inte direkt gynnar deras egen verksamhet men som stärker handeln. Ett konkret exempel på detta är fastighetsföretagens engagemang för julbelysning i många städer. Ett annat konkret exempel är renoveringen under 009 av den centralt belägna Stora Brogatan i Borås där fastighetsägarna står för hälften av kostnaden av en gata som ägs av kommunen. Detta är bara två av en mängd exempel på samverkan och lokalt engagemang som kan lyftas fram. Framförallt handlar det mer övergripande om att fastighetsägare över hela landet arbetar ideellt i cityföreningar och centrumsamarbeten vars främsta syfte är att stärka handeln i stadskärnan. I det långa loppet visar sig dessutom denna typ av samverkan ofta vara en lönsam investering.

Att framgångsrik handel är viktigt för fastighetsföretagen visar sig genom att mer än 60 procent av fastighetsföretagarna uppger att de idag arbetar aktivt för att stärka handeln på de orter där de är engagerade. Ytterligare 10 procent har tidigare ingått i samverkansprojekt men är inte aktiva idag.

Däremot är det 19 procent, som idag inte är aktiva, som skulle vilja samverka för att stärka handelns förutsättningar. Här finns alltså ytterligare potential.

Figur 2 Samverkan för handeln

63

10 19

9 0

1020 30 40 50 6070 80 90 100

Samverkar aktivt idag Har tidigare samverkat

men ej idag Samverkar ej idag men

skulle vilja Ej tillämpligt/ej intresserad

Fråga: I vilken utsträckning samverkar du/ditt företag med andra aktörer för att stärka handelns förutsättningar?

(6)

6 Trygghet

Trygghet är ett av människans grundläggande behov. Vi vill kunna känna oss lugna då vi släpper iväg barn och ungdomar på egna aktiviteter. Vi vill kunna njuta av stadens alla rum under olika delar av dygnet utan att vara rädda för att någonting obehagligt ska hända. Vi vill inte heller råka ut för stölder eller se resultaten av meningslös skadegörelse. Lokal samverkan kring trygghet är idag en vanlig företeelse bland fastighetsföretag och köpmän. I exempelvis Göteborg deltar Fastighetsägar- na sedan flera år i arbetet för ett tryggare och mänskligare Göteborg tillsammans med bland annat kommunen och dess fastighetsbolag. Över hela landet görs idag trygghetsvandringar vilket är en metod som initierades och utvecklades i Göteborg i början av 000-talet.

Nära hälften (47 procent) av de tillfrågade fastighetsföretagarna i undersökningen är idag engagerade i någon form av trygghetssamarbete. Ytterligare 8 procent av de svarande anger att de ej samverkar idag i trygghetsskapande syfte men att de skulle vilja göra en insats på området. Endast 7 procent uppger sig ej vara berörda av problematiken medan 9 procent har varit engagerade tidigare men är det inte idag. Det finns med andra ord ett stort engagemang kring trygghetsfrågor bland de privata fastighetsföretagen och även här finns en outnyttjad potential.

Figur 1 Samverkan för trygghet

47

9

38

7 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Fråga: I vilken utsträckning samverkar du/ditt företag med andra aktörer i trygghetsskapande syfte?

(7)

Rent och snyggt

Den stad som upplevs som vacker, välskött och trivsam är bättre på att locka ut människor på gator och torg, och den är också bättre på att locka till sig besökare från annat håll. Men människor tenderar att skräpa ner. Om man vill skapa en attraktiv stad med blomstrande handel och välmå- ende invånare ställs det alltså krav på att det ska vara rent och snyggt. Även detta är ett område där fastighetsägare är en av flera parter med samma intresse. Ett gott exempel på existerande samarbeten kring en renare stadsmiljö finns i Karlstad där man har arbetat med kampanjen ”Håll Karlstad rent”. Ett annat exempel är Linköping där fastighetsföretagare har upphandlat gatu- trottoar- och torgstädning i city tillsammans med kommunen.

Nära hälften av de tillfrågade fastighetsföretagarna är engagerade i samverkansprojekt som syftar till att skapa en renare stadsmiljö. Mycket få anger att de tidigare har samverkat för detta syfte men ej är aktiva idag. Däremot är det många som uppger att de skulle vilja engagera sig i frågan och arbeta för en renare miljö i det gemensamma stadsrummet.

Figur 3 Samverkan för en ren stadsmiljö

47

4

37

11 0

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Fråga: I vilken utsträckning samverkar du/ditt företag med andra aktörer för en renare stadsmiljö?

(8)

8 Bostäder för utsatta grupper

Personer med missbruks-, psykiska eller andra liknande problem har ofta svårigheter att få ett eget boende. De kan dessutom ha svårt att klara av det ansvar som medföljer och därmed ha svårt att behålla bostaden. De är därför i stort behov av stöd från kommunen och ofta i kombination med olika former av vårdinstanser för att klara tillvaron. Som tidigare har klargjorts ligger det sociala ansvaret enbart på kommunen men det är idag vanligt att fastighetsföretag, både på den privata och den kommunala sidan, engagerar sig för att lösa boendefrågan för människor med den här typen av problematik.

Ett bra exempel är den ideella organisationen Fastighetsägare Centrala Hisingen, FCH, i Göteborg.

Där samarbetar privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar med allmännyttan för att höja levnadsstandarden på centrala Hisingen. Bland annat arbetar man med försökskontrakt, där social- tjänsten till en början ger ett kontinuerligt boendestöd. Efter försöksperioden blir kontraktet till ett vanligt förstahandskontrakt.

Totalt sett är det 0 procent av fastighetsföretagen som idag samverkar aktivt med andra aktörer för att ge utsatta grupper tillgång till bostad. Ytterligare 1 procent uppger att de vid något tillfälle har varit engagerade i den här typen av projekt men att det inte pågår för närvarande. Utöver de 0 procent som arbetar aktivt med frågan idag är det ytterligare 19 procent som skulle vilja engagera sig i den här typen av samverkansprojekt.

Totalt sett är det 1 procent som säger sig inte vara intresserade av att samverka kring frågan. Det kan tyckas som en stor andel men är dock inte så underligt med tanke på att 8 procent av fastig- hetsföretagen ägnar sig huvudsakligen eller uteslutande åt kommersiella lokaler. Då detta är en ren bostadsfråga är förstås ämnet inte aktuellt för dem.

Figur 4 Samverkan om bostäder för utsatta grupper

30 21 19

31

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Fråga: I vilken utsträckning samverkar du/ditt företag med andra aktörer för att ge utsatta grupper tillgång till bostad?

(9)

Samverkan för en mer attraktiv stad

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna. Stadskärnan beskrivs ofta som stadens skyltfönster och det är med den man konkurrerar med andra städer om handel, kompetens och investeringar. Allt större fokus läggs på upplevelsen av staden. För invånare såväl som besökare ska den upplevas genom såväl evenemang, kulturyttringar och gatumiljö som butiker, service och bostadsutbud. I egentlig mening kan samtliga former av samverkan som vi har gått igenom – samverkan för att stärka handeln, i trygghetsskapande syfte, för en renare stadsmiljö och bostäder för utsatta grupper – räknas in under rubriken samverkan för att stärka stadens attraktivitet.

Inom Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen engagerar sig privata fastighetsägare i dag i ett 60-tal utvecklingsprojekt. Mest utmärkande för Fastighetsägarna Göteborg Första Regionens generella arbete för städers attraktivitet är engagemanget i organisationen Svenska Stadskärnor. Det är ett nätverk för erfarenhetsutbyte för alla som arbetar med dagens och framtidens hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Det är också den organisationen som utser ”Årets stadskärna”, vilket är en åtråvärd titel som driver på utvecklingsarbetet i städer över hela landet.

Totalt sett är det 75 procent av fastighetsföretagarna som arbetar aktivt för att stärka stadens attraktivitet. Ytterligare 6 procent har vid något tillfälle varit engagerade i den här typen av samverkansprojekt och 18 procent uppger att de skulle vilja jobba mer med dessa frågor. Det finns med andra ord ett starkt engagemang för stadens attraktivitet bland fastighetsföretagarna och viljan att samverka med andra är stor.

Figur 5 Samverkan för stadens attraktivitet

75

6

18 0 1

10 20 30 40 50 60 70 8090 100

Fråga: I vilken utsträckning samverkar du/ditt företag med andra aktörer för att stärka attraktiviteten på den/de orter där du är aktiv?

(10)

10 Rudolf Antoni

Utredare

FASTIgHeTSägARnA göTeBoRg FöRSTA RegIonen

ADReSS Box 53081, 400 14 Göteborg > BeSöKSADReSS Vasagatan 45 Tel 031-755 33 13 > FAX 031-755 33 39 > www.fastighetsagarna.se

Slutsats

En fastighetsägares sociala ansvar omfattar mycket mer än att sköta om huset, lämna lediga lägen- heter till kommunens bostadsförmedling och upplåta bostäder till människor i behov av förtur i bostadskön. Det handlar idag om en helhetssyn där fastighetsägare tar allt mer ansvar för samhälls- utvecklingen i stort. Men för att insatserna ska vara effektiva krävs att man arbetar tillsammans med andra aktörer såsom handlare och kommunala förvaltningar.

Undersökningen visar att så många som tre av fyra fastighetsföretag arbetar så här idag. På ett eller annat sätt samverkar de med andra aktörer för att skapa en attraktivare stad och stadsmiljö vilket innebär bättre boende och livsvillkor för invånarna. Dessutom skulle många av de som inte samverkar i dessa frågor idag vilja engagera sig mer. Vi i organisationen Fastighetsägarna driver på denna utveckling. Principen är lönsamhet, inte välgörenhet. Husen står där de står och fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning i byggnader som ägs och förvaltas av privata eller kommunala värdar. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin samhällsposition. I det långa loppet vinner alla på att engagera sig i samhällsutvecklingen.

I Sverige har vi byggt upp ett system där vi, även som fastighetsägare, har tagit vårt samhällsansvar genom skattsedeln, men det räcker inte längre. Medlemsföretagen i Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen engagerar sig idag i ett 60-tal utvecklingsprojekt. Som organisation tar vi vårt sam- hällsansvar genom att tillsammans med våra medlemmar bidra till en stark lokal utveckling. Engage- manget är en långsiktig investering som gynnar alla inblandade. Vi vill ha ett bättre samhällsklimat.