• No results found

Grundläggande kurs i forsknings- och utvecklingsmetodik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Grundläggande kurs i forsknings- och utvecklingsmetodik"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Grundläggande kurs i forsknings- och utvecklingsmetodik

Anvisningar för projektplan

Pixabay®

Sofia Dalemo

FoU-centrum Skaraborg

FoU primärvård och Folktandvården FoU

(2)

2 Exempel på titelsida

Följsamhet till rekommendationer vid tonsillitbehandling

En journalstudie vid XX vårdcentral

Januari 2020

Författare:

Sven Eriksson, ST-läkare vårdcentral X sven.eriksson112@vgregion.se

Handledare YY YY

(3)

3

Titel

 Gärna något som väcker intresse att läsa vidare.

Inte för lång, helst under 20 ord. Ibland kan det vara bra med underrubrik om titeln är lång och det är många ord som man vill ha med

.

 Titel ska stämma med syftet och gärna innehålla nyckelord.

Bakgrund

Bakgrunden ska sätta in läsaren i ett sammanhang.

Besvara följande frågor:

1. Beskriv arenan -vad vet vi? Gör en litteratursökning. Varje påstående stöds av en referens. Börja internationellt, sedan nationellt och lokalt. Förklara begrepp och termer som kan vara svåra att förstå för den som inte är insatt i ämnet. Utveckla nyckelorden.

2. Vad vet vi inte? Studien ska ta reda på något.

3. Börja med att skriva fristående block av text kring olika ämnen som du vill ha med i ditt arbete. Flytta omkring dessa tills du känner dig nöjd med ordningen.

4. För att få texten att hålla ihop kan man sedan använda olika ord, sambandsmarkörer.

Exempel på sambandsmarkörer är och, på grund av, men, däremot, dessutom, bland annat, men, å ena sidan, å andra sidan, till sist, avslutningsvis

5. Problemformulering, beskriv varför är det viktigt att ta reda på det som vi inte vet:

Tratta ner mot syftet 6. Tempus presens

Syfte

 VAD tänker ni genomföra?

 Vilken fråga vill ni besvara?

 Precisera

 Avgränsa

 Styr hela projektet/skrivandet

 När projektplanen är färdig kontrollera att syftet är uppfyllt.

Frågeställningar

I frågeställningarna har syftet splittrats upp i tydliga frågor. Beakta att det går att svara på alla frågeställningarna med hjälp av den valda metoden. Ibland behöver man därför avgränsa antalet frågeställningar.

Alla frågeställningar ska vara logiska utifrån bakgrundstexten. Undvik frågeställningar som inte har motiverats i bakgrunden. Till exempel om man vill undersöka skillnader mellan

(4)

4

kvinnor och män så behöver man i bakgrunden beskriva varför den frågeställningen är intressant.

Material och metod vid kvantitativa studier

En metodbeskrivning skall vara utformad så att undersökningen kan göras om igen på samma sätt, på liknande sätt som ett matrecept. Den ska vara så tydlig att den är omöjlig att

missförstå.

Följande delar ska beskrivas:

1. Design. Kan vara tvärsnittsstudie, fall-kontrollstudie eller retrospektiv kohortstudie.

2. Grupp och urvalskriterier Vilka personer ska studeras

Hur har de valts ut? Inklusionskriterier och exklusionskriterier Vilken tidsperiod?

3. Definiera begrepp och variabler så de inte kan missförstås

4. Beskriv datainsamlingen till exempel med journaler eller enkäter. Beskriv hur data bearbetas, till exempel avkodning.

5. Om ni använt någon statistik beskriv hur ni gjort.

6. Bifoga journalgranskningsmall vid en journalstudie, enkätfrågor vid en enkätstudie samt sökstrategier vid en litteraturstudie.

Material och metod vid kvalitativa studier

 Studiedesign

 Vilken metod?

 Urval av forskningsdeltagare ?

 Hur data samlas in?

 Hur sker analysen?

Etiska överväganden

1. Finns etiska problem?

2. För och nackdelar av olika handlingsalternativ

3. Hur garanteras försökspersonernas anonymitet vid presentation av resultaten?

4. Inhämtande av samtycke från till exempel vårdcentralchef.

5. Hantering av data.

Vem har tillgång till det insamlade materialet?

Hur förvaras datamaterialet?

Resultat

 Vad hittade du?

(5)

5

 Välj att redovisa resultatet i antingen texten eller tabell/figur, alla siffror på båda ställen blir för mycket.

 Lyft gärna fram de resultat som sticker ut i texten utan att jämföra med andra studier.

 Tempus imperfekt

Tabell/figurer

1. Numrera figurerna och tabellerna.

2. Figurtexten ska stå under figuren.

3. Tabelltexten däremot ska stå över tabellen.

Kostnader

 Personal (er lön betalar arbetsgivaren)

 Material – utrustning, studiebesök

 Övrigt, porto och utlägg för till exempel enkäter.

Tidplan

Försök göra en tidplan över de olika delarna i projektet.

Diskussion

Metoddiskussion Resultatdiskussion

Ta upp styrkor och svagheter

Diskutera resultatet i relation till andra artiklar speciellt de som du har med i bakgrunden.

Tempus presens

Slutsats

 Svara på syftet

 Ska vara allmängiltigt, kortfattat och tydligt

 Får inte innehålla uppgifter som inte finns med tidigare

 Gärna praktiska tillämpningar

Referenser

Vancouver-systemet innebär att man numrerar referenserna med löpande numrering

allteftersom de nämns i texten. Numret sätts inom hakparentes [1] i den ordning de uppträder i

(6)

6

den löpande texten. Detta system används oftast vid kvantitativa studier. Referenslistan på sista sidan följer samma ordning som referenserna kommer i texten.

1. Artikelförfattares efternamn och förnamn. Artikeltitel, Tidskriftstitel. Utgivningsår, Volym: artikelns sidnummer.

Warren JR, Marshall B. Unidentified curved bacilli on gastric epithelium in active chronic gastritis. Lancet. 1983;1:1273–1275.

2. Referenser från internet ska innehålla författare eller organisation, (datum eller år då det lades ut på nätet), titel, fullständig URL, datum då man hämtade informationen.

Statistiska centralbyrån. Sverige i siffror. URL: https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror [Åtkomst 2016-04-07]

3. Böcker refereras enligt följande: Kapitelförfattarens efternamn och förnamn.

Utgivningsår. Kapiteltitel. I Redaktör(ernas) efternamn och förnamn (red.). Boktitel.

Upplaga (om ej 1:a upplaga). Förlagsort: Förlag, kapitlets sidnummer.

Harvard-systemet innebär att man i texten istället för in författarnamn och årtal, och att referenslistan kommer i bokstavsordning. Används ofta vid kvalitativa studier.

Bilagor

Enkäter till studiedeltagare och protokoll för journalgenomgång.

(7)

7

Layout och språk

 Namnge datafilen med ditt namn och datum så du håller ordning på olika versioner av din projektplan.

 Dubbelt radavstånd

 Teckensnitt:

Rubriker (Arial)

Text (Times New Roman 12 punkter)

 Numrera sidorna

 En mening – en tanke

 Ny tankekedja – nytt stycke. Ungefär 5–10 rader långa stycken med text i ett stycke.

 Underrubriker kan underlätta förståelsen, gärna samma i rapportens olika delar.

 Ofta är det lättare att läsa en mening i aktiv i stället för passiv form.

 Förklara termer första gången i texten

 I bakgrunden ska tempuset vara presens, i metod och resultat skriver man i imperfekt, i diskussion är tempuset presens.

 Skriv patienter med astma i stället för astmapatienter. De är inte bara sin sjukdom.

 Börja aldrig en mening med en siffra.

 Siffror upp till 10 skrivs med bokstäver, sedan är det ok med siffor

 Första bokstaven i läkemedelnamn ska vara liten om man menar substanser warfarin men det ska vara stor bokstav i början om man avser ett visst märke som Waran.

 Förkortningar behöver förekomma 2–3 gånger för att motivera dess användande om det inte är allmänt kända och accepterade förkortningar som WHO.

 Glöm inte att använda en stavningskontroll i datorns ordprogram. Se över alla textmarkeringar för att få bort slarvfel.

 Ofta kan man själv se oklarheter och svagheter i texten om man låter den få vila en period.

 Låt gärna en kollega eller vän läsa igenom ditt arbete och notera vad de har svårt att förstå.

(8)

8

Längd på en färdig rapport?

A4 sidor

Titelsida 1

Sammanfattning 1

Bakgrund, Syfte och Frågeställningar 1–3

Material och metod samt Etiska överväganden 1–3

Resultat 2–3

Tabell/figurer 3–6 stycken

Finansiering, Tidplan 0,5

Diskussion 2–4

Slutsats 0,20

Referenser 20–35 stycken

Bilagor vid behov

Sammanfattning, hur många meningar?

Meningar

Bakgrund 1–2

Metod 2–4

Resultat 2–4

Slutsats 2–4

References

Related documents

På samma sätt som alla andra fördel- ningar kan också den här aktuella fördel- ningen beskrivas med såväl genomsnitts- mått, alltså i detta fall den för samtliga

Utskottet framhåller att detta första avtal om politisk dialog och samarbete mellan EU, dess medlemsstater och Kuba inte bör ses som en belöning utan att trycket på

Och då undrar jag om vi verkligen begå så oerhörda synder mot god smak och allt det där genom att hylla Stadions istället för Cederlunds söner, och tycka att isen kan

Skillnaden mellan hennes folk var för stor för att hon utan vidare skulle fatta orsaken till vår passivitet — åskådare, som vi äro där de äro deltagare — ett litet folk,

skulle föra öfver på ett allmänt pedagogiskt och psykologiskt område; äfvensom att jag för min del ej fattar det berättigade i att mot hvarandra sätta å ena sidan begripandet

c) för Förenade kungariket, sammanslagningar eller förvärv, och för unionen, koncentrationer, mellan företag som kan ha betydande konkurrenshämmande effekter.

[r]

iii) inte, i förhållande till albanska bolag och medborgare i Albanien, medföra någon diskriminering av verksamheten för de gemenskapsbolag eller medborgare i gemenskapen som redan