DT\553114SV.doc PE 352.027v01-00
SV SV
EUROPAPARLAMENTET
2004 «
«««
««
««
««
« «
2009
Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-202
Budgetplanen 2007-2013
17.1.2005
ARBETSDOKUMENT NR 12
om de politiska och rättsliga ramarna för finansiering av EU-program på miljöområdet
Tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013
Föredragande: Reimer Böge
PE 352.027v01-00 2/7 DT\553114SV.doc
SV
1. De politiska och rättsliga ramarna för finansiering av EU-program på miljöområdet 1) EU:s miljöpolitik ingår i ett globalt sammanhang. I Agenda 21, som togs fram vid
FN-konferensen i Rio 1992 och följdes upp i Johannesburg 2002, fastställdes
internationella ramar, inklusive åtaganden för medlemsstaterna och EU, som innebär att ekonomiska, miljömässiga och sociala mål kopplas samman på ett sätt som möjliggör hållbar utveckling i hela världen.
2) Lissabon- och Göteborgsmålen passar väl in i dessa internationella ramar. De syftar till att utveckla en EU-ekonomi som åstadkommer tillväxt och social sammanhållning och minskad negativ miljöpåverkan. Detta syfte kräver fortsatt engagemang för hållbart utnyttjande och förvaltning av naturresurser och miljöskydd. De nuvarande trenderna i miljösituationen och det ökande tryck som miljön utsätts för gör att det krävs fler och kraftigare åtgärder. Genomförandet av EU:s viktigaste miljömål – bekämpning av klimatförändringarna, stopp för minskningen av den biologiska mångfalden, förbättrad livskvalitet och garantier för hållbart utnyttjande och förvaltning av naturresurser – måste gå hand i hand med och förstärka åtgärderna för ökad tillväxt och bryta sambandet mellan tillväxt och negativ miljöpåverkan.
3) EU:s finansiering av miljön görs främst genom olika åtgärder som inte rubriceras som
”miljöåtgärder”.
4) För närvarande satsas exempelvis omkring 16,5 procent av Europeiska regional- och utvecklingsfonden och 50 procent av Sammanhållningsfonden på miljöåtgärder.
Dessutom måste alla åtgärder för sammanhållning, jordbruksmiljö och landsbygdsutveckling följa gemenskapens lagstiftning på miljöområdet.
5) För EU-åtgärder som uttryckligen går under rubriken ”miljöåtgärder” delas utgifterna för närvarande mellan sex stycken fleråriga program, Europeiska miljöbyrån och budgetposter som omfattar kommissionens åtgärder på miljöområdet
(medvetandegörande, genomförande, och utarbetande av ny lagstiftning).
6) Det nuvarande Life-programmet består av tre delar:
Life-Miljö stödjer förevisningar och pilotprojekt som syftar till utveckla nya strategier och metoder för att skydda miljön. Life-Natur stöder genomförandet av EU:s
naturskyddspolitik och Life-Tredje land ger stöd till kapacitetsuppbyggnad och främjande av hållbar utveckling i tredje land.
7) Övriga program på miljöområdet är avsevärt mindre.
• Gemenskapsramen för samarbete för att främja hållbar utveckling i städerna tillhandahåller ekonomiskt och tekniskt stöd till nätverk för lokala myndigheter.
• Gemenskapens åtgärdsprogram för att främja frivilligorganisationer tillhandahåller ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer som arbetar med att utveckla och genomföra gemenskapens miljöpolitik och lagstiftning.
• Forest Focus-programmet omfattar övervakning och skydd av skogar mot luftföroreningar och bränder.
• Gemenskapens ramprogram för samarbete vad gäller utsläpp i havet stöder befintliga instrument för skydd av hav och kuster.
DT\553114SV.doc 3/7 PE 352.027v01-00
SV
• Åtgärdsprogrammet och gemenskapsmekanismen för räddningstjänsten stödjer och kompletterar medlemsstaternas arbete för att skydda människor, miljö och egendom om en naturkatastrof eller teknisk katastrof skulle inträffa.
8) Life-programmet har genomförts i tre faser: 400 miljoner euro i den första fasen (1992-1995) och 450 miljoner euro i den andra fasen (1996-1999). 640 miljoner euro anslogs till Life III (2000-2004). Life III har förlängts till 2006 och har en budget på 358 miljoner euro.
2. Nya förslag som lagts fram av kommissionen
9) Utifrån gjorda erfarenheter och utvärderingar har kommissionen lagt fram ett förslag om ett nytt program, Life+ (KOM(2004)0621) för att förenkla förvaltningen av de redan befintliga programmen. De flesta av de program som nämnts ovan kommer under hösten att slås samman inom ramen för detta nya gemensamma miljöinstrument. Men den del av Life-programmet som avser tredje land, stödet till Europeiska miljöbyrån, miljövänlig teknik och andra instrument kommer att täcka de delar av det nuvarande Life-programmet som avser miljövänliga uppfinningar och räddningstjänsterna..
10) Det övergripande målet med Life+ skall vara att bidra till att utveckla, genomföra övervakning av, utvärdera och informera om gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning för att bidra till att främja hållbar utveckling i EU. Life+ kommer särskilt att stödja genomförandet av det sjätte miljöåtgärdsprogrammet som syftar till att bekämpa klimatförändringar, stoppa skadorna på naturen och den minskade biologiska mångfalden, förbättra miljön, människors hälsa och livskvalitet, främja hållbart
utnyttjande och förvaltning av naturresurser och hantering av avfall och utarbeta strategier för att utveckla miljöpolitiken, dess genomförande, spridande av information och människors medvetenhet.
11) Life+ skall särskilt bidra till följande:
– En miljökvalitet med utsläppsnivåer som inte har skadliga effekter på människors hälsa och miljön.
– En stabilisering av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på en nivå som hindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet.
– Skydd, bevarande, återställande och underlättande av ekosystemen och deras sätt att fungera, naturliga livsmiljöer och vilda växt- och djurarter, i syfte att stoppa
utbredningen av öken och ödemarker och minskningen av den biologiska mångfalden.
– En bättre förvaltning av hantering av naturresurser och hantering av avfall, och främjande av en förändring mot mera hållbara produktions- och
konsumtionsmönster.
– Strategier för att utveckla miljöpolitiken, genomförande och integrering, inklusive förbättrad miljöpolitik och ökad miljömedvetenhet.
3. Miljöpolitik i kommissionens förslag till ny budgetplan 2007-2013
12) Kommissionens nya förslag innebär att utgifterna för miljön integreras i det nya budgetkapitlet ”hållbar utveckling och skydd av naturresurser” med de utgifter som är kopplade till EU:s gemensamma jordbruks- och fiskepolitik.
PE 352.027v01-00 4/7 DT\553114SV.doc
SV
ÅB1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ökning
Hållbar utveckling och skydd av naturresurser
56015 57180 57900 58115 57980 57850 57825 57805 3,20%
Upprätthållande av en fortsatt hög nivå för miljöskydd och främjande av hållbar användning av förvaltningsresurser1
254 275 300 325 350 375 400 425 67,3%
13) Beloppen för miljöutgifter i den nya utgiftskategorin motsvarar till stor del beloppen i kommissionens förslag till Life+. Den återstående delen (cirka 30 miljoner euro per år) behövs för att finansiera Europeiska miljöbyrån i Köpenhamn.
14) Life+ skall även finansiera åtgärder inom ramen för Natura 2000-programmet när finansiering från andra källor, såsom landsbygdsutveckling eller strukturfonderna, inte går att ordna.
15) Programmet för räddningstjänsten skulle fortsätta att finansieras separat inom ramen för utgiftskategori 3 (”Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa”) och ett särskilt solidaritets- och snabbinsatsinstrument. Det skulle utgöra en del av den övergripande beredskapsplanen för att förebygga och/eller minimera effekterna av större katastrofer.
16) Alla nuvarande miljöåtgärder utanför EU skulle finansieras från utgiftskategori 4, externa åtgärder (”EU som global partner”).
4. Mervärde
17) Problemen på miljöområdet, såsom global uppvärmning och utsläpp i luft och vatten är gränsöverskridande, och kan endast lösas på internationell (europeisk och global) nivå.
Det räcker inte enbart med europeisk miljölagstiftning för att undvika illojal konkurrens, utan det behövs även ekonomiskt EU-stöd för att bidra till genomförandet av olika internationella åtaganden och gemenskapens naturskyddslagstiftning (det så kallade fågeldirektivet (79/409 EEG), Habitat-direktivet (92/43 EEG) och i synnerhet inrättandet av det så kallade ”Natura-nätverket” för lokal insatser och bevarande av Europas mest unika djur- och växtarter och biologiska livsmiljöer).
5. Problem inom ramen för utgiftskategori 2
18) Det största problemet rör finansieringen av Natura 2000. Inom ramen för det nuvarande Life-programmet har Life Natur-delen bidragit till att Natura 2000 kommit till. I
framtiden måste man åstadkomma en aktiv förvaltning av Natura 2000-områdena, vilket kräver anslag och finansiering som är strategisk, långsiktig och strukturell. Natura 2000-nätverket beräknas omfatta 63,7 miljoner hektar och kostnaderna uppskattas till 6,1 miljarder euro per år. Ansvaret för genomförande och tillhandahållande av tillbörlig förvaltning av Natura 2000-områdena ligger på medlemsstaterna. Habitat-direktivet innehåller dock bestämmelser om åtgärder för samfinansiering från EU:s sida.
Kommission har inga planer på någon större samfinansiering av Natura 2000 via det
1åtagandebemyndiganden 1inklusive administrativa utgifter
DT\553114SV.doc 5/7 PE 352.027v01-00
SV
nya Life+-programmet eller andra särskilda finansieringsinstrument. Tvärtom
argumenterar kommissionen för att Natura 2000-målen kan integreras fullständigt och effektivt med målen för landsbygdsutveckling och struktur/sammanhållning i områden som täcks av dessa anslag och inkluderar Natura 2000-områden. Men det finns
(exempelvis) ingen avgränsad anslagsdel för Natura 2000 i kommissionens förslag till ny förordning om landsbygdsutveckling. I själva verket finns det ingen garanti alls för att (exempelvis) anslagen till landsbygdsutveckling faktiskt kommer att användas som det är tänkt för Natura 2000. Det är upp till de inblandade organen att besluta vilka projekt som skall finansieras. Kommissionen strategi när det gäller finansieringen av Natura 2000 är därför inte alls bra.
19) Eftersom de begränsade anslagen från Life+ långt ifrån är tillräckliga (och heller inte avsedda) för samfinansiering av Natura 2000 kan särskilda belopp komma att
öronmärkas inom ramen för andra relaterade anslag. Detta förutsätter en detaljerad uppdelning av anslagen inom budgetplanen, vilket inte är i linje med målet om ökad flexibilitet. Som alternativ skulle man kunna tänka sig att det inrättas ett särskilt finansiellt instrument för Natura 2000. Men det är upp till kommissionen att föreslå ett sådant instrument (som rättslig grund).
6. Utvärdering
20) År 2003 gjorde AEA Technology Environment en halvtidsutvärdering av
genomförandet av Life-programmets finansiella instrument. Av denna rapport framgick följande
21) ”Life-Natur har varit mycket framgångsrikt med att peka ut och bidra till upprättandet av uppskattningsvis 20 000 naturskyddsområden runt om i EU inom ramen för
Natura 2000. Programmet har haft störst betydelse i arbetet med att peka ut dessa områden, en uppgift som nu i stort sett är avslutad, samt att utarbeta förvaltningsplaner.
Fram till idag har dock Life-programmet endast kunnat finansiera praktiska åtgärder i cirka 10 procent av Natura-områdena. Detta är i sig en hög siffra och ett imponerande resultat, men den stora utmaningen för Life-Natur är att uppnå en multiplikatoreffekt genom att stimulera aktiviteten i de övriga 90 procenten.
22) Alla inblandade som vi varit i kontakt med anser att Life-Natur har varit ett nödvändigt och mycket effektivt instrument för genomförandet av fågel- och habitatdirektiven. De menade att fler åtgärder skulle kunna genomföras om ytterligare budgetmedel fanns tillgängliga, men de flesta ansåg att Life-Natur är bäst lämpat för finansiering av pilotåtgärder och stimulansprojekt och att det inte bör vara det enda instrumentet för genomförande av Natura 2000.
23) Det finns endast ytterst begränsade bevis för att Life-Miljö stöder ”förberedande åtgärder” och bidrar till granskning, förnyelse eller utveckling av EU:s och
medlemsstaternas miljöpolitik. Emellertid finns det goda bevis för att Life-Miljö har förevisat och pekat ut ett antal rena tekniker på viktiga områden, såsom vattenrening och avfallsåtervinning och att beslut om detta skulle bidra till genomförandet av EU:s miljöpolitik.
24) Det finns goda bevis för att Life-Tredje land förvaltas väl och att olika projekt starkt bidrar till att utveckla kapaciteten i tredje land. Life fyller en viktig nisch genom att kunna reagera relativt snabbt och flexibelt på tredje lands miljöbehov och
miljöprioriteringar.”
PE 352.027v01-00 6/7 DT\553114SV.doc
SV
25) Dessutom föreligger en rapport från revisionsrätten1som behandlar programmets inriktning och förvaltning. Revisionsrätten håller med om att det gjorts stora ansträngningar för att förbättra förvaltningen av programmet, men kritiserar att det saknas tydliga och mätbara mål och rekommenderar att sådana mål fastställs för att en ordentlig utvärdering skall kunna göras. Life-programmets roll måste göras tydligare.
Förvaltningen bör ses över mot bakgrund av separationen mellan ”miljö” och ”natur” på grund av deras inneboende skillnader.
26) Dessutom förekommer uppgifter om att genomförandet av Life har försvårats på grund av oklara definitioner.
7. Preliminära slutsatser
1) Den viktigaste delen av EU:s utgifter för miljö täcks av åtgärder som inte uttryckligen rubriceras som ”miljöpolitik”, exempelvis åtgärder för landsbygdsutveckling,
Europeiska regionala utvecklingsfonden eller sammanhållningsfonderna. Det behövs dock ett särskilt finansiellt instrument för att hantera vissa miljöaspekter eller
miljöproblem av ”transeuropeisk” karaktär.
2) EU:s miljöpolitik har visat sig vara ett viktigt instrument för att bidra till att mildra klimatförändringarna, stoppa skadorna på naturen och minskningen av den biologiska mångfalden, förbättra miljön, människors hälsa och livskvalitet, främja hållbart utnyttjande och förvaltning av naturresurser och hantering av avfall och utarbeta strategier för att utveckla miljöpolitiken, dess genomförande, spridande av information och öka människors medvetenhet. Mot bakgrund av miljöfrågornas viktiga EU-
dimension borde miljöpolitiken anses vara ett prioriterat område i den nya budgetplanen för perioden 2007-2013.
3) På grundval av kommissionens lagstiftningsförslags finns det inga garantier för finansieringen av Natura 2000. Enligt kommissionens planer kan den nya
landsbygdsutvecklingsfonden och strukturfonderna i princip användas för att finansiera förvaltningen av eller kompensera extra kostnader (jordbruk eller annat) i Natura
2000-områdena, men det beror på intressenterna om de använder sig av dessa alternativ.
Möjligen gör de det endast om det inte innebär en minskning av de anslag som behövs till andra åtgärder som täcks av dessa fonder.
4) Mot bakgrund av det stora belopp som behövs varje år för Natura 2000 skulle man kunna inrätta särskilda underkategorier, som måste beaktas i samband med relaterade lagstiftningsförfaranden. Föredraganden rekommenderar dock inte detta alternativ eftersom det skulle minska flexibiliteten i budgetplanen och innebära att man föregår fackutskotten.
1EGT 2003 C 292/01
