POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEB ORG.NUMMER
Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167
Utbildningsnämnden
Observationer i VÅGA VISA våren 2011 samt uppföljning av observationer våren 2010
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden
noterar informationen till protokollet.
uppdrar åt kultur- och utbildningsdirektören att följa upp hur förskolan KUL:s ägare arbetar för att förbättra kvaliteten på förskolan KUL i Forum.
Sammanfattning
I detta ärende redovisas resultaten från observationer vid sju förskolor som Nacka genomförda våren 2011 i kommunsamarbetet om utvärdering i VÅGA VISA. Dessutom redovisas kundernas och medarbetarnas bild av verksamheten samt annan
utvärderingsinformation om de observerade enheterna.
Observationerna ska bidra till utveckling på de observerade enheterna och är också en del i nämndens utvärdering. Vårens observationer visar flera förskolor som fungerar bra, men även några med utvecklingsbehov. För en förskola föreslår Kultur- och Utbildningsenheten att kultur- och utbildningsdirektören följer upp hur ägaren arbetar för att förbättra
kvaliteten.
Kultur- och Utbildningsenheten har följt upp observationerna som genomfördes våren 2010. Förskolor/skolor har använt rapporterna för att utveckla verksamheten, och de förbättringsområden som uppmärksammats har som regel utvecklats.
Ärendet
I detta ärende redovisas resultaten från observationer genomförda våren 2011.
Observationerna ingår i VÅGA VISA, kommunsamarbetet om utvärdering som utöver det professionella perspektivet genom observationer också visar kundernas bild genom
enkätundersökningar och medarbetarnas genom självvärderingar.
Här redovisas observationer av sju förskolor. Enheter som ska observeras tas normalt ut enligt ett rullande schema. Då kommunens grundskolor och gymnasieskolor inspekterats av Skolinspektionen under hösten och våren, har inga sådana skolor observerats.
I denna skrivelse ges en kort sammanfattning av observationerna. Dessutom redovisas kundernas och medarbetarnas bild av verksamheten samt annan utvärderingsinformation om enheten. Avsikten är att med hjälp av tillgänglig information ge nämnden en fyllig bild av verksamheten vid de utvalda enheterna.
Kultur- och utbildningsenheten följer upp observationer efter ett år för att ta reda på hur förskolan/skolan arbetat vidare med observationens resultat och vad som har hänt med de förbättringsområden som pekades ut. I bilaga 1 redovisas vad som framkom vid dessa besök.
Kommunernas samordnare i VÅGA VISA har nu genomfört en översyn av metoderna i VÅGA VISA mot bakgrund av de nya styrdokumenten, samt de erfarenheter som har dragits de senaste åren. De nya metoderna börjar tillämpas hösten 2011 och avsikten är att metoden ska bli ett ännu bättre stöd till skolor och kommun i kvalitetsarbetet.
Observationsmetoden beskrivs i bilaga 2.
De fullständiga observationsrapporterna, tillsammans med ev kommentar från rektor/förskolechef.
Observationer våren 2011:
KUL Forum
KUL Forum är en fristående förskola med en avdelning. Förskolan ingår i Rönnberg Friskolor AB. Förskolan har under flera år haft problem med sin personalsituation, med byte av personal och många vikarier. Personalen har för låg kompetens och förskolan saknar utbildade förskollärare. Förskolechefen har många goda idéer och vill att förskolans ska utvecklas men har haft svårt att genomföra dem på grund av många personalbyten. Det finns också brister i arbetet med förskolans läroplan vilket kan bero på bristande kompetens i arbetslaget.
Figur 1:KUL Forum, genomsnittlig bedömning i observation, och kundenkät (självvärderingen redovisas inte pga litet antal personal)
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Kundundersökningen resultat 2011 ligger under genomsnittet i kommunen och visar att det finns ett missnöje hos föräldrar med bland annat personalen som vuxenförebilder, barnens arbetsro och stimulans samt information om lärande.
Kundundersökningens resultat har försämrats det senaste året på flera frågor.
Andelen förskollärare var i oktobermätningen under genomsnittet (vid tiden för observationen tjänstgör dock ingen förskollärare). Personaltätheten var över genomsnittet.
KUL i Boo
KUL i Boo är en fristående förskola med en avdelning. Förskolan ingår i Rönnberg Friskolor AB. Kul förskolor har under en rad av år arbetat med att förbättra kvaliteten på verksamheten de är på väg men det finns fortfarande en hel del kvar att förbättra. Förskolan har haft stora problem med att rekrytera förskollärare. På grund av att förskolan inte har utbildade pedagoger blir det svårt att nå upp till läroplansmålen trots att förskolan har en mycket kompetent förskolechef.
Figur 2: KUL i Boo, genomsnittlig bedömning i observation, och kundenkät (självvärderingen redovisas inte pga att litet antalet personal)
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Kundundersökningens resultat har på flera frågor förbättrats sedan föregående år och resultaten ligger 2011 på flera frågor över genomsnittet. Föräldrar är bland annat nöjda med delaktighet i barnens lärande och kulturverksamhet.
Förskola har ingen pedagogiskt högskoleutbildad personal i barngrupp.
Personaltätheten var över genomsnittet i mätningen i oktober.
Villa Caprifol
Villa Caprifol är en fristående förskola som drivs som föräldrakooperativ. Förskolan har två avdelningar och arbetar med montessoripedagogik.. Förskolan behöver utvecklas inom området utveckling och lärandet utifrån läroplanens intentioner. Verksamheten är enligt observationen allt för mycket vuxenstyrd och ger barnen för lite utrymme för eget kunskapssökande och intressen. Dessa områden behöver utvecklas.
Figur 3: Villa Caprifol, genomsnittlig bedömning i observation, självvärdering och kundenkät
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Kundundersökningen visar att föräldrarna i hög grad är nöjda med verksamheten, och resultaten ligger på de flesta frågor över genomsnittet. Föräldrarna är bland annat mycket nöjda med trygghet och hur personalen fungerar som goda vuxenförebilder.
Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal i barngrupp var i oktobermätningen 25 procent, vilket är något lägre än kommunens genomsnitt. Personaltätheten var högre än genomsnittligt.
Rensättra Förskola
Rensättra förskola har fyra avdelningar och startade i nya lokaler för fem år sedan.
Förskolan är fristående och ingår i Vi som Växer AB. Rensättra förskola har en hög pedagogisk kvalitet, förskolan är en Reggio Emilia förskola. Det som utmärker en Reggio Emilia förskola är att de har en ateljerista och pedagogista som leder det pedagogiska arbetet och som inspirerar och handleder personalen i arbetet med barngrupperna.
Handledningen gör att arbetet blir synligt och utvecklas. Förskolan har också satsat på olika kulturarbetare som arbetar med barnen som t.ex. en operasångare.
Observationen i korthet:
Figur 4: Rensättra Förskola, genomsnittlig bedömning i observation, självvärdering och kundenkät
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Föräldrarna är i hög grad nöjda med förskolan. Resultaten ligger som regel över eller på genomsnittet för de olika frågorna.
Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var i oktobermätningen 31 procent, något under kommunens genomsnitt. Personaltätheten var något under genomsnittet.
Sunnebo Förskola
Sunnebo förskola har tre avdelningar och startade för fem år sedan i nya lokaler. Förskolan är fristående och ingår i Vi som Växer AB och är också en Reggio Emilia förskola.
Utmärkande för förskolan är fokus på barnens utveckling och lärande där förskolan får ett mycket högt betyg. Det finns ett stort intresse hos personalen för att inspirera barnen i sin utveckling och lärande. Förskolan arbetar med en tydlig dokumentation och med ett projektinriktat och utforskande arbetssätt. Sunnebo delar ateljerista och pedagogista med Rensätra förskola.
Figur 5:Sunnebo Förskola, genomsnittlig bedömning i observation, självvärdering, kundenkät
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Föräldrarna är i hög grad nöjda med förskolan. Resultaten ligger över eller på genomsnittet för de olika frågorna. Särskilt nöjda är föräldrar med
kulturverksamheten.
Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var i oktobermätningen 32 procent, något under kommunens genomsnitt. Personaltätheten var strax över genomsnittet.
Lusthusets Förskola
Lusthusets förskola är fristående och ingår i Pysslingens förskolor AB. Förskolan har fyra avdelningar och arbetar mycket med barnens lärande i naturen. Förskolan är och har varit en föregångare i arbetet med utomhuspedagogik och en inspiration för andra förskolor.
Lusthuset har en mycket hög kvalitet på sin verksamhet både när det gäller barnens utveckling och lärande, ansvar och inflytande.
Figur 6: Lusthusets Förskola, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät (svarsfrekvens 47%), självvärdering
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Föräldrarna är i hög grad nöjda med förskolan. Resultaten ligger över eller på genomsnittet för de olika frågorna. Särskilt nöjda är föräldrar med
kulturverksamheten.
Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var i oktobermätningen 31 procent, något under kommunens genomsnitt. Personaltätheten var något under genomsnittet.
Duvan
Duvan är en fristående förskola som drivs som ett kommunalt föräldrakooperativ.
Duvan har en avdelning och lokalerna finns i en äldre villa i Saltsjö-Duvnäs.
Verksamheten är småskalig
Figur 7:Duvan, genomsnittlig bedömning i observation, kundenkät. Självvärdering redovisas ej pga liten personalgrupp.
Annan utvärderingsinformation om enheten:
Kundundersökningen visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Resultatet för olika frågor ligger nära genomsnittet, eller över. Föräldrar är särskilt nöjda med personalen och med kulturverksamhet.
Andelen personal som har pedagogisk högskoleutbildning är 40 procent, strax över genomsnittet för kommunen. Personaltätheten är över genomsnittet.
Kultur- och utbildningsenhetens kommentar
Ett viktigt syfte med observationerna är att bidra till utveckling på de observerade enheterna. De diskussioner som förts i samband med överlämningarna av vårens observationsrapporter visar att rektorerna på flertalet punkter anser att observatörernas bilder träffat rätt och att observationerna är betydelsefulla för att utveckla kvaliteten framöver.
Vårens observationer visar flera förskolor som fungerar bra, men också några förskolor med utvecklingsbehov. Det gäller framförallt förskolan KUL i Forum. Därför föreslår Kultur- och Utbildningsenheten att kultur- och utbildningsdirektören följer upp hur ägaren arbetar för att förbättra kvaliteten.
Kultur- och utbildningsenheten planerar som tidigare att följa upp de terminens
observationer ett år efter att de genomförts. Uppföljningen av observationerna för ett år sedan (se bilaga 1) visar att denna typ av uppföljning är viktig som ett stöd i förskolors och skolors arbete med observationsresultaten. Intervjuerna visar att observationsrapporterna använts aktivt på förskolan/skolan för att utveckla verksamheten. Det har som regel hänt en hel del med de förbättringsområden som uppmärksammats. Observationen synliggör också medarbetarnas arbete och ger dem positiv respons.
Nästa år kommer att resurserna för tillsyn av förskolor utökas, för att säkra kvaliteten utifrån en förändrad läroplan.
Metoderna i VÅGA VISA har setts över mot bakgrund av nya styrdokument, men också utifrån de erfarenheter som dragits under de senaste åren. Den nya metoden tillämpas från och med hösten 2011. Syftet är att ge förskolor och skolor ännu bättre stöd i sitt
utvecklingsarbete.
Vår bedömning är att de här redovisade observationsrapporterna i huvudsak håller en god kvalitet. Vid läsningen av rapporterna är det dock viktigt att vara medveten om att
observationen delvis baseras på en ögonblicksbild en given vecka. Rapporterna har
metodgranskats (se bilaga), men det går inte att utesluta att bilden påverkas av tillfälligheter vid observationstillfället.
Monika Enhörning Carina Legerius
Förskoleexpert Utvärderingsexpert
Ylva Bandman Holmberg Skolexpert
Bilaga 1: Uppföljning av observationer våren 2010 Bilaga 2: Metoden för observationer i VÅGA VISA
Bilaga 3: Observationsrapporter med ev kommentar från förskolechef/rektor våren 2011
Bilaga 1
Uppföljning av observationer våren 2010
Under våren har Kultur- och utbildningsenheten intervjuat rektor/förskolechef för de förskolor/skolor som observerades ett år tidigare. Syftet har varit att ta reda på vad som har hänt med de förbättringsområden som observationen visade på och att öka kunskapen om hur observation och självvärdering fungerar som kvalitetsverktyg för förskolor/skolor.
Saltsjö-Duvnäs skola
Skolorna har skickat ut rapporten till all personal. Rapporten har också uppmärksammats i rektorsbrev till föräldrar, samt tagits upp med föräldrarådet. Observationen genomfördes strax innan de två skolorna slogs ihop till en enhet, och förändringarna i samband med sammanslagningen har präglat skolans arbete det senaste året. Rektor har arbetat för att skapa en gemensam värdegrund och för att skapa gemensamma dokument mm när skolorna lades ihop. Spindeldiagrammen var ett bra hjälpmedel för att jämföra synen på skolan i olika perspektiv, menar rektor.
De förbättringsområden som framkom i observationsrapporten återkom i
skolinspektionens rapport under året. Rektor känner igen sig i observationsrapporten och de problem som lyftes fram, och hon tycker att det var bra att få det på pränt för att få extra kraft.
Förbättringsområden som lyftes för båda skolorna var att arbetsområden tydligare behöver kopplas till mål och att elevernas inflytande över hur de ska nå målen bör öka. Skolorna har arbetat med detta och alla pedagoger får nu i uppdrag att beskriva sitt arbete för att
tydliggöra målen. Men det här är en svår fråga, framhåller rektorn. Andra
utvecklingsområden gällde att stödja eleverna att bli mer utforskande, att skapa en pedagogisk samsyn samt utveckla det pedagogiska ledarskapet. Sammanslagningen av skolorna har varit en kick för pedagogerna som nu fått kollegor som arbetar med samma skolår. De pedagogiska diskussionerna har därigenom ökat, och dessutom har man planerade pedagogiska träffar både för skola och fritidshem var tredje vecka. I den nya enheten har ledningens roll och ansvarsfördelning tydliggjorts. Skolan sätter också mål för hur långt man ska nå, t ex när det gäller simkunnighet, läskunnighet. Vi når mål som ingen trodde vi skulle klara, säger rektorn.
Berguddens, Vårgärdets och Ringgårdens förskolor
Alla tre förskolorna fick ett mycket positivt resultat i observationen. Rektor och biträdande rektor har gått igenom rapporten med personalen och i respektive förskoleråd. Även föräldrarna har fått ta del av Våga visa rapporterna samt kvalitetsredovisningen och de Balanced Score Card (styrkort för de kommunala skolornas verksamhetsuppföljning).
Skolledningen känner igen sig i rapporten och observatörernas kritik t ex av ”barnguds- tjänsterna” har lett till att de har upphört. Utifrån områden att förbättra så har man på Berguddens förskola arbetat med personalens bemötande av föräldrarna och på Vårgärdets förskola har personalen strukturerat upp uteaktiviteterna.
Berguddens förskola har barnråd där minnesanteckningarna från mötet hade kommit i skymundan. Minnesanteckningar skrivs numera vid varje tillfälle.
Förskolorna samarbetar mycket med skolorna. De har gemensamma planer och policy- dokument. Alla enheter har arbetat med kollegial handledning med Lars Andersson.
Alla enheter gjorde självvärderingen men de har inte analyserat eller använt den efter observationen.
När det gäller kvalitetsarbetet så utgår skolorna och förskolorna från den
Utbildningspolitiska strategin och kundundersökningen. Under sommaren analyserar och omarbetas alla planer för att sedan träda i kraft till hösten.
Neglinge och Solsidans skolor
Skolorna har tagit upp rapporten på träffar med personalen, och det blev mycket positivt mottaget och tillfälle till teambuilding. Föräldrar har informerats genom föräldraråd och i informationsbrev.
Skolledningen kände igen sig i rapporten, men fick ägna en del tid åt att rätta faktafel, och skolan har också en del synpunkter på genomförandet. Nyttan består i att det är ett verktyg för att gå igenom sin egen verksamhet, vilket är bra för medarbetarna. Men det var en del som observatörerna inte såg i verksamheten som fanns där, t ex planerings- och
uppföljningsdokumentation. Skolan skulle gärna se att observationen pågick längre tid.
Observatörerna gav mycket goda omdömen om skolorna. Observatörerna menade att strävansmålen behövde tydliggöras, men skolan tycker att det görs i uppföljningssystemet och genom bedömningarna av elevers måluppfyllelse i PODB. Alla elever har IUP- lektioner. Skolorna har också arbetat med eleverna ska äga lärandet istället för som idag ofta läraren genom sk lärandedialog och kompetensutveckling med Ann Pihlgren om sokratiska samtal.
Lännersta skola och förskola
Den nuvarande rektorn hade inte börjat på skolan vid tillfället för observationen. Hon har tagit del av observationsrapporten och också diskuterat den med arbetslagsledarna och personalen på skolan respektive förskolan.
Både personalgruppen och rektor känner igen sig rapporten. Rektor tycker också att hon har fått draghjälp av rapporten för att arbeta med fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete. Även skolinspektionens rapport bekräftar de utvecklingsområden som kommit fram i Våga Visa rapporten.
All personal har tagit del av observationsrapporten och i slutet av vårterminen utvärderas arbetet genom Pysslingens styrkort och kvalitetsredovisningen. Självvärderingen har dock inte använts. Förskolorna har haft en planeringsdag där de har arbetat med
frågeställningarna i observationsrapporten. All personal har involverats i arbetet med LPP (lokal pedagogisk planering) där skriftlig information och förtydligande av kursplaner är ett delprojekt.
De utvecklingsområden som finns på skolan är att det måste finnas en bättre
sammanställning av mål och kursplaner samt att webbverktyget Unicum måste fungera fullt ut. Skolan har haft problem med nätuppkopplingen. Samarbetet mellan skola och förskola måste förbättras . Dessa utvecklingsområden har förskolan och skolan arbetat med under läsåret. Nu sker samarbetet mer spontant i vardagen.
Lännersta skola har påbörjat samarbete med de andra Pysslingskolorna och förskolorna i kommunen bl a för att göra ett gemensamt underlag för IUP.
Bilaga 2
Metoden för observationer i VÅGA VISA
I VÅGA VISA ingår förutom Nacka, Danderyd, Ekerö, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö. Utvärderingen omfattar
det professionella perspektivet genom observationer,
kundernas perspektiv genom kundundersökningar samt
personalens perspektiv genom självvärdering.
Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhets- eller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, föräldrar, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska
dokumentation.
En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. De områden som observeras följer läro- planernas målområden.
Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Observatörerna beskriver och bedömer där skolans arbete, resultat och utvecklingsarbete inom varje mål- område.
Innan rapporten är klar granskas den av oss tjänstemän, för att säkra att den är tydlig, tar upp de områden som ska tas upp och har en balans mellan beskrivning och bedömning.
Rektor faktagranskar rapporten. Observationsrapporten överlämnas därefter till skolan som observerats och till kultur- och utbildningsdirektören. Rapporten fungerar som underlag för utveckling och åtgärder på skolan och används också som information till politiker och till föräldrar och elever.
Ambitionen är att observera förskolor och skolor var tredje år, men tyvärr får särskilt många förskolor vänta längre än så. Från och med 2006 gäller observationerna hela enheter, dvs all verksamhet med samma chef observeras samtidigt.
Observationerna är en viktig del i Nackas utvärderingssystem då de är ett sätt att fånga det mjuka i verksamheten, sådant som är svårt att mäta på annat sätt. Genom den kvalitativa metoden, som omfattar dokumentstudier, observationer vid verksamhets- och
lektionsbesök samt intervjuer med ledning, personal, föräldrar och elever, skaffar sig observatörerna en bild av vad som sker på förskolan/skolan och hur det går till. Vid läsningen av rapporterna är det självfallet viktigt att vara medveten om att delar av
observationen baseras på en ögonblicksbild som presenteras av de enskilda observatörerna.
