FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT CARL OTTO LENZ
föredraget den 11 maj 1995 *
A — Inledning
1. Denna begäran om förhandsavgörande från Social Security and Child Support Com
missioner 1 avser rådets direktiv 76/207/EEG av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbets
villkor2och frågan om huruvida detta direk
tiv är tillämpligt på en familjeförmån i Före
nade konungariket Storbritannien och Nordirland.
2. Direktivet syftar enligt artikel 1.1 till "att i medlemsstaterna realisera principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, däribland befor
dran, yrkesutbildning, arbetsvillkor och, enligt de villkor som nämns i punkt 2, social trygghet".
3. Beträffande sociala trygghetsfrågor före
skrivs följande i artikel 1.2 i direktivet:
"För att säkerställa att likabehandlingsprinci
pen i sociala trygghetsfrågor kommer att successivt genomföras skall rådet på förslag från kommissionen anta bestämmelser som klart anger dess väsentliga innehåll, dess räckvidd och åtgärderna för dess tillämp
ning."
4. Förbudet mot diskriminering på grund av kön i fråga om villkoren för tillgång till arbetsuppgifter och befattningar föreskrivs i artikel 3 i direktivet. Enligt artikel 3.2 skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som krävs för att förhindra diskriminering inom detta område.
5. Artikel 5 i direktivet innehåller motsva
rande föreskrift i fråga om arbetsvillkor, däri inbegripet villkor för att ett anställningsför
hållande skall upphöra.
* Originalspråk: tyska.
1 — Domstolen har i fast rättspraxis förklarat att Social Security Commissioner (tidigare: National Insurance Commissioner) har rätt att framställa begäran om förhandsavgörande.
2 — EGT nr L 39, s. 40.
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LENZ - MÅL C-116/94
6. Tvisten vid den nationella domstolen rör frågan om käranden — Jennifer Meyers — är berättigad till "family credit", dvs. en famil- jeförmån som har funnits i Förenade konungariket sedan 1986.
7. Som villkor för denna familjeförmån krävs följande:
1) De personliga inkomsterna får inte över
stiga ett visst belopp.
2) Vederbörande, eller i förekommande fall maken, makan eller den person med vil
ken vederbörande lever under äkten- skapsliknande förhållanden, skall ha regelbundet och avlönat arbete.
3) Vederbörande, eller i förekommande fall maken, makan eller den person med vil
ken vederbörande lever under äkten- skapsliknande förhållanden, skall vara underhållsskyldig mot en familjemedlem som antingen är ett barn eller en annan person som uppfyller föreskrivna krav.
8. Om familjeförmånen har beviljats, sker utbetalningar under en period av 26 veckor.
Periodens längd och beloppets storlek påver
kas inte av om sökanden blir arbetslös i mel
lantiden. Dessa påverkas inte heller av om lönen höjs eller sänks eller om sökanden blir
sjuk eller drabbas av en olycka som hindrar honom från att fortsätta att arbeta.
9. Om familj eförmånen beviljas ett äkta eller sammanboende par, betalas beloppet under alla omständigheter ut till kvinnan, även om det inte är hon som har avlönat arbete.
Ursprungligen föreskrevs att arbetsgivaren skulle betala ut beloppet tillsammans med lönen. Sedan ett flertal kvinnoorganisationer och även arbetsgivarna hade protesterat, beslöts emellertid att "family credit" skulle betalas ut till kvinnan.
10. Förenade konungariket har uppgivit att målsättningen med "family credit" framgår av ett dokument med titeln "Reform of Social Security". Vid sidan av uppgiften att vara ett komplement till socialförsäkrings
systemet hänvisas i andra delen till målsätt
ningen att dessutom säkerställa att familjer som arbetar inte skall få det materiellt sämre än familjer som inte arbetar.
11. Beräkningen av sökandens inkomst har fastlagts i en allmän förordning om familje
förmåner ("family credit" [General] Regula
tions 1987). Enligt dessa regler skall vissa utbetalningar inte räknas som inkomst. For
muleringarna är allmänt hållna. Av dessa framgår inte om barnomsorgskostnader får beaktas vid denna beräkning eller inte. De engelska domstolarna har emellertid i fast rättspraxis funnit att något avdrag för barn
omsorgskostnader inte får göras vid denna beräkning.
I - 2134
12. Den 26 april 1989 ansökte Jenrufer Mey
ers om familjeförmånen för sig och för sin då treåriga dotters räkning.
13. Adjudication Officer, som var behörig att bevilja "family credit", beslöt den 10 juni 1989 att Jennifer Meyers inte var berättigad till familjeförmånen.
14. Eftersom Jennifer Meyers är ensamstå
ende förälder, måste hon bestrida vissa kost
nader för tillsynen av sin dotter för att kunna utföra avlönat arbete. Det är ostridigt att hon skulle vara berättigad till familjeförmånen, om hon vid beräkningen av sin inkomst hade kunnat göra avdrag för barnomsorgskostna
der.
15. Jennifer Meyers anser att det sätt på vil
ket inkomst beräknas utgör en indirekt dis
kriminering av ensamstående föräldrar. För par är det möjligt att komma överens om barnomsorgen och lösa av varandra, medan hon i egenskap av ensamstående förälder måste anlita någon mot betalning. Därmed är det mycket svårare för henne att påbörja ett lågavlönat arbete. Hon skulle i detta fall vara tvungen att bestrida barnomsorgskostnader utan att kunna påräkna "family credit".
Eftersom en stor majoritet av ensamstående föräldrar är kvinnor, är detta också en indi
rekt diskriminering av kvinnor.
16. Överklagandet handläggs av Social Secu
rity and Child Support Commissioner.
Denne anser att ett förhandsavgörande i fråga om tillämpningsområdet för direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män ifråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor är nödvän
digt för att kunna avgöra om en diskrimine
ring föreligger.
17. Social Security and Child Support Com
missioner har därför hänskjutit följande fråga till domstolen:
Omfattas en förmån med de egenskaper och det syfte som utmärker "family credit" av tillämpningsområdet för rådets direktiv 76/207/EEG?
B — Bedömning
18. Tillämpningsområdet kan utläsas av arti
kel 1 i direktivet. Här anges de områden inom vilka principen om likabehandling av kvinnor och män skall genomföras. Vid sidan av arbetsvillkor och tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran nämns även social trygghet. Denna omfattas emellertid
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LENZ — MÅL C-116/94
bara på vissa särskilda villkor. Om sociala trygghetsfrågor sägs i artikel 1.2 att rådet på förslag av kommissionen skall anta bestäm
melser som klart anger likabehandlingsprin
cipens väsentliga innehåll, dess räckvidd och åtgärderna för dess tillämpning.
19. Enligt Förenade konungariket innebär artikel 1.2 att systemen för social trygghet helt undantas från direktivets tillämp
ningsområden.
20. Kommissionen är av motsatt uppfattning och har i detta avseende med rätta hänvisat till domstolens dom i mål 152/84, Marshall 3.
21. Domstolen fann i detta mål att bestäm
melsen i artikel 1.2 i direktiv 76/207 utgör ett sådant undantag från direktivets tillämp
ningsområde som på grund av likabehand
lingsprincipens fundamentala betydelse skall tolkas restriktivt 4.
22. Jag kan därmed inte ansluta mig till Förenade konungarikets ståndpunkt. Även om det i artikel 1.2 och i direktivets sista övervägande föreskrivs att särskilda före
skrifter skall gälla för social trygghet, kan
detta endast betyda att direktivet inte undan
tagslöst är tillämpligt på social trygghet. Om social trygghet helt skulle ha undantagits från direktivets tillämpningsområde, vore det obegripligt varför social trygghet uttryckli
gen nämns i artikel 1.1.
23. Förhåller det sig emellertid så, att social trygghet endast undantagsvis har undantagits från direktivets tillämpningsområde, betyder detta att en föreskrift som formellt sett hör till detta området mycket väl kan falla inom tillämpningsområdet för direktiv 76/207.
Detta står i överensstämmelse med domsto
lens dom i de förenade målen Jackson och Cresswell, i vilka domstolen fann att enbart den omständigheten att en föreskrift ingår i ett system för social trygghet inte är tillräck
lig för att förklara att direktivet inte kan till- lämpas5.
24. En sådan föreskrift kan å andra sidan inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 76/207 i varje enskilt fall. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda.
25. Domstolen har i de förenade målen Jack
son och Cresswell6 i detta avseende funnit att en föreskrift som ingår i ett system för social trygghet endast omfattas av tillämp-
3 — Dom av den 26 februari 1986 (152/84, Rec. s. 723).
4 — Domen Marshall (se fotnot 3), punkt 36.
5 — Dom av den 16 juli 1992 (förenade målen C-63/91 och C-64/91, Rec. s. I-4737, punkt 27).
6 — Ibidem, punkt 28.
I-2136
ningsområdet för direktiv 76/207 "om den avser tillgången till anställning, däri inbegri
pet tillgång till anställning och yrkesutbild
ning eller arbetsvillkor".
26. I fallet Jackson och Cresswell, som rörde det inkomststöd ("income support") som finns i Förenade konungariket, fann domsto
len att så inte var fallet. Inkomststödet har endast till syfte att utgöra ett tillägg till låga inkomster. Eftersom detta är inkomststödets enda syfte, omfattas det inte av tillämp
ningsområdet för direktiv 76/207. Det fak
tum att beräkningen och villkoren för inkomststödet påverkar ensamstående möd
rars möjlighet att få tillgång till en anställ
ning, medför inte att bidraget omfattas av till—
lämpningsområdet för direktiv 76/2077.
27. Det bör nu prövas, om "family credit"
uppfyller de kriterier som domstolen har uppställt för att direktivet skall vara tillämp
ligt.
28. Förenade konungariket anser att "family credit" lika litet som inkomststödet omfattas av direktivets tillämpningsområde.
29. Faktum kvarstår emellertid att "family credit" — i motsats till inkomststödet som inte alltid kräver att mottagaren är beredd att påbörja en anställning —• är förbundet med avlönat arbete; det beviljas bara under förut
sättning att sökanden eller den med vilken han sammanlever har sådant arbete.
30. Förenade konungariket har emellertid gjort gällande att "family credit" inte uppfyl
ler kriterierna just med tanke på att det inte finns något samband mellan rätten till förmå
nen och sökandens yrkesverksamhet.
31. Förenade konungariket har till stöd för denna uppfattning åberopat att pengarna all
tid betalas ut till kvinnan, även i de fall då kvinnan saknar avlönat arbete.
32. Häremot vill jag invända att detta inte medför att man med säkerhet kan fastställa syftet med "family credit". Enligt Förenade konungarikets egen uppgift var det ursprungligen tänkt att utbetalningen skulle ske via arbetsgivaren på så sätt att beloppet betalades ut tillsammans med lönen. Nu gäl
lande regler antogs först efter det att arbets
givarna och ett flertal kvinnoorganisationer hade protesterat.
7 — Ibidem, punkt 29 ff.
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LENZ — MÅL C-116/94
33. Dessutom påverkar detta inte villkoret att sökanden måste ha ett avlönat arbete. Då
"family credit" beviljas ett par och utbetal
ning sker till kvinnan, trots att hon inte arbe
tar, är det mannens arbete som ligger till grund för bedömningen. Detta har också Jennifer Meyers framhållit under det munt
liga förfarandet. Enligt hennes uppfattning kan det inte uteslutas att "family credit"
också avser yrkesverksamhet; i detta fall makens och den sammanboendes arbete.
34. Till stöd för påståendet att bidraget inte sammanhänger med yrkesutövning har Före
nade konungariket vidare anfört att "family credit" betalas ut även om mottagaren blir arbetslös efter det att förmånen har beviljats.
Inte heller detta argument förmår övertyga.
Om man godtar vad Förenade konungariket har anfört och vidare antar att "family cre
dit", såsom Förenade konungariket har upp
givit, endast är avsedd att dryga ut låga inkomster, borde den inte betalas ut i de fall där mottagarens lön höjs. Det är emellertid ett faktum att "family credit" betalas ut även i detta fall. Därmed är inte heller detta argu
ment ägnat att visa att denna förmån enbart syftar till social trygghet.
35. På samma sätt förhåller det sig med Förenade konungarikets anmärkning att det, som alltid i frågor rörande social trygghet, är Social Security Appeal Tribunal som är behörig att avgöra överklaganden av beslut som rör "family credit". Det har inte bestri
dits att familj eförmånen syftar till social
trygghet. Det är dock möjligt att bidraget även har ett annat syfte. Det är, i motsats till vad Förenade konungariket har anfört, möj
ligt att villkoret att sökanden skall vara yrkesverksam är något mer än bara ett vill
kor för att "family credit" skall beviljas.
36. Som redan har nämnts ovan, innebär det kriterium som domstolen har fastställt att förmånen även skall avse tillgång till anställ
ning eller arbetsvillkoren.
37. Jennifer Meyers och kommissionen är båda av den uppfattningen att detta krite
rium är uppfyllt i alla avseenden.
38. Förenade konungariket har bestritt detta med hänvisning till att syftet med "family credit" endast är att stöd skall utgå till famil
jer eller ensamstående föräldrar med låg inkomst.
39. Vad tillgången till anställning beträffar, har kommissionen och Jennifer Meyers anfört att "family credit" syftar till att under
lätta beslutet att påbörja ett lågavlönat arbete eller att fortsätta med sådant arbete.
40. Jennifer Meyers har i detta sammanhang hänvisat till vad Förenade konungariket I-2138
anförde i mål C-78/91, Hughes8. Detta mål rörde bland annat frågan om "family credit"
var en sådan social trygghetsförmån som avses i artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 1408/719. Såsom framgår av domen, gjorde den brittiska regeringen då gällande att
"family credit" inte kunde hänföras till någon av de där nämnda grenarna av social trygghet, eftersom denna förmån huvudsak
ligen syftar till att uppmuntra lågavlönade arbetstagare med familj, som skulle ha en högre inkomst om de var arbetslösa, att fort
sätta sin yrkesutövning10.
41. Som Förenade konungariket har uppgi
vit i sin inlaga i förevarande mål, överens
stämmer detta även med det faktum att ett av ändamålen med "family credit" är att säker
ställa att en familj som arbetar inte hamnar i en situation som är mindre förmånlig än den som en familj utan arbete befinner sig i.
42. Förenade konungariket har inte påstått något annat under det muntliga sammanträ
det.
43. Förenade konungariket har i detta avse
ende endast hänvisat till domen i målet Jack
son och Cresswell. I detta mål fann domsto
len att en social trygghetsförmån inte omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 76/207 på grund av att den påverkar till
gången till anställning. Den enda anledningen till att domstolen intog denna ståndpunkt var emellertid att det i detta fall inte var avsett att tillgången till anställning skulle påverkas.
Att det förhåller sig på motsatt sätt med
"family credit" har Förenade konungarikets företrädare själv påpekat. I motsats till inkomststödet i målet Jackson och Cresswell är "family credit" inte enbart en förmån som är avsedd att täcka behov hos personer med låg inkomst, utan den skall även uppmuntra arbetstagare att fortsätta med lågavlönat arbete och att underlätta för arbetslösa att påbörja lågt avlönat arbete. Förmånen i målet Jackson och Cresswell hade inte kunnat fylla en sådan funktion, eftersom avlönat arbete inte var en förutsättning för att bevilja en sådan förmån.
44. Domstolen fann därför att "family cre
dit" har en dubbel funktion. Å ena sidan skall den "förmå låginkomsttagare att fort
sätta att arbeta och å andra sidan ... vara avsedd att täcka familjens utgifter" 11.
45. Förenade konungariket har slutligen gjort gällande att "family credit" inte kan avse tillgång till anställning, eftersom förmå- 8 — Dora av den 16 juli 1992 (C-78/91, Rec. s. I-4839)
9 — Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971, om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemenskapen (EGT nr L 149, s. 2), i dess lydelse enligt för
ordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 (EGT nr L 230, s. 6).
10 — Domen Hughes (sc fotnot 8), punkt 18. 11 — Ibidem, punkt 19.
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LENZ - MÅL C-116/94
nen kan beviljas först när sökanden har avlö
nat arbete. Kommissionen har i detta avse
ende anfört att artikel 3 i direktivet måste tolkas extensivt på grund av likabehandlings
principens grundläggande betydelse.
46. Under det muntliga förfarandet har kommissionen dessutom påpekat att artikel 3 inte bara handlar om tillgång till anställning, utan även om befordran 12. Tillämpningsom
rådet för artikel 3 i direktivet skulle därmed inte vara begränsat till att gälla tillgång till anställning.
47. Frågan om befordran är emellertid inte relevant i föreliggande fall. Vad som skall undersökas är endast om direktivet är till- lämpligt på tillgång till anställning. För att pröva detta är det varken nödvändigt att tolka artikel 3 i vid mening eller extensivt.
En förmån som "family credit" kan mycket väl påverka tillgången till anställning. Det underlättar för en arbetslös att godta ett lågavlönat arbete, om han vet att han i egen
skap av yrkesutövande med låg inkomst kommer att få en ytterligare förmån i form av "family credit".
48. Jennifer Meyers har i detta sammanhang anfört ett exempel: Om det inte vore fråga
om en förmån som beviljas efter det att ett lågavlönat arbete har påbörjats, utan om ett straff, skulle det knappast råda något tvivel om att detta straff, som förutsätter en lågav
lönad anställning, hade en betydlig inverkan på tillgången till en sådan anställning.
49. Av det ovan anförda följer att "family credit" omfattas av tillämpningsområdet för artikel 3 i direktiv 76/207.
50. Jennifer Meyers har vidare gjort gällande att även artikel 5 i direktiv 76/207, som rör likabehandlingsprincipens tillämpning ifråga om arbetsvillkor, är tillämplig på "family cre
dit". Även i detta sammanhang är domsto
lens kriterium i målet Jackson och Cresswell tillämpligt, dvs. det som är avgörande är syf
tet med "family credit". För att kunna omfattas av tillämpningsområdet för artikel 5 i direktivet måste det även omfatta arbetsvill
kor.
51. Såsom redan har visats, fungerar "family credit" å ena sidan som ett stöd till behovstäckning för familjer med låg inkomst.
Samtidigt skall utbetalningen av förmånen göra det möjligt att påbörja ett lågavlönat
12 — "tillgång till alla arbetsuppgifter eller befattningar ... på alla nivåer" (artikel 3.1 i direktivet).
I - 2140
arbete eller att fortsätta med sådant arbete.
Även här är det den andra funktionen av
"family credit" som skulle kunna uppfylla domstolens kriterium.
52. Utbetalningen av "family credit" medför en förbättring av den ekonomiska situatio
nen för de familjer som uppbär förmånen.
Förmånen påverkar sålunda de allmänna livs
villkoren för en person eller en familj med avlönat arbete. Detta innebär dock inte auto
matiskt att "family credit" är ett arbetsvill
kor på sätt som avses i artikel 5 i direktivet.
53. Jennifer Meyers är av motsatt uppfatt
ning. Hon har hävdat att "family credit" är ett arbetsvillkor på sätt som avses i artikel 5, eftersom den är avgörande för hur mycket pengar som hon har att förfoga över i slutän
dan.
54. Till stöd för sin uppfattning har hon anfört att familjeförmånen utan vidare skulle ha varit att anse som ett arbetsvillkor, om den — såsom ursprungligen hade planerats
•— betalades ut tillsammans med lönen.
55. Häremot har Förenade konungariket anfört att "family credit" i ett dylikt fall skulle utgöra en del av lönen och därigenom
omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmning av medlemsstaternas lag
stiftning rörande tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män13.
56. Förenade konungariket har gjort gäl
lande att "family credit" i detta fall inte kan anses vara lön i den mening som avses i direktiv 75/117. Enligt artikel 119 andra stycket i EG-fördraget skall med "lön"
förstås "den gängse grund-eller minimilönen samt alla övriga förmåner i form av kontan
ter eller naturaförmåner som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får av arbetsgivaren på grund av anställningen". Även om staten skulle betala ut familjeförmånen till arbetsta
garen via arbetsgivaren, skulle detta inte ändra det faktum att det är fråga om en stat
lig förmån och därmed inte lön i den mening som avses i artikel 119 andra stycket i EG-fördraget. Enligt Förenade konungari
kets egen uppgift under det muntliga förfa
randet är det innehållet som är avgörande och inte utbetalningens form.
57. Inte heller det andra argumentet som Förenade konungariket har anfört emot Jen
nifer Meyers uppfattning förmår övertyga.
Förenade konungariket har hävdat att även om det vore så, att familjeförmånen betalades ut tillsammans med lönen (vilket inte är fal-
13 — EGT nr L 45, s. 19.
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LENZ — MÅL C-116/94
let) och trots detta omfattas av tillämp
ningsområdet för direktiv 76/207, skulle en sådan förmån endast kunna betalas ut till den som har avlönat arbete och under förutsätt
ning att denne också fortsätter att arbeta. En sådan regel saknas för "family credit". Däri
genom framförs nya påståenden om möjliga villkor för utbetalning som är rent hypote
tiska. Det framgår inte av vilken anledning som en förmån av det slag som nyss har nämnts bara skulle kunna betalas ut under de förutsättningar som Förenade konungariket har angivit.
58. Vad Jennifer Meyers har anfört överty
gar lika litet. Den omständigheten att utbe
talningen av familjeförmånen påverkar den ekonomiska situationen för den som har avlönat arbete innebär inte att förmånen är ett arbetsvillkor på sätt som avses i artikel 5 i direktivet. Det är snarare så, att domstolens kriterier måste läggas till grund för en bedömning av huruvida "family credit" avser arbetsvillkor. Sättet för utbetalningen kan under inga omständigheter påverka ändamå
let med familjeförmånen.
59. "Family credit" är en förmån som beta
las ut till en familjemedlem mot bakgrund av att denne arbetar och skall fortsätta att arbeta. Den står därmed i nära samband med arbete. Ett syfte med "family credit" är just att anställningsförhållanden skall bestå. Ett arbetsvillkor på sätt som avses i artikel 5 i direktiv 76/207 skulle kunna föreligga på grund av detta nära samband.
60. Enligt Förenade konungariket är det endast fråga om ett arbetsvillkor, om villko
ret har fastställts i ett anställningsavtal mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller om det är en arbetsgivaråtgärd som kan omfatta arbetstagaren till följd av anställningen.
"Family credit" skulle inte uppfylla dessa krav, eftersom det är fråga om en social trygghetsförmån som dels betalas ut av sta
ten, dels inte alltid betalas ut till den person som har avlönat arbete.
61. I förevarande mål bedöms dock "family credit" inte i sin egenskap av social trygg
hetsförmån, utan i sin andra funktion. Som domstolen har funnit i målet Jackson och Cresswell, är det principiellt möjligt att en social trygghetsförmån som betalas ut av sta
ten är ett arbetsvillkor på sätt som avses i artikel 5 i direktiv 76/207. I så måtto är den definition av arbetsvillkor som Förenade konungariket har föreslagit för snäv, efter
som den endast tar fasta på förhållandet mel
lan arbetsgivare och arbetstagare.
62. Även Förenade konungarikets påstående, att domstolen i målet Jackson och Cresswell har funnit att en förmån som "family credit"
inte kan vara ett arbetsvillkor i den mening som avses i direktivet, är felaktigt. Den soci
ala trygghetsförmån som var föremål för prövning i detta mål var inte jämförbar med
"family credit", utan avsåg helt och hållet utbetalningen av ett extra bidrag till familjer med låg inkomst för att dessa skulle kunna bestrida sitt uppehälle. Förmånen i målet I - 2142
Jackson och Cresswell kunde, i motsats till
"family credit", inte fylla den ytterligare funktionen att underlätta tillgången till lågavlönat arbete, eftersom den inte förut
satte att sökanden hade avlönat arbete. Av samma skäl bär inte heller Förenade konunga
rikets argument att "family credit" inte kan vara ett arbetsvillkor i den mening som avses i direktivet, eftersom argumentet i detta fall annars skulle ha anförts i målet Jackson och Cresswell. Såsom redan har nämnts, är om
ständigheterna i förevarande mål annorlunda än dem i målet Jackson och Cresswell.
63. Även om "family credit" är en social trygghetsförmån, kan den i princip också vara ett arbetsvillkor på sätt som avses i arti
kel 5 i direktivet. Vad sambandet med yrkesutövning beträffar, synes det heller inte föreligga någon skillnad mellan en åtgärd som arbetsgivaren vidtar på grund av lagstift
ning till stöd för arbetstagaren, och som enligt Förenade konungarikets uppfattning är ett arbetsvillkor, och en förmån som
"family credit", vilken staten beviljar med anledning av ett arbetsförhållande, och som enligt Förenade konungarikets uppfattning inte är ett arbetsvillkor. Av övervägandena i ingressen till direktiv 76/207 framgår att de arbetsvillkor som avser lönen behandlas i direktiv 75/117, medan andra arbetsvillkor behandlas i direktiv 76/207. Med arbetsvill
kor förstås i direktiv 75/117 även familjebi
drag till tjänstemän. Vad gäller villkoren för att bevilja och betala ut denna typ av bidrag, torde det inte föreligga några större skillna
der mellan dessa och "family credit". Båda kan endast betalas ut eller beviljas, om ett tjänste-eller anställningsavtal föreligger och om mottagaren är skyldig att bestrida famil
jeunderhåll. Med beaktande av detta kan
"family credit" anses som ett arbetsvillkor på sätt som avses i artikel 5 i direktivet.
64. Detta innebär visserligen att begreppet arbetsvillkor ges en vid tolkning, men detta följer även av artikel 48 i EG-fördraget och tillämpningen av denna artikel i förordning (EEG) nr 1612/6814. Även kommissionen har företrätt uppfattningen att begreppet arbetsvillkor bör ges en vid tolkning med hänsyn till likabehandlingsprincipens bety
delse. Enligt kommissionen omfattar arbets
villkor allt som påverkar den situation i vil
ken en arbetstagare befinner sig efter det att han har påbörjat en anställning.
65. Avslutningsvis vill jag säga några ord om Förenade konungarikets påstående att ensamstående föräldrars särskilda situation har beaktats inom ramen för "family credit".
Detta är inte relevant i förevarande mål, eftersom målet rör frågan om huruvida det faktiskt föreligger en diskriminering gente
mot ensamstående föräldrar. Det är denna fråga som den nationella domstolen har att pröva.
66. Följaktligen måste det anses att "family credit" berör både tillgången till anställning och arbetsvillkoren.
14 — Rädets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968, om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT nr L 257, s. 2).
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT LENZ — MAL C-116/94
C — Förslag till avgöranden
67. Jag föreslår därmed att domstolen besvarar den nationella domstolens fråga på följande sätt:
En förmån med de egenskaper och det syfte som utmärker "family credit" omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 76/207/EEG.
I - 2144
