OSBY KALLELSE 1(1) KOMMUN a ' u no

(1)

OSBY

K A L L E L S E 1(1)

K O M M U N °^a'^u™ no

2 0 1 4 - 1 0 - 0 2

Kommunfullmäktige

Tid: måndag den 20 oktober 2014 klockan 19:00 Plats: Parkskolans matsal i Osby

Ä r e n d e

1. P r o t o k o l l e t s j u s t e r i n g 2. U p p r o p

3. G o d k ä n n a n d e a v d a g o r d n i n g

4 . V a l a v k o m m u n f u l l m ä k t i g e 2 0 1 4 - 2 0 1 8 5. V a l a v o r d f ö r a n d e i k o m m u n f u l l m ä k t i g e

6. V a l a v 1 :e v i c e o r d f ö r a n d e i k o m m u n f u l l m ä k t i g e 7. V a l a v 2 : e v i c e o r d f ö r a n d e i k o m m u n f u l l m ä k t i g e 8. Val a v ny v a l b e r e d n i n g

9. F r å g e s t u n d 10. I n f o r m a t i o n

1 1 . D e l å r s b o k s l u t p e r 31 a u g u s t i 2 0 1 4 12. U t d e l n i n g f r å n k o m m u n e n s b o l a g 2 0 1 4

13. M o t i o n o m g e n o m l y s n i n g o c h definition a v b e g r e p p e t läxa s a m t s k a p a n d e a v policy f ö r O s b y k o m m u n ; y t t r a n d e

14. M e d b o r g a r f ö r s l a g o m b ä t t r e kollektivtrafik till V i s s e l t o f t a

15. A l l m ä n a lokala o r d n i n g s f ö r e s k r i f t e r f ö r O s b y k o m m u n ; ä n d r i n g a v f y r v e r k e r i och a n d r a p y r o t e k n i s k a v a r o r

16. D e t a l j p l a n f ö r H a s s l a r ö d 1:42 m . m . i Osby, O s b y k o m m u n ; a n t a g a n d e 17. D e t a l j p l a n f ö r d e l a v kv. S o t a r e n i Osby, O s b y k o m m u n ; a n t a g a n d e 18. T i l l ä g g s a n s l a g ; i n v e s t e r i n g p å k o n s t g r ä s p l a n e n , O s b y Idrottsplats 19. K o m m u n f u l l m ä k t i g e s s a m m a n t r ä d e s d a g a r 2 0 1 4 - 2 0 1 5

2 0 . U t b y g g n a d I n d u s t r i s p å r e t O s b y k o m m u n ( L a r s D u f w a ) 2 1 . M o t i o n - V a l a f f i s c h e r i n g på l y k t s t o l p a r

2 2 . M e d b o r g a r f ö r s l a g , m o t i o n s s l i n g o r , G a m l e b y

2 3 . M e d b o r g a r f ö r s l a g , v a r m v a t t e n b a d e t , P a r k s k o l a n s g y m n a s t i k - och b a d h u s 2 4 . M e d b o r g a r f ö r s l a g ; u p p r ä t t a n d e a v bullervallar u t m e d K r i s t i a n s t a d s g a t a n 2 5 . M e d b o r g a r f ö r s l a g ; u p p r ä t t a n d e a v b u l l e r p l a n k m o t K r i s t i a n s t a d s g a t a n 2 6 . R e d o v i s n i n g a v m e d b o r g a r f ö r s l a g

2 7 . F ö r t r o e n d e v a l d ; b e g ä r a n o m e n t l e d i g a n d e av politiskt u p p d r a g 2 8 . F ö r t r o e n d e v a l d ; b e g ä r a n o m e n t l e d i g a n d e a v politiskt u p p d r a g 2 9 . F ö r t r o e n d e v a l d ; b e g ä r a n o m e n t l e d i g a n d e a v politiskt u p p d r a g

(2)

(3)

OSBY

K O M M U N

K o m m u n f u l l m ä k t i g e

S A M M A N T R Ä D E S P R O T O K O L L

Sammanträdesdatum

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

§

Val av kommunfullmäktige 2014-2018

Dnr2014.ks0577 006

Anmäles att för tiden november 2014-oktober 2018 valts som Kommunfullmäktige

Ledamöter

1) Marika Bjerstedt Hansen Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

2) Agne Ingvardsson Sverigedemokraterna

3) Daniel Landin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

4 ) Carl-Magnus Nilsson Moderata Samlingspartiet

5) Niklas Larsson Centerpartiet

6) Susanne Colldin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 7) Jan Kornemalm Sverigedemokraterna

8) Rose-Marie Riling Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

9) Ingmar Bernthsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

10) Håkan Carlsson Sverigedemokraterna

11) Sonja Svenle-Pettersson Moderata Samlingspartiet

12) Jimmy Ekborg Centerpartiet

13) Johnny Bergman Kri stdemokraterna

14) Nathalie Folkunger Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

15) Tommy Augustsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

16) Eskil Martinsson Sverigedemokraterna

17) Sixten Svensson Vänsterpartiet

18) Knud Nielsen Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

19) Dag Ivarsson Moderata Samllingspartiet

2 0 ) Fahrudin-Fajko Zulfic Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

2 1 ) Lotte Melin Centerpartiet

2 2 ) Marie-Louise Eriksson Sverigedemokraterna

2 3 ) Margaret Engdahl Miljöpartiet de gröna

2 4 ) Åsa Månsson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

2 5 ) Kenneth Aronsson Folkpartiet liberalerna

(4)

O SB Y

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

Sida

7 ( 1 4 )

2 7 ) Carl Bejvel Sverigedemokraterna

2 8 ) Lars-Erik Svensson Moderat Samlingspartiet

2 9 ) Kurth Stenberg Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

30) Clas Frisk Kristdemokraterna

31) Henry Nilsson Centerpartiet

32) Diana Ledin Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

33) Kristof Pall Sverigedemokraterna

34) Michael Svensson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

35) Peter Dahlström Sverigedemokraterna

36) Emma Lundbeck Vänsterpartiet

37) Karl-Yngve Andersson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

38) Göran Larsson Moderata Samlingspartiet

3 9 ) Inga Magnusson Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

4 0 ) Mats Ernstsson Centerpartiet

4 1 ) Rita Rubin Sverigedemokraterna

Ersättare

Moderata Samlingspartiet

(för Carl-Magnus Nilsson, Sonja Svenle-Pettersson, Dag Ivarsson. Lars-Erik Svensson)

Alexander Svensson, Lars-Anton Ivarsson, Lage Frej (för Göran Larsson)

Alexander Svensson, Lars-Anton Ivarsson, Mats Bentzer Centerpartiet

(för Niklas Larsson, Lotte Melin, Mats Ernstsson) Ulla Ekdahl, Anders Pettersson

(för Jimmy Ekborg, Henry Nilsson) Ann-Sofie Magnusson

Justerandes sign Expedierat Utdragsbestyrkande

(5)

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

Sida

8 ( 1 4 )

Folkpartiet liberalerna (för Kenneth Aronsson)

Bengt Simmingsköld, Erling Persson Kristdemokraterna

(för Johnny Bergman, Clas Frisk) Elin Mannheimer, Roland Anvegård Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

(för Marika Bjerstedt Hansen, Daniel Landin, Susanne Colldin, Ingmar Bernthsson, Nathalie Fokunger, Fahrudin-Fajko Zulfic, Åsa Månsson, Kurth Stenberg, Diana Ledin, Michael Svensson)

Margot Malmqvist, Kjell Nilsson, Maria Reimer, Mattias Pamp, Linn Strömberg

(för Rose-marie Riling, Tommy Augustsson, Eva-Lott Gustavsson, Karl- Yngve Andersson)

Andrea Retfalvi, Arne Gustavsson (för Knud Nielsen, Inga Magnusson) Joakim Nielsen

Vänsterpartiet

(för Sixten Svensson, Emma Lundbeck) Lars Hansson, Thérèse Bengtsson Miljöpartiet de gröna

(för Margareth Engdahl)

Anders Ohlsson, Jane Fredriksson Sverigedemokraterna

(för Agne Ingvardsson, Jan Kornemalm, Håkan Carlsson, Eskil Martinsson, Marie-Louise Eriksson, Carl Bejvel, Kristof Pall, Peter Dahlström, Rita Rubin)

Jan Holm, Kenneth Nordqvist, Truls J. Hellberg, Mikael Roslund, Bo Kedegren

(6)

(7)

OSBY

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

Sida

§

Val av ordförande i kommunfullmäktige

Dnr2014.ks0577 006

Valberedningens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar att som ordförande i kommunfullmäktige under mandatperioden utse Dag Ivarsson (M).

Yrkande i valberedningen

Vid valberedningens överläggning yrkar

1) Monica Svensson (s) att förslaget till kommunfullmäktiges ordförande är Ingmar Bernthsson (s),

2) Krister Weidenmark (c) att förslaget till kommunfullmäktiges ordförande är Dag Ivarsson (m).

Margareth Engdahl (mp) begär omröstning med slutna valsedlar.

Omröstning genomförs med slutna valsedlar och utfaller med 6 röster för Dag Ivarsson och 5 röster för Ingmar Bernthsson.

Reservationer:

Monica Svensson, Sten Andersson, Margot Malmqvist, Knud Nielsen (s)

(8)

(9)

OSBY

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

Sida

§

Val av 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige

Dnr2014.ks0577 006

Valberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att som l:e vice ordförande i

kommunfullmäktige under mandatperioden utse Ingmar Bernthsson (S).

Yrkande valberedningen

1) Monica Svensson (s) att som 1 :e vice ordförande i

kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Ingmar Bernthsson (s).

2) Bo Kedegren (Sd) att som 1 :e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Bo Kedegren (Sd)

Maria Svensson begär omröstning.

Omröstning genomförs som sluten omröstning med 10 röster för Ingmar Berntsson (s) och 1 röst för Bo Kedegren (sd).

(10)

(11)

OSBY

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

S A M M A N T R A D E S P R O T O K O L L

S

§

Val av 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige

Dnr2014.ks0577 006

Valberedningens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutat att som 2:e vice ordförande i

kommunfullmäktige under mandatperioden utse Carl Bejvel (SD).

Yrkande i valberedningen

1) Monica Svensson (s) att som 2:e vice ordförande i

kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Rose-Marie Riling.

2) Bo Kedegren (sd) att som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Bo Kedegren.

Maria Svensson begär omröstning

Omröstning genomförs som sluten omröstning med 6 röster för Bo Kedegren (sd) och 5 röster för Ros-Marie Riling (s).

Valberedningen beslutade föreslå Kommunfullmäktige Bo Kedegren (sd) som 2: vice ordförande i fullmäktige.

Reservation

Margareth Engdahl (mp)

Valberedning beslutar att riva upp beslutet om att föreslå Bo Kedegren (sd) som 2:e vice ordförande i fullmäktige. Bo Kedegren (sd) är inte ordinarie ledamot i fullmäktige.

Yrkande i valberedningen V i ny överläggning yrkar

1) Bo Kedegren (sd) att som 2:e vice ordförande i kommunfullmäktige föreslå fullmäktige Carl Bejvel (sd).

(12)

(13)

OSBY

K O M M U N

Sida

2014-10-20

§

Val av ny valberedning

Dnr2014.ks0577 006

Valberedningens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar att för mandatperioden i valberedningen utse som

ledamöter:

1) Susanne Colldin S

2) Kristof Pall SD

3) Sonja Svenle Pettersson M

4) Anders Pettersson C

5) Roland Anvegård KD

6) Sixten Svensson v

7) Margareth Engdahl MP

8) Kenneth Aronsson FP

9) Arne Gustavsson S

10) Bo Kedegren SD

11) Alexander Svensson M

Ersättare (personliga):

1) Inga Magnusson S

2) Eskil Martinsson SD

3) Lars-Anton Ivarsson M

4) Henry Nilsson C

5) Clas Frisk KD

6) Kjell Nilsson S

V) Jane Fredriksson MP

8) Bengt Simmingsköld FP

9) Daniel Landin S

10) Mikael Roslund SD

11) Mats Ernstsson C

(14)

OSBY

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

Ordförande: Susanne Colldin (S)

Vice ordförande: Sonja Svenle Pettersson (M)

Ersättare kallas in i den ordning som kommunfullmäktige fastställer vid sammanträde den 15 december 2014 (vid förfall för den personliga ersättaren och ersättare från samma parti).

(15)

(16)

Sida

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

§

Frågestund

OSBY

K O M M U N

(17)

(18)

OSBY

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 2 0

S

§

Information

Projektledare Magnus Strand, Solenergi i stadsplanering, informerar om energianvändningen i kommunen samt genomförda

energieffektiviseringsåtgärder udner det gångna året. Presentation av den nya strategin och vilka mål och inriktningar som denna utgår ifrån.

Yttrande över Länsstyrelsen Skånes protokoll från inspektion av överförmyndarverksamheten i Osby kommun, T.f. kommunchefens yttrande

(19)

Sida

S A M M A N T R Ä D E S P R O T O K O L L 15(38)

Sammantradesdatum

2 0 1 4 - 1 0 - 0 1 K o m m u n s t y r e l s e n

§ 2 2 6

Yttrande över länsstyrelsen Skånes protokoll från in- spektion av överförmyndarverksamheten i Osby kom- mun

Dnr2014.ks0427 191

Kommunstyrelsens beslut

T.f. kommunchefs yttrande över länsstyrelsens protokoll från inspektion av överförmyndarverksamheten i Osby kommun överlämnas som meddelande till kommunfullmäktige.

Sammanfattning

Vid länsstyrelsen Skånes senaste inspektion, 2014-05-27, av kommunens överförmyndarverksamhet är den genomgående synpunkten att Osby kommun tillsatt för lite resurser för att bedriva verksamheten samt att verksamheten till viss del sköts på ideell bas. T.f. kommunchef har tillsammans med överförmyndaren och dess ersättare gått igenom protokollet från nämnda inspektion och redovisar sina kommentarer på detta. Sammanfattningsvis kommer överförmyndaren begära en utökning av personalresurser motsvarande 45 % i budgetförslaget inför 2015. Detta innebär att personalresurser motsvarande 1,0 tjänst för verksamheten uppnås. I övrigt konstateras att Osby kornmun har en väl fungerande överförmyndarverksamhet. Länssty- relsen begär dock inte någon återkoppling från kommunen från sin inspektion.

Beslutsunderlag

Länsstyrelsen Skåne; Protokoll över inspektion av kommunens överförmyn- darverksamhet, daterat 2014-06-19

T.f. kommunchefens yttrande över länsstyrelsens protokoll från inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet, daterat 2014-08-05

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-10, § 213

Beslutet skickas till Länsstyrelsen

OSBY

K O M M U N

(20)

1(3)

OSBY

K O M M U N

2014-08-05

Datum

Till:

K o m m u n f u l l m ä k t i g e

Yttrande avseende länsstyrelsens protokoll från inspektion av kommunens överförmyndarverksamhet

Länsstyrelsens inspektion

Länsstyrelsen gör årliga inspektioner av kommunens överförmyndare- verksamhet. Den senaste inspektionen genomfördes den 27 maj 2014 och bilagda protokoll daterat 19 juni 2014 har meddelats till kommunen. Den genomgående synpunkten från inspektionen är att Osby kornmun tillsatt för lite resurser för att bedriva verksamheten, samt att verksamheten till viss del sköts på ideell bas. Länsstyrelsen begär inte någon återkoppling.

Förvaltningens åtgärder

Tf kommunchef har tillsammans med överförmyndare och ersättare gått igenom och diskuterat protokollet utifrån genomförd inspektion i maj.

Vi har gemensamt tagit fram nedanstående kommentarer som redovisas i punktform.

Personalresurser

Osby kommun tillsatte sommaren 2013, 25 % administrativ tjänst som stöd föröverförmyndarverksamheten. Under våren har Irene Fritzon fått viss utbildning inom verksamhetsområdet och tagit över daglig post,

diarieföring mm. Den administrativa tjänsten har möjliggjort att

administrationen görs fortlöpande varje dag. Överförmyndaren och ersättare kan i högre grad koncentrera sig på ärendehandling, information mm.

Länsstyrelsens uppfattning är att vi bör utöka den administrativa tjänsten till

Postadress 283 80 O S B Y

Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida V Storgatan 35 0479-52 80 00 0479-5282 97 kommun@osby.se www.osby.se

Bankgiro 281-6809

Postgiro 111661-5

Org nr 212000-0902

(21)

2(3) 50 %. Överförmyndaren och ersättare arbetar en hel del ideellt för att klara

uppdraget, vilket länsstyrelsen anser bör åtgärdas.

Osby kommun och SKNO- kommunerna har sedan en tid tillbaka diskuterat att samverka avseende handläggning av ärenden inom överförmyndarens verksamhet. Utredning och avtalsförslag togs fram redan år 2011.

Samverkan om överförmyndarverksamheten initierades återigen i mars år 2014.1 SkåneNordost återstår ett intresse från Osby och Östra Göinge kommuner att samverka med Hässleholm. Hässleholms kommun ska återkomma med förslag till samverkan. Hässleholms kommun har så sent som i juni inte tagit fram något förslag.

Förvaltningen anser att kommunen bör fortsätta arbetet med att hitta

samverkansformer med andra kommuner för överförniyndarverksamheten.

Enligt föräldrabalken 19 kap utses överförmyndare och ersättare för en mandatperiod. Personalförändringar i Hässleholms kommun innebär bl a att vi inte ser någon förändring i organisationen inför årsskiftet, utan möjligen under mandatperioden.

Överförmyndaren kommer att begära utökning av budgetram till totalt 1,0 tjänst. Länsstyrelsen anser att detta är rätt nivå utifrån vår ärendemängd på 200 - 225 ärenden.

Gallring och arkivering

En insats behöver göras avseende gallring och arkivering och för detta krävs ytterligare resurser. Idag sköts dessa arbetsuppgifter fortlöpande, men det finns behov av att göra en extra insats för att gallra historiskt material.

Under hösten 2014 kommer en dokumenthanteringsplan att tas fram för verksamheten,

Information om samverkan avseende ärendehandläggning

Information lämnas fortlöpande till överförmyndaren om pågående arbete i SKNO kopplat till organisationen. Det har inte funnits någon information att lämna utöver den som har framförts till överförmyndaren. Förvaltningen anser att det är självklart att överförmyndare och ersättare är insatta i en eventuell förändring av ärendehandläggningen i samverkan med andra kommuner.

(22)

3(3) Ensamkommande flyktingbarn

Överförmyndaren planerar för träff med berörda inom verksamhetsområde arbete och utbildning, samt barn och skola. Syftet med träffen är att

diskutera igenom roller och rutiner internt i Osby kommun i frågor avseende ensamkommande flyktingbarn.

Anmärkningar i akter

Har förbättrats avseende posthantering och diarieföring utifrån den nya administrativa resursen.

Förteckning över barnens tillgångar

Gode män ska lämna in förteckning över barnens tillgångar. Detta är åtgärdat.

Ny lagstiftning fr o m 1 januari 2015

Ändrad lagstiftning prop 2013/2014:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. De flesta lagförslagen träder i kraft den 1 januari 2015.

Förändringarna innebär bl a ökade krav på kommunen om information till gode män och förvaltare, vilket kräver mer tid.

Sammanfattning

Överförmyndaren kommer i budgetförslaget inför 2015 att begära utökning av personalresurser motsvarande 45 %. Detta innebär personalresurser motsvarande 1,0 tjänst för överförmyndarens verksamhet uppnås. I övrigt har Osby kommun en väl fungerande överförmyndareverksamhet.

Osby kommun

Pia Lindvall Bengtsson

T f kommunchef

Postadress 283 80 O S B Y

Gatuadress Telefon Telefax E-post Hemsida V Storgatan 35 0479-52 80 00 0479-5282 97 kommun@osby.se www.osby.se

Bankgiro 281-6809

Postgiro 111661-5

Org nr 212000-0902

(23)

(24)

OSBY

K O M M U N Sammanträdesdatum

2 0 1 4 - 1 0 - 0 1

Sida

31(38)

K o m m u n s t y r e l s e n

§ 2 4 1

Delårsbokslut per 31 augusti 2014

Dnr2013.ksll73 041

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förslag till delårsbokslut godkänns.

Mot bakgrund av avgiven rapport och med anledning av det allvarliga läget uppmanas verksamhetsområdena att iaktta stor återhållsamhet.

Sammanfattning

I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har delårsbokslut sammanställts per 31 augusti 2014.1 samband med delårsbokslutet lämnar även styrelser och nämnder en helårsprognos för 2014. Koncernbolagen lämnar en rapport avseende årsprognoser för 2014.1 delårsbokslutet ingår inte koncernbolagen.

Beslutsunderlag

Delårsrapport 2014-08-31, Osby kommun Delårsrapport augusti 2014, nämnderna

Budgetuppföljning med helårsprognos koncern, daterad Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-09-17, § 241

(25)

OSBY KOMMUN KOMMUNREVISIONEN

Till kommunfullmäktige

Revisorernas bedömning av delårsrapporten 2014-08-31

Vi har i enlighet med Kommunallagen översiktligt granskat Osby kommuns delårsrapport per 2014-08-31 med prognos för 2014. Syftet med granskningen är att bedöma om kom- munfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning och det lagstadgade balanskravet kommer att uppnås. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i förhållande till en revision.

Efter vår översiktliga granskning av delårsrapporten bedömer vi att:

• Delårsrapporten är i allt väsentligt upprättad enligt god sed för kommuner.

• Det lagstadgade balanskravet kommer, baserat på prognosen, ej att uppfyllas.

• Av de fyra finansiella mål som fullmäktige antagit bedöms ett att uppnås och tre att ej uppnås.

• Flertalet av de verksamhetsmål med anknytning till god ekonomisk hushållning som fullmäktige antagit i budgeten går ej att bedöma i rimlig omfattning eftersom uppföljning kommer att ske först i samband med årsbokslutet.

• Sammantaget bedömer vi att kommunen inte kommer att uppnå kraven på god ekonomisk hushållning i helårsprognosen.

Vi noterar dock att Socialnämnden beräknas överskrida sin budget med 11,4 Mkr, främst avseende hemtjänst, IFO/ placeringar och LSS.

Resultatet av granskningen framgår av bifogad rapport.

Osby den 1 oktober 2014

(26)

(27)

OSBY

K O M M U N

2 0 1 4 - 1 0 - 0 1

Sida

3 8 ( 3 8 )

K o m m u n s t y r e l s e n

§ 2 4 8

Utdelning från kommunens bolag 2014

Dnr2014.ks0487 048

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Yttrande på det återremitterade ärendet avges enligt förslag från t.f kommunchef. Förslaget innebär att det är kommunfullmäktige som beslutar om utdelning eller avkastningskrav avseende kommunala bolag.

Sammanfattning

Vid kommunfullmäktiges behandling 2014-09-08 § 107 avseende utdelning från kommunala bolag 2014 återremitterade ärendet till kommunstyrelsen för att belysa kommunfullmäktiges rätt att besluta i ärendet.

Den rättsliga grunden för ägarens styrning finns i kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. I skriften "Ägardirektivt till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag"

beskrivs ägardirektivet utifrån de ramar som lagstiftningen bildar och sedan en beskrivning av ägarstyrningens formella redskap.

Kommunallagen anger ramarna för koiTimunens ägande av bolag. Den kom- munalrättsliga ramen för ägarens inflytande kan kort beskrivas så att kom- munfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagens verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Innan bolaget fattar beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska kom- munfullmäktiges ställningstagande inhämtas.

Kommunstyrelsen har tillsyn över bostadsbolagets verksamhet, precis som den har tillsyn över all annan kommunal verksamhet, genom den så kallade förvaltningskontrollen. Kommunstyrelsen ska också i årliga beslut bedöma om verksamheten varit förenlig med det kommunala ändåmålet kommun- fullmäktige fastställt och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som gäller för verksamheten.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsen 2014-08-20 § 213 Kommunfullmäktige 2014-09-08 § 107

Kommunchefens förslag på yttrande, daterad 2014-09-22 Ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

(28)

•) K O M M U N

OSBY

Y T T R A N D E

V e r k s a m h e t s o m r å d e Datum

2 0 1 4 - 0 9 - 2 2

Sida 1(2)

K o m m u n l e d n i n g s k o n t o r e t Pia L i n d v a l l B e n g t s s o n p i a . l i n d v a l l @ o s b y . s e

Till nämnd:

K o m m u n s t y r e l s e n

Utdelning från kommunala bolag 2014

Dnr2014.ks0487 048

Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen Att avge yttrande enligt förslag till det återremitterade ärendet Sammanfattning

Vi kommunfullmäktiges behandling av ärendet avseende utdelning från kommunala bolag 2014 återremitterades ärendet till kommunstyrelsen för att belysa kommunfullmäktiges rätt att besluta i ärendet.

Den rättsliga grunden för ägarens styrning finns i kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala

bostadsaktiebolag. 1 bifogade skrift "Ägardirektiv till allmännyttiga

kommunala bostadsaktiebolag" beskrivs ägardirektivet utifrån de ramar som lagstiftningen bildar och sedan en beskrivning av ägarstyrningens formella redskap.

Kommunallagen anger ramarna för kommunens ägande av bolag. Den kommunalrättsliga ramen för ägarens inflytande kan kort beskrivas så att kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagens verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer.

Innan bolaget fattar beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska fullmäktiges ställningstagande inhämtas.

Kommunstyrelsen har tillsyn över bostadsbolagets verksamhet, precis som den har tillsyn över all annan kommunal verksamhet, genom den sk

förvaltningskontrollen. Kommunstyrelsen ska också i årliga beslut bedöma om verksamheten varit förenlig med det kommunala ändamålet fullmäktige fastställt och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna som gäller för verksamheten.

Av ägardirektivet ska framgå bl a de ekonomiska utgångspunkterna.

"Enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska företagen bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket innebär innebär att kommunen måste ställa ett tydligt och marknadsmässigt avkastningskrav på sitt bostadsbolag. Detta sker lämpligen i ett ägardirektiv.

Besöksadress Västra Storgatan 35 P o s t a d r e s s Kommunledningskontoret

283 80 Osby

Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Hemsidawww.osby.se PlusGiro 11 16 61-5 Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809

(29)

Datum Sida

O s b y k o m m u n 2 0 1 4 - 0 9 - 2 2 2 ( 2 )

Beslutsunderlag

"Handledning ägardirektiv till allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Slutsats

Kommunfullmäktige beslutar om utdelning eller avkastningskrav avseende kommunala bolag.

Pia Lindvall Bengtsson

T f Kommunchef

(30)

SABO S V E R I G E S A L L M Ä N N Y T T I G A B O S T A D S F Ö R E T A G

EN HANDLEDNING

ÄGARDIREKTIV TILL ALLMÄNNYTTIGA

KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

0 Sveriges

» Kommuner

* och Landsting

(31)

FÖRORD

INNEHÅLL

FÖRORD 2

VARFÖR ARBETA MED ÄGARDIREKTIV? 3

ÄGARSTYRNINGENS

RÄTTSLIGA GRUND 4

Kommunallagen 4

Aktiebolagslagen 4

Lagen om allmännyttiga

kommunala bostadsaktiebolag 6

ÄGARSTYRNINGENS

F O R M E L L A R E D S K A P 8

ATT UTFORMA ÄGARDIREKTIV 9

Processen 9

Ägardirektivets innehåll 10 Förslag till frågeställningar 10

E X E M P E L PÅ BOLAGSORDNING 12

Varje kommun har ett ansvar for bostadsförsörjningen och de flesta tar detta ansvar bland annat genom att äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag. För att bolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget; vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare samt ramar och villkor för verksamheten.

Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011 innebär are befintliga ägardirektiv i många fall kan behöva ses över så att de harmoniserar med det nya regelverket. Även bolagsordningen kan behöva ändras.

Denna handledning har tagits fram i samarbete mellan SKL och SABO.

Innehållet har urarbetats av en gemensam projektgrupp och stämts av med en referensgrupp med representanter för kommuner och kommunala bostadsbolag.

Handledningen vänder sig t i l l förtroendevalda och tjänstemän i kommuner, koncernbolag och bostadsbolag. Vårt syfre är att inspirera till en konstruktiv dialog mellan kommun och bostadsbolag oavsett om det handlar om att se över ett befintligt ägardirektiv eller om att ta fram etc helt nyrt.

T i l l handledningen har fogats ett exempel på bolagsordning för ett kommunalt bostadsaktiebolag som är anpassat t i l l lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag samt till kommunallagen i dess lydelse den 1 januari 2013.

Stockholm i april 2013

H å k a n Sörman Kurt Eliasson V D , SKL V D , SABO

VILL DU HA MER INFORMATION?

SKL

Sveriges Kommuner och Landsting

Lennart Hansson, 08-452 76 3 6 lennart.hansson@skl.se

Per Henningsson, 08-452 79 78 per.henningsson@skl.se

SABO

Sveriges allmännyttiga bostadsföretag

Sophia Mattsson-Linnala, 08-406 55 08 sophia.mattsson-linnala@sabo.se

Jörgen Mark-Nielsen, 08-406 55 4 0 jorgen.mark-nielsen@sabo.se

(32)

VARFÖR A R B E T A M E D Ä G A R D I R E K T I V ?

Varje kommun ska enligt bostadsförsörjningslagen planera bostadsför- sörjningen i syfte att skapa fötutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. De flesta kommuner tar detta ansvar bland annat genom att äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag. Det är viktigt att kommunen då tydligt klargör vad man v i l l att bolaget ska göta och vilken nytta som bolaget förvän- tas tillföra kommunen och dess invånare.

Flertalet kommuner har sedan tidigare formulerat bolagets uppdrag i ägardirektiv. Enligt den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011 ska bolagen bedriva verksamheten i allmännyttigt syfte och enligt affärsmässiga principer. Det inne- bär bland annat att rågången mellan kommunen och bostadsbolaget behöver bli tydligare. I de flesta fall måste ägardirektiven ses över och anpassas t i l l den nya lagstiftningen. Även bolagsordningen kan behöva ses över.

I samband med denna översyn kan det vara bra att också se övet fotmerna för och innehållet i ägarstyrningen. Såväl kommunen som bostadsbolaget har mycket att vinna på tydliga ägaidirektiv. De klargör vilka förväntningar och krav som ställs på bolaget och bidrar t i l l att renodla rollerna. Tydliga ägardirektiv underlättar också medborgarnas insyn i den kommunala verksamheten, vilket främjar den lokala demokratin.

Den här handledningen har arbetats fram av SKL och SABO tillsammans. Avsikten är att ge kommuner och bostadsbolag faktaunderlag och inspiration för att i dialog ta fram ägardirektiv som baseras på förhållandena och visionerna i den egna kommunen och som står i samklang med den nya lagstiftningen.

Det är viktigt att k o m m u n e n tydligt klargör vad man vill art bostadsbolaget

ska göra och vilken nytta som bolaget förväntas tillföra k o m m u n e n

och dess invånare.

Ä G A R D I R E K T I V T I L L A L L M Ä N N Y T T I G A K O M M U N A L A B O S T A D S A K T I E B O L A G 3

(33)

Ä G A R S T Y R N I N G E N S RÄTTSLIGA G R U N D

Ägardirektiv är ett av kommunens redskap för att styra sitt bostadsbolag.

Den rättsliga grunden för ägarens styrning finns i kommunallagen, aktiebolagslagen och lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Föt att placera ägardirektivet i sitt rätta sammanhang följer här en redogörelse för de ramar som lagstiftningen bildar och sedan en beskrivning av ägarstyrningens fotmella redskap.

KOMMUNALLAGEN

Kommunallagen anger ramarna för kommunens ägande av bolag. Den kommunalrättsliga ramen för ägarens inflytande kan kort beskrivas så att kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagets verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer.

Innan bolaget fattar beslut av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska fullmäktiges ställningstagande inhämtas.

Kommunstyrelsen hat tillsyn över bostadsbolagets vetksamhet, precis som den har tillsyn över all annan kommunal verksamhet, genom den så kallade förvaltningskonttollen. Kommunstyrelsen ska också i årliga beslut bedöma om verksamheten varit förenlig med det kommunala ändamål fullmäktige fastställt och utförts inom ramen för de kommunala befogenheter som gäller för verksamheten.

AKTIEBOLAGSLAGEN

Nästan alla kommunala bostadsbolag drivs numera som aktiebolag - en AKTIEBOLAGSLAGEN organisationsform särskilt utvecklad för affärsmässig verksamhet. Alla aktie-

bolag har ett syfte med sin verksamhet. O m ett aktiebolag har annat syfte än att bereda sina aktieägare vinst, ska detta syfte framgå av bolagsordningen.

Aktiebolagslagen fördelar ansvar och befogenheter mellan fem funktioner i ett aktiebolag: bolagsstämma, bolagsstyrelse, verkställande direktör, revisor och lekmannarevisor.

(34)

Bolagsstämma

Bolagsstämman är högsta beslutande organ och företräder aktieägarna. Stäm- man fattar beslut om föremålet för och ändamålet med bolagets verksamhet vilka anges i bolagsordningen. Bolags- stämman fattar dessutom beslut om års- redovisning, ansvarsfrihet för styrelsele- damötet och verkställande direktör samt om utdelning av vinst, inom ramen för det belopp som styrelsen föreslagit.

Bolagsstämman kan också som hög- sta bolagsorgan ge bindande direktiv.

Direktivtätten innebär att styrelsen och verkställande direktören ska följa direktiv som beslutas av s t ä m m a n . D i - rektivrätten är dock inte oinskränkt.

Direktiven måste stå i överensstäm- melse med aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning och bolagsordningen samt vara förenliga med bolagets intresse.

Bolagsstyrelse

Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets otganisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den har både en kontrollerande och stytande funktion.

Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se t i l l att bolagets organisation är utfotmad så att bokföringen, medels- förvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Bolagsstyrelsen ska fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete och i skriftliga insttuk- tioner fördela arbetet mellan sig och den verkställande direktören.

Styrelsens ansvar och tillsynsskyl- dighet kan inte övetlåtas på någon annan.

ÄGARNIVÄ

BOLAGSNIVÅ

Verkställande direktör

Den verkställande direktören svarar för den löpande förvaltningen. Det innebal i praktiken att verkställande direktören leder bolagets dagliga verksamhet. Styrelsens instiuktioner t i l l den verkställande direktören ska dra en tydlig gräns gentemot styrelsens egna uppgifter.

Revisorer

Aktiebolagslagen innehåller bestäm- melser om revision och om allmän granskning. Revisionen ska säkra tilltron till bolagets sätt att redovisa sin ställning utåt, framför allt mot aktieägare och borgenärer. Den utförs av en eller flera revisorer.

Samspelet mellan de olika bolags- funktionerna i ett kommunalt aktie- bolag.

Lekmannarevisorer Den allmänna granskningen, som är obligarorisk i ett kommunalt bolag, syftar till att kontrollera om verksamheten är ändamålsen- lig, effektiv och ekonomiskt tillfredsställande. Den allmänna granskningen utförs av en eller flera lekmannarevisorer.

(35)

LAGEN OM ALLMAN- NYTTIGA KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

LAGEN OM ALLMÄNNYTTIGA

KOMMUNALA BOSTADSAKTIEBOLAG

Lagen omfattar bostadsföretag som drivs som aktiebolag av en eller flera kommuner och som i allmännyttigt syfte huvudsakligen fötvaltat fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främjar bostadsförsötjningen i den ellet de kommunet som är ägare till bolaget och etbjuder hyresgästerna möjlighet t i l l boendeinflytande och inflytande i bolaget.

Allmännyttigt syfte

Det övergripande allmännyttiga syftet för ett kommunalt bostadsföretag är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. I detta ingår exempelvis att t i l l - godose olika bostadsbehov, det vill säga inte enbart för grupper med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag srällning på bostadsmarknaden,

(36)

utan även att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika hyresgäster.

I det allmännyttiga syfte som ett kommunalt bostadsföretag har ingår även ett samhällsansvar. Det kan handla om etiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande, ofta som ett bidrag till hållbar utveckling eller för att möta klimatutmaningen. Sådana åtgärder kan också förväntas stärka företagets varumärke och öka lönsamheten på lång sikt.

Affärsmässiga principer

Bolagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Därmed görs ett undantag från kommunallagens självkostnadsprincip och från förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Syftet med bestämmelsen är att undvika risk för snedvridning av konkurrensen.

Affärsmässiga principer innebär att bolagen alltid ska utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget som sådant, givet de begränsningar och förut- sättningar som ligger i att de ska vara långsiktiga, seriösa fastighetsägate på hyresmarknaden inom ramen för de regler och normer som gäller för denna sektor.

Affärsmässiga principer innebär vidare att bolagen av sina ägare inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till privara konkurrenter. Relationen mellan kommunen och bolaget ska vara affärsmäs- sig och ekonomierna åtskilda.

Kommunerna ska därför ställa motsvarande marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsföretag som andra likartade aktörer, det vill säga som har ett långsiktigt perspektiv på sitt ägande. Ett marknadsmässigt avkastningsktav utgår alltid från den lokala marknadssituationen och varje företags egna förutsättningar. För aktörer med ett långsiktigt perspektiv är det också det långsiktiga resultatet och inte den kortsiktiga lönsamheten som står i fokus.

O m kommunen går i borgen för bolagets lån ska en avgift tas ut så att kapitalkostnaden sammantaget blir marknadsmässig.

O m kommunen lånar ut medel till bolaget eller förmedlar lån ska räntan vara marknadsmässig.

Kommunen får normalt inte skjuta t i l l medel för att täcka underskott i verksamheten.

Kommunen kan inte ktäva av sitt bostadsbolag att det vidtar åtgärder som inte är lönsamma för bolaget. Ansvaret för bostadsförsörjningen kan aldrig övergå från kommunen t i l l bolaget. O m kommunen önskar få en bostads- försörjningsåtgärd utförd kan kommunen välja att utföra åtgärden i egen regi eller upphandla den enligt reglerna om offentlig upphandling. Det egna bolaget kan då lägga ett anbud, men får inte särbehandlas och ersättning för uppdraget ska lämnas på samma sätt oavsett vilket företag som utför det.

Enligt lagen kan stöd lämnas t i l l bolaget i vissa fall, detta förutsätter dock att stödet är förenligt med särskilda beslut eller förordningar från Europeiska kommissionen.

Utgå från vad som är långsiktigt bäst för bolaget

Inga särskilda fördelarfrån ägaren som gynnar bolaget ekonomiskt i förhållande till privata konkurrenter

/ Marknadsmässiga avkastningskrav

' Borgensavgift

/ Marknadsmässig ränta vid lån

\ ( Normalt inga tillskjutna medel för att täcka underskott

/ Bostadsförsörjningsansvaret kan inte övergå från k o m m u n till bolag

Ä G A R D I R E K T I V T I L L A L L M Ä N N Y T T I G A K O M M U N A L A B O S T A D S A K T I E B O L A G J

(37)

AGARSTYR N I N G E N S F O R M E L L A R E D S K A P

Kommunens formella redskap för ägarstyrningen består av bolagsordningen, ägardirektivet, av att utse bolagsstyrelse och lekmannaievisorer samt av att ta ställning i principiella eller särskilt viktiga frågor om bostadsbolaget.

H u r kommunen valt att organisera sitt ägande och delegera ansvar har betydelse för hur ägarstyrningen rent praktiskt utövas och för processen när ägardirektiv utatbetas. O m bolaget inte ingår i en koncern utövas ägarstyr- ningen direkt av kommunen. Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen fattar beslut om ägardirektiv som sedan fastställs av bolagsstämman. O m bolaget ingår i en koncern kan ägarstyrningen i varierande utsttäckning utövas av moderbolaget. Kommunen kan utfärda ägardirektiv för såväl moderbolag som dottetbolag eller ge moderbolaget i uppdrag att utfärda ägardirektiv för dottetbolagen inom mer eller mindre vida ramar.

Exempel på en ändamålsbestämmelse som är anpassad till lagen.

§ X Ändamålet med bolagets verksamhet

Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i X-stads kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

Verksamheten ska bedrivas enligt affärs- mässiga principer.

Likvideras bolaget ska dess behållna t tillfalla X-stads k o m m u n .

Igångar

Bolagsordning

Bolagsordningen, som besluras på bolagsstämman, är i grunden både ett samarbetsavtal mellan aktieägarna och ett ägardirektiv till övriga bolagsfunk- tionärer. En bolagsordning måste finnas även om det är endast en aktieägare.

Aktiebolagslagen ställer vissa minimikrav på bolagsordningens innehåll.

Det gäller t i l l exempel bolagets namn samt vilken verksamhet bolaget ska och fåt bedriva, aktiekapitalets storlek och antalet styrelseledamöter.

Bolagsordningen för kommunala aktiebolag ska också beskriva det kommunala ändamålet med bolaget. En mer fördjupad beskrivning av ägaridén bör reserveras för ägardirektivet. Därmed behöver inte bolagsordningen ändras vid mindre omformuleringar av ägaridén.

Enligt nya bestämmelser i kommunallagen (SFS 2012:390) ska det därut- över anges i bolagsordningen vilka kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten och att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Föt bostadsaktiebolagens del innebär detta att lokaliseringsprincipen och fullmäktiges rätt att ta ställning måste skrivas in i bolagsordningen.

Den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och änd- ringarna i kommunallagen kan medföra att bolagsordningen måste ses övet.

Ägardirektiv

Ägardirektivet skiljer sig från bolagsordningen genom att vara vad man kallar ett frivilligt formellt styrinstrument. Bolaget behöver inte ha ägardirektiv, men om det finns ägardirektiv är de juridiskt bindande. För detta krävs att de fastställs av bolagsstämman. Beslut på bolagsstämman är således den

(38)

enda formella vägen för ägarstyrning. Härigenom skapas även en tydlighet i styrningen av bolaget. Ägardirektiv kan vara generella och är då giltiga tills vidare men kan alltid ändras av ägaren. Även speciella ägardirektiv som avset en bestämd fråga kan utfärdas.

I denna handledning behandlas endast generella ägardirektiv. De regler och restriktionet som lagstiftningen anger är emellertid giltiga även för speciella ägardirektiv.

I det genetella ägardirektivet redovisar kommunen en fördjupad redogö- relse av sina motiv för att äga bolaget och vilken kommunnytta det förväntas ge. I nästa avsnitt "Att utforma ägardirektiv" finns forslag till andra områden som kan behandlas i ägardirektivet.

V i d sidan om ägardirektivet finns möjlighet t i l l en mer eller mindre for- maliserad dialog mellan ägaren och bolager. En sådan dialog är dock inget stytinstrument.

I det generella ägardirektivet redovisar k o m m u n e n en fördjupad

redogörelse av sina motiv för att äga bolaget och vilken kommunnytta

det förväntas ge.

Utse bolagsstyrelse och revisorer

Kommunfullmäktige ska utse ledamöterna i det kommunala bostadsbolagets styrelse.

Bolagsstämman utser en eller flera auktoriserade revisorer för granskning av räkenskaper och internkontroll. Kommunfullmäktige ska också utse lekmannarevisorer för effektivitets- och ändamålsgranskning.

Ta ställning i principiella eller särskilt viktiga frågor

Kommunfullmäktige ska ta ställning i frågor om verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Det kan till exempel handla om bildande av dotterbolag, köp av företag och större fastighetsaffäter.

ATT U T F O R M A Ä G A R D I R E K T I V

PROCESSEN

Det är kommunens uppgift att initiera och driva arbetet med ägatdirektiv. Er- farenheten visar att det bästa resultatet åstadkoms om ägardirektiven utarbetas i samarbete mellan ägare och bolag. Samarbetet kan ta sig olika fotmer. Det kan ske genom att kommunen tar fram ett förslag som diskuteras med bolaget. Ett annat alternativ är att kommunen ger bolaget i uppdrag att utifrån allmänna riktlinjer utarbeta ett fötslag till ägardirektiv som sedan diskuteras. Kommunen och bolaget kan också bilda en gemensam arbetsgrupp som tar fram ett förslag.

Vilken form som väljs beror på lokala förutsättningar och ambitioner.

Det är önskvärt att arbetet sker i en öppen och konstruktiv dialog. Det är kommunen som slutgiltigt beslutar men det är viktigt att tillvarata bolagets

(39)

kompetens i arbetet med ägardirektiv. Som en del av dialogen om ägardirek- tiv bör kommunen och bostadsbolaget försöka klargöra vilka bostadsförsörj- ningsåtgärder som bostadsbolaget anser sig kunna utföra när det bedriver sin verksamhet enligt affärsmässiga principer.

N ä r man kommit ftam till ett förslag måste kommunfullmäktige, och sedan bolagsstämman, fatta beslut om ägardirektivet, innan det blit bindande för bolagsstyrelsen och verkställande direktören.

När m a n k o m m i t fram till ett förslag måste kommunfullmäktige, och sedan

bolagsstämman, fatta beslut o m ägardirektivet, innan det blir bindande för bolagsstyrelsen och

verkställande direktören.

ÄGARDIREKTIVETS INNEHALL

Ägarstyrningen fungerar bäst om ägatdirektivet begränsas t i l l den idémässiga basen och de gtundläggande ramarna för bostadsbolagets vetksamhet. Som tidigare nämnts bör den ägaridé som i korthet beskrivs i bolagsordningen för- djupas i ägardirektivet. Enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska företagen bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket innebär att kommunen måste ställa ett tydligt och marknadsmässigt avkastningskrav på sitt bostadsbolag. Detta sker lämpligen i ett ägardirektiv.

Ett bra och tydligt ägardirektiv behöver för den sakens skull inte vara särskilt omfattande. Den viktigaste förutsättningen är att kommunen i dialog med bostadsbolaget har preciserat syftet med bolagets vetksamhet och redogjort för vad bolaget förväntas åstadkomma. Följande områden kan man överväga att behandla i ägardirektivet:

• Ägaridé

• Verksamhetens inriktning

• Ekonomiska utgångspunkter

• Sociala utgångspunkter

• Ekologiska utgångspunkter

• Samordning och dialog

ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR

FORSLAG TILL FRÅGESTÄLLNINGAR

Nedan presentetas några förslag rill frågeställningar som kan användas i arbetet med ägatdirektivet. Listan är inte fullständig utan bör snarare betrak- tas som en inspiration i atbetet. Det är viktigt att diskussionerna får ta den t i d som behövs. Det är inte givet att alla frågor som diskuteras behovet komma med i ägardirektivet.

Vad är viktigt att fastlägga I ägardirektiv?

Vad kan och bör lämnas utanför?

Vilken frihet och vilket ansvar bör styrelsen ha?

Är kraven i ägardirektiven möjliga att följa upp?

Hur ofta bör ägardirektiven ses över och omprövas?

Ska ägardirektivet behandla vilka frågor som bör hänskjutas till fullmäktige för ställningstagande?

(40)

ÄGARIDÉ V E R K S A M H E T E N S INRIKTNING

Vad är syftet med bostadsbolagets verksamhet? Vad ska bolaget åstadkomma? Vilken nytta förväntas bolaget tillföra kommunen, bostadsområden och hyresgästerna?

På vilket sätt är bostadsbolaget en resurs för kommunens utveck- ling och långsiktiga bostadsförsörjning? Hur vill kommunen att bostadsmarknaden ska utvecklas och vilken roll kan bostadsbola- get spela i denna utveckling?

Vad menas med att bedriva verksamheten i allmännyttigt syfte och att tillämpa affärsmässiga principer?

Hur ska gränsdragningen se ut mellan bolagsordningen och ägar- direktivet? Är ägaridén uttryckt i korthet eller i mer vida ordalag i bolagsordningen?

EKONOMISKA UTGÅNGSPUNKTER

Vilka ekonomiska krav ska fastläggas i ägardirektivet: direktavkast- ning, soliditet, justerad soliditet etc? Och i så fall på vilken nivå?

Vad innebär ett marknadsmässigt avkastningskrav med hänsyn tagen till beståndets belägenhet, ålder och underhållsstatus lik- som den risk man är beredd att ta?

Vilket avkastningskrav ska ställas på bolaget och hur ofta ska det omprövas?

Vilka krav bör ställas på storleken av det egna kapitalet med hän- syn till bolagets framtida verksamhet och underhållsbehov? På vilket sätt ska bostadsbolagets långsiktigt konsolidera sig?

Vilka regler ska gälla för bolagets lånefinansiering? Hur hanteras eventuell kommunal borgen respektive utlåning från internbank?

E K O L O G I S K A UTGÅNGSPUNKTER

Vilken ambition ska bolaget ha för att minska miljöbelastningen?

Vad är siktet inställt på när det gäller tekniska åtgärder respektive ett förändrat beteende bland anställda och hyresgäster? Vad krävs av bolaget för att bidra till en hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv? Vad är ett hållbart boende?

I vilken omfattning kan bolaget minska utsläppen av växthusgaser genom att reducera den totala energiförbrukningen och övergå till förnyelsebara energikällor?

Vilken uppgift har bolaget för att uppfylla de nationella miljökvali- tetsmålen avseende god bebyggd miljö?

Vad ska bostadsbolaget erbjuda när det gäller lägenheter, lägen, boendeformer och boendekvaliteter i syfte att attrahera olika hyres- gäster och bidra till mångfald och valfrihet? Ska bolaget, utöver att erbjuda bostäder till alla, vända sig särskilt till speciella målgrup- per som till exempel studenter och äldre?

Ska bolaget växa, krympa eller vara oförändrat? I vilket tidsperspek- tiv och på vilket sätt ska eventuella förändringar genomföras? Ska bolaget äga fastigheter i alla kommundelar eller endast i vissa?

Ska bolaget lägga anbud vid kommunens upphandlingar av bostadsförsörjningsåtgärder?

Ska en policy för hyressättning fastläggas? Hur ska den i så fall se ut?

SOCIALA UTGÅNGSPUNKTER

Vilket ansvar ska bolaget ha för utvecklingen av goda och trygga boendemiljöer i kommunen, bland annat i samarbete med andra aktörer? Vilken roll ska bolaget ha för att bidra till en hållbar utveckling ur ett socialt perspektiv?

Vilket ansvar har bolaget för att bidra till integration och mångfald?

På vilket sätt kan bolaget bidra till att skapa kundnytta och ett boende med livskvalitet för hyresgästerna?

I vilka former kan bolaget erbjuda boinflytande och inflytande i bolaget?

Ska bolaget bidra till ett bra boende för äldre till exempel genom att satsa på tillgänglighet och möjligheter till kvarboende?

SAMORDNING OCH DIALOG

Vilken samordning och vilket samarbete bör ske med kommunen och dess verksamheter? Hur ska detta gå till?

Vilka av kommunens inriktningsdokument och policys eller delar av dessa ska gälla bolaget och hur ska de uttryckas i ett ägar- direktiv?

Hur skapas och upprätthålls en kontinuerlig och förtroendefull dialog mellan kommunen och bolaget?

På vilket sätt ska avrapportering om hur direktiven genomförs ske till ägaren?

Till sist

Innan ägardirektivet slutligen formuleras kan det vara lämpligt att återkom- ma till frågan om vad - av allt som diskuterats — som bör tas med i ägardirek- tivet respektive vad som bör utelämnas. Det bör också klargöras att kommunens önskemål om vad bolaget ska åstadkomma är förenliga med bolagets intresse och med att verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer.

Ä G A R D I R E K T I V T I L L A L L M Ä N N Y T T I G A K O M M U N A L A B O S T A D S A K T I E B O L A G I I

(41)

EXEMPEL PÅ

BOLAGSORDNING

Detta exempel på bolagsordning är anpassat till kommunal- lagen i dess lydelse den 1 januari 2013 och till lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag som trädde i kraft den 1 januari 2011.

EXEMPEL PÅ BOLAGSORDNING FÖR ETT

ALLMÄNNYTTIGT KOMMUNALT BOSTADSAKTIEBOLAG

§ 1 Firma

Bolagets firma är X-stads Bostadsaktiebolag.

§ 2 Säte

Styrelsen ska ha sitt säte i X-stad, län.

§ 3 Verksamhetsföremål

Bolaget har t i l l föremål för sin verksamhet att inom X-stads kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter och tomträt- ter med bostadslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten.

§ 4 Ändamål med bolagets verksamhet

Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i X-stads kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.

Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla X-stads kornmun.

§ 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning

Bolaget ska bereda kommunfullmäktige i X-stads kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas.