Språket skapar
Om språkutvecklande arbetssätt
Att arbeta både kunskapsutvecklande och språkutvecklande i no-ämnen
2015 04 28 Kl 14:45-15:45
Monica Lindvall
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) Stockholms universitet
monica.lindvall@andrasprak.su.se www.andrasprak.su.se
”Det är genom språket vi kommunicerar med andra, utvecklar ny kunskap och
visar vad vi har lärt oss såväl som vad vi inte har förstått och kanske behöver stöd för att komma vidare med. Med vilken
kvalitet våra språkliga förmågor
utvecklas avgör hur väl vi kan anpassa oss till olika situationer och möta olika krav. På så sätt kan vårt språk påverka våra vägval och hur väl vi lyckas i
utbildning, arbetsliv och samhällsliv.”
(Få syn på språket sid 11)
Kunna använda språket - nu hela skolans ansvar
2.2 Kunskaper
” Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt”
(Skolverket 2011:13)
Språkliga examensmål i alla nationella program
Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen gynnar alla elever!
-men kan vara helt avgörande för elever med svenska som sitt
andraspråk!
Att lära ett nytt språk
… och att samtidigt lära på ett nytt
språk!
Svenska som andraspråk
Att lära ett nytt språk tar lång tid!
Att använda ett språk för att lära ett
meningsfullt innehåll = effektivt sätt
att lära både språk och innehåll!
Sant eller falskt?
• Nyanlända bör koncentra sig på
svenska och inte läsa andra språk (som t.ex. modersmål)
• Eleverna bör undvika att tala sina modersmål på lektionerna
• Studier visar positiva samband mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling
• Små barn lär sig ett nytt språk snabbt och lätt
• Kodväxling (att byta språk när man talar) är ett tecken på bristande
språklig förmåga
Lgr 11 Matematik Syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera
logiskt och föra matematiska resonemang.
Eleverna ska genom undervisningen också
ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet
med matematikens uttrycksformer och hur
dessa kan användas för att kommunicera
matematik i vardagliga och matematiska
sammanhang.
Ex. från Standardprov i matematik åk 6 från 1950-talet:
1. 0,06+3,7+15,412+650 2. 2,47:3,8.
3. 5 ¼ : 3 ½
4. Skriv med siffror: en million millioner
(Pettersson 2007)
Ur Den nationella utvärderingen 1995 för åk 9
Kassen
Du har en rektangulär tygbit som är 65 cm lång och 90 cm bred. Du tänker sy en kasse med handtag att handla varor i.
Gör en skiss och en arbetsbeskrivning på din kasse så att någon annan kan tillverka den.
Hur stor kan din kasse bli?
(Pettersson 2007)
Vilka krav ställer uppgiften?
• Logisk/kognitiv förmåga
• Begreppslig förmåga
• Kommunikativ förmåga
→ Kunskapssynen påverkar kraven på språklig förmåga
→ Parallell språk- och kunskapsutveckling nödvändig i alla ämnen
En skiss
En
arbetsbeskrivning
tänker sy rektangulär tygbit
handtag att handla varor i
tillverka Hur stor kan
din kasse bli?
Kunskapskrav åk 9 fy betyget A
Använda information på ett väl fungerande sätt i diskussioner
Skapa välformulerade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp
Dra välutvecklade slutsatser
Föra välutvecklade & väl underbyggda
resonemang
Hur ser en…
välformulerad text med god
anpassning till syfte och målgrupp ut?
en text med välutvecklade &
väl underbyggda resonemang ut?
Flerspråkiga elever
Vilka utmaningarna står de inför?
• Att lära sig ett andraspråk och att lära sig via ett andraspråk i skolans alla
ämnen
• De ska ta till sig och utveckla kunskap, utveckla sina förmågor och kunna VISA allt detta – i alla ämnen – oftast på sitt andraspråk
• Och vilka utmaningar står då
UNDERVISANDE LÄRARE och SKOLAN
inför?
Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt
Höga förväntningar
Stöttning
Förkunskaper Alignment
Interaktionsrik elevaktivitet
Fritt efter Bjerregaard & Kindenberg u.u.
Formativ bedömning Språkliga
mål
Läraren bygger en bro
från elevens vardagsspråk till skolans
ämnesspecifika språk!
Vardagsspråk & skolspråk
vardagligt, konkret & specialiserat, abstrakt &
specifikt generellt
informellt och personligt formellt och opersonligt
jämlik makt eller status ojämlik makt eller status
kroppsspråk
ofta muntligt ofta skriftligt
närhet distans
språk som handling språk som reflektion
dialog monolog
Ämnesinnehåll
Bacill Jord Socker
Bakterie Morän
Kolhydrater
VARDAGLIGT SPECIALISERAT
Vapen Mat Produkt
Krig Svält
Produktion
KONKRET ABSTRAKT
Mamma Kastrull Plint
Mödrar Husgeråd Redskap
SPECIFIKT GENERELLT
Skolspråket
Ska fungera som ett avancerat
tankeredskap så att kunskaper kan utvecklas, fördjupas, och redovisas
Eleven måste förstå och kunna verbalisera abstrakta begrepp och komplexa samband
Kunna värdera och granska kritiskt
Caroline Liberg
Skolspråket är ingens modersmål!
Som lärare behöver man :
• ha insikt i sitt ämnes språkliga krav
• planera lektioner med fokus på både ämnesinnehåll och språkliga krav
• genomföra lektioner där
ämneskunskaper, språkfärdighet och
inlärningsstrategier integreras med
kursmålen
Som lärare behöver man:
• ha insikt i sitt ämnes språkliga
krav
Mitt ämnes språkliga krav:
Ord & begrepp
Svåra ord?
1. Vilka ord är svåra?
Ämnesspecifika ord:
Ämnesneutrala abstrakta ord:
(Holmegaard2006 & Lindberg 2007, mfl)
fotosyntesen, kopplingsschema, resistans,
kromosomer, parallellogram, nämnare, sträcka
utbredning, resurser, föremål, bilda, ersätta,
fastställa, motsvara, avta, påfallande, adekvat,
framträdande
2. Vilka ord är svåra?
Ord som har olika betydelse i olika kontexter!
Vardagsspråk:
rymmer hemifrån volym på musiken teckna och måla
axel och nacke värde på en vara roten på ett träd
bas och gitarr
rymd med stjärnor och planeter
(Mer än matematik, Skolverket 2008)
Matematikspråk:
rymmer volym teckna axel värde roten bas rymd
3. Vilka ord är svåra?
NOMINALISERING
En kylskåpsmagnet fastnar på kylskåpsdörren.
Magneter attraherar vissa metaller.
Magnetisk attraktion uppstår endast mellan en magnet och ett järnhaltigt material
(Gibbons 2009)
3. Vilka ord är svåra?
Språket packas ihop i ämnestexter Packa upp med eleverna!
Visa eleverna hur man ”packar ihop”!
joner förenas
har samma/lika form regnar mycket
jonförening
likformighet
rik nederbördsmängd
Vi använder oss av olika strategier
Modersmål?
Kodväxling?
Gester? Mimik?
Rita?
Omskrivning?
Nybildning?
Transfer?
Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt
Höga förväntningar
Stöttning
Förkunskaper Alignment
Interaktionsrik elevaktivitet
Fritt efter Bjerregaard & Kindenberg u.u.
Formativ bedömning Språkliga
mål
Hur ser en…
välformulerad text med god
anpassning till syfte och målgrupp ut?
en text med välutvecklade & väl
underbyggda resonemang ut?
Skolans basgenrer
Argumenterande/
Diskuterande
Återberättande
Berättande Beskrivande
Instruerande Redogörande/
Förklarande
Fritt efter
Gibbons (2006), Holmberg (2010), Schleppegrell (2004)
Personliga Fakta
Analytiska
Textgenrer i no?
Argumenterande/
Diskuterande
Återberättande Beskrivande
Instruerande
Berättande
Redogörande/
Förklarande
labbrapport
manual recension
Herr Blodomlopp reportage
informations- rapport
instruktion
Vårt studiebesök
blogg
webbsida
utredning/
diskussion
naturvet.
förklaring
teknisk beskrivning
insändare
Skolans basgenrer
En natt i Padjelanta
tabeller grafer
Granen Picea abies Granen är ett barrträd och tillhör familjen tallväxter. Trädet finns utspritt över hela landet och täcker den största ytan. Granen trivs bra i näringsrik, fuktig mark.
Sagan om granen
Det var en gång en gran och en tall som växte tätt tillsammans alldeles i skogsbrynet. På vintern svepte granen sina vida grenar…
Att plantera granplantor Redskap:
Planeringsborr och
hacka är oftast det bästa redskapet. Under
planteringen kan plantorna bäras i en vanlig hink eller i en plastkorg.
•Gör en tillräckligt stor och djup
planteringsgrop…
•Skrapa gärna bort så det blir..
Min sommar i fjällen
Vi hade startat vår vandring redan klockan sex på morgonen och vandrat hela dagen. Förutom att vi fått skavsår bägge två, tappat bort kompassen och fått 100 myggbett hade allt löpt enligt planerna. Vid 17 tiden mörknade himlen snabbt och vinden tilltog. Vi hade ingen aning om var vi befann oss och när tunga regndroppar började falla tog vi skydd under en mäktig gammal gran.
Vill man verkligen ha en plastgran?
Finns det någon som tycker att man ska ha plastgran? Jag tycker inte det i alla fall. Visst, det kanske blir lite barrigt med riktiga granar, men det är det definitivt värt. Och det finns billiga riktiga granar. Vi har aldrig haft
plastgran (jag har varit hemma hos folk som har det), men det blir inte alls samma känsla tycker jag.
Åter-
berättande
Berättande Beskrivande Instruerande Redogörande/
Förklarande
Argumenterande/
Diskuterande Läsa
Höra
Tala
Skriva
Vad får våra elever arbeta med?
Personliga genrer &
faktagenrer
Genre Ex.
Återberättande Mitt studiebesök
Berättande
Mitt liv som bi (en novell)
Beskrivande Bakterier
Instruerande Hur man lagar en nyttig måltid
Syfte Att berätta vad som hänt
Att underhålla, förmedla kunskap
Att förmedla information
Att förklara hur något görs
Struktur Orientering, En serie händelser Personlig kommentar
Orientering, En serie händelser Problem Upplösning
Allmänna upplysningar Karakteristik….
Målinriktat
Stegvisa moment
Sammanlänk- ande ord
Tidsord
(först, sedan, därefter…)
Tidsord (det var en gång/en dag, senare)
Förekommer vanligtvis inte
1, 2, 3 alt.
Först, därefter, till sist…
Andra språkliga drag
Dåtid
Beskrivande ord
Dåtid
Handlingsverb Beskrivande ord…
Verben att vara och att ha
Specifikt ordförråd
Verb i imperativ
Greppa språket s. 86-87
Genre Redogörande
”Från torka till svält”
Förklarande
”Väder och klimat”
Argumenterande/
Diskuterande
”Är alkohol är farligt?”
Syfte Att redogöra för varför ett skeende inträffade.
Att förklara och tolka ett fenomen
Att övertyga andra, att välja sida och
presentera argument
Struktur Orsak - verkan Kronologisk eller logisk uppbyggnad
- Personligt
ställningstagande - Argument, bevis - Ev. motargument - Slutsats
Samman- länkande ord
Orsakssamband uttrycks med verb:
Därför blev det svält→
Detta ledde till..,
Detta gav upphov till…
Ofta implicita
orsakssamband, dvs.
varken bindeord eller verb utrycker orsak
För det första, för det andra…, dessutom, emellertid, å andra sidan
Andra språkliga drag
Handlingar uttrycks i hög grad av nominalfraser i st.f. verb:
Det regnar mycket och…→
Den rikliga nederbörden…
Samhället förändrades → Samhällsförändringen
Ofta stor variation och hög komplexitet i meningsbyggnaden
Språk för att övertyga:
det är uppenbarligen fel…, det är utan tvekan så…
Analytiska genrer
Jobba formativt med modelltexter och
matriser!
Modelltexter
Språkliga krav:
Ämnesbegrepp Textgenre
Textstruktur
Ämneskrav:
Ämnesbegrepp
Förklara, beskriva, analysera,
argumentera,
reflektera, instruera
Sammanhang, bilder,
grafer, tabeller
Modelltext - argumentation
Sluta flyga!
Allt fler människor tar flyget när de ska på semester. Det är inte ovanligt att en svensk tar flyget till London för att shoppa, eller åker till Thailand för att sola. Pengar att betala en
flygbiljett är ofta inget problem - men har vi råd att betal för miljöpåverkan? Många forskare hävdar att vi utnyttjar resurserna på jorden som om vi hade tre jordklot. Många forskare hävdar också att växthuseffekten bl. a. beror på koldioxidutsläpp vilket gör att
växthuseffekten visar sig allt snabbare. Enligt min åsikt bör vi med alla medel minska utsläppen från fossila bränslen och därför bör vi se över våra resvanor även privat.
För det första tycker jag att…
För det andra anser jag att…
Å ena sidan håller många forskare med mig och Anders Andersson har för Naturvårdsverket skrivit en rapport om svenskarnas resvanor (Andersson 2013) och där finns siffror som visar….
Enligt Andersson så är det….
Å andra sidan påstår en del amerikanska forskare…
Vidare vill jag påpeka…
Flera internationella forskare menar däremot att…
Övergripande hävdar jag att vi måste…
Eftersom nästan all forskning är enig om…
Till sist vill jag bara uppmana alla som funderar på att göra en resa…
Stöttande matris
för elever
(Gibbons s . 178)Rubrik...
Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt Ämnet för den här diskussionen är…
Många forskare hävdar att…
Enligt min åsikt….
Motivera din åsikt För det första…
För det andra…
Vidare…
Slutligen…
Återge andras argument
Å andra sidan påstår en del forskare… Dessutom…
Flera menar också att…
Sammanfatta
Övergripande kan jag hävda att…
Eftersom…
Till sist…
Stöttande matris
för lärare
(Johansson & Sandell Ring 2012) Rubrik:Berätta för eleverna att ni ska jobba med argumentation och skriva en argumenterande text.
Fokus på vad argumentation innebär. Vad betyder det att argumentera? Har ni lyssnat på
argumentation? Har ni läst argumentation? Titta på textens rubrik: Kan vi se på rubriken att det är en argumenterande text? Kan vi se skribentens åsikt i rubriken? Vem vänder sig skribenten till med sin text?
Berätta vad diskussionen handlar om och ge din åsikt:
Läs inledningen med eleverna. Vilken åsikt finns? Vilka ord talar om för oss att det är åsikter som beskriv och inte fakta? Vilka andra verb/ord uttrycker åsikter (tycker/menar/anser/påstår) Vilka tempus står verben i? Varför finns både presens/nutid och futurum/framtid?
Motivera din åsikt & återge andras argument:
Diskuter skillnaden åsikt argument med eleverna. Leta argument! Vad är det för sorts argument (fakta, känslor, egna erfarenheter…)? Hur ser man att det kommer ett nytt argument? Vilka ord/fraser kan man använda för att börja med nästa argument? Tidsbindeord: för det första, för det andra… Orsaksbindeord: eftersom, för att, därför att…
Sammanfatta:
Finns ett läsartilltal? Hur ser man det? Hur avslutas texten: nytt argument, sammanfattning, uppmaning…
Ord och fraser: bindeord, ämnesord, packa ihop till nominaliseringar
MODELLERING
Studera modelltext
Tydliggör struktur & språk
Skapa en text tillsammans
Eleverna gör på egen hand
Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt!
monica.lindvall@andrasprak.su.se www.andrasprak.su.se
Nationellt centrum för
svenska som andraspråk
ett rikstäckande resurs- och utvecklingscentrum vid Stockholms universitet
arbetar med frågor som rör svenska som
andraspråk och flerspråkiga elevers lärande
arbetar med alla skolformer - från förskola till vuxenutbildning
vänder sig till lärare i alla ämnen, skolledare
samt andra som arbetar med utbildningsfrågor
Språket skapar
Monica Lindvall
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC)
Stockholms universitet
Tack för att ni lyssnade!
monica.lindvall@andrasprak.su.se www.andrasprak.su.se
