• No results found

Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Rudbeckianska gymnasiets lärplan Läsåret 2008/2009"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rudbeckianska gymnasiets lärplan 

Läsåret 2008/2009

(2)

Lärplanen 

Lärplanen är en hörnsten i skolans kvalitetsarbete, samt ligger till grund för den årliga  kvalitetsredovisningen. Planen innehåller mätbara mål samt tid för analys och avstämning. 

Till grund för Rudbeckianska gymnasiets lärplan läsåret 2008/2009 ligger: 

v  Nationella styrdokument. 

v  Kommunens utbildningsplan. 

v  Överenskommelse om skolutveckling. 

v  Framgångsfaktorer som bidrar till elevers lärande och utveckling. 

v  Medarbetarenkät 2007. 

v  Utvärderingar medarbetare­elever. 

Vissa delar av planen skall brytas ned och omtolkas av arbetslag och ämneslag 

Pedagogisk ide 

Skolan arbetar fram en pedagogisk idé under läsåret. 

Prioriterade områden 

1)  Ökad måluppfyllelse  2)  Minskad frånvaro 

3)  Ökad elevmedverkan­elevdemokrati  4)  En trygg skola och en god arbetsmiljö

(3)

Ökad måluppfyllelse 

Mål 

v  Allt fler elever skall uppnå grundläggande behörighet. Resultatet skall förbättras från  82,6%­86%. 

Metod 

v  Tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd samt upprätta åtgärdsprogram. 

v  Öka medvetenheten hos eleven genom att öka kunskapen om kursmålen. 

v  Föra samtal med eleven om lärandesituationen både på ämnesnivå och handledarnivå. 

v  Genomföra utvecklingssamtal varje termin. 

v  Upprätta IUP i samband med utvecklingssamtal med början i åk 1. 

v  Analysera IG ( vad saknas för G?). 

v  Föra samtal i ämneslag och arbetslag om elevers lärande. 

v  Analysera koppling stor frånvaro dåliga studieresultat. 

v  Upprätta handlingsplan ämnesvis för förbättrat resultat. 

Avstämning 

Avstämning och analys i ledningsgruppen sker vecka 45, vecka 3 och vecka 13.

(4)

Minskad frånvaro 

Mål 

Undervisningen skall bedrivas på ett sådant sätt att eleven känner lust att komma till skolan  och motivation för sitt lärande. 

v  Varje program väljer en rimlig nivå utifrån tidigare års resultat. 

Metod 

v  Sjukanmälan görs till skolhälsovården på prov under augusti­ oktober. 

v  Alla följer solidariskt den handlingsplan för ökad närvaro som finns utarbetad i  handboken. HB 4:14. 

v  Samtal förs med eleven om vikten av att närvara i skolarbetet. 

v  Kommentarer om frånvaron lämnas till respektive rektor varje månad. 

v  Förbättringsåtgärder vidtas stor kraft läggs på eleverna redan i åk 1 för att tidigt fånga  upp elever i riskzonen. 

Avstämning 

Frånvarostatistiken analyseras och förbättringsåtgärder vidtas vid avstämningstillfällena i  ledningsgruppen i slutet av september, november, januari, mars och maj.

(5)

Ökad elevmedverkan­elevdemokrati 

Mål 

v  Målen för verksamheten skall vara kända av alla elever och de skall ges möjlighet att  utöva ett aktivt demokratiskt inflytande. 

Metod 

v  Eleven ges möjlighet att medverka vid lektionsplanering och kursplanering. 

v  Utvärdering görs i UTV4 efter avslutad kurs. 

v  Eleven skall vara väl förtrogen med betygskriterierna. 

v  Klassrepresentanter skall finnas i alla klasser. Klassrepresentanterna företräder klassen  vid elevråd. 

v  Klassråd skall hållas regelbundet. 

v  Elevrepresentanter för samtliga program skall deltaga i skolkonferens, programråd,  internationella rådet, rådet för hållbar utveckling, likabehandlingsrådet, matrådet samt  hälsolaget. 

Avstämning 

Efter avslutad kurs sker utvärdering i UTV­4 och vid läsårets slut sker utvärdering i de olika  råden.

(6)

En trygg skola och en god arbetsmiljö 

Mål 

v  Verksamheten skall bedrivas i en miljö där det råder trygghet och arbetsro. 

Nolltolerans skall gälla och all kränkande behandling aktivt motarbetas. 

v  Skolan skall vara en trivsam arbetsplats, fri från nedskräpning och förstörelse. 

Metod 

v  Aktivt arbeta med ”Trygg skola”. 

v  Värdegrundsarbetet skall genomsyra det dagliga arbetet. 

v  Arbeta fram en gemensam grundsyn hos alla vuxna. 

v  Följa skolans trivselregler. 

v  Respektera och leva efter skolans likabehandlingsplan. 

v  Aktivt arbeta mot främlingsfientlighet. 

v  Ge elevrådet möjlighet att ta en aktiv roll i värdegrundsarbetet. 

Avstämning 

Enkät i skolans regi genomförs vid terminsslut. PN­enkäten genomförs i åk 2 på våren.

(7)

Förebyggande hälsovård 

Mål 

v  Skolan skall bedriva ett aktivt hälsoarbete kring kost och motion samt motverka  användningen av alkohol, narkotika och tobak. 

Metod 

v  Uppmärksammas i undervisningen i biologi, naturkunskap och hälsopedagogik. 

v  Skolhälsovården undervisar: 

­åk 1 om kost och motion 

­åk 2 om alkohol, narkotika och tobak 

­åk 3 om sex och samlevnad  v  Genomföra hälsosamtal i åk 1. 

Avstämning 

Enkät i egen regi vid läsårets slut. Sammanställning och analys från hälsosamtal.

(8)

Entreprenörskap 

Mål 

v  Alla elever skall erbjudas träning i entreprenörskap. 

Metod 

v  Begreppsdiskussioner (djupgående diskussioner om begreppet entreprenörskap  behöver genomföras). Använd varierade och självständigt valda redovisningsformer. 

Starta UF­företag. Samarbeta med Mälardalens Högskola och det lokala näringslivet. 

v  Genomföra ämnesövergripande projekt. 

v  Programinfärgning. 

v  Uppmuntra påhittighet/kreativitet 

v  Ge eleven möjlighet att lösa problem självständigt. 

v  Samarbete med UF. 

v  Genomföra projekt med integrerat ekonomiskt tänkande. 

Avstämning 

Utvärdering vid kursslut samt vid läsårets slut.

(9)

Arbetssätt och arbetsformer – som befrämjar  skolutveckling 

Arbetslaget 

För att höja skolans kvalitet och uppnå målen i lärplanen bör arbetslaget tänka på: 

v  Att effektivisera arbetsrutinerna 

v  Att öka kunskapen om styrdokument och mål  v  Att förbättra arbetsfördelningen 

v  Att föra lärande samtal  v  Att ge och ta kritik 

v  Att utmana varandras föreställningar 

Lärgrupper 

v  Utbilda lärgruppsledare  v  Formera lärgrupper. 

v  Använda del av planeringseftermiddagarna till lärande samtal. 

Förslag till lärgruppsteman: 

§  Betyg och bedömning 

§  Läroplanens kunskapssyn 

§  Elevens lärande 

§  Ungdomskulturer/gapet mellan plikt och lust. 

§  Förståelsen av uppdraget 

§  Utvecklingssamtal IUP 

§  Ämnesövergripande projekt 

§  Gemensam värdegrund 

§  Elevmedverkan

(10)

Att arbeta med i arbetslagen 

v  Arbetsplanen (hur förankra?). 

v  Pedagogisk idé (varje arbetslag bidrar). 

v  Trygg skola (varje arbetslag bidrar). 

v  Främlingsfientlighet (samhällskunskapslärarna stödjer arbetet). 

v  Måluppfyllelse (varje ämne­handlingsplan). 

v  Närvaro. 

v  Utvecklingssamtalen (grupp tillsätts som reviderar mallen). 

v  IUP (lärgrupp). 

v  Få till stånd lärgrupp. 

v  Förankra elevmedverkan (hur, var?). 

v  Handledartid­hur utnyttjas den bäst? 

v  Värdegrund gemensam syn (hur får vi till stånd detta?).

References

Related documents

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköping Universitet S-601 74 Norrköping, Sverige Norrköping 2012 Simulerad verklighet i gymnasieskolans fysik En designstudie om

Under perioden mellan sportlovet och påsklovet (v 10-13) kommer elever i år 1 och år 2 få information om individuella valet och inriktningsval (gäller EK20, NA20 och SA20) från

[r]

Na každom šijacom stroji [2,4] sú okrem hlavných mechanizmov pomocné zariadenia, bez ktorých by nebolo možné správne vytvárať stehy. Aby bolo možné

A (och vi på jorden) kommer att emot en ljuspuls var 32:e timme ( efter korrektion för ljusets gångtid).. Och om A och vi på jorden skickar ut en ljuspuls var 24:e timme så kommer F

Sedan mitten av 1900-talet har det inom litteraturvetenskapen och västvärlden utvecklats läsarorienterade teorier som alla delar tanken att det är läsaren, men

Den totala kostnaden för projektet beräknas till ca 7 MSEK, varav 3,5 MSEK finansieras genom bidrag från Energimyndigheten, och resten finansieras via SEKAB med 2,0 MSEK och via

Totala tecknade förorder för första delen av höstkollektionen 2009 uppgick till 121 MSEK, vilket motsvarade en ökning om cirka 24 procent jämfört med motsvarande kollektion