Folkhälsopolitiskt program
2016-2019
Innehåll
Inledning ... 3
Hur ska folkhälsopolitiska programmet användas? ... 3
Vision och folkhälsomål ... 4
Bakgrund ... 4
Mål 1 - Delaktighet och inflytande i samhället ... 5
Mål 2 - Ekonomisk och social trygghet ... 6
Mål 3 - Trygga och goda uppväxtvillkor ... 7
Mål 4 - Ökad hälsa i arbetslivet ... 8
Mål 5 - Sunda och säkra miljöer ... 9
Mål 6 - En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ... 10
Mål 7 - Gott skydd mot smittspridning ... 11
Mål 8 - Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa ... 11
Mål 9 - Ökad fysisk aktivitet ... 12
Mål 10 - Goda matvanor och säkra livsmedel ... 13
Mål 11 - Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel ... 14
Definitioner av begrepp ... 15
Inledning
Detta folkhälsodokument är framtaget dels för att öka kunskapen om
hälsofrämjande arbete och dels för att fokusera på målet att ha Sveriges bästa folkhälsa 2020.
I Lycksele kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommu- nens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där alla medborgare har goda förutsättningar att studera, arbeta och leva.
Den psykiska ohälsan tenderar att öka och det krävs både förebyggande och behandlande insatser för att vi alla ska uppleva vår tillvaro som meningsfull och hanterbar. Det förebyggande arbetet bör inriktas på barn och ungas uppväxt- miljöer.
Det ska finnas förutsättningar för att känna sig trygg och glad, att uppleva tillit, att ha en meningsfull tillvaro samt en känsla av att vara en del av samhället där man har möjlighet att påverka sin situation.
Lycksele kommun är dessutom en samisk förvaltningskommun. Förståelsen kring samernas hälsa behöver öka.
Att arbeta för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är ett mål. För den sociala delen handlar det om att få en så god och jämlik hälsa som möjligt hos medborgarna.
En god folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.
Hur ska folkhälsopolitiska programmet användas?
· Programmet är en vägledning för nämnderna.
· Nämnderna och kommunstyrelsen gör handlingsplaner kopplade till folkhälsopolitiska programmet i budgetprocessen.
· Folkhälsorådet får fortsatt uppdrag att prioritera målområden och föreslå övergripande insatser för verksamhetsområden. Redovisas i fullmäktige.
· Folkhälsorådet får fortsatt uppdrag att följa upp det folkhälsopolitiska programmet. Redovisas i fullmäktige.
· Folkhälsorådet får göra mindre revideringar av programmet vid behov.
Redovisas i fullmäktige.
Vision och folkhälsomål
Lycksele kommun är en kommun som är bäst på hållbar tillväxt och är staden i Lappland med guldkant. Innevånarna är världens friskaste befolkning år 2020. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Bakgrund
I dag finns skillnader i ekonomiska och sociala samhällsvillkor som bland annat tar sig uttryck i att människor har olika förutsättningar att leva ett liv med god hälsa. Ojämlikhet i hälsa finns exempelvis mellan kort- och långutbildade, svensk eller utrikesfödd, kust eller inlandsbo, med eller utan funktionsnedsättning, sexuell läggning och kön.
Mål 1
Delaktighet och inflytande i samhället
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningar för folkhälsan. Brist på möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa.
Rätten till delaktighet gäller alla.
Målbild
Öka delaktigheten för alla, i alla åldrar. Vi vill att fler känner sig delaktiga och ser möjligheter till inflytande i sin vardag och därmed minska utanförskapet.
Det här vill vi
· Sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, de demokratiska fri och rättigheterna, kommunens ansvar och verksamhet samt dess påverkanskanaler.
· Skapa mötesplatser, både fysiska, tekniska och via sociala medier för att utveckla dialog med kommuninnevånarna.
· Ideella föreningar stimuleras att aktivt samverka med värdegrundsfrågor och inkludering med fler Lyckselebor aktiva i föreningslivet.
· Stärka den samiska närvaron med hjälp av föreningar, näringsliv och myndigheter.
· Öka ungdomars delaktighet och inflytande.
· Skapa förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar har samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Mål 2
Ekonomisk och social trygghet
Enligt Folkhälsomyndigheten är ekonomiska och sociala förutsättningar en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet och rättvisa. En god folkhälsa bidrar till en hållbar utveck- ling och ekonomisk tillväxt.
Målbild
I Lycksele kommun ska det vara tryggt att leva och bo.
Alla invånare ska ha förutsättningar att leva ett självständigt liv med jämlika levnadsvillkor, ekonomisk och social trygghet, bostad, utbildning, arbete eller annan meningsfull sysselsättning.
Det här vill vi
· Alla ska ges goda möjligheter till en fullständig gymnasieexamen.
· Utbildning är av hög kvalitet så att uppsatta mål nås.
Lycksele kommun har högst andel med arbetande eller annan meningsfull sysselsättning i länet i åldrarna 16-65 år.
· I Lycksele kommun är naturmiljöer och offentliga rum tillgängliga och inbjudande.
· Alla ska känna sig trygga i sin hemmiljö, på fritiden och i arbetet.
· Alla som vill ha egen bostad ska ges möjlighet till det.
· Minska behovet av ekonomiskt bistånd.
Mål 3
Trygga och goda uppväxtvillkor
Barn som mår bra är bästa grunden för att bygga en god folkhälsa eftersom barnen i dag är framtidens vuxna. När barn blir tagna på allvar, respekterade för de individer de är och har lika värde oavsett prestation mår de bra. Det är viktigt att barn blir sedda som en resurs och inte ett problem. En kommun där barn får vara aktiva och påverka skapar ett kreativt och företagsamt klimat.
Där vill man bo eller återvända som vuxen.
I dag finns det ojämlika förhållanden när det gäller hälsa. Den hälsa som man uppnår som barn har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare i livet och behovet av vårdresurser. Åtgärder som förbättrar barns hälsa har en av- görande betydelse på hur det framtida folkhälsoläget kommer att se ut.
Målbild
I Lycksele kommun ska levnadsvillkoren för barn och unga vara trygga och goda, vilket skapar förutsättningar för att de vill bosätta sig i Lycksele som vuxna. De ges möjlighet att vara modiga, nyfikna och kreativa så att de blir delaktiga och trygga innevånare. Ett gott stöd ges till båda föräldrarna under barnets hela uppväxt.
Det här vill vi
· Föräldrars ansvar och engagemang stimuleras.
· Personal som arbetar med barn och ungdomar ska ha kompetens anpassad till behovet.
· Alla elever som går ut grundskolan har behörighet till gymnasiet.
· Mötet – elever, lärare och andra vuxna ska ske med respekt för varandra.
· Eleverna ska uppleva en trygg lärandemiljö.
· Mobbning, våld och kränkande särbehandling ska omedelbart bekämpas.
· Alla elever ska ha tillgång till god och jämlik hälsa.
· Skoldemokratin ska utvecklas så att elever får ännu mer inflytande.
· Barn som far illa ska omedelbart uppmärksammans och åtgärder sätts in.
· Öka kunskapen om barnkonventionen.
Mål 4 Mål 5
Ökad hälsa i arbetslivet
Känslan av sammanhang, är en förutsättning för hälsa och välbefinnande.
Det handlar om att känna tillhörighet, uppleva tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Arbetslivet kan ge en känsla av sammanhang.
Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är psykisk ohälsa ett av de snabbast växande hoten mot folkhälsan i världen, framför allt depressioner och ångestsjukdomar. Den psykiska hälsan kan ibland vara kopplad till arbetet och kan vara en kombination av olika delar av vårt liv.
Målbild
Alla ska kunna arbeta hela sitt yrkesverksamma liv utan att drabbas av fysisk eller psykisk ohälsa.
Mål det här vill vi
· Ökad kunskap om hälsa i arbetslivet i ett systematiskt arbetsmiljöarbete hos arbetsgivare och arbetstagare. Där ingår även psykisk hälsa.
· Minskad upplevelse av negativ stress i arbetslivet.
· Medvetandegöra nyttan med fysiska aktiviteter.
· Skapa utemiljöer som är trygga.
· Skapa utbildningar som är anpassade till marknadens behov.
Sunda och säkra miljöer och produkter
En långsiktig god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning – luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön.
Boende, transporter, produktion och konsumtion av varor kan på olika sätt påverka vår hälsa. Skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som till exempel trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad skola och fritid.
Målbild
I Lycksele kommun ska den fysiska omgivningen - luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön, boende, skola, fritid, transporter, produktion och konsumtion ge förutsättningar för god folkhälsa.
Det här vill vi
· Återvinning och källsortering ska vara en naturlig del i all verksamhet.
· Kommunen ska vara ledande i frågor som stärker en hållbar konsumtion.
· Kommunen engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion för att bli certifierade som Fairtrade City.
· Kommunen verkar för minskad klimatpåverkan genom effektivare energi- användning och transporter samt att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett hållbart sätt.
· Kommunens vägnät ska vara väl underhållet och farbart alla årstider.
· Tillgängligheten till friluftsområden förbättras så att alla kan komma ut i naturen.
· Näraktivitetsplatser (ersätter ordet näridrottsplatser) för spontanaktiviteter finns vid alla grundskolor. De erbjuder aktivitetsmöjligheter som tilltalar både pojkar och flickor samt personer med funktionsnedsättning.
· Förbättra gång- och cykelväger inom stadplanerat område så att de sitter
Gott skydd mot smittspridning
Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet. I dagens globala samhälle finns det förutsättningar för spridning av smitta. För att före- bygga spridning ska det finnas tillgänglig information och ges kunskap om hur Lyckseleborna bäst kan minska spridningen. Primärvård och skolhälsovård har här ett viktigt uppdrag.
Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
Alla ska ha möjlighet att kunna skydda sig mot sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt ha en god kunskap om sex och samlevnad, en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa.
Målbild
I Lycksele kommun ska möjligheten till trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld vara grundläggande. Alla människor har rätt till att bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Vi vill skapa förutsättningar för bästa sexuella och reproduktiva hälsa – på lika villkor för hela befolkningen. Vi ska värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård.
Det här vill vi
· Ge aktuell information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter både på kommunens och landstingets webbsidor. Informationen ska finnas både på lättläst och på andra språk.
· Minskat antal oönskade graviditeter.
· Minska smittspridning av sexuellt överförbara infektioner.
· Ge ungdomarna i Lycksele ökad tillgång till ungdomsmottagning/
ungdomshälsa.
· Öka medvetandet om Hbtq frågor.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Inom hälso- och sjukvården är det möjligt att arbeta strategiskt med hälso- främjande insatser och hälsoattityder för att främja god hälsoutveckling. Här har både Västerbottens läns landsting och Lycksele kommun ett viktigt upp- drag.
Det är viktigt att främja hälsa och stödja det hälsosamma i barns och ung- domars liv. En stor del av de faktorer som påverkar hälsan grundar sig i början av barnets levnadstid.
För alla vuxna är en positiv hälsoutveckling och en väl fungerande hälso- och sjukvård betydelsefull. Andelen äldre i befolkningen ökar vilket göra att det även är viktigt att arbeta för att främja hälsan hos äldre.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan förbättra väl- befinnande och livskvalité som i sin tur leder till stora samhälleliga och individuella vinster.
En framsynt organisation bör uppfattas som hälsofrämjande av befolkning, patienter, brukare och den egna personalen.
Målbild
Hälso- och sjukvårdens arbetssätt ger befolkningen förutsättningar för en god hälsa.
Det här vill vi
· Minska skillnader i hälsa mellan personer med kort och lång utbildning.
· Öka antalet föräldrar som deltar i föräldrastöd i grupp inom mödra- hälsovård och barnhälsovård.
· Utveckla familjecentralen eller liknande samarbetsformer.
· Utveckla samarbetet med studieförbunden.
· Utveckla samarbetet mellan pågående nätverk t ex kommun och landsting.
· Utveckla användandet av ny teknik och sociala medier i syfte att sprida ny kunskap.
· Ökad jämlik hälsoutveckling i samhället.
· Ökat inflytande i vården för patienter och anhöriga.
Mål 6
Mål 7
Mål 8
Ökad fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Samhället behöver planeras för ökad fysisk aktivitet. Det är vardagsmotionen som ger de största hälsoeffekterna.
När individen stimuleras till ökad rörelse genom att cykla och gå främjas hälsa, miljö och ekonomi. I samhällen där man cyklar och går stärks sociala nätverk och spontana möten underlättas.
Målbild
I Lycksele kommun ska det finnas goda förutsättningar för friluftsliv och fysisk aktivitet för hela befolkningen i livets alla skeenden.
Det här vill vi
· Öka andel kommuninnevånare som har fysiska aktiviteter minst 30 minuter varje dag.
· Minskad stillasittandetid hos kommuninnevånarna.
· Ökning av cykel- och gångtrafik.
· Minskning av korta biltransporter.
Skapa uteanläggning med olika aktiviteter, dels fysiska och dels upplevelser för olika sinnen. Den är tillgänglig för alla.
· Ny teknik som stimulerar till fysisk aktivitet.
· Alla ungdomar ges förutsättningar till minst 60 minuter daglig fysisk aktivitet i och till och från skolan.
· Det ska vara möjligt att cykla eller gå tryggt och säkert till och från alla grundskolor.
Mål 10
Goda matvanor och säkra livsmedel
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor leder till en bättre hälsa och ett ökat välbefinnande vilket är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling hos befolkningen.
Målbild
I Lycksele är det enkelt för alla att ha goda och hälsosamma matvaror som bidrar till en hållbar utveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Det här vill vi
· Ökad konsumtion av frukt och grönsaker.
· Ökad konsumtion av nyckelhålsmärkt mat.
· Minskad konsumtion av exempelvis sötade drycker, godis, glass, snacks och söta bakverk.
· Ökad andel inköp av ekologisk och närproducerad mat.
· Ökad kunskap om matens betydelse för en god hälsa hela livet.
Mål 9
Mål 11
Alkohol, narkotika, tobak, dopning och spel
Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk är målet.
Uppmärksamhet och insatser i ett tidigt skede, förebyggande insatser riktade till barn, ungdomar och unga vuxna samt behandling är viktigt, ju tidigare i orsakskedjan insatsen sätts in desto bättre.
Målbild
Lycksele kommun ska vara fritt från narkotika och dopning. Minskade med- icinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk.
Motverka och förhindra missbruk och kriminalitet. Öka medvetenheten om spelmissbruk och dess konsekvenser I Lycksele kommun ska barn och ungdo- mar ha en alkohol- och tobaksfri uppväxt. Berusningsdrickande och riskkon- sumtion bland vuxna ska minska för att motverka missbruk och alkoholskador.
Det här vill vi:
· Minskat bruk av alkohol och tobak med särskilt fokus på unga vuxna.
· Motverka langning av alkohol och tobak till underåriga.
· Narkotikafritt samhälle.
· Ingen dopning förekommer.
· Förebygga att vuxna hamnar i missbruk.
Definitioner av begrepp
Bestämningsfaktorer för hälsa
Faktorer i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer som övergripande handlar om livsvillkor, levnadsvanor och strukturella faktorer. Kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boendemiljö är exempel på faktorer som påverkar livsvillkoren. Motion och tobaks- och alkoholvanor är exempel på levnadsfaktorer.
Folkhälsa
Samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa bör alltså innebära att hälsan är så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.
Folkhälsoarbete
Kallas även för hälsofrämjande arbete. Innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Kan bedrivas av många olika samhällsaktörer och riktas till hela samhället, grupper och individer. Fokus på frisk- och skyddsfaktorer som håller människor friska samt främjar välbefinnande och livskvalitet.
Hållbar utveckling
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande genera- tioner möjligheter att tillgodose sina egna behov. En hållbar utveckling i samhället har tre dimensioner som är beroende av varandra – ekonomisk, social och miljö.
Hälsa
Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och funktionsnedsättning. Hälsa inbegriper fyra positiva värden: långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. En god hälsa ska ses som en resurs för samhället och dess individer, inte som ett mål i sig. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Vård som ställer krav på samverkan med andra samhälleliga aktörer. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär att man inte definierar hälsa enbart i biologiska och medicinska termer utan tar hänsyn till individens egenupplevda hälsa och välbefinnande.
Riskfaktorer, friskfaktorer och skyddsfaktorer
Riskfaktorer ökar risken för ohälsa, till exempel rökning och arbetslöshet. Friskfaktorer och skyddsfaktorer främjar hälsa och förebygger ohälsa. Friskfaktorer är exempelvis fysisk aktivitet och trivsel i skolan, medan god ekonomi och nära relationer och exempel på skyddsfaktorer. Friskfaktorer och skyddsfaktorer är utgångspunkterna för det hälso- främjande perspektivet.
Styr- och ledningssystem
Med styr- och ledningssystem menas det som styr och leder folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå. En viktig förutsättning för det framtida hälsofrämjande arbetet och för att prioriteringar ska få genomslag är att arbetet låter sig styras av centralt framtagna rekommendationer och riktlinjer.
Källhänvisningar:
Folkhälsopolitikens 11 målområden, Folkhälsomyndigheten Folkhälsopolitiskt program Västerbottens Läns landsting 2015-2019
Öppna jämförelser folkhälsa 2014, SKL/Socialstyrelsen/Folkhälsomyndigheten
Hälsa 2020 ett policyramverk för sektorövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion
Samernas hälsosituation i Sverige – en kunskapsöversikt, Södra Lapplands forskningsenhet 2009 http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Amnen/Psykisk-halsa-och-ohalsa-/
