• No results found

:,o Diskriminerings ombudsmannen Diarienummer:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ":,o Diskriminerings ombudsmannen Diarienummer:"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Remissyttrande I Sida 1 (3) 12019-10-23

:,o

Diskriminerings ombudsmannen

Diarienummer: LED 201 9/322 Kulturdepartementet

Handling: 4 ku.remissvar@regeringskansliet.se

Yttrande över Demokrativillkor för bidrag

t

ill

c

ivilsamhäll

e

t

, SO

U

2

01

9

:35

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående betänkande. DO:s yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s verksamhetsområde.

Stöd bö

r in

te

l

ämnas till organisat

i

oner som

i

sin

verksamh

et

diskriminerar e

ll

er

på annat sätt bryter mot pr

i

ncipen om a

l

la

män

ni

skors lika värde

DO instämmer i utredningens bedömning att ett demokrativillkor för den

statliga bidragsgivningen bör utformas med utgångspunkt i de värden som uttrycks i regeringsformens program-och målsättningsstadgande samt med beaktande av statens skyldigheter enligt de konventioner avseende

mänskliga rättigheter som Sverige har anslutit sig till. DO instämmer även i bedömningen att detta bland annat innebär att en verksamhet som är i strid med samhällets grundläggande värderingar om förbud mot diskriminering

och respekt för alla människors lika värde inte ska finansieras med offentliga medel.

Synpun

k

ter p

å

det föreslagna exk

lu

der

in

gskr

i

teriet om en

verksamhet som diskrimin

e

r

a

r

e

ll

er

p

å

anna

t

tt

bryter mot

a

ll

a människors

li

ka

värde

I utredningens förslag till demokrativillkor finns ett så kallat

exkluderingsvillkor som innebär att statsbidrag inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för

verksamheten, diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde. DO noterar att detta exkluderingsvillkor i hög grad liknar ett av de exkluderingskriterier som trossamfundsutredningen har föreslagit i betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) och anser att demokrativillkorsutredningens förslag innebär ,issa förbättringar av villkorets utformning.

Box 4057

I

169 04 Solna

I

Besök Råsundavägen 18

I

Organisationsnummer 202100-6073 Telefonväxel 08-120 20 700

I

Fax 08-120 20 800

I

www.do.se

I

do@do.se

(2)

DO har i sitt remissyttrande över trossamfundsutredningens betänkande framhållit att det enligt myndighetens uppfattning saknas anledning att i exkluderingskriteriet göra någon principiell skillnad mellan sådana diskriminerande handlingar som faller inom respektive utanför

diskrimineringslagens tillämpningsområde. Avgörande bör istället vara att det är fråga om handlingar som är oförenliga med samhällets

grundläggande värderingar på ett sådant sätt att stöd inte bör lämnas. Mot denna bakgrund välkomnar DO att även sådana diskriminerande handlingar som faller utanför diskrimineringslagens tillämpningsområde kan omfattas av exkluderingskriteriet.

En ytterligare synpunkt: som DO har haft i det nämnda remissyttrandet är att avgränsningen i exkluderingskriteriet till handlande som "klart" överträder principen om alla människors lika värde medför en risk för att tillämpningen av kriteriet kan komma att bli alltför restriktiv med avseende på vilka typer av agerande som bedöms utgöra grund för exkludering, vilket kan leda till en praxis som innebär att regleringens syften inte uppnås. DO är därför positivt inställd till att demokrativillkorsutredningens förslag innebär att det inte krävs en "klar" överträdelse av nämnda princip för att exkluderingskriteriet ska kunna tillämpas.

DO noterar att i det föreslagna exkluderingskriteriet används formuleringen "bryter motprincipen om alla människors lika värde" medan

trossamfundsutredningens förslag använde formuleringen "överträder principen ...". DO uppfattar dock att någon saklig skillnad inte varit avsedd. Vad gäller frågan om tillåtligheten av särorganisering instämmer DO i utredningens slutsats att exkluderingskriteriet som rör icke-diskriminering och alla människors lika värde inte utesluter att bidrag bör kunna ges till en organisation med en verksamhet som enbart riktar sig till en viss grupp av individer, exempelvis kvinnor eller personer med viss etnisk tillhörighet, om det är legitimt tiJl exempel med hänsyn till organisationens syfte. Såvitt gäller sådana handlingar från en organisations sida som omfattas av diskrimineringslagens tillämpningsområde finns det också, som utredningen konstaterar, i diskrimineringslagen undantagsregler från diskrimineringsförbuden som innebär att särbehandling i vissa fall är tillåten om det finns ett berättigat syfte och om de medel som används är nödvändiga och lämpliga för att uppnå syftet. Enligt DO förefaller det dock oklart va1för utredningen i detta sammanhang även hänvisar till de regler i diskrimineringslagen (exempelvis 2 kap. 2 § 2, 6 § 1 och andra stycket) som rör möjligheten till främjande baserad på vissa grunder, så kallad positiv särbehandling. Om dessa regler är relevanta för frågan om tillåtligheten av särorganisering bör det klargöras på vilket sätt så är fallet.

(3)

Frågo

r

o

m

bev

i

sbö

r

da och bev

i

skrav

samt

mynd

i

g

h

eternas

g

r

a

n

sk

n

i

n

g av demokrat

i

v

ill

koret

00 instämmer i utredningens bedömning att statliga bidrag till det civila samhällets organisationer ska betraktas som en förmån och att den

ansökande organisationen därför ska visa att samtliga villkor för bidraget är

uppfyllda, inklusive det föreslagna demokrativillkoret. Beträffande frågan i

vilka fall den bidragsgivande myndigheten bör göra en utökad granskning av om en organisation uppfyller demokrativillkoret, kan det som utredningen

anför vara påkallat att myndigheten gör en utökad granskning om en organisation inte är känd för myndigheten sedan tidigare eller om

myndigheten får information om verksamheten som kan tyda på att den är oförenlig med demokrativillkoret. DO vill dock, i likhet med utredningen,

betona att det är viktigt att valet av de verksamheter eller organisationer

som särskilt ska granskas sker på relevanta och icke-diskriminerande grunder.

Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsrnannen Agneta

Broberg efter utredning och förslag från experten Tarik Qureshi. I den

slutliga handläggningen har också enhetschefen Lovisa Strömberg och

chefsjuristen Mattias Falk deltagit.

/ ~ neta Broberg

?7JJ

/ ~~skrimineringsombudsman

Tarik Qureshi Expert

(4)

References

Related documents

Det nya dokumentet har samverkats i den centrala samverkansgruppen samt granskats av myndigheten Diskriminerings ombudsmannen (DO). Likabehandlingspolicyn är en del av

— förbättra skyddet för medborgare eller fysiska och juridiska personer med hemvist eller säte i en medlemsstat i samband med missförhållanden inom Europeiska unionens

DO är positiv till ambitionen att höja statusen för såväl samiska språket som för lärare i samiska, men ställer sig frågande till hur förslaget på krav på behörighet för

Beslut i detta ärende har fattats av Agneta Broberg efter utredning och förslag från

Relativt många människor på Irland (17 procent), i Portugal (16 procent), Bulgarien (15 procent) och Storbritannien (15 procent) säger att de inte vet vilka av deras rättigheter

Lund: Studentlitteratur, 2007 Lagergren, H (1998) Varumärkets inre värden.. Sage Publications

16 § diskrimineringslagen (2008:567), ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och

Det gäller inte enbart i samband med dimensionering och utformning av fritidshemmets lokaler utan även för andra faktorer i fritidshemmets lärmiljö som till exempel