Jämtlands Gymnasieförbund

(1)

Delårsrapport augusti 2012

Dnr 52-2012

Mikael Cederberg

Thomas Nilsson

(2)

Innehållsförteckning

1. Förvaltningsberättelse... 3

1.1. Verksamheten... 3

1.1.1. Sammanfattning av måluppfyllelse... 4

1.2. Antagning hösten 2012... 5

1.3. Utveckling på sikt ... 6

1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012(2011)... 7

1.5. Måluppfyllelse ... 8

1.6. Personal ... 20

1.6.1. Sjukfrånvaro ... 20

1.6.2. Övertid... 21

1.7. Resultat och ställning... 21

1.7.1. Avräkning... 21

1.7.2. Investeringar... 22

1.7.3. Pensionsförpliktelser ... 22

1.7.4. Återbetalning av premier för avtalsgruppsjukförsäkring... 22

1.7.5. Prognos ... 22

2. Ekonomirapporter ... 24

2.1. Resultaträkning per augusti 2012... 24

2.2. Balansräkning per augusti 2012 ... 24

2.3. Finansieringsanalys per augusti 2012 ... 25

2.4. Prognos per december 2012... 25

3. Noter och tilläggsupplysningar... 26

(3)

1. Förvaltningsberättelse

1.1. Verksamheten

Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. Vårterminen 2012 har kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare på Jämt- lands Gymnasium. Det gäller alltifrån studieresultat och utmärkta prestationer i yrkestävlingar av olika slag till internationella utbyten.

De första eleverna i den nya gymnasieskolan har genomfört sitt första gymnasieår. Bedömningen så här långt är att gymnasieförbundet har klarat införandet på ett adekvat sätt och goda erfarenhe- ter har tagits inför kommande läsår. Rektorsområdena har haft ett särskilt fokus på att åstadkom- ma en bra start för åk 1. Nytt kursinnehåll, den nya skollagens krav på ökad dokumentation och en kraftig ökning av antalet nationella prov, har samtidigt inneburit särskilda påfrestningar för lä- rarpersonalen. Inför läsåret 2012/2013 har de nya nationella inriktningarna med bland annat för- djupningskurser planerats.

De kommunala gymnasierna ökat i popularitet. Även om gymnasieförbundets skolor i Östersund tappar något fler förstahandsökande än väntat inför detta läsår är trenden tydlig. De senaste två åren har antalet sökande minskat med totalt 20 % i länet. Under samma period har Jämtlands Gymnasium minskat med 9 %, övriga kommunala skolor med 12 %, medan de fristående skolorna har tappat hela 37 % av sitt elevantal.

Inför hösten 2012 märks en betydande ökning av antalet sökande i Bräcke, Bispgården och i Ås. I Östersund är variationerna stora mellan programmen. El- och energiprogrammet och Restaurang- och Livsmedelsprogrammet tappar elever, medan exempelvis Samhällsvetenskapsprogrammet ökar kraftigt. Totalt sett har antalet elever som sökt högskoleförberedande program ökat med 2 % medan yrkesprogrammen har minskat i motsvarande grad. På gymnasiesärskolan minskar antalet elever något jämfört med tidigare år.

Östersunds kommun har genomfört en upphandling rörande vuxenutbildning där Jämtlands Gymnasieförbund blir leverantör inom 11 olika områden från 1/1 2013. Hur motsvarande uppdrag kring vuxenutbildning ser ut från Krokoms och Bräcke kommuner är delvis oklart. Inför höstterminen 2012 har förbundet cirka 430 studerande i olika vuxenutbildningar och förbundet är fortsatt länets största gymnasiala vuxenutbildare.

Vuxenutbildningsreformen VUX2012 infördes den 1 juli 2012 och förbundet har arbetat med att implementera de nya regelverken i verksamheten. Planeringsarbetet kring reformeringen av gym- nasiesärskolan, GYSÄR2013, har också startats.

(4)

Den nya utbildningsplanen som direktionen har antagit under våren, samt nya nationella anvis- ningar för det systematiska kvalitetsarbetet, har fått till följd att förbundets verksamhetsplan och styrkedja ska revideras. En ökad tydlighet runt uppföljningen av kunskapsresultaten är nödvändig för att uppfylla de nationella regelverken.

Inför läsårstarten 2012 fortsätter förbundets IT-satsning på 1-1-lösningar för elever. Samtliga för- staårselever på 7 nationella program utrustas med egna datorer. Satsningar på bärbara datorer till lärare och snabba trådlösa nätverk har också genomförts.

Etapp 2 i byggandet av gymnasiebyn har påbörjats, hittills i år har bibliotekshuset har fått en ny våning och Hus C har renoverats. Om- och nybyggnationer fortsätter enligt särskild plan fram till och med vårterminen 2015.

Förbundet har fattat beslut om att överta huvudmannaskapet för naturbruksutbildningarna i Ås. I samarbete med Regionförbundet Jämtlands län och näringslivet har Jämtlands Gymnasieförbund gått in som ägare i ett bolag, Torsta AB, vars syfte är att genomföra yrkesutbildning och annan utveckling av de areella näringarna.

Jämtlands Gymnasieförbund har tilldelats cirka10 mkr av Europeiska socialfonden för att under de kommande två åren ta fram system och modeller för att minska avhoppen i den svenska gymnasieskolan.

1.1.1. Sammanfattning av måluppfyllelse

Jämtlands Gymnasieförbund har liksom tidigare år en bra måluppfyllelse i förhållande till uppsatta mål i verksamhetsplanen. Arbetet med prioriterade mål i skolplanen fort- sätter att få genomslag och för två av de tre målen är årets resultat de högsta sedan mätningen startade år 2006. Resultatet för de prioriterade skolplanemålen är följande (2011 års resultat inom parantes):

- 9292,19292,1,1,1 % % % % (92,0) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för ett visst betyg.

(Mål: 90 %)

- 88883,6 %3,6 %3,6 %3,6 % (81,5) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. (inget % mål)

- 69,669,6 %69,669,6 % % % (60,9) av de studerande i årskurs 3 på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de under utbildningen deltagit i ett eller flera internationella projekt. (Mål 65 %)

(5)

1.2. Antagning hösten 2012

Antal förstahandsansökande elever efter slutlig antagning

2010201020102010 20112011 20112011 2012201220122012 Jämtlands Gymnasium

Jämtlands GymnasiumJämtlands Gymnasium

Jämtlands Gymnasium 1113 (100%) 1111 (100%) 1038 (93%)

Östersund 990 1020 900

Bräcke 36 32 57

Krokom, Wången 30 29 28

Krokom, Torsta 48 30 40

Ragunda 9 0 13

Friskolor FriskolorFriskolor

Friskolor 420 (100%) 287 (68%) 264 (63%)

Vittragymnasiet 81 51 41

John Bauer 183 132 99

Dille Gård 25 14 31

Östersunds gymnasieskola 131 90 93

Övriga kommunala skolor Övriga kommunala skolorÖvriga kommunala skolor

Övriga kommunala skolor 371 (100%) 306 (82%) 325 (88%)

Fjällgymnasiet Berg 23 30 31

Härjedalen 42 50 54

Hjalmar Strömergymnasiet Strömsund 130 109 111

Åre Gymnasieskola 176 117 129

Totalt i länet Totalt i länetTotalt i länet

Totalt i länet 1904 (100%) 1704 (89%) 1627 (85%)

Siffrorna avser slutlig antagning per den 30 juni 2012. Procentsatserna jämför sum- man av antalet förstahandssökande inom respektive område, med basåret 2010.

Inom förbundet har antalet förstahandssökande minskat i Östersund medan det har ökat i Bräcke, Ragunda och Krokom. Detta om man jämför med 2011. I ett tvåårsper- spektiv däremot ligger minskningen i Östersund på 9 % vilket är ett bättre resultat än både friskolor och kommunala skolor utanför förbundet. Totalt i länet tycks de kommunala skolorna öka i popularitet, Östersund undantaget, medan intresset för frisko- lorna fortsätter att minska från föregående år.

Den totala minskningen av antalet sökande ligger på 4,5 % (1627/1704) medan antalet 16-åringar minskar med 12 % i länet. Skillnaden förklaras av att allt fler söker gymnasiet efter ett år på introduktionsprogrammet, antingen på grund av att de inte varit behöriga efter grundskolan eller för att de söker efter ett års språkintroduktion.

Före detta Åsbygdens Naturbruksgymnasium ingår från och med läsåret 2012-2013 i förbundet och redovisas under Jämtlands Gymnasium, Krokom, Torsta.

(6)

1.3. Utveckling på sikt

De senaste två läsåren har det skett en vändning där de kommunala gymnasierna i lä- net ökar antalet elever samtidigt som de privatägda skolorna tappar elever. Om trenden fortsätter kompenseras den demografiska elevminskningen för Jämtlands Gymna- sieförbund. Samtidigt kan ett sådant scenario innebära nedläggning av program och eventuellt hela gymnasieskolor hos andra huvudmän.

Nya regelverk och andra faktorer har medfört att intresset för att etablera nya privata gymnasier har minskat. Skolinspektionen har de senaste två åren avslagit samtliga an- sökningar om nyetablering i Jämtland, varför det förefaller det osannolikt att någon ny huvudman ges möjlighet att etablera sig i Östersund inom ett par års sikt. Osäkerheten kommer emellertid att bestå beträffande elevernas val av utbildning, samt elevutveck- lingen på fristående skolor och hos andra kommunala anordnare. Inför läsåret 2012/2013 minskade oväntat antalet sökande till vissa program, medan andra program istället ökade oväntat mycket. Gymnasieskolans kostnader och intäkter, inklusive ersättningar till friskolor, är således fortsatt svårbudgeterade.

Länet har i med detta läsår kommit ungefär halvvägs i den elevnedgång som pågår i 3- 4 år till. Hittills har Jämtlands Gymnasieförbund klarat omställningen väl med hänsyn till mål om att behålla ett brett utbildningsutbud och samtidigt klara ekonomin.

Arbetet med att rekrytera och behålla elever – inte minst på yrkesprogrammen - blir ett prioriterat område. Detta för att kunna behålla en bred och effektiv offentlig driven gymnasieskola som kan anpassa utbudet både efter elevernas efterfrågan och arbetsli- vets behov. Yrkesutbildningens bredd och kvalitet blir alltmer viktig för att tillgodose arbetsmarknaden med arbetskraft som har rätt kompetens. Inom många branscher väntas en arbetskraftsbrist inom några år.

Det minskade elevantalet medför att gymnasieskolan inom flera områden måste sam- ordnas med vuxenutbildning för att kunna behålla mindre yrkesutbildningar i länet.

Att bidra till att öka övergångsfrekvensen till högre studier är en annan utmaning för både gymnasieförbundet och samhället i stort.

Gymnasiereformen, GY2011 innebär att verksamheten fram till och med våren 2013 kommer att verka i dubbla system, detsamma kommer att gälla gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen ytterligare något år.

Uppförandet av en gymnasieby i centrala Östersund innebär påfrestningar för verksamheten under byggperioden. Samtidigt är det en historiskt viktig utbildningspolitisk satsning som kommer att påverka generationer av ungdomar under de närmaste de- cennierna. Bygget i sig ger framtidstro och tillförsikt för elever och personal.

(7)

Beslutet om att ta över huvudmannaskapet för Naturbruksprogrammet med flera inriktningar från och med hösten 2012 innebär att Jämtlands Gymnasium erbjuder samtliga nationella program och de flesta av de 60 nationella inriktningar som finns i GY2011.

Sammantaget bedöms Jämtlands Gymnasieförbund ha tre stora utmaningar under den kommande treårsperioden:

1. Att med hög kvalitet och uppfylla de nationella kraven på samtliga utbildningar inom ramen för GY2011, VUX2012 och GYSÄR2013

2. Att behålla ett brett och varierat utbud av yrkesutbildningar i Jämtlands län 3. Att genomföra ovanstående med fortsatt låga elevplatspriser

1.4. Verksamhetsresultat/nyckeltal 2012(2011)

Uppgifter om elever folkbokförda i kommun i % (föregående år inom parantes)

Område/

kommun kommun kommun kommun

Andel elever Andel elever Andel elever Andel elever

på fris på frispå fris på friskolorkolorkolor kolor

11/12 11/12 11/12 11/12

Andel på Andel på Andel på Andel på landstings landstingslandstings landstings----

skolor lå skolor lå skolor lå skolor lå 11/12 11/1211/12 11/12

2020

2020----åringar åringar åringar åringar med grundl.

med grundl.

högskole högskole högskole högskole---- behörighet behörighet behörighet behörighet

09/10 09/10 09/10 09/10

Slutbetyg Slutbetyg Slutbetyg Slutbetyg inom 4 år inom 4 årinom 4 år inom 4 år från 2007 från 2007från 2007 från 2007

Övergång Övergång Övergång Övergång

till högre till högre till högre till högre utb inom utb inom utb inom utb inom

3 år från 3 år från 3 år från 3 år från

2007 2007 2007 2007 Riket

Riket Riket

Riket 25,5 (23,8) 0,8 (1,0) 63 (64) 76 (76) 44 (42) Större städer

Större städer Större städer

Större städer 24,1 (22,7) 0,5 (0,8) 68 (67) 77 (77) 45 (45) Östersund

Östersund Östersund

Östersund 25,4 (23,5) 1,6 (1,9) 75 (73) 82 (83) 34 (39) Sundsvall

SundsvallSundsvall

Sundsvall 35,6 (33,8) 1,2 (1,1) 59 (59) 68 (69) 42 (44) Glesbygds

Glesbygds Glesbygds Glesbygds----

kommun kommun kommun

kommun 13,3 (11,6) 1,9 (2,4) 54 (63) 75 (76) 31 (31) Bräcke

Bräcke Bräcke

Bräcke 26,0 (24,1) 3,6 (3,4) 69 (62) 79 (75) 31 (21) Ragunda

RagundaRagunda

Ragunda 15,2 (15,3) 9,1 (10,3) 41 (56) 71 (71) 26 (20) Pendlings

Pendlings Pendlings Pendlings----

kommun kommun kommun

kommun 22,0 (22,8) 1,2 (1,2) 61 (63) 78 (77) 39 (37) Krokom

Krokom Krokom

Krokom 30,3 (26,4) 0,2 (3,4) 65 (71) 83 (81) 29 (32) Källa: Skolverkets jämförelsetal gällande gymnasieskolan (http://www.jmftal.artisan.se).

(8)

Observera att ovanstående gäller elever folkbokförda i respektive kommun, varför de endast delvis ger underlag att bedöma gymnasieförbundets resultat.

Andelen elever i friskolor fortsätter att öka något, i förbundet såväl som i riket. Gym- nasieförbundets mindre kommuner har en betydligt större andel elever på friskolor än jämförbara kommuner medan Östersund ligger ungefär på genomsnittet för riket.

Förklaringen ligger troligen i Bräckes och Krokoms närhet till Östersunds kommun och friskolor där, eftersom det inte ligger några friskolor i den egna kommunen.

Andelen 20-åringar med högskolebehörighet liksom andelen som nått ett slutbetyg inom 4 år ligger klart över genomsnittet i Östersund och Krokom vilket är positivt.

Trots detta ligger fortfarande andelen som påbörjar högre studier långt under genomsnittet i dessa två kommuner. Andelen har dessutom minskat från föregående år.

Bräcke och Ragunda har visserligen ökat sin andel som går till högre studier, men där är det statistiska underlaget litet med stora variationer som följd.

1.5. Måluppfyllelse

Utifrån vision, värderingar, syfte och uppdrag samt uppsatta målsättningar i förbunds- ordning, ägardirektiv och skolplan fastställer direktionen ett antal målsättningar för kommande verksamhetsår. För verksamhetsåret 2012/2013 antogs i verksamhetsplanen tre strategiska mål som följs av resultatmål, mål enligt gällande skolplan och för- bundsövergripande aktivitetsexempel.

Av skolplanens mål prioriterades särskilt följande mål:

- Varje elev känner till betygskriterierna och får möjlighet att uppnå godkända betyg.

- Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter.

- Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld.

Förbundet anser att verksamhetens mål i huvudsak har uppnåtts. Med hänsyn till grundförutsättningar kring elevutveckling, konkurrens och ekonomi bedöms förbun- dets prestationer uppfylla medlemskommunernas förväntningar på förbundet.

Målformuleringarna samt uppfyllelsegraden kommer dock, liksom tidigare år, att bli föremål för genomgång och revidering i syfte att utveckla verksamheten till gagn för eleverna och ägarkommunerna.

På följande sidor redovisas måluppfyllelse utifrån angivna mål:

(9)

Strategiskt mål 1 Strategiskt mål 1 Strategiskt mål 1 Strategiskt mål 1

Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov

Förbundets utbildningar motsvarar elevernas behov och efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningaroch efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningaroch efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningaroch efterfrågan och står i samklang med regionens förutsättningar Resultatmål 2011/2012

Resultatmål 2011/2012 Resultatmål 2011/2012

Resultatmål 2011/2012 SkolSkolplanemålSkolSkolplanemålplanemålplanemål ResultatResultat ResultatResultat

Förbundet har minst 85 % intag på Förbundet har minst 85 % intag på Förbundet har minst 85 % intag på Förbundet har minst 85 % intag på förstahandsval i gymnasiesk

förstahandsval i gymnasiesk förstahandsval i gymnasiesk förstahandsval i gymnasieskoooolanlanlanlan

Utgångsläge Utgångsläge Utgångsläge

Utgångsläge 83838383 % % % % (delår aug (delår aug (delår aug (delår aug 2011 2011 2011 2011))))

• 89 %89 % (2012-06-30) av behöriga elever antogs på sitt förstahandsval inom Jämtlands Gym-89 %89 % nasium. Med en förbättring på 6 procentenheter sedan 2011 är målet uppfyllt.

Minst Minst Minst

Minst 90909090 % av de studerande i % av de studerande i % av de studerande i % av de studerande i avgångsklasserna i gymnasiesk avgångsklasserna i gymnasiesk avgångsklasserna i gymnasiesk avgångsklasserna i gymnasieskoooolan lan lan lan och gymnasiesärskolan, eller i slutet och gymnasiesärskolan, eller i slutet och gymnasiesärskolan, eller i slutet och gymnasiesärskolan, eller i slutet av sin vuxenutbildning, a

av sin vuxenutbildning, a av sin vuxenutbildning, a

av sin vuxenutbildning, annnnser sigser sigser sigser sig vara nöjda med sin utbil

vara nöjda med sin utbil vara nöjda med sin utbil vara nöjda med sin utbilddddningningningning

U U U

Utgångsläge 88,8tgångsläge 88,8tgångsläge 88,8 % tgångsläge 88,8 % % %

• Alla känner sig trygga och respekterade

• Oavsett kön har alla samma rättigheter Oavsett kön har alla samma rättigheter Oavsett kön har alla samma rättigheter Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter

och möjligheter och möjligheter och möjligheter

• Alla är olika, men lika mycket värda.

Olikheter och mångfald ger styrka till våra verksamheter

• 88,788,7 %88,788,7 % % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de i det stora hela är % nöjda med sin utbildning.

45,1 (181) 43,6 (175)

8,2 (33)

3,0 (12) 0

25 50 75 100

Instämmer helt Instämmer delvis

Instämmer inte Instämmer inte alls

%

I det stora hela är du nöjd med din utbildning (åk 3)

• Målet är inte uppfyllt och resultatet är en minskning med 0,1 procentenheter i jämförelse med 2011 då resultatet var 88,8 %. Med undantag från år 2009, då resultatet var 94,7 %, är årets resultat i nivå med åren 2006-2010 då andelen nöjda studerande i årskurs 3 legat i

N=401

(10)

Resultatmål 2011/2012 Resultatmål 2011/2012 Resultatmål 2011/2012

en nivå mellan 87 och 91 %.

• Medelvärdet var 6,7Medelvärdet var 6,7 när studerande i årskurs 3 på gymnasiet bedömde på en 10 gradig Medelvärdet var 6,7Medelvärdet var 6,7 skala om deras skola var lika bra som de hoppades att den skulle vara.

Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara?

(åk 3) (åk 3) (åk 3) (åk 3)

0000 5555 10 10 10 10 15 15 15 15 20 20 20 20 25 25 25 25

1111 2222 3333 4444 5555 6666 7777 8888 9999 10101010

%

• De studerandes uppfattning om huruvida utbildningen motsvarar deras förväntningar har stor betydelse för om de sen rekommenderar utbildningen. Medelvärdet är något högre än 2011 (6,5). Det vanligaste förekommande svaret var 8 och cirka 70 % svarade betyget 6 eller mer. Därmed påvisar nöjdhetsindexet att de studerande anser sig fått en bra utbildning.

N=401 Medelvärde 6,7

Medelvärde 6,7Medelvärde 6,7 Medelvärde 6,7

1=Inte alls så bra som jag hoppades 10=Bättre än jag hoppades

(11)

Minst 90 % av de studerande Minst 90 % av de studerande Minst 90 % av de studerande Minst 90 % av de studerande aaaannnnser ser ser ser att de under sin gymnasietid fått att de under sin gymnasietid fått att de under sin gymnasietid fått att de under sin gymnasietid fått kontakt med arbetslivet

kontakt med arbetslivet kontakt med arbetslivet kontakt med arbetslivet

Utgångsläge 86,1 Utgångsläge 86,1 Utgångsläge 86,1 Utgångsläge 86,1 % % % %

• Utbildningen ska vara en naturlig del av arbetslivet och samhället i övrigt genom konkreta samarbeten

• 86,786,7 %86,786,7 % % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de har träffat represen- % tanter från arbetsliv och samhällsliv.

38,3 (153) 38,3 (153)38,3 (153) 38,3 (153)

48,4 (193) 48,4 (193) 48,4 (193) 48,4 (193)

9,3 (37) 9,3 (37) 9,3 (37) 9,3 (37)

4,0 (16) 4,0 (16) 4,0 (16) 4,0 (16) 0000

25 25 25 25 50 50 50 50 75 75 75 75 100 100100 100

Instämmer helt Instämmer helt Instämmer helt

Instämmer helt InstämmerInstämmerInstämmerInstämmer delvis delvisdelvis delvis

Instämmer inte Instämmer inte Instämmer inte

Instämmer inte Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inteInstämmer inte allsalls allsalls

%

Under utbildningen har du träffat representanter Under utbildningen har du träffat representanter Under utbildningen har du träffat representanter Under utbildningen har du träffat representanter

från arbetsliv och samhällsliv från arbetsliv och samhällsliv från arbetsliv och samhällsliv från arbetsliv och samhällsliv

(åk 3) (åk 3) (åk 3) (åk 3)

• Målet är inte uppfyllt även om resultatet är en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med 2011 då motsvarande siffra var 86,1 %. En jämförelse över tid visar dock på ett bra resultat.

Med undantag från år 2010 är årets resultat högre eller på samma nivå som åren från 2006- och framåt. Arbetet med att utveckla goda branschkontakter och nya samarbeten är också ett ständigt pågående utvecklingsarbete på de olika programmen.

Minst 65 % av de studerande up Minst 65 % av de studerande up Minst 65 % av de studerande up Minst 65 % av de studerande upp-p-p-p- lever att de under sin gymnasietid lever att de under sin gymnasietid lever att de under sin gymnasietid lever att de under sin gymnasietid haft internationella konta

haft internationella konta haft internationella konta

haft internationella kontakkkkter och ter och ter och ter och aktiviteter

aktiviteter aktiviteter aktiviteter

• Varje elev är förberedd för att leva och Varje elev är förberedd för att leva och Varje elev är förberedd för att leva och Varje elev är förberedd för att leva och verka i en alltmer globaliserad värld verka i en alltmer globaliserad världverka i en alltmer globaliserad värld verka i en alltmer globaliserad värld

• 69,669,6 %69,669,6 % % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att de under sin utbildning % deltagit i ett eller flera internationella projekt.

N=399

(12)

Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel Under utbildningen har du deltagit i ett eller flera internationella projekt (till exempel

utbytesprojekt, teman i utbytesprojekt, teman i utbytesprojekt, teman i utbytesprojekt, teman i undervisningen, studiebesök med mera) undervisningen, studiebesök med mera) undervisningen, studiebesök med mera) undervisningen, studiebesök med mera)

(åk 3) (åk 3) (åk 3) (åk 3)

32,7 (130) 32,7 (130) 32,7 (130)

32,7 (130) 36,9 (147)36,9 (147)36,9 (147)36,9 (147)

18,3 (73) 18,3 (73)18,3 (73) 18,3 (73)

12 (48) 12 (48) 12 (48) 12 (48)

0000 25 2525 25 50 5050 50 75 7575 75 100100 100100

Instämmer helt Instämmer delvisInstämmer delvisInstämmer delvisInstämmer delvis Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inteInstämmer inte Instämmer inte allsInstämmer inte allsInstämmer inte allsInstämmer inte alls

%%%

%

• Målet omfattas av de prioriterade utbildningsplanemålen och är uppfyllt. I jämförelse med år 2011, då resultatet var 60,9 %, har resultatet ökat med 8,7 procentenheter.

• JGYs internationella projekt under vårterminen 2012 inkluderar bl.a. slutfasen av samhälls- programmets 2-åriga Comeniusprojekt i samarbete med skolor i sju andra EU-länder. Eko- nomiutbildningens treåriga intereg-projekt har fått upp farten under våren, med bl.a. utbyten med Norge, Irland och Malta. Elever från fordons- omvårdnads- och hotell & restau- rangprogrammen har genomfört utlandspraktik i USA, Indien respektive Spanien. Förbun- dets skolor har gästats av samarbetspartner från bl.a. Frankrike, Storbritannien, Italien, Malta och Nicaragua. JGY:s personal har även genomgått fortbildningskurser i Portugal och Slovenien finansierade med EU-medel via Comeniusprogrammet. Förberedande besök till Storbritannien och Nicaragua resulterade i extern finansiering av projekt inom ramen för EU:s Leonardo da Vinci- och Athenaprogram.

N=398

(13)

Strategiskt mål 2 Strategiskt mål 2Strategiskt mål 2 Strategiskt mål 2

Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utb Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utb Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utb

Studerande som bor i medlemskommunerna väljer förbundets utbildningar före andra alternativ och att utbildningarna har så hög kvalitet ildningarna har så hög kvalitet ildningarna har så hög kvalitet ildningarna har så hög kvalitet att de även attraherar studerande från övriga länet

att de även attraherar studerande från övriga länet att de även attraherar studerande från övriga länet att de även attraherar studerande från övriga länet

Minst 75 % av medlems Minst 75 % av medlems Minst 75 % av medlems Minst 75 % av medlems---- kommunernas gymnasieelever st kommunernas gymnasieelever st kommunernas gymnasieelever st kommunernas gymnasieelever stu-u-u-u- derar i förbundets skolor

derar i förbundets skolor derar i förbundets skolor derar i förbundets skolor

• Redovisas per helår i årsredovisning Minst 90

Minst 90 Minst 90

Minst 90 % av avgångseleverna % av avgångseleverna % av avgångseleverna % av avgångseleverna lämnar förbundet med fullständ lämnar förbundet med fullständ lämnar förbundet med fullständ lämnar förbundet med fullständiiiiga ga ga ga gymnasiebetyg

gymnasiebetyg gymnasiebetyg gymnasiebetyg

Utgångsläge 91 Utgångsläge 91 Utgångsläge 91 Utgångsläge 91 % % % %

• Varje elev är förberedd för vidare studier och ett aktivt yrkesliv

• Varje elev känner till betygskriterierna Varje elev känner till betygskriterierna Varje elev känner till betygskriterierna Varje elev känner till betygskriterierna och får

och får och får

och får goda förutsättningar att uppnå goda förutsättningar att uppnå goda förutsättningar att uppnå goda förutsättningar att uppnå minst betyget E

minst betyget Eminst betyget E minst betyget E

• Gymnasiet främjar den fysiska och psykis- ka hälsan samt sunda matvanor

• 91 %91 % av de studerande som gick ut gymnasiet vårterminen 2012 hade ett fullständigt slut-91 %91 % betyg vilket är samma resultat som 2011. Målet är uppfyllt.

• 9292,19292,1,1 %,1 % % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kun- % skap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg.

• 91,391,3 %91,391,3 % % av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de fått rättvisa % betyg.

37,9 37,9 37,9 37,9 (593) (593)(593) (593)

54,254,2 54,254,2 (847) (847)(847) (847)

6,8 6,86,8 6,8 (106) (106) (106)

(106) 1,21,21,21,2 (18)(18) (18)(18) 43,8

43,8 43,8 43,8 (682) (682)(682) (682)

47,5 47,5 47,5 47,5 (740) (740) (740) (740)

7,0 7,07,0 7,0 (109) (109) (109)

(109) 1,71,71,71,7 (27) (27) (27) (27) 0000

25 2525 25 50 5050 50 75 7575 75 100100100 100

Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte Instämmer inte alls

%

Betyg Betyg Betyg Betyg (samtliga studerande) (samtliga studerande)(samtliga studerande) (samtliga studerande)

Du har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg (N=1564) Du har fått rättvisa betyg (N=1558)

(14)

• De studerandes kunskap om kursmål omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet visar på ett bra utvecklingsarbete. Resultaten (92,1 %) är i paritet med 2011 då 92,0

% av samtliga studerande instämde helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för att få ett visst betyg. Vad gäller elevernas uppfattning om de fått rättvisa betyg är 91,3 % som helt eller delvis instämde i att de fått rättvisa betyg en ökning från 90,9 % 2011. Båda de här resultaten har i princip förbättras för varje år sedan mätningen startade 2006 och årets resultat är de högsta hittills.

Minst 90 % av de studerande inom Minst 90 % av de studerande inom Minst 90 % av de studerande inom Minst 90 % av de studerande inom förbundet upplever att de har infl förbundet upplever att de har infl förbundet upplever att de har infl förbundet upplever att de har infly-y-y-y- tande över sin arbetsmi

tande över sin arbetsmi tande över sin arbetsmi tande över sin arbetsmilllljöjöjö jö

• Alla känner sig trygga och respekterade

• Oavsett kön har alla samma rättigheter Oavsett kön har alla samma rättigheter Oavsett kön har alla samma rättigheter Oavsett kön har alla samma rättigheter och möjligheter

och möjligheteroch möjligheter och möjligheter

• Alla har ett verkligt inflytande över verk- samheten och främjar demokratiska ar- betsmetoder och förhållningssätt

Inflytande InflytandeInflytande Inflytande

• 82,382,3 % 82,382,3 % % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och påverkar vad % de lär sig under sin utbildning.

27,6 (431) 27,6 (431) 27,6 (431) 27,6 (431)

54,7 (856) 54,7 (856) 54,7 (856) 54,7 (856)

14,9 (233) 14,9 (233) 14,9 (233) 14,9 (233)

2,8 (43) 2,8 (43)2,8 (43) 2,8 (43) 0000

25 25 25 25 50 50 50 50 75 75 75 75 100 100100 100

Instämmer helt Instämmer delvisInstämmer delvisInstämmer delvisInstämmer delvis Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inte Instämmer inteInstämmer inte Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inte alls allsalls alls

%%%

%

Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning Du är med och påverkar vad du lär dig under din utbildning

(samtliga studerande) (samtliga studerande) (samtliga studerande) (samtliga studerande)

• Målet är inte uppfyllt och är en minskning med 0,9 procentenheter jämfört med 2011 då N=1563

(15)

den högsta noteringen sedan målet började följas upp (86,2 %) noterades..

• 83,383,3 %83,383,3 % % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de är med och utvecklar sin % individuella studieplan i utvecklingssamtalet.

Du är med och utformar din individuella studieplan i Du är med och utformar din individuella studieplan i Du är med och utformar din individuella studieplan i Du är med och utformar din individuella studieplan i

utvecklingssamtalet utvecklingssamtalet utvecklingssamtalet utvecklingssamtalet (samtliga studerande) (samtliga studerande) (samtliga studerande) (samtliga studerande)

29,6 (464) 29,6 (464)29,6 (464) 29,6 (464)

53,7 (842) 53,7 (842) 53,7 (842) 53,7 (842)

11,7 (184) 11,7 (184) 11,7 (184) 11,7 (184)

5,0 (78) 5,0 (78) 5,0 (78) 5,0 (78) 0000

2525 2525 50 50 50 50 75 75 75 75 100 100100 100

Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer

helt helt helt helt

Instämmer InstämmerInstämmer Instämmer

delvis delvisdelvis delvis

Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer

inte inteinte inte

Instämmer Instämmer Instämmer Instämmer inte alls inte alls inte alls inte alls

%

• I jämförelse med 2011 då resultatet var 84,8 % har andelen studerande som helt eller delvis instämmer i att de är med och utvecklar sin individuella studieplan minskat med 1,5 procentenheter.

•

^N=1568

(16)

Minst 9 Minst 9 Minst 9

Minst 95 % av de studerande up5 % av de studerande up5 % av de studerande up5 % av de studerande upp-p-p-p- lever att de är trygga i sin utbil lever att de är trygga i sin utbil lever att de är trygga i sin utbil lever att de är trygga i sin utbild-d-d-d- ningsmiljö

ningsmiljö ningsmiljö ningsmiljö

Trygghet TrygghetTrygghet Trygghet

• 96,5 96,5 %96,5 96,5 %% av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att de känner sig trygga i sin % utbildningsmiljö.

69,2 (1087) 69,2 (1087) 69,2 (1087) 69,2 (1087)

27,3 (428) 27,3 (428) 27,3 (428) 27,3 (428)

2,8 (44) 2,8 (44) 2,8 (44)

2,8 (44) 0,7 (11)0,7 (11)0,7 (11)0,7 (11) 0000

2525 2525 50 50 50 50 75 75 75 75 100 100 100 100

Instämmer helt InstämmerInstämmerInstämmerInstämmer delvis delvisdelvis delvis

Instämmer inte Instämmer inteInstämmer inte

Instämmer inte Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inteInstämmer inte allsalls allsalls

%

Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö Du känner dig trygg i din utbildningsmiljö

(samtliga studerande) (samtliga studerande) (samtliga studerande) (samtliga studerande)

• Målet är uppfyllt och i jämförelse med 2011 (96,7 %) är resultatet en svag minskning även om det ligger på ungefär samma nivå. För att öka måluppfyllelsen ytterligare är det här ett område som kräver ständig vidareutveckling. De nya rutinerna för ärendegången då elev har behov av särskilt stöd är exempel på arbete som genomförts för att ytterligare öka förutsätt- ningarna till en trygg utbildning.

^N=1570

(17)

Likabehandling LikabehandlingLikabehandling Likabehandling

• 83,683,6 % 83,683,6 % % av samtliga studerande instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas % likvärdigt.

37,5 (587) 37,5 (587) 37,5 (587)

37,5 (587) 46,1 (722)46,1 (722)46,1 (722)46,1 (722)

12,7 (199) 12,7 (199)12,7 (199) 12,7 (199)

3,6 (57) 3,6 (57) 3,6 (57) 3,6 (57) 0000

25 25 25 25 50 50 50 50 75 75 75 75 100 100100 100

Instämmer helt InstämmerInstämmerInstämmerInstämmer delvis delvis delvis delvis

Instämmer inte Instämmer inte Instämmer inte

Instämmer inte Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inteInstämmer inte alls alls alls alls

%%%

%

Alla studerande behandlas likvärdigt Alla studerande behandlas likvärdigt Alla studerande behandlas likvärdigt Alla studerande behandlas likvärdigt

(samtliga studerande) (samtliga studerande)(samtliga studerande) (samtliga studerande)

• Området likabehandling omfattas av de prioriterade skolplanemålen och resultatet över de studerandes uppfattning visar att utvecklingsarbetet inom det här området har gett resultat.

2012 års resultat är den högsta noteringen sedan mätningens början 2006 då resultatet var nere på 72,2 %. I jämförelse med 2011 då resultatet var 81,5 % har måluppfyllelsen ökat med 2,1 procentenheter.

N=1565

(18)

Strategiskt mål 3 Strategiskt mål 3Strategiskt mål 3 Strategiskt mål 3

Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser Bättre nyttjande av kommunernas gemensamma resurser

Resultatmål 2011/2012 SkolSkolplanemålSkolSkolplanemålplanemålplanemål Resultat Resultat Resultat Resultat

Utbildningarna inom förbundet är Utbildningarna inom förbundet är Utbildningarna inom förbundet är Utbildningarna inom förbundet är samordnade för ett effektivt resur samordnade för ett effektivt resur samordnade för ett effektivt resur samordnade för ett effektivt resurs-s-s-s- utnyttjand

utnyttjand utnyttjand utnyttjandeeee

• Utbildningens lärmiljöer är moderna, flexibla, framtidsinriktade och har hög kvalitet

• Planering och samordning av lärarresurser inom orter och program och mellan orterna har successivt förstärkts för att maximera resurserna i organisationen

• Ökningen av antalet vuxenelever på olika yrkesutbildningar har inneburit ett högre resursut- nyttjande av lokaler, utrustning och viss mån personal.

• Införandet av nya administrativa system för planering och uppföljning har till del kompense- rat den administrativa bördan som den nya skollagen innebär för lärare.

Sjukfrånvaron ska vara lägre än Sjukfrånvaron ska vara lägre än Sjukfrånvaron ska vara lägre än Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 5 5 5

% av tillgänglig ordinarie arbet

% av tillgänglig ordinarie arbetsssstidtidtidtid och antal långa sjukfall ska vara och antal långa sjukfall ska vara och antal långa sjukfall ska vara och antal långa sjukfall ska vara lägre än 70 % (med långa sjukfall lägre än 70 % (med långa sjukfall lägre än 70 % (med långa sjukfall lägre än 70 % (med långa sjukfall avses sådan som har en samma avses sådan som har en samma avses sådan som har en samma avses sådan som har en samman-n-n-n- hängande sjukfrånvaro om 60 d hängande sjukfrånvaro om 60 d hängande sjukfrånvaro om 60 d hängande sjukfrånvaro om 60 da-a-a-a- gar eller mer

gar eller mer gar eller mer gar eller mer) ) ) )

Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 Utgångsläge sjukfrånvaro 4,7 % % % % och långa sjukfall 6

och långa sjukfall 6 och långa sjukfall 6 och långa sjukfall 63333 % % % %

• Gymnasiet främjar den fysiska och psykosociala hälsan samt sunda matva- nor

• Sjukfrånvaron under perioden 1 januari till 31 juli var 4,3 %

• Andelen långa sjukfall var under motsvarande period 55 % av den totala sjukfrånvaron.

Den totala energiförbrukningen Den totala energiförbrukningen Den totala energiförbrukningen Den totala energiförbrukningen inom varje byggnad ska minska inom varje byggnad ska minska inom varje byggnad ska minska inom varje byggnad ska minska med minst 1 % årligen

med minst 1 % årligen med minst 1 % årligen med minst 1 % årligen

(Utgångsläge: årsförbrukning 07) (Utgångsläge: årsförbrukning 07) (Utgångsläge: årsförbrukning 07) (Utgångsläge: årsförbrukning 07)

• Alla förstår och tar ansvar för sin egen roll i påverkan av klimat och miljö

• Redovisas i årsredovisningen.

(19)

Resultatmål 2011/2012 SkolSkolplanemålSkolSkolplanemålplanemålplanemål Resultat Resultat Resultat Resultat

Minst Minst Minst

Minst 90 % av de studerande a90 % av de studerande a90 % av de studerande a90 % av de studerande annnnser ser ser ser att miljö

att miljö att miljö

att miljö---- och klimatfrågor lyfts och klimatfrågor lyfts och klimatfrågor lyfts och klimatfrågor lyfts fram i undervisningen

fram i undervisningen fram i undervisningen fram i undervisningen

• 77,477,477,477,4 % % % % av de studerande i årskurs 3 instämmer helt eller delvis i att miljö- och klimatfrågor har lyfts fram under utbildningen.

Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och Under din utbildning har miljö- och klimatfrågor lyfts fram (i exempelvis undervisning och

genom olika miljöprojekt) genom olika miljöprojekt) genom olika miljöprojekt) genom olika miljöprojekt)

(åk 3) (åk 3) (åk 3) (åk 3)

21,8 (87) 21,8 (87) 21,8 (87) 21,8 (87)

55,6 (222) 55,6 (222)55,6 (222) 55,6 (222)

17,8 (71) 17,8 (71) 17,8 (71) 17,8 (71)

4,8 (19) 4,8 (19) 4,8 (19) 4,8 (19) 0000

2525 2525 50 50 50 50 75 75 75 75 100100 100100

Instämmer helt Instämmer heltInstämmer helt

Instämmer helt Instämmer delvisInstämmer delvisInstämmer delvisInstämmer delvis Instämmer inteInstämmer inteInstämmer inteInstämmer inte Instämmer inte allsInstämmer inte allsInstämmer inte allsInstämmer inte alls

%%

• Resultatet är en ökning med 1,1 procentenheter i jämförelse med 2011 då det var 76,3 % och målet är inte uppfyllt. Målet har endast mätts sedan 2009 och har som högst uppvisat ett resultat på 83 % (2010).

^N=399