Slutrapport för projekt
Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital form både till det lokala Leader-kontoret och till Länsstyrelsen.
Observera att ditt Leader-kontor måste godkänna slutrapporten innan den sänds till Länsstyrelsen.
Allmänna uppgifter
Datum:
2012-06-27 Projekttid:
November 2010 tom juni 2012 Journalnummer:
2010-7024
LAG diarienr:
LVS-079 Projektnamn:
Förstudie - GaCell Projektägare:
Cellma AB
Sammanfattning
Hur sammanfattar du projektet?
Vad är bakgrunden till projektidén?
Koldioxidmarknaden är idag dåligt utvecklad, småskalig distribution förekommer knappast och infrastrukturen är svag. Antalet leverantörer är begränsat vilket medför osäkerhet kring prisbild och risk för alltför höga priser.
Vid biogasproduktion ses idag koldioxid som en biprodukt utan värde. Då dagens lönsamhet för främst småskaliga biogasanläggningar är svag är också en ev extra inkomst från koldioxid mycket betydelsefull för totalekonomi och investeringsvilja.
Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen?
Projektplanen omfattade fyra faser enligt följande Fas A, Projektinitiering
Planering av arbetet - inriktning, organisation och arbetsfördelning gås igenom och fastställs.
Fas B. Utredning, insamling av information/detaljerat underlag.
Information om nuläge inhämtas, Kontakter tas med möjliga lokala koldioxidkällor, prisbild och användningsområden för koldioxid idag identifieras. Tekniska möjligheter och begränsningar studeras, kvalitetskrav och ekonomi gås igenom.
Efter analys och genomgång tas beslut om prioriteringar och inom vilka områden fördjupad analys (Fas C nedan) skall genomföras.
Fas C. Prioritering och fördjupad analys
Under denna fas tas fördjupade kontakter. Studiebesök genomförs vid referensanläggningar Resultat och slutsatser av förstudien diskuteras dels internt mellan projektets intressenter men också med andra identifierade samarbetspartners och externa specialister. Här planerades bl a ett studiebesök och en fördjupad dialog med ett Holländsk företag (även verksamma i Sverige)som sa sig utvecklat teknik för kryogen uppgradering där flytande CO2 av livsmedelskvalitet skulle erhållas som ”biprodukt”.
Fas D. Redovisning, avslutning av förstudien
Dokumentation och redovisning av resultat och ekonomi sammanställs.
Vad genomförde du i projektet?
1. Fas A, Projektinitiering
Inledande kontakter o möten hölls i syfte att samordna och stämma av projektets innehåll med olika intressenter och projektdeltagare. De bestämdes att fokusera förstudien mot att:
- Kartlägga och kvantifiera lokala källor till grön koldioxid i vårt närområde.
- Översiktligt kartlägga prisbild och marknadsförutsättningar att saluföra koldioxid.
- Samla information och kunskap kring användning av koldioxid i syftet att finna lämpliga tekniska applikationer där grön lokalproducerad koldioxid skulle kunna nyttjas relativt snabbt.
- Fördjupa analysen, göra studiebesök och försöka finna en ”minsta möjliga startpunkt” där tekniska och ekonomiska förutsättningar för en kommersialisering kan finnas.
Fas B. Utredning, insamling av information/detaljerat underlag.
Under denna fas inhämtades information om nuläge, kontakter togs och besök gjordes på befintliga biogasanläggningar i närområdet. Även Lantmännens etanolproduktionsanläggningar såväl i Lidköping som Norrköping besöktes. Vid dessa produceras stora mängder grön koldioxid som f.n. inte nyttjas.
Agroetanol Norrköping, juni 2011
Dialog fördes också med samtliga av oss kända leverantörer av biogasuppgraderingsutrustning som är verksamma i Sverige. Dialog fördes även med flera som (ännu) inte är etablerade i Sverige.
Det framkom bl a att den Holländska teknik för kryogen uppgradering vi tidigt tittat på hade stora tekniska problem och inte fungerade tillfredställande. Detta gjorde att planerade studiebesök inte genomfördes som planerat och att kalkyler och beräkning av tillgång på flytande koldioxid kraftigt förändrades.
Processpunkt där all koldioxid passerar
Kontakter har även tagits med ett nytt svenskt projekt (Biofrigas) för utveckling av småskalig kryogen uppgradering av biogas till flytande metan för att utreda hur koldioxiden kan tas till vara i detta system.
Tekniken ser i detta avseende lovande ut men då man skall försöka bygga den första testanläggningen under hösten 2012 ryms detta inte inom vårt projekts tidsram.
Ett antal användare av koldioxid kontaktades också och flera besöktes där applikationer studerades och priser, leveransformer och distributionslösningar gicks igenom.
Några av de koldioxidapplikationer som vi studerade var:
Torr is produktion – med efterföljande användning av torr-is för blästerändamål.
Besök och diskussion hos Cryotech i Skövde.
Brandskydd – koldioxid fylls i brandsläckare.
Ett mindre konsultarbete kring detta handlades upp. Priser och leveransvillkor gicks igenom.
Växthus – tillförsel av koldioxid som ”gödselmedel”
Diskussioner fördes med flera grönsaksodlare dels kring teknik men också kring priser och vilka volymer som används.
Slakterier – koldioxid används idag för att söva ned djuren innan slakt. Kontakter med slakterier gav en uppfattning om volymer och tekniska specifikationer.
Sanering – Vid sanering mot skadeinsekter används flytande koldioxid som både dödar insekterna med kyla och kvävning utan att lämna märken eller ge långa karenstider efter behandling p.g.a. giftiga kemikalier. Vid ett besök hos Anticimex demonstrerades utrustningen och behandlingsmetoderna.
Livsmedel
En mindre utredning kring detta gjordes av en extern konsult. Priser o volymer diskuterades med några större livsmedelsföretag.
Noterades dock att livsmedelskvalitet inte utgör detta projekts primära mål.
Kyltransporter
I Skaraborg finns ett tankställe för flytande CO2. Erfarenheter från de åkerier som använder detta tankställe inhämtades. Leverantörer av kylutrustningar för koldioxid kontaktades och översiktlig
litteratur/datasökning över tänkbara utländska sådana gjordes. Ett besök hos Thermoking (leverantör av kylaggregat till fordon) gjordes också.
Torris används även allmänt vid transport av frysta produkter varför vi även tagit kontakter med aktörer inom detta segment.
Exempel på koldioxidapplikation
Anticimex utrustning för bekämpning av skadedjurdär koldioxid ersätter giftiga kemikalier.
Tvätteri – System för tvätt av kläder med koldioxid som ett miljövänligt alternativ till kemtvätt har tagits fram av bl.a. svenska AGA. Vid kontakter togs med produktansvariga på AGA visade sig att man idag bara har begränsad verksamhet i Tyskland och Danmark då kemtvättsmarknaden är svår att påverka.
Algodling – Vid odling av alger är koldioxid en viktig växtnäring som tillförs i vattnet. Litteraturstudier gjordes och kontakter togs med SP i Borås där erfarenhet och expertis inom algodling finns. Ett studiebesök hos ett företag i Holland som använder avgaserna en gasmotor på en gårdsbaserad biogasanläggning för en intilliggande kommersiell algodling planerades o genomfördes senare i projektet.
Resultatet av de kontakter som tagits och de data och fakta som inhämtats analyserades och sammanfattades kortfattat i följande punkter som de mest intressanta att gå vidare med:
1. Direkt avsättning av grön koldioxid från biogasmotor eller biogasuppgradering utan ytterligare rening.
2. Fördjupad analys av krav på kvalitetsnivåer vs kostnad och tekniska möjligheter att nå dessa vid olika applikationer.
Fas C. Prioritering och fördjupad analys
En projektidé kring att använda koldioxid från småskaliga biogasanläggningar som råvara vid odling av mikroalger diskuterads fram och en grupp intressenter (9 st) vidareförde detta till en projektansökan hos Vinnova (Not - Tyvärr övertecknades utlysningen och ansökan fick avslag men idén och samarbetet fortlever…)
Studiebesök vid Algae Food & Fuels anläggning i Nederländerna gjordes. Algae food&fuel har ett komplett koncept där rökgaserna från en biogasmotor används som råvara vid odling av mikroalger.
Algerna skördas, torkas och används som fodertillskott. Processen och tekniken drivs kommersiellt och lönsamt om än i relativt blygsam skala.
Processen hos Algae Food & Fuel
Reaktor med LED belysning Anrikting o skörd Torkning Inblandning av salt
Ett flertal fördjupade kontakter togs också med olika utrustningsleverantörer inom Biogasområdet. I samband med studieresan till Holland besöktes också Agritechniqa mässan i Hannover där många av dessa fanns representerade. Utöver att de i förväg inbokade leverantörer som vi visste skulle finnas där gavs också tillfälle att hitta nya och ta reda på vad som gjorts/görs även i andra länder.
För att gå vidare och försöka komma fram till var/hur en småskalig användning av koldioxid från en svensk biogasanläggning kan komma igång förbereddes också en provtagning och analys av rökgaser från gasmotorer vid två av de anläggningar som Götene Gårdsgas byggt.
Då omfattningen av dessa analyser krävde en ordentlig förberedelse och genomgång och då samtidigt projekttiden gick mot sitt slut gjordes vi dock bedömningen att det skulle bli svårt att med god kvalitet hinna genomföra och analysera resultatet av dessa. Då kostnaden också visade sig vara av sådan omfattning att den nätt o jämnt rymts i projektets budget beslutades att inte fullfölja denna aktivitet inom förstudien.
Fas D. Redovisning, avslutning av förstudien
Förstudien avslutas i och med att denna rapport samt ekonomisk redovisning sammanställts och gåtts igenom i projektgruppen.
En del övrig dokumentation återstår att sammanställa. En planering för hur det fortsatta
utvecklingsarbetet kring koldioxid skall bedrivas pågår också men då projekttiden löper ut sista juni 2012 och vi förstått att det inte är möjligt att förlänga projekttiden ytterligare en gång (en förlängning gjordes senhösten 2011) har dessa aktiviteter förts över till ett efterföljande projekt.
Vad blev det för resultat?
Utifrån den kartläggning vi gjort ser man att marknadsvärdet är starkt beroende av dels logistiska förutsättningar men också av kvalitetsnivån på den koldioxid man kan få fram.
Vår studie visar på att kunder i vårt område idag köper koldioxid till priser mellan 1- 4 kr /kg CO2.
(fritt kund)
Vi har mest studerat applikationer där en teknisk kvalitet är tillfyllest men eftersom även sådana applikationer idag försörjs med koldioxid av livsmedelskvalitet (eftersom ingen annan kvalitetsnivå finns tillgänglig) behövs fördjupade studier/diskussioner kring krav/standard även för teknisk koldioxid samt vilken kvalitet respektive applikation egentligen behöver.
En livsmedelskvalitet, om än i små kvantiteter, skulle kunna föras ut på marknaden till priser på uppåt 100 kr/kg medan en teknisk kvalitet för enklare applikationer betingar ett värde på 1 - 3 kr/kg.
Vi bedömer att vid ett pris på ca 2 kr/kg CO2 så är en biogasbaserad koldioxid produktion realistisk.
Prisbilden för koldioxid är också något splittrad då det ofta ingår hyra av tank, palltank eller ibland gasflaskor i priset. Detta låser också upp kunden mot en leverantör. Då också distribution/frakt till användningsstället ställer speciella krav ingår nästan alltid detta.
Koldioxiden distribueras till större kunder i flytande form via tankbilar. Kunderna har då en stationär tank som ofta hyrs av leverantören.
För fordon med kylaggregat som drivs med koldioxid finns det tankställen på ett mindre antal platser i Sverige. Koldioxiden är flytande vid ett tryck på ca 8 bar och -55C. I vårt närområde finns ett sådant tankställe i Lidköping.
Den ”gröna” koldioxiden från biogasproduktionen måste eventuellt renas beroende på
användningen. Detta är speciellt viktigt för avgaserna från en biogasmotor då de kan innehålla för halter NOX, H2S CO och etylen. Här måste på marknaden förekommande reningsutrustningar utvärderas och testas.
Koldioxiden från uppgraderingsanläggningarna är enklare att använda då den är renare.
Här måste ett samarbete med tillverkarna utvecklas så att denna utrustning blir väl integrerad.
Konkurrensfördelen för biogasproducerad ”grön” koldioxid är att den ät lokalt producerad och konsumerad hos mindre kunder. Stora volymkunder med stora transportavstånd kommer sannolikt att inom överskådlig framtid fortsätta handla med de stora gasbolagen.
Vår slutsats är att i fortsättnigen bör projektet fokusera på två spår:
1. Att utnyttja avgaserna och värmen från biogasmotorer direkt till närliggande växthus eller för småskalig algproduktion.
2. Att ta hand om den avskiljda koldioxiden från uppgraderingsanläggningar för biogas.
I detta arbete skall etableras samarbete med svenska och utländska företag för att ta fram utrustning för rening, komprimering, kylning och distribution av ”grön” koldioxid.
Vilka positiva effekter har projektet haft?
Kartläggningen av marknadspotentialen visar på goda möjligheter att ta tillvara ”grön” koldioxid från biogasproduktion för användning inom vissa nischer.
Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra?
Biogasproducenter får ökad kunskap om möjligheten till att få avsättning för sin ”gröna” koldioxid och därmed ges möjlighet till att öka biogasproduktionens lönsamhet.
Olika användare av koldioxid får kännedom om möjligheten till nya lokala leverantörer med lägre priser tack vare lägre transport och hanteringskostnader. Dessutom erbjuds en miljövänligare ”grön”
produkt.
Deltagande och medverkan
Vilka genomförde projektet?
Vilka personer medverkade i projektet?
Merparten av arbetet har utförts av Per Wennerberg, TecnoFarm och Ola Göransson, Cellma AB.
Sakkunskap har inhämtats från bl a SP Borås som bidragit med kompetens o kunnande kring gasanalyser (Karine Arrhenius) och mikroalger (Susanne Ekendahl) m fl
Peter Hylmö, Hylmö Industrikonsult utförde en mindre utredning kring livsmedelskrav.
Arne Hedström, SAI Konsult, gjorde en liten utredning kring fyllning av brandsläckare
Många andra användare av koldioxid och experter från projektets alla olika intressentgrupper har också medverkat i varierande grad.
Är projektet förankrat? På vilket sätt?
Delvis – men inte fullt ut. Mer utredningsarbete och säkrare tekniska o ekonomiska analyser och kalkyler behövs för att kunna säga att projektets idé fullt ut är förankrad.
Vi har märkt ett försiktigt men stort intresse. Nästa steg tror vi bör vara att försöka få igång en mindre (pilot) anläggning som tillvaratar koldioxid utan särskild rening. För att möjliggöra detta bör planerade gasanalyser av avgaser från gasmotorer utföras med efterföljande diskussion och tillvaratagande av resultat.
Intressenter för ett sådant nästa steg (pilotanläggning) där även möjligheten att inkludera en reaktor för mikroalgsproduktion finns vidtalade.
Ny teknik för småskalig kryogen uppgradering håller också på att utvecklas. Inom kort levererar och bygger företaget Biofrigas en pilotanläggning i Borås. Vi följer med spänning utvecklingen av detta.
Samarbetade du med andra organisationer, föreningar, kommuner eller företag under projektet?
Ja – väldigt många, För att komma vidare behövs ändå ett bättre och mera formaliserat samarbete.
Denna förstudie har gett ett bra underlag för detta.
Har projektet skapat nya samarbeten?
Delvis – Vissa informella samarbeten har inletts och kontakter har etablerats. Fortsatt finansiering behöver lösas innan pilotinstallation och fortsättning kan formaliseras.
Bakgrund
Varför ville du genomföra projektet?
Fanns det t.ex. konstaterade behov, möjligheter, problem eller annat som motiverade projektet?
Vid produktion av biogas erhålls ca 2/3 metan och 1/3 koldioxid. Idag nyttjas endast metangasen medan koldioxid släpps ut i atmosfären. Det finns uppenbara miljöskäl att tillvarata även koldioxid.
Då dagens lönsamhet, för främst småskaliga biogasanläggningar, är svag kan en extra inkomst från koldioxid också vara mycket betydelsefull för totalekonomi och investeringsvilja.
Industriellt tillverkad koldioxid används idag inom många olika områden t ex växthus, livsmedel, kylning, slakterier, brandskydd, osv… I flera av dessa applikationer skulle en ”grön koldioxid” kunna ersätta fossil energi.
Idén med detta projekt har varit att undersöka möjligheter och kostnader för att tillvarata koldioxid, bedöma marknadsvärdet och titta på möjliga lokala användningsområden.
Förstudien syftade också till att kartlägga och initiera en samverkan mellan främst lokala aktörer för att möjligt fortsätta kommersialisering efter studien.
Målgrupp
Vem riktade sig projektet till?
Dela upp målgruppen och beskriv vilka som berörts direkt respektive indirekt.
Projektet har haft fyra målgrupper enligt nedan. I varje grupp finns ett flertal lokala intressenter.
1. Producenter av koldioxid
Primär målgrupp är befintliga (eller tillkommande) biogasproducenter .
Även andra anläggningar än biogasproduktion, där CO2fås som biprodukt, kan vara intressanta.
Därav våra kontakter med Lantmännens etanolproduktionsanläggningar.
2. Systembyggare / Utrustningsleverantörer
I denna målgrupp ingår t ex leverantörer av biogassystem för uppgradering, gasdistribution, gasrening eller utrustning för gasanvändning.
3. Kunder - Användare/förbrukare av koldioxid
Här finns en stor mängd intressenter som skulle ha nytta av lokalproducerad CO2förutsatt att den kan levereras med rätt kvalitet o till rätt pris.
4. Gasdistributörer
Här finns möjlighet till nya affärer och lokala arbetstillfällen.
I projektarbetet har samtliga målgrupper varit representerade.
Förstudien har också syftat till att etablera kontakter med andra som har ytterligare erfarenheter från området. Studiebesök och andra kontakter som genomförts har lett till just detta.
Genomförande
Vad genomförde du i projektet?
När genomfördes projektet (projekttiden)?
November 2010 – Juni 2012
Vilka aktiviteter genomförde du i projektet?
Insamling, bearbetning, strukturering av en stor mängd information. Det mesta inhämtades vi litteraturstudier, personliga kontakter vi telefon eller besök samt i några fall mera organiserade förberedda studiebesök.
I övrigt se ovan.
Vad har gått som planerat?
Det mesta som utförts har skett i enlighet med projektplanen. Dock har vissa anpassningar/förändringar varit nödvändiga.
Har något fungerat bättre än förväntat?
Studiebesök och kontakter som tagits har ibland gett mera information av vad vi förväntat oss.
Antalet möjliga användningsområden för koldioxid är också större än förväntat.
Vad har inte gått som planerat? Förklara
Projektet har tagit mera kalendertid än planerat. Vissa problem med projektredovisning/utbetalning av bidrag har försenat projektet. Vi har också stött på en del tekniska svårigheter som vi inte hunnit/kunnat reda ut.
Vi hade behövt mera tid för att bli mera konkreta kring projektets fortsättning efter förstudien.
Vilka svårigheter eller hinder har du haft under projektets gång??
Se punkten ovan.
Projektets mål
Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet?
Vilka var projektets mål?
Målet med förstudien har varit att:
- Samla information för att kunna bedöma och verifiera teknisk och ekonomisk bärighet i idén.
- Bygga relationer, formulera projektets möjliga fortsättning och förankra projektidén hos de parter som kan/bör ingå vid en eventuell efterföljande kommersialisering.
Vad blev resultatet?
Teknisk och ekonomisk bärighet har inte fullt ut kunnat påvisas.
Indikationer som i betydande grad stärkts under förstudien finns dock på att marknadsvärdet för koldioxid ligger mellan 1- 3 kr/kg. (teknisk kvalitet). Detta värde måste då täcka produktion och distribution till användningsstället. Vår bedömning är också att det endast är mindre kvantiteter som kan sättas ut på marknaden till detta värde.
Konkurrenssituationen är svår eftersom den koldioxid som idag finns på marknaden har ett mycket lågt alternativvärde då den kommer från källor som om de inte använts bara skulle släppas rakt ut i atmosfären.
Vår slutsats är därför att i första hand koncentrera fortsättningen av detta projekt på användning direkt vid källan och i applikationer som inte kräver omfattande extra reningssteg.
Under förstudiens framtagning har flera aktörer visat intresse för fortsatta utvecklingsinsatser. Vi bedömer dock att det inte finns någon färdig intressentgrupp som är beredda att självständigt gå vidare och kommersialisera någon av de möjligheter som studerats. Mera förberedelser i form av gasanalyser, information och projektmedel behövs
Störst intresse tror vi finns hos biogasproducenter i lantbruket där koldioxidflödet kan tillvaratas direkt utan omfattande reningssteg, komprimering och kostsam distribution och lagring.
Om målen endast är delvis uppfyllt, vad är orsaken till detta?
I stort har projektmålen nåtts även om vi också konstaterat att fler insatser av utvecklingskaraktär behövs innan en lönsam kommersialisering är möjlig.
Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? På vilket sätt?
Under förstudien endast i begränsad omfattning – I senare skeden kommer dock ett eventuellt tillvaratagande av grön koldioxid att ha positiva miljöeffekter.
Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? På vilket sätt?
Projektet har bemannats utifrån behov av arbetsinsatser snarare än ur ett jämställdhets/invandrar ungdomsperspektiv. I något fall har insatser av personer i utlandet eller personer med utländsk bakgrund ändå gjorts.
Har projektet främjat kompetensutveckling?
Ja mycket. Projektet har i stort handlat om att samla in och tillgängliggöra ett underlag kring
koldioxid. Ett omfattande kontaktnätverk av organisationer och personer med kunnande om biogas, gasutrustning, koldioxid och mycket annat har etablerats.
Vid efterföljande aktiviteter kommer denna kompetensbas att vara mycket värdefull.
Mätbara resultat
Fyll i med projektets mätbara resultat, som du känner till direkt efter projektets slut. Skriv en kommentar om resultatet inte blev som du förväntat dig och/eller annan relevant information.
Antal Utfall Kommentar
Män 15 38
Kvinnor 5 5
Ungdomar Antal deltagare i
projektet
Invandrare
Män Antal deltagare i
kurser och seminarier
Kvinnor
Män Nya
arbetstillfällen
Kvinnor
Nya företag
Antal nya tjänster och produkter som skapats genom projektet
Nya nätverk 1 - Många nya kontakter har etablerats – inget
organiserat nätverk har dock formats men flera intressanta nya grupperingar har tillkommit.
Antal nya inflyttade personer Ökat antal besökare och gästnätter som projektet förväntas skapa Bidragit till ökad jämställdhet
Spridning av projektets resultat
Hur har du spridit resultatet av projektet?
Hittills mest muntligt vid personliga kontakter eller vid möten o träffar i olika sammanhang.
Vilka andra aktörer kan vara intresserade att ta del av projektresultatet?
Vi har märkt ett försiktigt men stort intresse hos alla projektets intressentgrupper.
Störst intresse tror vi dock finns hos tillverkare av uppgraderingsutrustning samt hos
biogasproducenter i lantbruket där koldioxidflödet kan tillvaratas direkt utan ytterligare rening.
Hur kan resultatet vara till nytta för andra som arbetar med företags- och landsbygdsutveckling efter att projektet är avslutat?
Landsbygdsföretag som antingen producerar biogas, biometan eller använder koldioxid har nytta av projektets resultat.
Projektets kostnader och finansiering
Redovisa projektets totala kostnad och hur det har finansierats (uppdelat på finansiärer). Redovisa projektets ideella arbete och ideella resurser.
KOSTNADER
Faktiska kostnader Beviljad budget Utfall
Löner och lönebikostnader Indirekta kostnader Investeringar
Övriga kostnader 393 188 268 069
Summa faktiska kostnader 393 188 268 069
Resurser
Ideellt arbete 362 500 247 926
Övriga ideella resurser
Summa ideellt
arbete/resurser 362 500 247 926
Offentliga resurser
Om du haft kostnader för investeringar eller övriga kostnader beskriv vad dessa består av. Ex.
på övriga kostnader är konsultkostnader, studieresor, logi eller utrustning för att administrera projektet.
Konsultkostnader, resekostnader o kostnader för logi i samband studiebesök o företagsbesök.
FINANSIERING
Faktisk finansiering Budgeterad finansiering Utfall Privat medfinansiering, intäkter
Privat medfinansiering, övrigt Namn
Namn
Summa privat medfinansiering
Finansiering via Leader 393 188 268 069
Övrig offentlig medfinansiering Namn
Resurser
Ideellt arbete 362 500 247 926
Övriga ideella resurser
Summa ideellt arbete/resurser Offentliga resurser
Avvikelser från beviljad budget
Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade kostnader? Om det är fallet, vilka är avvikelserna och vilka är skälen till dessa avvikelser?
Delar av projektbudgeten har inte upparbetats. Huvudskälen till detta är dels förändrade tekniska förutsättningar som gjort att projektet behövt planeras om men också administrativa frågor kring projektredovisning och ekonomi.
De osäkerheter som uppkommit har medfört att tempot i förstudien blivit lägre än planerat.
Även om projekttiden har förlängts en gång hade ytterligare tid behövts. Då detta inte varit möjligt slutredovisas projektet ändå och kvarvarande frågor flyttas fram till den eventuella fortsättning som planeras att genomföras så snart finansiering och resurssäkring är klar.
Slutsats och rekommendationer
Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt?
Svårt har varit att se omfattningen av möjliga koldioxidapplikationer som är mycket större än vad som förutsågs vid projektets start. Mycket tid åtgår för att göra vettiga prioriteringar.
Det är också svårare än vad som förutsetts att klargöra vilka tekniska kvalitetskrav som varje applikation egentligen ställer. Då värdet på koldioxiden är starkt kopplat till dessa krav behövs fördjupade studier och försöks/pilotanläggningar komma till stånd innan någon mera omfattande kommersialisering kan ske.
Vilka mervärden har projektet tillfört?
En mera samlad bild över möjligheterna med koldioxid har tagits fram. Ett stort antal nya kontaktytor har etablerats.
Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt?
Inget speciellt
Genomförandet
Hur har kontakten/hjälpen fungerat från LEADER Västra Skaraborg?
Bra !
Förbättringsområden
Hur kan Leaderstödet förbättras? (ex seminarier, föreläsningar, kontakter eller annat)
Ingen uppfattning – tycker det fungerat bra.
Bilagor:
Bifoga eventuellt skriftlig material som du har tagit fram i projektet, som till exempel, broschyrer eller annat material som du tagit fram för att marknadsföra ditt projekt, filmer, etc.
Ort, datum
______________________________________ ____________________________________
Projektägare/Firmatecknare Projektledare
Jag godkänner att kontaktuppgifter publiceras i en projektdatabas där slutrapporten görs tillgänglig för andra som arbetar med
landsbygdsutveckling och för allmänheten
Godkännandet skickar du i original tillsammans med ansökan om slututbetalning.
Kontaktpersoner i slutrapporten
Namn & adress Ola Göransson Cellma AB Falkgatan 6
531 34 LIDKÖPING
Telefonnummer 070-672 74 78
Roll i projektet Projektägare
E-postadress
ola.goransson@cellma.se
Underskrift Datum
2012-06-27
Namn & adress Per Wennerberg TecnoFarm i Skara HB Smedjevägen 9 533 73 KÄLLBY
Telefonnummer 076-816 41 63
Roll i projektet
Konsult o projektledare / teknik o marknad
E-postadress
per.wennerberg@tecnofarm.se
Underskrift Datum
2012-06-27
