• No results found

Byggprocessen och hur komma igång

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Byggprocessen och hur komma igång"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Byggprocessen och hur komma igång

(2)

Byggprocessen och hur komma igång

Innehåll

 Mål och ambitioner, förankringsprocess

 Egna erfarenheter – börja bygga kunskap nu

 Skapa förutsättningar – budget, organisation

 Använd upphandlingsstöd (FEBY12, MSR, mm)

 Teambuilding i tidigt skede

 Energikalkylering, kontrollprogram och uppföljning

 Arbetsuppgift

(3)

Inför ett ”energiledningssystem”

 Organisation och ansvar

 Anta en energipolicy

 Kartlägg nuläget

 Ställ upp målen – och följ upp dom!

 Ta fram rutiner för de olika delprocesserna

 Planer för utveckling och utbildning

 Rutiner för hantering och kommunikation

Svensk standard för energiledning är SS 62 77 50 och för miljöledningssystem ISO 14001

(4)

Steg 1 – ta pulsen

Självdiagnostiskt test – indikatormodell

A. Finns systematiska sammanställningar av byggnadernas status? Etc.

(3 frågor)

B. Finns målkriterier och ledningsdokument, handlingsplaner, rutiner, etc.

(10 frågor)

C. Finns resurser och verktyg (generella programkrav – energi, LCC-stöd), etc.

(15 frågor)

D. Finns kompetent och engagerad personal, är de utbildade, etc.?

(8 frågor)

E. Finns finansiella medel/resurser?

(3 frågor)

F. Resultatuppföljning, blir det bättre, får brukarna ta del av resultaten?

(5 frågor)

Steg för steg, strategi för systematiskt energiarbete

(5)

1. Sätt upp mål

”Vi bestämde redan från början att förskolans energimål skulle vara passivhus och att energikravet, 50 kWh/m

2

skulle inkludera verksamhetens energianvändning. Därmed fick projektgruppen ett tydligt mål att arbeta efter”.

Lars Tirén, numera pensionerad VD för Eksta Bostads AB

(6)

Energihauspark, Innsbruck – HusExpo

Studieresa - Årligen både nordisk och internationell

passivhuskonferens

(7)

Nästa PHN i Göteborg 15 – 17 okt

(8)

Tänk igenom byggprocessen!

(9)

Arkitekturen lägger grunden

• Byggnadens formfaktor

• Total fönsterarea – små eller stora?

• Solvärmebelastning sommar – kallras vinter (men också dagsljusfaktor)

• Fönsterval: vädring, solavskärmning

• Balkongutformning (fasta fönster, infästning)

• VVC- förluster, aggregatplacering, schakt, etc

(10)

Rita från grunden!

 Många fönster

 Stor fönsterarea totalt

 Inga solskydd

Hög formfaktor, men bra sammanhängande fönsterareor, solskydd?

(11)

Stöd för energikrav i programskede

• Vägledning för anlitade konsulter

• Checklista på möjliga åtgärder

• Lista energieffektiva val

• Ge underlag för energikalkyler

Ref: Godhetstal nybyggnad, ombyggnad www.nollhus.se (rapporter)

BeBo. Godhetstal – ombyggnad

5.2 Rörisolering

Isolering av ledningar i värmesystem: lägst serie 43 (VVS AMA 98) Isolering av varmvatten och VVC lägst serie 43

Isolering av varmvatten och VVC samisolering

kall- och varmvattenledningar ska inte läggas oisolerade i samma ”rör i rör” - ledning

(12)

Hiss

4.6.2 Hiss Funktionskrav

direktdriven, permanentmagnetiserad synkronmotor regenerering av elenergi vid inbromsning, mm

LED-belysning

aktivitetsstyrd drift av belysning och hissventilation (enbart under drift) öppet SÖ-system, se referens

Hissautomatik ska gå in i ”viloläge”, men aktiveras via anrop från intryckt hissknapp.

Figur 4.7. Hiss med närvarostyrd LED-belysning. Örebro Bostäder.

(13)

SKL: samordnade lokala energikrav

(de olika kommunernas lokala energikrav i samband med

markanvisningar har kritiserats av Byggkravsutredningen, som också föreslagit ett förbud)

Miljöstyrningsrådet (MSR)

Upphandlingskrav för flerbostadshus och lokaler avseende:

Material

Energi (kravnivå och hur verifiera) Kompetens

Kravnivåer: Bas, avancerad nivå, spjutspets

(14)

Under projektering tas detaljer fram i en verifikationsplan

SVEBY: www.sveby.org

Energiverifikat

Uppföljning av energikrav i byggprocessen.

Underlag för ansvarsfördelning

och rekommendationer

(15)

Vad avses med

systemverkningsgrad?

(16)

Erfarenheter

Utse en energiansvarig från start som följer hela projektet + energianalyserna

 Kräv erfarenheter och / eller utbilda engagerade arkitekter och konsulter

 Riskinventera + checklistor för ansvarsfördelning

 Energifrågorna (krav, ansvar, kontroll och uppföljning) ska tydligt framgå i handlingarna

 Energianvändning – egen bygghandling

 Energiverifikat (www.sveby.org)

(17)

Prestandamätning

Uppmätning av byggnadens värmeförluster (FEBY12)

• via energisignatur vintertid Uppmätning årsenergi

• enligt Sveby:s anvisningar

SVEBY Mätföreskrifter

SVEBY Handledning till Mätföreskrifter SVEBY Energiprestandaanalys

SVEBY Verifieringsmall

(18)

Främjandeåtgärder – kommunala incitament

Kommunpolitiker

- Kommunal policy vid nybyggnation och renovering

- Markanvisningskrav (Stockholm, Malmö, Göteborg, Västerås, Örebro, m.fl) - Påbörja en ny detaljplan 2013 – nollenergihusområde

- Ge rabatt vid bygglov – eller ta bort kostnaderna helt vid verifierat passivhus - Rabatterade tomtpriser (Växjö om man bygger passivhus på demo-tomter)

- Ägardirektiv för det kommunala energi- och fastighetsbolag (Kommunstyrelsen)

Tjänstemän

- Ge förtur i handläggningen (diskutabelt, men förekommer) - Demonstrationsbyggnader i kommunen

- Utbilda gymnasieelever

- Ge ytrabatt för extra isolering (tjockare väggar) - Upphandlingskrav

(19)

Energikrav i Västerås

Pilot: 150 småhus. Nu all bebyggelse på V-ås mark

Krav sedan 2010 för all bebyggelse på Västerås mark

Byggnad (Atemp) Fjärrvärme Elvärme Effektbehov vid DUT

M2 kWh/m2 kWh/m2 W/m2

>400 60 35 16

Minienergihuskrav (FEBY09)

Krav på max värmeeffektbehov vid DUT Redovisning: Energihuskalkyl

• Energikalkyl före

• Besiktningsprotokoll

• Täthetsprovning, injusteringsprotokoll, avvikelser, A-klass vitvaror,

• mätare för varmvatten och elvärmare, etc

• Effektförlustmätning

• Årsenergimätning, normaliserad jfr + Energideklarationsvärden

Föredrag: http://vimeo.com/49627674

(20)

Mål, hinder och möjligheter i er kommun?

Lågenergihus - nyproduktion och renovering (Utskickade frågor inför seminariet)

1. Vilka utmaningar när det gäller

energieffektivisering står vi inför i vår kommun?

2. Vilka möjligheter ser vi?

3. Vilka eventuella svårigheter kan vi se?

(21)

Hur komma igång ?

Lågenergihus - nyproduktion och renovering

Nulägesbeskrivning: Beskriv nuvarande konkreta mål gällande energieffektivisering i kommunen.

Vilka resultat har uppnåtts?

Vilka möjligheter/hinder ser ni för att komma vidare i detta arbete?

Hur går vi vidare? Nedan finns en handlingsplan som kan fyllas i med de satsningar ni planerar.

Handlingsplan

Vad behöver vi göra? Vilka behöver kontaktas? Vem ansvarar? Klart när? Uppföljning när?

Deltagare arbetsgrupp:

References

Related documents

The text of the International Standard ISO 683-17:1999 has been prepared by Technical Committee ISO/TC 17 ”Steel” in collaboration with Technical Committee ECISS/TC 23, ”Steels for

ISO 11904 is a series of standards which specify methods for the determination of sound immissions from sources located close to the ear in which situations the sound

– ISO 11127-2:1993, Preparation of steel sub- strates before application of paints and related products – Test methods for non-metallic blast- cleaning abrasives – Part 2:

– ISO 11125-2, som oförändrad överförts till svensk standard SS-EN ISO 11125-2 Behand- ling av stålytor före beläggning med målnings- färg och liknande produkter –

Preparation of steel substrates before application of paints and related products – Test methods for non-metallic blast-cleaning abrasives – Part 6: Determination of

– ISO 11125-1:1993, Preparation of steel substrates before application of paints and related prod- ucts – Test methods for metallic blast-cleaning abrasives – Part 1: Sampling, which

Preparation of steel substrates before application of paints and related products – Test methods for non-metallic blast-cleaning abrasives – Part 3: Determination of apparent

– ISO 11125-1:1993, Preparation of steel substrates before application of paints and related prod- ucts – Test methods for metallic blast-cleaning abrasives – Part 1: Sampling, which