Dagvattenhantering för Ullådalsstugan. Översiktlig utredning inför planskede

1 (15)

PM

UPPDRAG

Dagvattenhantering Ullådalsstugan

UPPDRAGSLEDARE

Håkan Lindroth

DATUM

2015-11-04

UPPDRAGSNUMMER

1644776

UPPRÄTTAD AV:

Rickard Olofsson

Dagvattenhantering för Ullådalsstugan. Översiktlig utredning inför planskede

Inledning

Det aktuella detaljplaneförslaget har studerats i planprogrammet Lägenhetshotell och restaurang, Ullådalsstugan. Bräcke 3:5 och 3:6, Åre kommun, Jämtlands län. (Dnr: PLAN 2012.2). Syftet med planprogrammet är att utreda förutsättningarna för att ersätta den

nuvarande Ullådalsstugan med en större byggnad som ska kunna inrymma lägenhetshotell och restaurang.

Med bakgrund av de planerade nya byggnaderna så har Sweco Environment fått i uppdrag av Ullådalsstugan AB att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för det aktuella planområdet. Inom ramen för det arbetet så ska även dagvattenfrågan belysas vilket redovisas i rubricerad PM.

Texter avseende planerad byggnad, omgivande naturliga förutsättningar och bakgrund till utbyggnaden är hämtat från miljökonsekvensbeskrivningen för Ullådalsstugan¹,

planprogrammet² och naturvärdesinventeringen³.

Orientering

Området är beläget i Ullådalen ca 5 km från centrala Åre. Från E14 nås platsen via Ullådalsvägen (allmän väg 1018). Området är beläget vid vägens slut, där den nuvarande Ullådalsstugan finns. I direkt anslutning finns Ullådalsliftarnas dalstation. Planområdets exakta avgränsning kommer att bestämmas i det fortsatta arbetet. För områdets lokalisering se Figur 1 och Figur 2.

1Miljökonsekvensbeskrivning för Ullåstugan. Östersund vatten och miljö 2015-11-04

2 Planprogram för lägenhetshotell och restaurang, Ullådalsstugan. Bräcke 3:5 och 3:6 Åre kommun, Jämtlands län, 2014-11-12

3 Översiktlig naturvärdesinventeringen Ullådalsstugan 2015-07-17

Figur 1. Orientering av det aktuella området Figur 2. Områdets lokalisering Norr om E14

Befintlig och planerad verksamhet

Befintlig bebyggelse

Ullådalsstugan består av ett plan med i huvudsak restaurang och därunder en suterrängvåning, inom området finns också tre mindre byggnader vid liftens dalstation. Se Figur 3 för vy mot Ullådalsstugan i dagsläget.

Figur 3. Ullådalsstugan idag

Planerad bebyggelse

Ullådalsstugan AB har presenterat ett förslag på en ny byggnad som består av fyra våningar och ett underliggande parkeringsgarage. Byggnadsarean (ovan mark) är ca 1200 m². I markplan planeras för en restaurang med ca 100 platser inne och 150 platser ute. I övriga våningar planeras det att främst anläggas hotellägenheter (ca 50 stycken) samt spaavdelning.

Den totala arean för den illustrerade byggnaden är ca 7500 m².

Byggnadens utformning och storlek är inte fastställd utan behöver studeras i kommande arbete, särskilt dess höjd men också dess inpassning i närmiljön. Se Figur 4 och Figur 5 för vy och planskiss mot den planerade byggnaden.

Figur 4. Fotomontage planerad utbyggnad av Ullådalsstugan

Figur 5. Preliminär utformning av den nya byggnaden i plan

Förutsättningar för dagvattenhanteringen

Förutsättningarna för dagvattenhanteringen ställs utifrån gällande miljökrav men också utifrån ett funktionsmässigt och tekniskt perspektiv.

Miljökrav

Planområdets recipient är Åresjön, via Ullån, som är en vattenförekomst med gällande miljökvalitetsnormer.

Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes med miljöbalken år 2009 och är ett juridiskt bindande styrmedel för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa föroreningskällor.

Miljökvalitetsnormerna fastställs av regeringen och kan gälla för hela landet eller vara specifika för olika geografiska regioner. De flesta av miljökvalitetsnormerna grundar sig i krav från olika EU-direktiv och handlar oftast om en högsta tillåtna halt för ett visst ämne i luft, mark eller vatten. För miljökvalitetsnormer för vattenförekomster beslutar Vattenmyndigheterna med stöd från de föreskrifter och råd som Naturvårdsverket tar fram. Det finns två sorters

miljökvalitetsnormer för ytvatten: ekologisk och kemisk status.

Vid bedömningen av vattenförekomster och deras ekologiska status tas hänsyn till vad sjöns eller vattendragets naturliga tillstånd var innan människan påverkade vattnet. En sjö med god ekologisk status innebär att sjön ligger nära sitt naturliga tillstånd. För en sjö med dålig ekologisk status krävs omfattande åtgärder för att den ska återhämta sig.

Kemisk ytvattenstatus klassificeras som ”god status” eller ”uppnår ej god status” och baseras på koncentrationer av utpekade ämnen som är upptagna på Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen. Målsättningen är att de vatten som omfattas av MKN ska ha god ekologisk status och god kemisk status år 2015.

En generellt gällande princip är att vattenkvaliteten inte får försämras någonstans. I Sverige har hittills, förutom kustvatten, endast sjöar större än 1 km² och vattendrag med tillrinningsområde större än 10 km² klassificerats som vattenförekomster och bedömts utifrån MKN.

Åresjöns har klassats till måttlig ekologisk status (2009) med ett kvalitetskrav att god ekologisk status ska uppnås till 2021. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive Hg) har klassats till god kemisk status (2009) med ett kvalitetskrav om god kemisk status till 2015⁴.

Förutom gällande miljökvalitetsnormer så är Åresjön också natura 2000-klassat.

Natura 2000 är ett nätverk som byggs upp inom EU för att bevara värdefulla naturområden.

Medlemsländerna har definierat de arter och naturtyper som är av gemensamt

bevarandeintresse för hela EU-regionen. Syftet med Natura 2000 är att bevara dessa naturtyper med ett bevarandeintresse. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.

Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att det krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a § miljöbalken innan det kan bedrivas någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område.

Ras och skred

Dagvattenhanteringen har också nära kopplingar till ras- och skredproblematiken vilket behöver beaktas utifrån områdets terrängförhållanden och geoteknik samt rådande grundvattennivåer.

En robust dagvattenhantering skapar förutsättningar för att minimera risken för att ras och skred uppstår.

Principer för dagvattenhanteringen

Åre kommun har i dagsläget inte någon framtagen dagvattenstrategi men nedanstående punkter bedöms sammanfatta målsättningarna för dagvattenhanteringen för det aktuella området:

 Bevarande av vattenbalansen. Vattenbalansen med den befintliga grundvattennivån ska inte påverkas negativt som en följd av den ökande exploateringsgraden.

 Robust dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen ska utformas så att skador på allmänna och enskilda intressen undviks.

 Recipienthänsyn. Dagvattenhanteringen ska utformas med hänsyn till recipienten med avseende på föroreningar och transport av sediment.

4VISS Vatteninformtionssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se

Sammanfattningsvis så innebär detta att fokus på dagvattenhanteringen ska vara att minimera flöden, fastlägga eventuella föroreningar samt minimera transporten av sediment.

Mark och vegetation

Marken sluttar kraftigt mot väster. Omgivningen består av relativt gles blandskog. Inom programområdet är dock marken mestadels öppen eftersom Ullådalsstugan i norr, öster och väster omgärdas av skidområden. I södra delen finns en asfalterad vändplan/parkering.

En ny större byggnad skulle i första hand ta i anspråk mark som idag används för den alpina skidåkningen. Konsekvensen av detta kan dock bli att pisterna behöver breddas utåt för att det inte ska bli för trångt runt den nya byggnaden. Skidbacken används som målområde för den årliga störtloppstävlingen Skutskjutet. Det är viktigt att säkerställa att evenemanget även i fortsättningen går att genomföra på ett tillfredsställande sätt. Från platsen utgår eller passerar också ett antal leder; sommarleder för vandring och vinterleder för turskidåkning. Nere vid Ullån finns även längdskidspår som prepareras vintertid. Det är viktigt att säkerställa att dessa leder kommer att fungera väl även efter en utbyggnad av området.

I Figur 6 nedan så framgår den planerade utbyggnaden, viktiga växtlokaler och bäckar.

Figur 6. Växtinventering kring Ullådalsstugan 2015-07-17

Nedan följer ett antal bilder (figur 7-13) som visar på områdets karaktär i form av naturområden och skidområden. Det kan konstateras att pistområdena kring Ullådalsstugan har ”satt sig” över tid och de kan liknas med ängsmark då de är täckta med vegetation vilket är positivt ur ett dagvattenperspektiv.

Figur 7. Skidområdenas karaktär ovan (öster om) Ullådalsstugan

Figur 8. Vy sydväst Ullådalsstugan

Figur 9. Vy norr ut längs pisten nedan (väster om) Ullådalsstugan

Figur 10. Vy i nordvästlig riktning mot Ullådalsstugan

Figur 11. Vy i sydlig riktning nedan Ullådalsstugan

Figur 12. Vy norr ut längs pisten nedan Ullådalsstugan

Figur 13. Vy i nordlig riktning nedan Ullådalsstugan med avrinningsstråk

Markförhållanden inom planområdet

Enligt jordartskarta från SGU (Sveriges geologiska undersökning) består naturliga jordlager av sandig och lerig morän i området kring Ullådalsstugan. Tidigare utförd översiktlig geoteknisk undersökning⁵ ca 200 m söder om Ullådalsstugan visar på ca 5 m tjocka jordlager av främst sandig och siltig morän.

Mark-/grundvatten bedöms periodvis ligga ytligt inom området.

Området kring Ullådalsstugan innehåller branta partier vilket medför att risken för ras och skred ej kan uteslutas. Störst är risken vid vattenmättad jord och vid kraftiga regn. För fortsatt

projektering av byggnader, parkeringsytor och vägar behövs en geoteknisk undersökning utföras.

Nuvarande avrinningsmönster

Nuvarande ytavrinning sker österifrån i riktning mot Ullådalsstugan. Avrinningen öster om Ullådalsstugan sker i huvudsak över skidområden. Strax söder om Ullådalsstugan finns ett avrinningsstråk som främst avvattnar skidområdena, detta avrinningsstråk leds under

Ullådalsvägen via en dagvattentrumma och vidare över skidbacken nedan ullådalsstugan, se Figur 14.

5

Cirka 100 m nedanför den befintliga Ullådalsstugan rinner Ullån som i sin tur avrinner ned till Åresjön. Merparten av det ytavrinnande dagvattnet från det aktuella området avrinner till Ullån.

Figur 14. Avrinningsstråk söder om det aktuella området

Dimensioneringsförutsättningar

Dagvattenanläggningar och ledningar inom planområdet ska i detaljprojekteringsfasen dimensioneras för ett regn som kan förväntas uppstå på den aktuella platsen. För ett

normalscenario kan förslagsvis ett dimensionerande regn med 10 minuters varaktighet och 10 års återkomsttid⁶ användas vilket ger en regnintensitet om 219 l/s ha.

För att även synliggöra ett extremscenario så kan ett regn med 10 minuters varaktighet och 100 års återkomsttid väljas vilket ger en regnintensitet om 537 l/s.

Förutom att rätt dimensionerande regn ska väljas vid detaljprojekteringen så bör framtida dagvattenanläggningar och ledningar även ta hänsyn till eventuella hävningsfaktorer som kan uppstå på grund av de topografiska förhållandena samt förväntade klimatförändringar.

I P104⁷ finns ett framtidsscenario sammanfattat av SMHI som menar att nederbörden över Sverige förväntas öka under det närmaste seklet med 10-20% men att detta kan variera stort mellan olika år och decennier. Nederbördsökningen är störst under vintern. Under

sommarhalvåret förväntas Sydsverige få minskad nederbörd medan förändringarna i den norra

6Publikation P90. Svenskt Vatten. Dimensionering av allmänna avloppsledningar, 2004

7 Publikation P104. Svenskt Vatten. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, augusti 2011

delen av landet förväntas bli små. Detta innebär en ökad avrinning med 5-25 % sett över hela Sverige.

Med bakgrund av ovanstående resonemang bör en säkerhetsfaktor vid framtagandet av de dimensionerande flödena i det aktuella området räknas upp med 20 %.

Befintligt VA

Programområdet ligger inte inom det kommunala verksamhetsområdet men en avloppsledning som ansluter till det kommunala nätet finns. Ullådalsstugan har idag eget vatten. Kapaciteten på dessa anläggningar behöver utredas vidare.

Allmänt om dagvatten och princip för dagvattenhanteringen

Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten.

Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och lutningsförhållande. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning och flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning. Vid god

dagvattenhantering så ska en trög och ren dagvattenavrinning eftersträvas så långt som möjligt.

Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsliga flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar (takytor och parkeringar mm). Uppförande av

byggnader, anläggande av vägar och eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) påverkar också hur dagvattnet rinner av från ett tidigare oexploaterat område.

Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och

erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en risk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut till recipienten. Vid en nyexploatering är risken större för erosion och transport av sediment samt snabb avrinning, framförallt innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation hunnit etableras.

För att minimera risken för negativ påverkan på recipient, dämning och/eller markskada bör därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas utifrån de platsspecifika förutsättningarna.

Förslag till dagvattenhanterande åtgärder för Ullådalsstugan

Den planerade utbyggnaden av Ullådalsstugan medför i korthet, ur ett dagvattenperspektiv, att större hårdgjorda ytor blir aktuellt, den nya bågformade byggnaden riskerar att ”fånga” upp dagvattenflödet samt att det kommer innebära en större risk för plötsligare flöden och

materialtransport under byggtiden. Det kan dock konstateras att utbyggnaden inte utgör några större förändringar mot nuläget. Det finns goda förutsättningar på den aktuella platsen att uppnå en robust dagvattenhantering med avseende på miljömässiga och tekniska aspekter.

Nedan beskrivs ett antal dagvattenåtgärder som bedöms krävas samt är lämpliga för det aktuella området. Slutgiltiga val av åtgärder samt hur dessa anläggs måste undersökas vidare i kommande utredningssteg och detaljprojekteringar.

Fördela dagvattenflödet i många punkter och bibehålla naturliga avrinningsstråk Dagvattenhantering i sluttande terräng där också exploateringsgraden ökas är en utmaning. En viktig princip är att uppnå så trög avrinning som möjligt. För att uppnå det så ska

dagvattenflödet fördelas i så många punkter som möjligt. På detta sätt så kan dagvattenflödena hållas nere och varje avrinningsstråk möjliggör en långsam och ren avrinning.

Fördelning av dagvattenflödet ska ske från takytor, parkeringsytor och byggnaders angöringar.

Exempelvis så ska stuprör för takytorna anläggas så att utkastare avleder dagvattnet ut över grönytor istället för avledning via ledningar. Dagvattnet kan avledas till dessa ytor via täta ränndalar som sedan övergår till släppunkter till intilliggande vegetation.

Ihopledning av dagvattnet till gemensamma större ledningar via gallerbrunnar inom det aktuella området ska helt undvikas. Däremot så kan det komma att krävas avledning via ledningar för exempelvis genomföringar under vägar eller avledning av dräneringsvatten från byggnad.

Släppunkterna för dessa ska dock planeras utifrån samma principer som beskrivits ovan.

Det är också viktigt att beakta att vägkroppar och ledningsgravar för övrigt VA och el kan bli vattenförande. Ihopsamlande av dagvattenflöden med kommunikation med ledningsgravar ska därför undvikas.

Vidare så ska vägkropparna ”punkteras” så att dagvattnet kan avledas i många punkter utan att vägarna utgör avskärande stråk eller uppsamling av dagvattnet.

Nuvarande avrinningsstråk ska så långt som möjligt bibehållas. Sammanledning till enstaka större avrinningar ska undvikas. Befintliga avrinningsstråk har dessutom under lång tid blivit stabila och är inte lika erosionsbenägna jämfört med konstruerade nyanlagda avrinningsstråk.

Grönområden

Andelen hårdgjorda ytor ska minimeras så långt som möjligt och andelen grönytor ska generellt uppmuntras. Vegetationsytor bidrar till en trög avrinning, möjliggör infiltration samt fastläggning av partiklar och föroreningar.

Förutom positiva egenskaper ur ett dagvattenperspektiv så bidrar grönytor till en miljö som harmoniserar med området i övrigt.

Gröna ytor ska särskilt uppmuntras intill hårdgjorda ytor såsom vägar och parkeringsytor.

Grönytor i anknytning till parkeringsytor utgör även oljeavskiljande åtgärder då dessa ytor möjliggör fastläggning av transporterade föroreningar.

Efter att markarbeten gjorts så ska återetablering av vegetation ske så snart som möjligt för att minimera risken för snabb avrinning och transport av sediment.

Översilning över vegetationsytor ska alltid ske innan dagvattenflödet når ett avrinningsstråk (gröna skyddande bårder), detta innebär att ingen direkt och snabb avledning ska ske utan att dagvattnet först genomgått någon form av dagvattenhanterande åtgärd. Detta är särskilt viktigt i den södra delen där ett avrinningsstråk skär igenom området.

Även de myrområden som finns i och intill området ska betraktas som tillgångar ur ett dagvattenperspektiv då dessa kan ses som tröga system med filtrerande egenskaper.

Dagvattenåtgärder vid byggskede och driftskede

Dagvattenhanterande åtgärder ska upprättas både i byggskedet och i driftskedet. I byggskedet kommer risken för snabbare avrinning vara högre eftersom vegetationsytan skalats av. Även hjulspår från arbetsmaskiner blir avrinningstråk och kan samla och avleda dagvatten snabbt.

Under byggtiden så är även risken för transport av sediment stor vilket innebär att tillfälliga dagvattenåtgärder under byggtiden ska upprättas. Tillfälliga mindre sedimentationsdammar ska anläggas där det transporterade materialet tillåts sedimentera och fastläggas. Utloppet till de tillfälliga dammarna kan utgöras av makadamvallar och geotextil och/eller halmbalar vilket utgör ett mekaniskt filter innan dagvattnet går vidare.

Samtliga markarbeten ska planeras till torr väderlek och god bärighet i mark för att ytterligare minimera riskerna för materialtransport till recipienten.

Avskärande åtgärder

Den nuvarande avrinningen österifrån avrinner i riktning mot den planerade utbyggnaden.

Underlagen som redovisar den planerade utformningen och läget för den nya byggnaden påvisar att dagvattnet måste förbiledas. Den nya byggnaden har en bågform som ”fångar”

dagvattnet. Detta innebär att avskärande åtgärder kan bli aktuellt. En avskärande åtgärd ska anläggas på ett sätt så att ingen direkt avledning sker till avrinningsstråket söder om

Ullådalsstugan. Den avskärande åtgärden ska utformas så att ett trögt system uppnås så att inget material transporteras till intilliggande avrinningsstråk.

Avrinningsområdesperspektiv

Grundprincipen för en god dagvattenhantering är att dagvattnet ska hanteras där det uppstår och så högt upp i systemet som möjligt. Detta innebär att det är viktigt med ett samlat

dagvattenperspektiv mellan skidområdena och den aktuella utbyggnaden av Ullådalsstugan. I skidområdena arbetas det aktivt med dagvattenfrågan med exempelvis avskärande åtgärder, tröga system (vegetation) och många släppunkter. Dagvattnet har sitt ursprung från hela avrinningsområdet och det är därför viktigt att ha en helhetsbild av hur dagvattnet avrinner.

Gröna tak

De ytor som till största delen kommer bidra till plötsligare och större flöden är stora hårdgjorda ytor som parkeringsytor och takytor. För takytor kan gröna tak anläggas för att minimera andelen hårdgjorda ytor och skapa en större andel grönstruktur.

Gröna tak består oftast av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar samt reduktion av den årliga avrunna volymen. Beroende på substratets tjocklek så kan årliga volymen minskas med 50 %, 75 % och i vissa fall upp till 90 %.

Gröna tak skapar också ett estetiskt värde i att blickfånget från högre belägna punkter ovan planområdet utgörs av en högre andel vegetationsytor istället för traditionella takytor.

Erosionsskydd

Dagvattenflöden över naturmark och/eller skidområden i kombination med branta lutningar ska erosionsskyddas i särskilt utsatta punkter för att minimera risken för erosion och transport av material. Erosionsskydd kan också vara aktuellt i släppunkter eller där dagvattenledning (ex.

vägtrummor) möter ett öppet mer diffust system.

Planering

Preventiva dagvattenåtgärder ska planeras in tidigt i planarbetet. Att hantera dagvattenfrågan sent i processen bedöms mer komplicerat och mer kostsamt. Dagvattenåtgärder för att uppnå en trög och ren avrinning tar plats och det är därför viktigt att det planeras för detta tidigt.

Drift och skötselanvisningar

Det är viktigt att drift- och skötselaspekten uppmärksammas i samband med att

dagvattenåtgärderna anläggs så att åtgärdernas avsiktliga funktion uppnås över tid. Detta gäller för samtliga föreslagna dagvattenåtgärder.

Sammanfattning av dagvattenåtgärder och förslag till fortsatt arbete

Det är viktigt att flödet fördelas i många punkter, ihopledning och större konstruerade avrinningsstråk ska undvikas. Andelen hårdgjorda ytor ska minimeras och andelen

vegetationsytor ska uppmuntras. Gröna tak bör tas i beaktning ur ett dagvattenperspektiv men även ur ett gestaltningsperspektiv. Efter att marken skalats av i samband med byggnationen så ska en återetablering av vegetationen prioriteras och säkerställas.

Dagvattenfrågan ska finnas med i hela planeringsprocessen så att föreslagna åtgärder kan anläggas. Dagvattenhanterande åtgärder ska upprättas både för byggskedet och driftskedet.

Permanenta åtgärder ska skötas och hållas efter över tid genom att drift- och skötselanvisningar upprättas.

För att föreslagna dagvattenåtgärder ska bli upprättade på rätt sätt så krävs att dessa detaljprojekteras och dimensioneras för förväntade flöden. Detta gäller även för ex.

dagvattenledningar genom vägar.

Sammanfattningsvis så ska målsättningen med dagvattenhanteringen vara att uppnå en trög och ren avrinning i många punkter. Dagvattnet ska betraktas ur ett avrinningsperspektiv och hanteras där det uppstår, högt upp i systemet. Detta innebär att en samsyn med övriga aktörer inom avrinningsområdet är viktig för att uppnå en god dagvattenhantering.