Dagvattenhantering och VA-försörjning för Kabinbaneområdet. Översiktlig utredning inför planskede

1 (24)

PM

UPPDRAG

VA-utredning Kabinbaneområdet

UPPDRAGSLEDARE

Rickard Olofsson (dagvatten)

DATUM

Rev. 2017-10-20

UPPDRAGSNUMMER

3211150–500

UPPRÄTTAD AV:

Rickard Olofsson (dagvatten) Mats Högberg (VA)

Dagvattenhantering och VA-försörjning för Kabinbaneområdet. Översiktlig utredning inför planskede

Denna revidering avser en uppdatering utifrån den ändrade utformningen som utförts av det tidigare utformningsförslaget av kabinbaneområdet.

Inledning

Det aktuella planområdet utgörs av området öster och väster om kabinbanan, del av Mörviken 1:75, Åre kommun. I samband med det pågående planarbete så behöver VA-försörjning och dagvattenhanteringen utredas. Som en följd av detta har Sweco Environment fått i uppdrag av Skistar Åre AB att ta fram en översiktlig VA och dagvattenutredning för planområdet.

Orientering

Det aktuella planområdet ligger längs E14 ca 10 mil väster om Östersund och ca 300 m nordväst om Åre torg. Se Figur 1 för orientering och planområdets ungefärliga utbredning.

Figur 1. Orientering av det aktuella planområdet (ungefärlig utbredning med röd markering)

Befintlig och planerad verksamhet

Befintlig verksamhet

Inom planområdet, 20 m från E14, ligger kabinbanans dalstation. Mellan dalstationen och E14 finns angöring för bussar, taxi, personbilar och parkering. Väster om dalstationen finns

ytterligare högre belägna parkeringsplatser. Öster om dalstationen finns liftarna VM6:an och Worldcupliften. Sydost om liftarna, ca 70 m, ligger backrestaurangen Timmerstugan.

Kabinbanevägen ansluter till planområdet i sydvästlig riktning och förbinder E14 med Årevägen.

Intill Kabinbanevägen, på öster sida, går en gc/skid- väg som avslutas på Åre torg. I direkt anslutning till planområdets västra del, ca 110 m från Kabinbanan ligger en bensinstation.

Planerad verksamhet

Planförslaget innehåller lägenheter, service, handel och parkering. Platsen nedanför skidtorget och nya byggnader blir ett entrétorg där skidbussar, taxi och hämta lämnabilar angör. Skidtorget vid Stjärnbacken får direkt entré till backrestaurang, boende och service.

Parkeringsgarage och avskilda lastzoner ger plats för säkra gångstråk. Skidvägen ner till Åre torg leds i en sväng och tangerar entrétorget och vidare under E14 till torget.

En från E14 upplyft ankomstarea/entrétorg föreslås som ska ge bra utrymme för olika trafikanter och fordon. Entrétorget ligger ca 4 meter ovan E14. Den föreslagna bebyggelsen ligger

ytterligare ca 4 meter ovanför Entrétorget. Den nya bebyggelsen är uppdelad i tre

byggnadskroppar. Mellan och på södra sidan av de tre byggnadskropparna bildas torgytor av olika karaktär.

Byggnaderna innehåller:

• 13 800 m² BTA (bruttoarea)

• 172 lägenheter (35 m² - 65 m²)

• 1 024 bäddar

• 282 P-platser (132 P för boende och 150 P för dagsgäster)

• Restauranger, café och sportbutik med verkstad

• Ankomstarea/entrétorg

• Access med liftar till Åreskutan och liftsystemet

För att få en bild av hur området planeras se konceptuella illustrationer från Mountainworks framtagna handling¹, Figur 2, Figur 3, Figur 4 och Figur 5.

1 Kabinbane base. Redevelopment concept plan package. Mountainworks march 2017

Figur 2. Konceptbild västra delen. Moutainworks, Mars 2017

Figur 3. Konceptbild östra delen. Moutainworks, Mars 2017

Figur 4. Konceptbild vy från väster. Moutainworks, Mars 2017

Figur 5. Konceptbild vy från öster. Moutainworks, Mars 2017

Sweco Architects har arbetat fram en illustrationsplan². Förutom de planerade byggnadernas utformning är även vägområden, taxizon och busshållplatser inarbetade i illustrationsplanen, se Figur 6.

2 Illustrationsplan Kabinbaneområdet. Förhandskopia Sweco Architects upprättad 2017-06-29, rev. 2017-10-19

Figur 6. Illustrationsplan Kabinbaneområdet. Upprättad 2017-06-29, rev. 2017-10-19

Förutsättningar för dagvattenhanteringen

Planområdets recipient är Åresjön som är en vattenförekomst med gällande miljökvalitetsnormer.

Miljökvalitetsnormer (MKN) infördes med miljöbalken år 2009 och är ett juridiskt bindande styrmedel för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa föroreningskällor.

Miljökvalitetsnormerna fastställs av regeringen och kan gälla för hela landet eller vara specifika för olika geografiska regioner. De flesta av miljökvalitetsnormerna grundar sig i krav från olika EU-direktiv och handlar oftast om en högsta tillåtna halt för ett visst ämne i luft, mark eller vatten. För miljökvalitetsnormer för vattenförekomster beslutar Vattenmyndigheterna med stöd från de föreskrifter och råd som Naturvårdsverket tar fram. Det finns två sorters

miljökvalitetsnormer för ytvatten: ekologisk och kemisk status.

Vid bedömningen av vattenförekomster och deras ekologiska status tas hänsyn till vad sjöns eller vattendragets naturliga tillstånd var innan människan påverkade vattnet. En sjö med god ekologisk status innebär att sjön ligger nära sitt naturliga tillstånd. För en sjö med dålig ekologisk status krävs omfattande åtgärder för att den ska återhämta sig.

Kemisk ytvattenstatus klassificeras som ”god status” eller ”uppnår ej god status” och baseras på koncentrationer av utpekade ämnen som är upptagna på Vattendirektivets lista över prioriterade ämnen. Målsättningen är att de vatten som omfattas av MKN ska ha god ekologisk status och god kemisk status år 2015.

En generellt gällande princip är att vattenkvaliteten inte får försämras någonstans. I Sverige har hittills, förutom kustvatten, endast sjöar större än 1 km² och vattendrag med tillrinningsområde större än 10 km² klassificerats som vattenförekomster och bedömts utifrån MKN.

Åresjöns har klassats till måttlig ekologisk status (2009) med ett kvalitetskrav att god ekologisk status ska uppnås till 2021. Den kemiska ytvattenstatusen (exklusive Hg) har klassats till god kemisk status (2009) med ett kvalitetskrav om god kemisk status till 20153.

Förutom gällande miljökvalitetsnormer så är Åresjön också natura 2000-klassat.

Natura 2000 är ett nätverk som byggs upp inom EU för att bevara värdefulla naturområden.

Medlemsländerna har definierat de arter och naturtyper som är av gemensamt

bevarandeintresse för hela EU-regionen. Syftet med Natura 2000 är att bevara dessa naturtyper med ett bevarandeintresse. Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken.

Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att det krävs tillstånd enligt 7 kap 28 a § miljöbalken innan det kan bedrivas någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område.

Detta innebär i korthet att fokus på dagvattenhanteringen för Kabinbaneområdet ska vara att minimera flöden, fastlägga eventuella föroreningar samt minimera transporten av sediment.

Dagvattenhanteringen har också nära kopplingar till ras- och skredproblematiken vilket behöver beaktas utifrån områdets terrängförhållanden och geoteknik. En robust dagvattenhantering skapar förutsättningar för att minimera risken för att ras och skred ska uppstå.

Åre kommun har för nuvarande inte någon framtagen dagvattenstrategi. Kommunen har däremot en framarbetad översiktsplan⁴ där dagvattenfrågan belyses.

Utifrån översiktsplanen, platsspecifika förutsättningar och recipienten Åresjön bedöms

nedanstående punkter sammanfatta målsättningarna för dagvattenhanteringen för det aktuella planområdet:

• Bevarande av vattenbalansen. Vattenbalansen med den befintliga grundvattennivån ska inte påverkas negativt som en följd av den ökande exploateringsgraden.

• Robust dagvattenhantering. Dagvattenhanteringen ska utformas så att skador på allmänna och enskilda intressen undviks.

• Tidig planering av dagvattenhanteringen. Dagvattenfrågan ska komma in i planprocessen så tidigt som möjligt så att en god dagvattenhantering kan uppnås.

• Recipienthänsyn. Dagvattenhanteringen ska utformas med hänsyn till recipienten med avseende på föroreningar och transport av sediment både i byggskede och driftskede.

• Avrinningsområdesperspektiv. Dagvattenhanteringen bör ha ett

avrinningsområdesperspektiv eftersom det aktuella planområdet utgör en liten del av det totala avrinningsområdet.

3 VISS Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se

4 Kommuntäckande översiktsplan. Utställningsförslag 2016-10-20. Dnr. KS.2012.765/212

• Mervärden. Dagvattenhanteringen ska ses som en tillgång och på så vis medverka till en grönare och mer omväxlande planering av Åre by.

Dagvattenhanteringen blir särskilt viktig för det aktuella planområdet eftersom

terrängförhållandena tillsammans med skidområdenas utformning och passagen genom E14 skapar en knutpunkt för dagvattenflödet som har sitt ursprung från ovanliggande

avrinningsområde. Det faktum att planområdet utgör en knutpunkt och att det finns begränsat utrymme för dagvattenhanterande åtgärder inom det planerade planområdet betyder att ett större perspektiv på dagvattenfrågan på sikt måste tas.

Kontakt har tagits med boende nedan planområdet och enligt uppgift så inträffar

dämningssituationer, höga flöden och transport av sediment redan i dagsläget innan den planerade exploateringen har startat.

För att tydliggöra att ett avrinningsområdesperspektiv är särskilt viktigt för den aktuella platsen har en snabb första översiktsbild av hur avrinningsområdet ser ut tagits fram. Punkten för avrinningsområdet har satts strax ovan E14 i passagen under 14.

Avrinningsområdet till Kabinbanevägen under E14 är framtagen med hjälp av Scalgo Live, vilket är ett GIS-baserat verktyg som används för att analysera höjddata ur ett ytvattenperspektiv. Det gröna området i Figur 7 är avrinningsområdet som når den blå punkten. Röd linje markerar hur ytvattnet tar sig vidare ner mot Åresjön.

Figur 7. Översiktsbild av hur avrinningsområdet för Kabinbaneområdet ser ut framtaget i Scalgo Live.

Markförhållanden inom planområdet

Enligt SGU:s jordartskarta består naturliga jordlager i området främst av moig och sandig morän. Sweco civil har tidigare tagit fram en sammanställning av tidigare utförda geotekniska utredningar⁵. Dessa utredningar visar på att området väst om kabinbanehuset i huvudsak täcks av ca 0,5-3 m fyllning, de större mäktigheterna bedöms förekomma i områdets centrala och södra delar.

Fyllningsmaterialet utgörs främst av grusig sand och siltig morän med inslag av grus och sand. I sydvästra delen av området har ett torvlager påträffats mellan ca 2,9- 3,0 m under den befintliga markytan. Mellan ca 3-6 m under befintlig markyta har berg alternativ naturligt lagrad lermorän påträffats. Lermoränen, som lokalt går under benämningen ”Blåhall”, är mycket fast och blå i färgen.

Vid sondering har det varit svårt att bedöma djup till berg då den mycket fasta moränen ger ett resultat som är svårt att särskilja från berg.

I området öster om kabinbanehuset kring backrestaurangen ”Timmerstugan” består marken överst av ca 3-5 m fyllning, de större mäktigheterna förekommer i den södra delen.

Fyllningsmaterialet har mycket låg till låg relativ fasthet och utgörs främst av sandig morän.

Under fyllningen finns den naturligt lagrade moränen. Moränens översta 0,5-1 m har låg relativ fasthet, därunder är den relativa fastheten hög till mycket hög.

Djup till berg har ej undersökts, förmodat berg har i två undersökningspunkter påträffats på 14 och 17 m under befintlig markyta. Öster om Timmerstugan (vid tidigare dalstation för

Stjärnliften) består marken överst av ca 1,5-4 m fyllning, de större mäktigheterna finns i sydväst och minskar mot norr. Fyllningens relativa fasthet är i regel mycket låg. Under fyllningen finns naturligt lagrad morän. Moränens relativa fasthet ökar från låg i det övre skiktet till mycket hög på större djup.

Djup till berg har ej undersökts. Bergfritt djup bedöms minska mot norr där det i utförda undersökningspunkter är större än 2 m.

Hydrogeologiska förhållanden inom planområdet

I området väster om kabinbanehuset finns inga grundvattenrör installerade. Observationer om eventuellt förekommande vatten har dock gjorts i samband med utförandet av tidigare

undersökningar. Inget vatten påträffades vid tidpunkten för de utförda undersökningspunkterna.

Grundvattentransport bedöms i huvudsak ske i förekommande fyllningslager och/eller i det övre moränlagret.

I området öster om kabinbanehuset finns inga grundvattenrör installerade. Vid Timmerstugan bedöms dock grundvattenytan ligga ca 4 m under befintlig markyta.

5 PM Geoteknik, Åre Kabinbaneområdet – Sammanställning av tidigare utförda geotekniska utredningar, 2015-03-09.

Mot nordost bedöms grundvattnet bli mer ytligt och ligga ca 2 m under befintlig markyta. Efter nederbördsrika perioder och snösmältning kan ytligare vatten uppträda i jordprofilen.

Stabilitet inom planområdet

Slänten norr om befintlig parkering i området väster om kabinbanehuset bedöms vara

skredbenägen. I området öster om kabinbanehuset vid Timmerstugan förekommer fyllning och området bedöms inte vara skredbenäget. Planområdets nordöstra del innehåller branta partier med lutningar på mer än 17° vilket medför att risken för skred och ras inte kan uteslutas.

Dimensioneringsförutsättningar

Dagvattenanläggningar och ledningar inom planområdet ska i detaljprojekteringsfasen dimensioneras för ett regn som kan förväntas uppstå på den aktuella platsen. Ett dimensionerande regn behöver fastställas i samråd med kommunen.

För att synliggöra ett extremscenario och sekundära rinnvägar så kan även exempelvis ett 100- årsregn simuleras över det aktuella området.

Specifikt flöde för det aktuella planområdet utifrån markanvändning har inte räknats fram inom ramen för denna utredning eftersom omfattningen av de planerade byggnaderna och

markanvändningen i dagsläget inte fullt ut är fastställt. Även val av rinntider, vilket påverkar val av det dimensionerande regnets varaktighet, måste fastställas när dagvattenanläggningar ska dimensioneras och detaljprojekteras.

Förutom att rätt dimensionerande regn ska väljas vid detaljprojekteringen så bör framtida dagvattenanläggningar och ledningar även ta hänsyn till eventuella hävningsfaktorer som kan uppstå på grund av de topografiska förhållandena samt förväntade klimatförändringar.

I P104⁶ finns ett framtidsscenario sammanfattat av SMHI som menar att nederbörden över Sverige förväntas öka under det närmaste seklet med 10-20% men att detta kan variera stort mellan olika år och decennier. Nederbördsökningen är störst under vintern. Under

sommarhalvåret förväntas Sydsverige få minskad nederbörd medan förändringarna i den norra delen av landet förväntas bli små. Detta innebär en ökad avrinning med 5-25 % sett över hela Sverige.

Med bakgrund av ovanstående resonemang bör en säkerhetsfaktor vid framtagandet av de dimensionerande flödena i det aktuella området räknas upp med 20 %.

Befintligt VA

I dagsläget försörjs Kabinbaneområdet, Bykrogen och Slalomsvängen via ett vatten-, dagvatten- och spillvattenledningsnät som korsar E14 vid infarten på Slalomsvängen. På

vattenledningsnätet, strax innan korsningen med E14, finns en tryckstegringsstation.

6 Publikation P104. Svenskt Vatten. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, augusti 2011.

Ledningsnätet mot Kabinbaneområdet (parallellt öster om E14) består av betongledningar (spill- och dagvattenledningar) och gjutjärn alt. segjärnsledning (huvudvattenledningen).

På dagvattenledningsnätet finns ett antal dagvattenbrunnar med gallerbetäckningar. Dessa samt delar av kabinbanans avvattning leds via ledningar mot Slalomsvängen och korsar sedan E14 för vidare transport ner mot Åre by (centrum).

Nedan planområdet leds dagvattnet i dagsläget undan via dagvattenledningar samt kortare partier med öppna system.

Enligt erhållet underlag så utgör den befintliga VA-försörjningen inom planområdet av

spillvattenledningar (röd), vattenledningar (blå) och dagvattenledningar (grön), se även Figur 8.

Figur 8. Befintligt VA inom planområdet

Allmänt om dagvatten och princip för dagvattenhanteringen

Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten.

Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och lutningsförhållande. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning och flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning.

Vid god dagvattenhantering så ska en trög och ren dagvattenavrinning eftersträvas så långt som möjligt.

Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsliga flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar (takytor och parkeringar mm). Uppförande av

byggnader, anläggande av vägar och eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) påverkar också hur dagvattnet rinner av från ett tidigare oexploaterat område.

Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och

erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en risk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut till recipienten. Vid en ny exploatering är risken större för erosion och transport av sediment samt snabb avrinning, framförallt innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation hunnit etableras.

För att minimera risken för negativ påverkan på recipient, dämning och/eller markskada bör därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas utifrån de platsspecifika förutsättningarna.

Förslag till dagvattenhanterande åtgärder för Kabinbaneområdet

Utifrån de målsättningar som inledningsvis föreslagits för dagvattenhanteringen och givna förutsättningar samt utifrån den planerade exploateringen så har ett antal åtgärdsförslag identifierats som lämpliga för det aktuella planområdet. Dessa beskrivs kortfattat nedan och slutgiltiga val av åtgärder samt hur dessa anläggs måste undersökas vidare i kommande utredningssteg och detaljprojekteringar.

Gröna tak

De ytor som till största delen kommer bidra till plötsligare och större flöden är stora hårdgjorda ytor som parkeringsytor och takytor. För takytor kan gröna tak anläggas för att minimera andelen hårdgjorda ytor och skapa en större andel grönstruktur.

Gröna tak består oftast av moss- och sedumarter och har en hög vattenhållande förmåga vilket bidrar till en fördröjning och minskning av flödestoppar samt reduktion av den årliga avrunna volymen. Beroende på substratets tjocklek så kan årliga volymen minskas med 50 %, 75 % och i vissa fall upp till 90 %. För exempel på gröna tak se Figur 9 och Figur 10.

Figur 9. Exempel på gröna tak (Vegtech)

Figur 10. Exempelbild gröna tak från annan plats i Åre (Foto Sweco)

Gröna tak skapar också ett estetiskt värde i blickfånget från högre belägna punkter ovan planområdet då åtgärden utgör en högre andel vegetationsytor istället för traditionella takytor.

Stuprörsutkastare

Stuprör för takytorna bör anläggas så att utkastare avleder dagvattnet ut över grönytor eller planteringar. Dagvattnet kan avledas till dessa ytor via ränndalar och en trögare avrinning och möjliggörande av infiltration samt exempelvis bevattning av intilliggande planteringar, för exempel se Figur 11.

Figur 11. Illustration utkastare och avledning över ränndal till vegetationsytor/infiltrationsstråk Möjliga placeringar av stuprörsutkastare inom planområdet är från samtliga takytor. Översilning från stuprörsutkastarna sker till intilliggande grönyta och avrinningsstråk.

Tröga system

Inom planområdena ska andelen grönytor generellt uppmuntras. Grönytor bidrar till en trög avrinning, möjliggör infiltration samt fastläggning av partiklar och föroreningar. Förutom positiva egenskaper ur ett dagvattenperspektiv så bidrar grönytor till en mer omväxlande miljö.

Grönytor i anknytning till parkeringsytor kan även utgöra oljeavskiljande åtgärder om dessa ytor tillåts översilas. Om dessa grönytor anläggs som grunda svackdiken kan också en

magasinerande och infiltrerande funktion uppnås. För exempel på grönyta intill parkeringsyta se Figur 12.

Figur 12. Exempel på utformning av vegetationsytor intill parkeringsyta

Placering av gröna ytor inom planområdet ska ske intill hårdgjorda ytor såsom vägar och parkeringsytor. En förutsättning för detta är en planerad höjdsättning samt passager för dagvatten eller nedsänkta kantstenar så att flödet inte hindras.

Möjliggörande av infiltration

Generellt för planområdet så ska möjliggörande av infiltration skapas. Detta handlar korthet om att i möjligaste mån tillåta dagvattnet översilas halvgenomsläppliga ytor. Infiltration kan också möjliggöras i öppna diken och i fördröjningsmagasin med öppen botten (perkolation).

Underjordiska fördröjningsmagasin

Som en huvudåtgärd för området så har ett eller flera underjordiska magasin identifierats som en möjlig och effektiv dagvattenåtgärd. Dessa kan förläggas längs vägar och under

parkeringsytor.

I det aktuella planområdet föreslås att fördröjningsmagasin anläggs söder om de planerade byggnaderna. Här planeras att markytan blir upphöjd vilket skapar förutsättningar för magasin.

Det finns en rad tekniska lösningar för underjordiska magasin men för det aktuella planområdet så föreslås att dessa anläggs som rör. Denna utformning bedöms mer anpassningsbar då dessa kan byggas både på längden och på bredden utifrån tillgängligt utrymme. Denna typ av magasin skapar fördröjning, fastläggning av sediment och avskiljning av partikelbundna föroreningar. Fördröjningsmagasin i rörutförande bedöms även enklare ur ett drift- och skötselperspektiv vilket är en mycket viktig aspekt.

Förslagsvis så dimensioneras fördröjningsmagasinen för den exploatering som planeras inom planområdet så att motsvarande ett nuläge flödesmässigt klaras av. Detta måste förankras hos kommunen.

En diskussion bör dock föras med inblandade för hela avrinningsområdet för att avgöra om även delar av flödet från avrinningsområdet ska hanteras i magasinet. Denna bedömning har gjorts eftersom platsen utgör en knutpunkt via passagen genom E14. Detta bör då ske i någon form av fördelning mellan planområdet och avrinningsområdet och i dialog med kommunen.

Dimensioneringen ska göras utifrån kapacitetsbrist i ledningsnätet nedan planområdet, planerad exploatering och markanvändning inom planområdet samt skidområdenas utformning och dagvattenhantering.

Underjordiska fördröjningsmagasin kan utformas täta vid hög grundvattennivå och perforerade (för infiltration) om de kan anläggas ovan grundvattennivån. Eftersom den aktuella platsen för fördröjningsmagasinet är upplyft så bedöms att även infiltration kan ske under magasinet. För några illustrerande exempel på fördröjningsmagasin, se illustrationer i Figur 13, Figur 14 och Figur 15.

Figur 13. Illustration fördröjningsmagasin utformat som volym i ledning

Figur 14. Dagvattenkammare (Stormtech eller liknande)

Figur 15. System med rening och magasinering (Pipelife elelr liknande)

Erosionsskydd

Dagvattenflöden över naturmark och/eller skidområden i kombination med branta lutningar ska erosionskyddas för att minimera risken för erosion och transport av material. Erosionsskydd kan också vara aktuellt i släppunkter eller där dagvattenledning möter ett öppet system.

Fördelning av dagvattenflödet och bibehålla naturliga avrinningsstråk

En viktig dagvattenhanterande åtgärd i brant terräng är att behålla de naturliga

avrinningsstråken så långt som möjligt. Dessa avrinningsstråk har under lång tid blivit stabila och är inte lika erosionsbenägna som nyanlagda avrinningsstråk. Det är också mycket viktigt att fördela ut dagvattenflödet i så många punkter som möjligt. Detta är dock en utmaning i det aktuella planområdet eftersom passagen under E14 utgör en knutpunkt för dagvattnet i avrinningsområdet. Men att fördela flödet i så många punkter som möjligt kan också konkret handla om att exempelvis släppa avrinningen från en parkeringsyta i flera punkter eller att fördela ut takavvattningen i många punkter.

Fördelning av dagvattenflödet kan också utgöras av fördelning mellan flera dagvattennät.

Förutom den befintliga dagvattenledningen som går parallellt med passagen under E14 så finns det en dagvattenledning väster om kabinbanans befintliga parkering. I samband med

exploateringen så bör en fördelning av dagvattenflödet undersökas mellan dessa två

dagvattenledningar förutsatt att det finns kapacitet för en sådan fördelning. Som redan nämnts så uppstår det problem med dagvattnet redan i dag vid höga flöden.

Släppunkt snökanonsvatten

Enligt uppgift från boende nedan det planerade exploateringsområdet så töms snökanonsledningen till det befintliga dagvattennätet. Tömningen sker eftersom

snökanonsledningen ligger grunt och måste tömmas så att denna inte fryser sönder. Det bör undersökas om denna tömning kan ske i annan punkt.

Avrinningsområdesperspektiv (åtgärder även ovan planområdet)

Eftersom planområdet utgör en knutpunkt för dagvattenavrinningen så krävs ett större

perspektiv på dagvattenfrågan. Verksamheten i skidområdena ovan planområdet påverkar hur mycket dagvatten som tillförs planområdet. Skidområdena tillsammans med den planerade exploateringen påverkar hur stora flödena som tillförs till dagvattennätet nedan planområdet.

Nedan planområdet ligger bostadsområden och delar av Åre centrum och recipienten Åresjön.

Det är inte rimligt att en exploatering som utgör en liten del av det totala avrinningsområdet ska omhänderta dagvatten ovanifrån samt ta höjd för att åtgärda de kapacitetsbrister som tidvis råder i ledningsnätet nedan planområdet.

För att uppnå en robust dagvattenhantering så bedöms det viktigt att ett större

avrinningsperspektiv tas. Detta bör utformas så att en samsyn och gemensam plan för dagvattenhanteringen arbetas fram mellan olika aktörer och kommunen.

Dagvattenåtgärder vid byggskedet

En viktig målsättning med dagvattenhanteringen är att minimera risken för transport av sediment till Åresjön. Risken för att denna transport sker är störst i samband med byggskedet.

Tillfälliga dagvattenåtgärder ska därför upprättas innan markarbetena påbörjas. På grund av att planområdet utgör en knutpunkt för dagvatten samtidigt som tillgängliga ytor är begränsat så blir detta en utmaning. Konkret så kan denna typ av åtgärd utgöras av tillfälliga mindre

sedimentationsdammar med ett definierat utlopp. I den tillfälliga dammen kan sedimentation ske genom att dagvattenflödet tillåts stanna upp. De tillfälliga sedimentationsdammarna kan förses med makadamvall och/eller halmbalar så att även ek mekanisk filtrering kan uppnås innan dagvattnet går vidare. För det aktuella planområdet måste ett flertal mindre tillfälliga

sedimentationsdammar upprättas eftersom utrymmet inte tillåter endast en större åtgärd, för illustration se Figur 16.

Figur 16. Illustration tillfällig sedimentationsdamm i byggskede

Schaktarbeten ska också planeras till torrare väderlek och god bärighet i mark. Om det slutligen beslutas att fördröjningsmagasin ska anläggas så bör dessa anläggas tidigt i processen så att även dessa kan nyttjas redan i byggskedet.

Fördröjning innan släpp till befintligt ledningsnät nedan planområdet

Föreslagna åtgärder ovan har som målsättning att skapa fördröjning och fastläggning av sediment innan dagvattnet släpps till det befintliga ledningsnätet nedan det aktuella

planområdet. En kombination av tröga öppna system och avledning via ledning är nödvändig eftersom dagvattenflödet ska avledas förbi ett tätbebyggt område. En grundregel som bör gälla är dock att fördröjning och/eller trög avledning alltid ska ske innan flödet avleds vidare via ledning.

Oljeavskiljande åtgärder

För parkeringsytor kan oljeavskiljande åtgärder krävas om antalet parkeringsplatser överskrider kommunens riktlinjer, detta kan också bli aktuellt om golvbrunnar anläggs i garage. I övrigt så ska parkeringsytor och vägytor höjdsättas på ett planerat sätt så att det ytavrinnande dagvattnet kan översilas intilliggande vägdiken eller vegetationsytor i fler punkter.

Svackdiken

Där det är möjligt så bör svackdiken anläggas intill vägar och parkeringsytor.

Svackdiken är breda och flacka diken som anläggs längs med vägar och hårdgjorda ytor, vars syfte är att rena och transportera dagvatten. I dessa möjliggörs infiltration och under kortare perioder en magasinerande funktion av dagvattnet. Dikena har ett högt flödesmotstånd vilket tillsammans med det flacka och breda tvärsnittet och infiltrationsförmåga ger en fördröjande effekt på dagvattenavrinningen.

Svackdikena ska tillåta beklädas med gräs eller annan vegetation. I den övre, gräs- eller vegetationsbeklädda ytan fastläggs föroreningar och näringsämnen tas upp av växter.

Tjockleken på det övre bevuxna lagret skall vara minst 30 cm för både gräs- och

vegetationsbeklädda svackdiken och det är i detta lager som det mesta av föroreningarna fastläggs. Förutom fastläggning av föroreningar så skapar vegetationen också en trög avrinning.

Växlighetens rotsystem håller även kanaler öppna i marken vilket skapar förutsättningar för dagvatten att infiltrerar ner i jordprofilen, för exempel se Figur 17.

Figur 17. Exempel på svackdiken i direkt anslutning till hårdgjorda ytor. Källa: Svenskt vatten publikation P105

Drift och skötsel

Dagvattenåtgärderna som föreslagits, förutom de dagvattenåtgärder som föreslagits under byggtid, skall betraktas som permanenta åtgärder som skall ha en god funktion över tid.

En förutsättning för detta är att åtgärderna kontinuerligt sköts och underhålls. Det är därför en god idé att upprätta en skötselplan för de upprättade dagvattenåtgärderna. I en sådan handling kan rutiner för skötseln preciseras för att underlätta det kontinuerliga drift- och skötselarbetet.

Skötsel av dagvattenåtgärder kan konkret handla om att ta bort skräp (grenar och växtdelar mm) från diken, trummor och galler, komplettera/laga erosionsskydd, slänter och

vegetationsytor.

Det är bra om drift- och skötselplanen ständigt revideras och hålls ”levande” så att erhållna drifterfarenheter kontinuerligt kan föras in i dokumentet.

Exploateringsavtal

För att säkerställa att föreslagna åtgärder och principer följs kan ett exploateringsavtal upprättas. I avtalet preciseras vad olika parter ansvarar för. Vidare så kan hänvisningar till gällande utredningar preciseras i avtalet så att dessa blir styrande.

Förslagsvis så arbetas ett särskilt avsnitt gällande dagvatten fram i detta avtal eftersom dagvattenfrågan bedöms vara särskilt viktig.

Förslag till VA-försörjning

Idag försörjs Kabinbanan av kommunalt vatten och avlopp via ett ledningsstråk västerifrån.

Vattenledningsnätet tryckökas via en tryckstegringsstation väster om E14 mittemot infarten till Slalomsvängen.

Exploateringen kräver att dessa ledningar ersätts med nya vatten- och spillvattenledningar med större dimensioner som klarar av att försörja den nya verksamheten. Tryckstegringsstationen måste troligtvis också uppgraderas.

Den västra delen av det aktuella planområdet kan lösas via självfall på avloppsledningsnätet.

Den östra delen måste dock ledas till en lågpunkt öster om planområdet. Där placeras en avloppspumpstation som pumpar spillvattnet till en brunn vid Kabinbanan där det sedan övergår till självfall.

Pumpstationens placering föreslås bli intill den befintliga transformatorstationen strax väster om bergbanan, se Figur 18.

Figur 18. Föreslaget läge för ny pumpstation invid befintlig transformatorstation mellan Vakthögen och Bergbanan

Sammanfattning

VA-försörjning

Idag försörjs Kabinbanan av kommunalt vatten och avlopp via ett ledningsstråk västerifrån.

Exploateringen kräver att dessa ledningar ersätts med nya vatten och spillvattenledningar som klarar att försörja den nya verksamheten. Den västra delen kan lösas via självfall men den östra delen når inte det kommunala ledningsnätet via självfall utan spillvattnet måste ledas till en lågpunkt längre öster ut. Från denna punkt pumpas spillvattnet till den västra delens anslutningspunkt. Pumpstationens placering föreslås bli intill den befintliga

transformatorstationen strax väster om bergbanan.

Dagvattenhantering

Fokus på dagvattenhanteringen för Kabinbaneområdet är att minimera flöden, fastlägga eventuella föroreningar samt minimera transporten av sediment. Detta ska uppnås utifrån uppställda krav som utgörs av gällande kvalitetsnormer för Åresjön samt att Åresjön även är Natura 2000 klassat. Vidare så ska en robust dagvattenhantering framarbetas så att skador på allmänna och enskilda intressen undviks. För att uppnå detta ska i korthet en ren och långsam avrinning skapas istället för en snabb och smutsig.

Dagvattenhanteringen blir särskilt viktig eftersom terrängförhållandena tillsammans med skidområdenas utformning och passagen genom E14 skapar en knutpunkt för dagvattenflödet som har sitt ursprung från ovanliggande avrinningsområde. Det faktum att planområdet utgör en knutpunkt och att det finns begränsat utrymme för dagvattenhanterande åtgärder inom det planerade planområdet betyder att ett större perspektiv på dagvattenfrågan måste tas.

Möjliga dagvattenåtgärder för att uppnå detta är bl.a. gröna tak, översilning över

vegetationsytor, underjordiska fördröjningsmagasin, fördelning av flöden i många punkter samt särskilda dagvattenåtgärder i samband med byggskedet. Det bedöms att underjordiska fördröjningsmagasin blir områdets huvudåtgärd tillsammans med de övriga förslagen.

En bedömning har också gjorts att det krävs organisatoriska åtgärder såsom ett

avrinningsområdesperspektiv för att kunna lösa dagvattenfrågan i sin helhet. Det krävs också att någon form av avtal upprättas så att man kan säkerställa att föreslagna råd och åtgärder avseende VA och dagvattenhantering följs och anläggs.

I kommande steg såsom exempelvis bygglovsskede och detaljprojekteringar så behöver flödessituationen studeras mer i detalj så att magasinsvolymer, dimensionerande flöden och sekundära rinnvägar kan säkerställas.