• No results found

Kroppefjäll mars 2010

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kroppefjäll mars 2010"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Navet”

FINSAMgruppen

FK

Samverkans Teamet

Samverkans Teamet

.

Utvecklingsdagar Kroppefjäll mars 2010

Teamet är bara på ”besök” ett tag.

Hur får vi till ett hållbart samar- bete för individens bästa?

Allas ansvar ….Ingens ansvar….?

(2)

.

Utvecklingsdagar Kroppefjäll mars 2010

SYFTET MED DAGEN

Samarbete i Finsam En gemensam bild av

Uppdrag

Mål

Mandat

Dagen inleds med syftet och en kort tillbakablick på tidigare utvecklingsdagar

UTVÄRDERING MAJ2009

möjliggör för medarbetare att aktivt delta i samarbete

Helhjärtad marknadsföring av de gemensamma insatserna från chefernas sida in i egen

organisation

gemensamma utvecklingsdagar – se till att deltagandet är högt

UTVÄRDERING MAJ2009

Utveckla”remissgruppen” till ett nav för all samverkan

Koncentrerasamverkansteamets insatser till de som bedöms kunna vara självförsörjande inom en nära framtid

Erbjud övriga deltagare andra instanser

som kan bygga på två eller flera av förbundets parter

BORGVIK SEP2007 Styrkor

Resurser – tid, kompetens

Viljan finns

Individen delaktig

Flexibla och kreativa medarbetare

Svagheter

Rädsla för övervältring

Regelverk som hindrar

Samverkan prioriteras inte

Olika kulturer

Geografisk oenighet VÄRDEGRUND

KÄRLINGESUND2008

Individens behov, förmåga och egen delaktighet är utgångspunkten.

Verksamheterna tar ett gemensam ansvar utifrån individ och samhällsnytta

ÅNIMSKOG OKTOBER2009

Identifiering av områden som behöver fortsatt arbete

Stärka Finsam-gruppernas arbete

Unga med Aktivitetsersättning

Drop-Outs från Gymnasiet

JOB Fas 3 Viktigt med meningsfulla jobb

Alternativ arbetsmarknad

Diagnosbrist?

(3)

Eva Sjötun coach Bengtsfors inleder

”Vi har hållit på i drygt 3 år, och vi har gjort ett bra resultat.

Det vi kan ge er nu, är de erfarenheter vi gjort.

Vi har dels skapat utveckling runt oss, men vi har också genom samverkan bidragit till att ett antal individer blivit sedda.

Vi har också blivit medvetna om att samverkan inte betyder någonting—om det inte leder till samarbete.

Vi tänker att man från start vill något med det arbete som bedrivs

detta något har lett till att vi gjort saker, nu är det dags att lära av det – och i bästa fall skapa möjlighet att ändra och utveckla.”

Vi har identifierat några faktorer som vi anser haft betydelse för samarbetet.

En arena har skapats, vilket är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna samarbeta. Den arena jag pratar om är våra tre finsamgrupper. Arenan har vidare lett till ökat engagemang, ökad insyn, och kunskap om varandra.

Att begreppet ADA – Aktivitet, Delaktighet och Ansvar införts har också bidragit till ökad medveten- het och i förlängningen till ökat samarbete.

Vi har också identifierat ett område, där vi ser att det finns mycket utvecklingspotential. Vi har valt att kalla detta område Prioritering/mandat.

Hur prioriterar vi när vi kommer till samarbete mellan olika aktörer?

Har vi det mandat som krävs, på samtliga nivåer?

Får vi de resurser vi behöver i fråga om tid, möjlighet att närvara, återkoppla och aktivt jobba med deltagarna?

Prioriterar vi upp arbetet, insatserna kring individer i samverkan, eller ……

……...prioriterar varje myndighet snarare ner arbete med dem?(Det blir teamets ansvar?)

VILL

GÖRA

LÄRA ÄNDRA

(4)

Britt-Marie Lundin processledare:

NAVET—Finsam grupperna

Efter utvärderingen har ”remissgruppen” bytt namn till FINSAM-gruppen. Den är vår gemensamma ARENA . När myndigheter känner vanmakt , inte hittar lös- ningar för de personer man jobbar med, behövs samarbete.

I Finsamgruppen kommer vi från olika myndigheter med olika kultur, olika språk och olika synsätt:

FK tycker att det finns arbetsförmåga; AF tycker personen inte är anställningsbar IFO säger att personen ska stå inskriven på AF för att stå till arbetsmarknadens förfo- gande. AF menar att kan man inte vara aktivt arbetssökande så ska man inte vara inskri- ven och man står inte till arbetsmarknadens förfogande.

Arbetet i Finsamgruppen innebär att skapa förståelse för varandras regelverk och ändå få till ett samarbete. Det kräver trygghet, engagemang och tid. Aktivitet, delaktighet och ansvar =ADA

Vilka Passar i samverkan?

Häromdagen hörde jag; ”jag förstår inte vilka som kan ingå i sam- verkan, jag tycker aldrig att någon passar?”

ALLA som har behov av att fler än en myndighet behövs för att hitta lösningar PASSAR! MEN det är inte självklart att TEAMET är lämpligaste åtgärden.

Hur går det till?

Varje myndighet får ett samtycke från individen om deltagande, en be- skrivning av problemet och ett uppdrag till samverkan. Till Finsam- gruppen tar alla med sig relevant information om deltagaren. Gruppen dis- kuterar lämpliga åtgärder utifrån uppdraget. I de flesta fall går uppdraget till TEAMET . De som blir TEAMETS deltagare blir sedda och får myck- et av våra gemensamma resurser.—

MEN ………..

(5)

…...MEN ÄR DET SAMARBETE?

Är teamet välkomna in till myndigheten?

Hur ställer handläggare på myndigheten upp på tex flerpart- samtal?

Förstår vi i våra myndigheter att samarbete kan vara något mer än att ge ett uppdrag till ett projekt?

Har medarbetaren i Finsamgruppen något forum att diskutera och informera om samverkan/samarbete?

Vilket mandat har man att jobba med samarbete?

Det vi sett är :

OM vi får kunskap om varandras myndigheter/system OM vi får tillgång till varandras resurser/verktyg OM det finns ett engagemang

OM det finns ett mandat från arbetsledning OM det finns tid

DÅ BLIR INDIVIDEN SEDD OCH

RESULTATET FANTASTISKT!!!

(6)

Pelle Norlin, coach Dals-ED beskriver ADA= Aktivitet Delaktighet Ansvar ADA är ett försök att låta deltagare själv skatta sin förflyttning mot ett liv med större aktivitet, delaktighet och ansvar. Det är inte självklart att det leder till arbete eller studier men förhoppningsvis ett mer innehållsrikt liv

Deltagare som länge befunnit sig på den röda delen av utvecklingsstegen har ofta hamnat i ett

”situationsberoende” Man har anpassat sig och gör som man alltid gjort. Detta fenomen gäller inte bara deltagare i samverkan utan kan lika gärna gälla oss alla och för vårt beteende när vi försöker samarbeta. Vi gör som vi alltid gjort och är fast i vår egen organisations situation.

Grupparbete

Kan ADA vara ett sätt att även mäta vår aktivitet delaktighet och ansvar i samverkan/samarbete?

-10 betyder att allt samarbete/samverkan är obefintlig + 10 att allt är så bra att inget mer går att utveckla.

Var befinner du dig i dag och vad kan vi göra för att utveckla samverkan?

(7)

GRUPP 1 utveckla samverkan;

 Ge TID

 Pengar för sammanhållande tjänst som arbetar med individen

 Informera om samarbete

 Få med beslutsfattare

 Formalisera rutiner som accepteras av alla myndigheter

 Formalisera rutiner inom resp. myndighet ang samverkan

Grupp 2 utveckla samverkan

Samarbete ska vara ett ”naturligt” inslag

 Prioritera deltagande

 Ge ett ”ska” till handläggarna

 Utse ersättare

Öka delaktigheten genom att

 Ha möten hos varandra

 Rotera ordförande

Grupp 3 utveckla samverkan

 Påvisa reslutat i den egna organisationen

 Omvärldskontakter

 Politisk påverkan

 Påvisa möjligheter

(8)

Prioritering av samverkan-samarbete

• Att prioritera samarbetet inom myndigheten.

Hur gör man det ?

• Tid

• Kontinuitet

• Resurser

• Mandat

Britt Otterdahl-Sundlo arbetsterapeut och Roger Axén coach Åmål presenterar tankar kring priorite- ringar :

Britt: Allt man gör, alla små och stora beslut, leder mot målet eller från målet. Om du har en stor atlant- ångare och ändrar inställningen 2 cm på riktningen så kommer du hamna i Syd Amerika istället för i New York. Vad händer då om alla har olika mål? Om man inte vet vart man ska spelar det

ingen roll vart man går ….som Alice i Underlandet sa!

Prioritering av samverkan-samarbete

• Tillgång till alla myndigheters resurser (med hänsyn till regelverket) utifrån individen behov.

Vad kan det betyda?

Hur gör vi det?

Mål LLG Mål

Finsamgrp

Mål styrelse

Roger; Inskrivna till samverkansteamet är till största delen personer som på ADA-pilen placerar sig mellan –5 till –9. Är alla medvetna om det? Arbetar vi utifrån det tillsam- mans?

Hur resonerar vi när Finsamgruppen åtar sig ett uppdrag? Prioriterar vi upp deltagaren då i respektive myndighet? ...eller prioriterar vi ner?. Är det klart vem som har bollen? - tar alla ansvar? Eller fortsätter ”Svarte

Petter” beteendet? Hur låter vi indivi- den få tillgång till de resurser som finns inom respektive myndighet?

”Navet”

FINSAMgruppen

FK Samverkan

s Teamet

Samverkan s Teamet

Teamet är bara på ”besök” ett tag. Hur får vi till ett hållbart samarbete för individens bästa?

va e målet?

(9)

Grupp 2

GE MANDAT

Att få träffas

Byta information

Ge information tillbaka i egen org

GEMENSAMMA MÅL

Kan vi hitta effektmål? X % föremål för samverkan?

ETT UPPDRAG

Ett ”ska” behövs

Se hela ”potten” av personer som behöver insatser

”Rätt” insats till ”rätt” person

Grupp 1 prioriteringar

 Upp- prioritering är/skall vara självklart när man remitterar till samverkan

 Är mandatet ”sol”klart?

 Alltid ha ersättare vid samverkansmöten

 Samverkan kräver delaktighet

Grupp 2 prioriteringar



Använd tid och resurser smart!



Vi behöver en gemensam samverkansanda



Vi kan och gör bra samarbete men behöver ”ta hem” det i egen organisation



Utnyttja utbudet av möjligheter som finns i resp organisation

Hinder

Året som tidsintervall – väntetider

Centralstyrning - organistionsförändringar

Grupp 3 prioriteringar

 VI HAR TID OCH RESURSER!

 Språksvårigheter är hinder

 Mandat står för mycket

(10)

Vägen framåt – ADA

Aktivitet -Delaktighet -Ansvar

ARBETSGRUPP Uppdrag:

Hur permanentar vi samverkan in i varje organisation?

Vilka:

Kenneth Bramberg, Åmål, Magnus Åkesson, Ed Anders Paulsson AF, Björn Smith FK

+ en ”vård” person som Laila har i uppdrag ta fram ihop med kollegor

När

Förslag till styrelsen 16 juni, första möte 12 april Plats Bengtsfors AF

AKTIVITET, DELAKTIGHET, ANSVAR = ADA

Deltagare

Ewa Arvidsson ordf SOF Norra Dalslands ,VGR Laila Andersson LLG ,VCT Bäckefors Britt Otterdahl-SundloTeam VCT Bäckefors

Björn Smith vice ordf SOF norra Dalsland ,Fk Elisabeth Davidsson Finsamgrp, Fk

Kerstin Svensson Finsamgrp, Fk

Ulrika Jörkander SOF Norra Dalsland , Af Anders Paulsson LLG , Af

Britt-Mari Lundin Team ,Af

Kenneth Gustavsson SOF Norra Dalsland Dals-Ed Per-Erik Norlin Team , Dals-Ed

Gerd Andersson LLG , Ifo Dals-Ed Hans Lindström Finsamgrp , Ifo Dals-Ed

Anne Sörqvist SOF Norra Dalsland , Åmål Kenneth Bramberg LLG , Ifo Åmål Ulf Lidström LLG , Ame Åmål Roger Axén , Team Åmål

Bengt Jonsson SOF Norra Dalsland Bengtsfors Malin Magnusson Finsamgrp ,Ifo Bengtsfors Eva SjötunTeam, Bengtsfors

Ulrica Sandzén SOF Norra Dalsland

(11)

Möte med Cristina Husmark Pehrsson 23 mars 2010

Ewa Arvidsson, Anne Sörqvist, Bengt Jonsson, Björn Smith , Ulrika Jörkander, Ulrica Sandzen, Cristina Husmark Pehrsson, Kenneth Gustavsson

Ett samarbete över länsgränserna

Förra tisdagen besökte socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson både Vänersborg och Mellerud, som ett led i att sätta fokus på rehabilitering och insatser i ett tidigt skede för att förkorta och undvika sjukskrivningar. Av: Susanne Ekstedt

Text och bild Melleruds Nyheter 20100331

Samma dag lämnade regeringen en proposition till riksdagen som skall öppna upp för ett utökat samarbete över länsgränser- na mellan de olika samordningsförbunden. Detta har länge ef- terfrågats av exempelvis samordningsförbundet Norra Dalsland, som träffade ministern på Kroppefjäll. Det framkom att man eftersträvar ett nära samarbete med Årjängs och Säffles kommu- ner. Några positiva effekter med ett utökat samarbete är ett effektivare arbete med mer resurser.

Ofta hamnar människor med långvarig arbetslöshet, hälsopro- blem eller psykosocial problem i en slags gråzon mellan olika myndigheter. Det kan leda till rundgång mellan olika myndighe- ter och organisationer med kortsiktiga lösningar som resultat. Den mycket viktiga helhetssynen på individen kan saknas. Detta för- hindras med en aktiv samverkan mellan de olika aktörerna inom rehabiliteringsområdet.

– En tredjedel av alla förtids pensionerade för psykisk ohälsa har sökt för något annat från början, konstaterar Husmark Pehrs- son, som arbetar för att samordningsförbunden skall få en egen budget.

Målgruppen är personer med psykisk ohälsa eller långvariga sjukskrivningar samt yngre med svårigheter att ta sig in på ar- betsmarknaden. Syftet är att personen skall klara av att ta egna initiativ, är delaktig i processen och tar ansvar för sin livs situa- tion. Man tog upp svårigheten att ordna arbetspraktik på före- tag, många slåss om praktikplatserna och skolornas elever står först i tur. När personen i fråga fått den individuella hjälp och det stöd den behöver gäller det att snabbt få ut personen i praktik.

Stötta personen

– Vi använder ordinarie system rakt igenom och lägger kraften på att stötta personen, säger Ulrika Jörkander, Arbetsförmedlingen.

- Det är fantastiskt! Ni jobbar med en arbetsmarknad som inte är lysande. Ni utnyttjar den närhet och klokskap som finns, utbrister Husmark Pehrsson.

Samordningsförbundet Norra Dalsland bildades 2005 och består av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västar Götalandsregio- nen, Åmåls-, Dals Eds- och Bengtsfors kommuner. På förmiddagen träffade ministern samordningsförbundet Vänersborg-Mellerud, som bildades 2006. Kommunernas samverkande parter är Försäk- ringskassan, Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionen. De målgrupper som i första hand prioriteras är ungdomar 18-29 år och invandrare 30-40 år. Förbundet vidgar prioriteringarna med till att också generellt omfatta individer med psykosocial ohälsa.

Bland aktiviteter kan nämnas en samverkansgrupp, hälsa- och livs- stilskurs samt arbetsprövning och bedömningsresurs som är förlagd till Mellerud.

– I förbundet arbetar man med arbetsmarknadstorg för ungdomar med olika typer av utgångar. Man hjälper till att ge redskapen, styrkan och självförtroendet, säger Husmark Pehrsson. Under tisda- gen besöktes projektet Holmängen för att möta personer som ar- betstränar och personal som arbetar med coachning med inriktning mot rehabilitering. Hon förklarar att hon reser mycket för att lyssna på andras erfarenheter plus pröva sina egna tankar och förslag.

– Jag kan ju inte sitta bakom ett skrivbord på Rosenbad hela tiden.

Om tisdagen säger hon;

–Det känns väldigt bra. Vi har skapat en bro mellan Arbetsförmed- ling och Försäkringskassan och det är otroligt bra. Min känsla är att man vill förmedla en trygg sjukförsäkring.

Cristina Husmark Pehrsson

References

Related documents

Skolan skall sträva efter att eleverna efter fullföljd utbildning kan ge service, vård och omsorg utifrån en helhetssyn där förhållningssättet är att frigöra och utveckla

Dessa böcker skulle uppmuntra männen till att vilja ta ett större ansvar och engagemang i familjen för sin egen skull och visa på att faderskap inte bara är plikter utan även

Flera av syskonen i studien berättade om hur viktigt det var för dem att få träffa andra barn som upplevt samma sak och att det inte bara fått dem att hantera sin situation

Den första riktningen som Haug (1998, s. 22) nämner är segregerande integrering. Denna riktning belyser olika alternativ för de enskilda barnets behov och att olika

Det hade varit intressant att se även till de andra världsreligionerna, inte minst hinduismen, men som sagt finns inte det utrymmet här och bara kristen feministisk teologi sett

Barn Y skrattar till och springer efter barn X som nu gömt sig i kojan så att det inte syns, men som sedan blir hittad (påminner om en tittut lek). Barnen talar sitt modersmål

Jag tror inte det är någon överdrift att fastslå att det inte för någon annan handikapporganisation har betytt så mycket att man haft ett eget språkrör som för Riksförbundet

Det gör ju liksom inte vissa andra tjejer, typ mainstream personer… killar kan gå in på tjejavdelningen också, för man känner liksom att man tar det plagg man tycker är