Grap 15040
Dagvattenutredning och hydrogeologisk
utredning för fastighet Galten 3, Traneberg, Stockholm
Geosigma AB
Mars 2014
Uppdragsledare:
Ellen Walger
Uppdragsnr:
603845
Grap nr:
15040
Version:
1.0
Antal Sidor:
20
Beställare:
Veryday
Beställares referens:
Hans Himbert
Titel och eventuell undertitel:
Dagvattenutredning och hydrogeologisk utredning för fastighet Galten 3, Bromma, Stockholm
Författad av:
Ellen Walger, Per Askling
Datum:
2015-03-31
Granskad av:
Erik Gustafsson
Datum:
2015-03-31
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Uppsala
Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
Innehåll
1 Uppdraget ... 4
1.1 Bakgrund ... 4
1.2 Uppdrag ... 4
1.3 Allmänt om dagvatten ... 5
2 Material och metoder ... 6
2.1 Material och datainsamling ... 6
2.2 Flödesberäkningar ... 6
2.3 Föroreningsberäkningar ... 6
3 Planområdet ... 7
4 Hydrogeologi före exploatering ...10
4.1 Nuvarande markanvändning ...10
4.2 Vattenförande egenskaper i jord ...10
4.3 Vattenförande egenskaper i berg ...11
4.4 Grundvattenförhållanden och infiltrationskapacitet ...12
5 Hydrogeologi efter exploatering ...13
5.1 Planerad markanvändning...13
5.2 Byggnationens påverkan på grundvattenförhållandena ...13
6 Dagvattenflöden och föroreningar ...14
6.1 Nuvarande dagvattenhantering ...14
6.2 Beräknade flöden ...14
6.3 Föroreningsbelastning ...16
7 Dagvattenhantering efter exploatering ...17
7.1 Generellt lösningsförslag och rekommendationer ...17
7.2 Fördröjningsmagasin ...19
8 Referenser ...20
1 Uppdraget
1.1 Bakgrund
Företaget Veryday AB har ansökt om en planändring för att möjliggöra en tillbyggnad av deras befintliga kontorslokaler. Den befintliga byggnaden är en f.d. missionsskola. Området ligger i ett parkområde i den norra delen av Traneberg. Tillbyggnaden som föreslås är cirka 300 m² i ett plan, i nivå med sockelvåningen och integrerad i landskapet.
1.2 Uppdrag
Geosigmas uppdrag är att utreda hydrogeologin och dagvattenhanteringen inom området för den planerade byggnationen.
Hydrogeologi
En översiktlig hydrogeologisk utredning utförs rörande mark- och grundvattenförhållanden.
Dessutom bedöms hur planerad byggnation inklusive dagvattenhantering kommer att påverka omgivningens grundvattenförhållanden.
Utredningen kommer att baseras på platsbesök, samt befintligt kartmaterial.
Dagvatten
Dagvattenutredningen syftar till att utreda om och hur dagvattnet som uppstår inom området kan tas omhand lokalt (LOD).
Utredningen kommer att utgå från de riktlinjer som finns i Stockholm stads Dagvattenstrategi (2002).
Arbetet inleds med en genomgång av befintligt underlagsmaterial, samt ett platsbesök. Med hjälp av beräkningsverktyget StormTac görs en översiktlig utredning av föroreningsinnehållet i dagvattnet ut från fastigheten. Bedömningen kommer att baseras på de lokala
markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden samt dagvattnets föroreningsgrad. För eventuella LOD-anläggningar kommer dimensioner att beräknas.
Figur 1-1 visar fastighetens läge i Traneberg, Stockholms Stad.
Figur 1-1. Översiktskarta över Traneberg, Stockholms Stad. Fastighet Galten 3 är markerad med en röd elips.
1.3 Allmänt om dagvatten
Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till
markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen.
Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet.
2 Material och metoder
2.1 Material och datainsamling
Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bl.a.:
Grundkarta med höjdkurvor och fastighetsgränser med mera (från beställare).
Översikts- och fastighetsindelningskarta (www.hitta.se)
Jordarts- och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator
Höjddata från Lantmäteriets höjddatabas (GSD-data, grid 2+) Platsbesök utfördes i planområdet den 23 februari 2015.
2.2 Flödesberäkningar
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:
� = � ∙ � ∙ � (Ekvation 1)
där Q är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning, i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar), A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet och φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet (Svenskt Vatten, 2004).
Regnintensiteten, i, motsvarar ett dimensionerande flöde för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. Arealerna, A, för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i MicroStation utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format.
Beräkningar av fördröjningsanläggningar för dagvattenhantering görs enligt Bilaga 7 i Svenskt Vattens P90 och baseras på ett dimensionerande 10-årsregn. Formeln tar hänsyn till vilket typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver magasineras. Därutöver ansätts en
säkerhetsfaktor på 1,15 för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder.
Svenskt Vattens P104 rekommenderar generellt en säkerhetsfaktor mellan 1,05 - 1,30 beroende på i vilken del av Sverige planområdet ligger.
2.3 Föroreningsberäkningar
Beräkningar av föroreningsbelastningen i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden.
3 Planområdet
Fastigheten som berörs av den planerade planändringen är Galten 3, som totalt är cirka 0,22 hektar. Fastigheten är omgiven av naturmark och belägen på en höjd. Fastighetens högsta punkt är belägen i den västra delen av fastigheten (+16) och den lägsta punkten är belägen i nordöst (+8), se Figur 3-1. Från fastigheten sluttar marken norrut mot Ulvsundasjön som ligger cirka 100 meter norr om fastigheten. Marken sluttar även mot koloniområden belägna cirka 30 meter från fastigheten i nordost, öster och söder. Söder om fastigheten finns även en grannfastighet. Cirka 100 meter västerut, på andra sidan höjden, finns ett industriområde.
Marken inom planområdet består idag av berg i dagen, gräsytor, en grusparkering för anställda och besökare till Veryday, samt natur- och parkmark. En stor del av fastigheten består av en byggnad. I figur 3-2 till 3-4 ses fotografier från platsbesök.
Figur 3-1. Översiktsbild över fastigheten med fastighetsgräns (vit) och höjdkurvor (röda).
Figur 3-2. Fotografi från platsbesök. Fotograferad mot norr mot den delen som planerar att byggas ut.
Figur 3-3. Fotografi från platsbesök. Fotograferad mot väster mot naturmark och områdets högsta punkt.
Figur 3-4. Fotografi från platsbesök. Fotograferad mot väster. Gruset visar den utfyllda ytan som planerar att bebyggas. Till vänster i bild syns berg i dagen och till höger ses sluttningen norrut och röret där dagens dagvatten leds ut.
4 Hydrogeologi före exploatering
4.1 Nuvarande markanvändning
I Figur 4-1 visas den nuvarande markanvändningen inom fastighet Galten 3. Ytfördelningen är gjord efter markanvändning och infiltrationsförutsättningar: takytor, berg i dagen,
gräs/naturmark och grusade ytor.
Figur 4-1. Ritning över fastigheten Galten 3 med nuvarande markanvändning: takytor (orange), berg i dagen (lila), gräs/naturmark (gröna) och grusade ytor (beige).
4.2 Vattenförande egenskaper i jord
Området för den planerade bebyggelsen med omgivningar är typiskt för Mälardalens spricklandskap med småkuperad terräng och uppstickande kalt berg. I lägre terräng mellan bergknallarna förekommer ofta lera som underlagras av morän. Enligt jordartskartan, Figur 4-2, ligger det aktuella området mestadels på berg, och nedanförliggande område, ner mot Ulvsundasjön, utgörs av postglacial lera. Jordartskartans karteringsdjup är cirka 0,5 meter, vilket innebär att andra jordarter kan förekomma på större djup. Vid platsbesöket kunde det konstateras att delar av det planerade området för utbyggnaden är utfyllt med fyllnadsmassor på berget.
Postglacial lera Glacial lera Sandig morän Berg
Fyllning
Gyttjelera eller lergyttja
Tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg
Figur 4-2. Jordarter enligt jordartskartan från SGU:s kartgenerator med aktuellt område markerat med en grön cirkel.
Ingen geoteknisk undersökning har utförts på fastigheten Galten 3.
SGU:s jorddjupskarta anger jorddjup på 0 – 1 meter i den norra delen av avrinningsområdet, där den aktuella fastigheten ligger, och något större djup, 1 – 3 meter, längre norrut mot Mälaren.
4.3 Vattenförande egenskaper i berg
Enligt berggrundskartan består berggrunden i området huvudsakligen av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit m.m.) och kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (sandsten, gråvacka m.m.).
Den hydrogeologiska kartan anger relativt goda möjligheter till vattenuttag i borrade brunnar (600 – 2000 liter/timme), vilket kan tyda på ett tämligen uppsprucket berg med goda
vattenförande egenskaper.
Enligt Stadsbyggnadskontorets byggnadsgeologiska karta finns närmsta sprickzon drygt 100 meter söder om fastigheten. Zonen löper i väst-östlig riktning vilket kan ha en avskärmande och dränerande effekt på området där fastigheten Galten 3 ligger.
4.4 Grundvattenförhållanden och infiltrationskapacitet
Generellt kan man anta att grundvattendelaren och grundvattnets strömningsriktning ganska väl följer topografin. Då fastigheten är belägen på en höjd kan man utgå från att det vatten som tillförs fastigheten är den nederbörd som faller på det mindre område med högre belägna delar väster om fastigheten, samt den nederbörd som faller på själva fastigheten.
Från fastigheten bedöms grund- och ytavrinningen vara riktad från höjden ner mot norr, öster och söder.
Eftersom strömningsvägarna är korta, och till följd av den småkuperade terrängen, kan man anta att det inte finns något större sammanhållet grundvattenmagasin i jordlagren, samt att grundvatten i jord, åtminstone i delar av området, endast förekommer temporärt i samband med större nederbördsmängder och vid snösmältning. Detta gäller i högre grad ju närmare den topografiska vattendelaren man kommer, det vill säga i det område där nybyggnationen planeras.
Ingen mätning av grundvattennivåerna har utförts.
Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS, dividerat med jordens effektiva porositet, n.
I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, vilket gör att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens
infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 4-1 anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska typjordar.
Tabell 4-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet
(millimeter/timme)
Morän 47
Sand 68
Silt 27
Lera 4
Matjord 25
5 Hydrogeologi efter exploatering
5.1 Planerad markanvändning
I Figur 5-1 visas den planerade markanvändningen inom fastighet Galten 3, enligt skissat förslag till detaljplanen. Ytfördelningen är gjord efter planerad markanvändning och infiltrationsförutsättningar: takytor, berg i dagen, gräs/naturmark och grusade ytor.
Figur 5-1. Ritning över fastigheten Galten 3 med förslag på planerad markanvändning: takytor (orange), berg i dagen (lila), gräs/naturmark (gröna) och grusade ytor (beige)
5.2 Byggnationens påverkan på grundvattenförhållandena
Nybyggnationen kommer att innebära att man får en större andel hårdgjorda ytor (tak) jämfört med rådande förhållanden. Avrinningen från takytorna sker snabbare och blir totalt större än på naturmark. Andelen ytor som bildar dagvatten är därmed större och för att ta hand om dagvattnet lokalt måste det finnas mark med tillräcklig infiltrationskapacitet, så att marken har en tillräckligt hög vattenledande förmåga för att transportera bort vattnet från infiltrationsytan.
Utifrån planerad byggnations utformning och grundläggningsnivå bedöms inte byggnationen påverka grundvattenförhållandena i omgivningen.
6 Dagvattenflöden och föroreningar
6.1 Nuvarande dagvattenhantering
Dagens dagvattenhantering är utformad så att vatten från stuprännor på befintlig byggnad leds åt olika håll ut från huset. I den norra delen av huset, där utbyggnaden planeras, leds vatten från taket i två hängrännor via ett rör utanför fastighetsgränsen där det släpps och får infiltrera i terrängen. Från ett stuprör på norra delen leds vattnet rakt ut på marken.
På den östra sidan av befintlig byggnad leds två stuprännor samman till ett rör som mynnar utanför fastigheten. Från de södra stuprören leds vatten från tre stuprännor ner under marken i rör som enligt uppgift mynnar ut på södra delen av fastigheten.
Resterande nederbörd som faller på fastigheten infiltrerar i marken eller avrinner genom ytavrinning ut från fastigheten
Enligt uppgift från beställaren fungerar dagvattenhanteringen idag utan problem för befintlig byggnad och övriga ytor på fastigheten Galten 3.
6.2 Beräknade flöden
Tabell 6-1 visar uppskattade arealer för olika markanvändning inom fastigheten Galten 3, före och efter exploatering. Förändringen som följer av exploateringen är att berg, naturmark och grusade ytor minskas och ersätts av takyta. Den planerade utbyggnaden är cirka 345 m2 och den delen av fastigheten som bebyggs består till cirka 2/3 av grusad yta och till cirka 1/3 av ungefär lika delar naturmark och berg.
Tabell 6-1. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering
Markanvändning Area före exploatering
(m2)
Area efter exploatering (hektar)
Takytor 432 777
Grusade ytor 1176 946
Gräs/naturmark 533 470
Synlig bergknalle 102 50
Totalt: 2243 2243
Dimensionerande dagvattenflöden från respektive markanvändning för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet, redovisas i Tabell 6-2. Flödet från planområdets takytor efter exploatering uppgår till totalt cirka 15.,3 liter/sekund vilket motsvarar cirka 60 % av det totala flödet på fastigheten. Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora
skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen (cirka 25 % ökning). Ökningen i flöde beror på att takytor har en högre avrinningskoefficient än övriga ytor, det vill säga en större andel av nederbörden som faller på takytor avrinner jämfört med nederbörd som faller på till exempel en gräsyta, där en större andel av nederbörden infiltrerar direkt ner i marken.
Tabell 6-2. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för 10-årsregn med 10 minuters varaktighet(219 liter/sekund·hektar)
Markanvändning Avrinnings- koefficient
(-)
Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund)
10-årsregn
Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund)
10-årsregn
Takytor 0,9 8,5 15,3
Grusade ytor 0,4 10,3 8,3
Gräs/naturmark 0,1 1,2 1,0
Synlig bergknalle 0,4 0,9 0,4
Summa: 20,9 25,1
Före utbyggnaden är den delen av takytan som bidrar med flöde norrut cirka 233 m2, vilket ger ett beräknat flöde vid ett 10-års regn på cirka 4,6 liter/sekund. Efter utbyggnaden är takytan som bidrar med flöde norrut på fastigheten cirka 578 m2 och beräknat flöde vid ett 10-års regn är cirka 11,4 liter/sekund.
Regnintensiteten vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet är för regionen 219
liter/sekund·hektar, vilket motsvarar cirka 79 millimeter/timme. Den planerade exploateringen medför att de infiltrerbara ytorna reduceras med cirka 20 %, vilket leder till försämrade
förutsättningar för att ett dimensionerande 10-årsregn kan infiltreras naturligt. På fastigheten bedöms det dock finnas förutsättningar för att kunna ta hand om dagvattnet genom LOD.
6.3 Föroreningsbelastning
StormTac använder schablonvärden för olika markanvändningskategorier. Schablonhalterna för parkerings- och takytor redovisas i Tabell 6-3. Föroreningshalterna ligger under
föreslagna riktvärden för dagvatten i en förbindelsepunkt till ett sammanhängande dagvattennät (Region- och trafikplanekontoret 2009).
Tabell 6-3. Föroreningshalt i dagvatten från tak- och parkeringsytor utifrån schablonhalter i StormTac (Larm, 2000) samt RTK:s riktvärden (Regionplane- och trafikkontoret 2009)
Ämne Enhet Riktvärde Schablonhalter
Tak
Fosfor mg/liter 0,25 0,026
Kväve mg/liter 3,5 2
Bly µg/liter 15 2
Koppar µg/liter 40 10
Zink µg/liter 150 33
Kadmium µg/liter 0,5 0,08
Krom µg/liter 25 0,17
Nickel µg/liter 30 0,40
Kvicksilver µg/liter 0,1 0,01
Suspenderad substans mg/liter 100 10
Olja (mg/l) mg/liter 1,0 0
PAH16 (µg/l) µg/liter saknas 1,9
Benso(a)pyren µg/liter 0,1 0,01
7 Dagvattenhantering efter exploatering
7.1 Generellt lösningsförslag och rekommendationer
Den föreslagna exploateringen av fastigheten Galten 3 kommer att medföra något ökade dagvattenflöden från framför allt takytor. Flödet ut från fastigheten kommer att öka med cirka 25 % och flödena från takytorna kommer enligt utförda beräkningar stå för cirka 60 % av det totala utflödet från fastigheten.
Utredningen visar att det finns möjligheter till LOD i området. Den föreslagna lösningen utgår från att exploateringen av området inte ska belasta det kommunala ledningsnätet eller påverka närliggande fastigheter negativt och bygger på följande slutsatser och antaganden:
I nuläget avrinner i stort sett allt regn som faller inom planområdet ned mot angränsande fastigheter, antingen genom direkt avrinning på ytan eller genom infiltration.
Exploateringen kommer att medföra en förändring jämfört med dagsläget främst i de pulser av dagvatten som kan uppstå vid stora regnhändelser från takytor.
Planområdet är till största delen beläget på berg och de infiltrerbara ytorna kommer efter exploatering att vara begränsade.
I Figur 7-1 visas ett principförslag för dagvattenhantering inom planområdet.
Detaljutformningen av dagvattenhanteringen kan tas fram i projekteringsskedet. Förslaget är en av flera möjliga lösningar och utformningen kan komma att ändras.
1. Vatten som faller på marken får infiltrera eller avrinna på samma sätt som idag.
2. Nederbörd som faller på de södra delarna av byggnaden, och som inte berörs av utbyggnaden, hanteras på samma sätt som idag.
3. Dagvatten från takytor som idag leds norrut från befintlig byggnad leds i stuprör och ledningar under jord till ett fördröjningsmagasin som förslagsvis anläggs under utbyggnaden, i ett anpassat magasin av till exempel makadam som kan ersätta delar av de befintliga, okända fyllnadsmassorna. Till detta fördröjningsmagasin leds också dagvatten från den planerade tillbyggnadens tak. Magasinet sprider dagvattnet från dessa takytor jämnt fördelat längs en större sträcka mot grannfastigheten i norr, vilket efterliknar den naturliga infiltrationen. Det inritade området i Figur 7-1 motsvarar inte den area som behöver avsättas för fördröjningsmagasinet utan ska endast ses som ett område inom vilket fördröjningsmagasinet kan placeras. Avrinnande vatten från takytor bedöms inte vara i behov av ytterligare reningsåtgärder.
Ovanstående lösning innebär att omgivningen får en i stort sett oförändrad
grundvattensituation, dock med en jämnare fördelad infiltration av de berörda takytornas dagvatten än dagens rör som koncentrerar takytornas dagvatten till några få punkter.
Figur 7-1. Principskiss över ett förslag på dagvattenhanteringen för fastigheten Galten 3. Under planerad byggnad anläggs ett infiltrationsmagasin. Aktuellt område är markerat med blåstreckad polygon men det inritade området i figuren motsvarar inte den area som behöver avsättas för fördröjningsmagasinet utan ska endast ses som ett område inom vilket fördröjningsmagasinet kan placeras.
7.2 Fördröjningsmagasin
I detta fall rekommenderas ett fördröjningsmagasin i form av ett infiltrationsmagasin under utbyggnaden. Ett infiltrationsmagasin är ett fördröjningsmagasin som ger vattnet utrymme att samlas upp vid större regn, innan det infiltrerar i den omgivande marken. Vid normalregn är magasinet tomt och vattnet infiltrerar direkt i marken via magasinet.
Fördröjningsmagasin kan anläggas med till exempel makadam eller med plastkassetter, som har större effektiv volym och tar mindre yta i anspråk.
Ett infiltrationsmagasin ska normalt anläggas minst 1 m ovanför grundvattenytan för att uppnå bästa möjliga infiltrationsförutsättningar från magasinet till omgivande jordlager.
Sannolikt djup till grundvattenytan i området för magasinet är minst ett par meter.
Installationsdjupet varierar vanligtvis mellan 70 – 120 centimeter under markytan beroende på jorddjup och grundvattennivåer. I samband med projektering bör därför grundvattenytans nivå, samt jordlagrens utbredning undersökas närmare för exakt placering av magasinet.
Den erforderliga magasinsvolymen för att fördröja vattnet från takytorna som mynnar norrut, beräknad enligt Bilaga 7 i Svenskt Vatten P90 för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet är 8 m3. Justerat för den ansatta klimatfaktorn 1,15 (Svenskt Vatten, 2004, 2011) blir detta cirka 9 m3.
Den maximala volymen som kan behöva fördröjas är cirka 17 m3 för ett 10-årsregn med 120 minuters varaktighet. Med den ansatta klimatfaktorn 1,15 blir detta cirka 20 m3. Om ett genomsnittligt djup på fördröjningsmagasinet antas vara 0,5 meter och makadam med en ansatt porositet på cirka 30 % används, behövs en yta på cirka 133 m2 avsättas för att omhänderta dagvatten som leds norrut från takytorna på byggnaden.
Innan vattnet går in i infiltrationsmagasinet under huset ska vattnet filtreras för att förhindra igensättning av infiltrationsmagasinet. Magasinet förses med bräddavlopp för att förhindra att vattnet stiger upp i husets dränering vid extrema vädersituationer.
För att hindra massorna under planerad byggnad att röra sig bör en tät stödmur byggas som håller massorna på plats.
Alternativ placering av magasin och infiltration skulle kunna vara öster om befintlig byggnad.
Anläggning av detta alternativa långsmala infiltrationsmagasin medför dock en risk för rötterna till de större träden som växer i den östra slänten, och därmed trädens stabilitet och överlevnad.
Den slutgiltiga placeringen och utformingen av fördröjningsmagasinet fastställs i samband med projekteringen.
8 Referenser
Stadsbyggnadskontoret, 2014. Startpromemoria för planläggning av fastigheten Galtåsen 3 i stadsdelen Traneberg (kontor). Planavdelningen, Stadsbyggnadskontoret Stockholms Stad, DNR 2014–12720.
Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp.
Svenskt Vatten 2004. P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar.
Svenskt Vatten 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenskt Vatten 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande.
Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10, VAV AB.
Svenska Vatten- och Avloppsföreningen 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten – LOD.
SV, 2001. Rening av dagvatten Exempel på åtgärder och kostnadsberäkningar - Klassificering av dagvatten och recipienter samt riktlinjer för reningskrav Del 3.
Dagvattenstrategi för Stockholm, Stockholm Vatten AB 2001.
Stockholm Stad, 2002. Stockholm stads dagvattenstrategi, 2002-10-07.
Alm, H., Banach, A., Larm, T., 2010. Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling, rapport Nr 2010-06
Boverket, 2010. Klimatanpassning i planering och byggande – analys, åtgärder och exempel.
Boverket, december 2010.
Färm, C., 2003. Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation. VA-Forsk-serien:
2003-16, Svenskt Vatten AB.
Nilsson E. 2013. Föroreningsreduktion och flödesutjämning i makadammagasin – En studie av ett makadammagasin i Kungsbacka. VATTEN – Journal of Water Management and Research 69:101–107. Lund 2013
