RAPPORT ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING INFÖR DETALJPLAN KÄRRA 1:2
2021-04-07
REV.B 2021-05-10
UPPDRAG 301908, Utredning inför DP - Kärra 1:2
Titel på rapport: Översiktlig hydrogeologisk utredning inför detaljplan Kärra 1:2
Status: Slutrapport
Datum: 2021-04-07
MEDVERKANDE
Beställare: Radar Arkitektur och Planering AB Kontaktperson: Olof Halvarsson
Konsult: Tyréns AB
Uppdragsansvarig:
Handläggare:
Niklas Wilén Sandra Martinsson Kvalitetsgranskare: Daniel Simonsson REVIDERINGAR
Revideringsdatum 2021-05-10
Version: B
Reviderad av: Sandra Martinsson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 4
2 OMRÅDESBESKRIVNING ... 4
2.1 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN ... 4
2.2 AKTUELL PLAN FÖR OMRÅDET ... 5
2.3 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ... 6
2.3.1 GEOLOGI ... 6
2.3.2 GRUNDVATTENNIVÅER OCH GRUNDVATTNETS STRÖMNINGSRIKTNING... 6
2.3.3 JORDLAGRENS VATTENFÖRANDE FÖRMÅGA ... 9
3 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDENA ... 9
3.1 BERÄKNING AV PÅVERKANSOMRÅDEN OCH GRUNDVATTENTILLRINNING ... 10
3.1.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ... 10
3.1.2 BERÄKNINGSRESULTAT ... 11
3.2 LAGSTIFTNING ... 13
3.3 SKYDDSOBJEKT OCH EVENTUELL PÅVERKAN ... 13
3.3.1 INTILLIGGANDE VILLABEBYGGELSE OCH FÖREKOMMANDE ENSKILDA BRUNNAR ... 13
3.3.2 NATURVÄRDEN ... 14
3.3.3 GRUNDVATTENFÖREKOMST ... 14
3.3.4 INTILLIGGANDE JÄRNVÄG ... 16
3.4 SAMMANFATTNING ... 16
4 DIMENSIONERANDE GRUNDVATTENNIVÅER ... 17
5 SLUTSATSER ... 23
6 REFERENSER ... 24
1 BAKGRUND OCH SYFTE
Inför fortsatt arbete med detaljplan för fastigheten Kärra 1:2, där bostadsbebyggelse planeras, har Tyréns AB fått i uppdrag av Radar Arkitektur & Planering AB att utföra en förprojektering av området. Förprojekteringen syftar bland annat till att säkerställa en god hantering av dagvatten i området. Då dagvattenmagasin planeras och det sedan tidigare är känt att grundvattennivåerna i området står relativt högt har en utredning avseende de hydrogeologiska förhållandena utförts av Tyréns AB på uppdrag av Radar Arkitektur & Planering AB.
Syftet med föreliggande rapport är att besvara relevanta hydrogeologiska
frågeställningar inför förprojektering av Kärra 1:2. Rapporten syftar till att belysa följande:
· Rådande grundvattennivåer under nuvarande förhållanden
· Dimensionerande grundvattennivåer, framförallt inför anläggande av dagvattendammar och dagvattendiken
· Markens genomsläpplighet/vattenförande förmåga, med tanke på kommande schakter, och därigenom kommande behov av grundvattenbortledning
· Bedömning av exploateringens påverkan på grundvattennivåerna i omgivningen och eventuell skadlig påverkan på skyddsobjekt i omgivningen
2 OMRÅDESBESKRIVNING
2.1 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN
Kärra 1:2 ligger i utkanten av sydvästra delen av Ängelholm, se Figur 1. Området utgörs idag av åkermark som använts för gräsmatteodling. Området omfattar ca 22 ha.
Området ligger drygt 1 km från kusten (Skälderviken). Marknivåerna inom det aktuella området ligger under nuvarande förhållande på ca + 9 m till +5 m.
Figur 1. Översiktskarta hämtad från eniro.se 2019-04-24. Fastigheten Kärra 1:2 är ungefärligt markerad med röd markering.
2.2 AKTUELL PLAN FÖR OMRÅDET
Exploateringsområdet avser omfatta bostäder, kvartersmark, parkmark, gator, öppna diken samt dagvattenmagasin i västra delen. Inom en stor del av området kommer marknivåerna att höjas, genom att området fylls ut med tillförda massor. Som mest kommer marknivåerna höjas med drygt 2 m i förhållande till dagens marknivåer.
Marknivåerna kommer framförallt att höjas i den östra delen av området, medan marknivåerna ungefär kvarstår på nuvarande nivåer, eller sänks, i väst/nordväst till följd av anläggande av dagvattendiken och dagvattendammar.
I nordväst planeras en dagvattendamm med tillrinnande öppna dagvattendiken som kommer att ligga lägre än nuvarande marknivåer. Botten på dagvattendammen
planeras ligga på cirka +4 m, vilket ska jämföras med dagens marknivåer som vid läget för den planerade dammen ligger på cirka +5 till +6,5 m. Dagvattnet kommer att avledas från den nedströms dammen, via ett utlopp på nivån ca +3,8, till ett dike/kanal i norr.
Damm och tillhörande diken planeras preliminärt att tätas inom de områden där damm-/dikesbotten kommer ligga lägre än rådande grundvattennivåer. Detta görs för att undvika permanent stående vatten i diken och damm, framförallt för att få så stor magasinskapacitet som möjligt. Dock kommer temporär grundvattenbortledning att krävas i byggskedet.
Figur 2. Illustrationsplan upprättad av Radar 2021-02-26. I nordväst syns planerade dagvattendammar som blåskrafferade områden. Dammarna kommer dock ej att vara permanent vattenfyllda utan endast fungera som dagvattenmagasin. I figuren anges några plusnivåer som avser planerad damm-/dikesbotten.
2.3 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.3.1 GEOLOGI
Jordlagren i området utgörs av sand enligt SGU:s jordartskarta, se Figur 3. I närområdet förekommer områden med lera.
Geotekniska undersökningar har utförts inom fastigheten och redovisas i Markteknisk undersökningsrapport/Geoteknik och Miljögeoteknik Detaljplan Kärra 1:2 Ängelholms kommun (Tyréns AB, 2019-05-22, Rev B 2021-02-25). Dessa visar på att jordlagren utgörs av finsand med varierande innehåll av silt, lera och gyttja. Siltinnehållet ökar med djupet. På djupet, mer än 6 m under markytan, påträffas lerskikt i den siltiga finsanden.
Utförda geotekniska undersökningsborrningar har utförts till ett maximalt djup av ca 8 m under markytan. Jorddjupet i området är stort och uppgår enligt SGU:s jorddjups- karta till mer än 50 m.
Brunnsprotokoll från närbelägna brunnsborrningar (från SGU:s brunnsarkiv), ca 200 m öster om aktuell fastighet, visar att mäktig lera påträffas 4-5 m under markytan, under sanden. Mot bakgrund av detta och resultatet från utförda undersökningar bedöms jordlagrens genomsläpplighet minska med djupet och det är troligt att lera påträffas på djupet (djupare än utförda undersökningsborrningar).
Figur 3. Utsnitt ur SGU:s jordartskarta där läget för Kärra 1:2 är ungefärligt inringat i rött.
2.3.2 GRUNDVATTENNIVÅER OCH GRUNDVATTNETS STRÖMNINGSRIKTNING
Inom ramen för tidigare utförd geoteknisk undersökning installerades inledningsvis fem grundvattenrör 2019, då också grundvattennivåmätning utfördes i samband med och strax efter installationstillfället. Under 2020 påtalades ett behov av att mäta grundvattennivåerna i området över en längre tid. Då konstaterades att de installerade grundvattenrören hade förstörts eller försvunnit. Av detta skäl installerades sex nya grundvattenrör i området, 20T01-20T06. Dessa grundvattenrör har därefter mätts månadsvis under ett års tid från och med februari 2020 till och med februari 2021. De manuella månadsvisa mätningarna har kompletterats med mätningar med automatiskt
registrerande tryckmätare, s.k. divers, under ca 3 månaders tid. Syftet med
divermätningarna är framförallt att erhålla dataserier med högre mätfrekvens, vilket ger ett bättre underlag för exempelvis beräkning av dimensionerande
grundvattennivåer, vilket diskuteras i kommande kapitel.
Grundvattenrörens läge framgår av Figur 4, där också genomsnittlig uppmätt grundvattennivå i respektive grundvattenrör visas. Mätserier från respektive
grundvattenrör visas i diagram i Figur 5 (RH2000) och i Figur 6 (m under markytan).
Grundvattnets strömningsriktning följer topografin i området vilket innebär att grundvattenströmningen är riktad mot nordväst, mot havet, vilket framgår av Figur 4.
Inom delar av området står grundvattennivån periodvis nära markytan. I 20T04 ligger den högsta uppmätta grundvattennivån i nivå med markytan. I 20T06, 20T02 och 20T03 har grundvattennivån som högst uppmätts 0,3-0,6 m under markytan.
Medelvärdet av uppmätta grundvattennivåer i respektive grundvattenrör ligger 0,6-1,8 m under markytan, där grundvattnet ligger närmst markytan i 20T04 och djupast i 20T01.
Under den aktuella mätperioden har grundvattennivåerna i respektive rör varierat med 0,8 – 1,1 m. Eftersom mätningarna har pågått under ca ett års tid bedöms detta ungefär motsvara grundvattennivåernas normala säsongsmässiga variationsbredd i området.
Figur 4. Installerade grundvattenrör, 20T01 – 20T06, samt genomsnitt av uppmätta grundvattennivåer i respektive grundvattenrör. Beräknade isolinjer baserat på de genomsnittliga grundvattennivåerna visas också tillsammans med grundvattnets bedömda strömningsriktning. I figuren visualiseras aktuell plan över områden med planerade byggnader, gator etc. I bakgrunden syns en höjdmodell baserad på Lantmäteriets laserscanning kallad ”Laserdata skog” hämtad via Scalgo (http://scalgo.com/live/).
Figur 5. Uppmätta grundvattennivåer under mätperioden februari 2020 till februari 2021. Utöver de manuella mätningarna har även grundvattennivåmätningar gjorts med automatiskt registrerande tryckmätare, s.k. divers, utförts i två av grundvattenrören, 20T01 och 20T06, under ca 3 månaders tid.
Figur 6. Uppmätta grundvattennivåer under mätperioden februari 2020 till februari 2021, här angivna som djup under markytan..
2.3.3 JORDLAGRENS VATTENFÖRANDE FÖRMÅGA
För att utreda jordlagrens genomsläpplighet och vattenförande förmåga utfördes s.k.
slugtest i samtliga grundvattenrör 20T01-20T06 2020-05-08. Slugtest innebär att vattennivån i grundvattenröret momentant höjs eller sänks, med hjälp av en s.k. slug som förs ned/tas upp ur röret, varpå grundvattennivåns återhämtning mäts. Utförda slugtest har utvärderats enligt Hvorslevs metod (se t.ex. Fetter, 2001).
Återhämtningsförloppet utvärderas sedan och resulterar i ett värde på den hydrauliska konduktiviteten. I Tabell 1 redovisas beräknade värden på den hydrauliska
konduktiviteten. Beräknade värden överensstämmer väl med vad som kan anses rimligt för den aktuella jordarten, som i huvudsak utgörs av finsand. Detta innebär att
jordlagren är förhållandevis genomsläppliga.
Tabell 1. Beräknade hydrauliska konduktiviteter baserat på utförda slugtest.
Grundvattenrör Jordart vid filternnivå Beräknad hydraulisk konduktivitet
20T01 siltig finsand 2*10-5 m/s
20T02 något siltig finsand 2*10-5 m/s
20T03 något siltig finsand 4*10-5 m/s
20T04 något siltig finsand 4*10-5 m/s
20T05 finsand 6*10-5 m/s
20T06 sandig morän 4*10-5 m/s
3 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDENA
Inga byggnader kommer att anläggas med källare eller motsvarande. Samtliga
byggnader antas förläggas med en husgrundsdränering ca 1 m under markytan, vilket innebär att husgrundsdräneringarna inom delar av området kan förväntas bortleda grundvatten periodvis.
Utöver husgrundsdräneringar kommer även dräneringar för planerade gator att
anläggas. Även i detta fall kan dräneringarna översiktligt antas förläggas ca 1 m under markytan.
I byggskedet kommer djupare schaktning att krävas i huvudsak vid anläggandet av tidigare nämnda dagvattendammar med tillhörande diken samt vid anläggandet av VA- ledningar.
Tätning av dammar och diken kan utföras med tätduk eller täta massor. Det krävs att de täta massorna, alternativt massorna ovan tätduken, kan stå emot den upplyftande kraften från grundvattnet som kommer föreligga då damm-/och dikesbotten ligger under grundvattennivån. Hur mycket massor som krävs behöver studeras i
projekteringen men översiktliga beräkningar visar att det kan krävas massor med en mäktighet inom intervallet 1-2,5 m. Mäktigheten beror av vilken grundvattennivå som används vid dimensioneringen samt vilka massor som används. Det angivna intervallet baseras på beräknade grundvattennivåer med 100 års återkomsttid (se kapitel 4), med viss anpassning till planerade marknivåer, samt att tätning utförs med tätduk och återfyllning görs med befintliga massor från området d.v.s. sand. Om ett material med högre densitet används kan massornas mäktighet reduceras.
Vid anläggandet av täta dagvattendammar och dagvattendiken kan därmed schaktning ned till 1-2,5 m under planerad damm- eller dikesbotten antas, där erforderligt
schaktdjup varierar inom de olika delarna av damm- och dikessystemet beroende på dammarnas/dikets djup och grundvattennivåernas variationer inom området.
Observera att detta är ett översiktligt antagande. Ett exakt schaktdjup behöver fastställas i samband med projekteringen.
Grundvattennivån kan antas behövas sänkas av till 0,5 m under schaktbotten. Hur stor grundvattensänkning som behövs varierar längs med damm- och dikessystemet.
Grundvattensänkningen bedöms ligga inom intervallet 1-3,5 m, jämfört med genomsnittliga grundvattennivåer i området.
För att belysa ett scenario där dammar och diken ej anläggs som täta beskrivs även ett sådant beräkningsfall. Dammen längst i nordväst har en dammbotten som ligger strax över den genomsnittliga grundvattennivån, vilket innebär ingen påverkan på de
genomsnittliga grundvattennivåerna förväntas om denna damm anläggs otätad.
Dammen strax uppströms har en botten som ligger ca 0,5 m under den genomsnittliga grundvattennivån, vilket innebär en viss permanent grundvattenbortledning.
Tillrinnande dagvattendike har en botten som ligger 1-1,5 m under den genomsnittliga grundvattenytan, där diket ligger som djupast i förhållande till grundvattenytan. Detta beräkningsscenario kan betraktas som ett tänkt driftskede/permanentskede, där dammar och diken ej är tätade.
Vid anläggandet av VA-ledningar kan schaktning ned till ett maximalt djup av cirka 3 m under markytan antas, med grundvattensänkning 0,5 m under schaktbotten. Detta medför att grundvattennivån kan behöva sänkas av till 3,5 m under markytan som mest.
3.1 BERÄKNING AV PÅVERKANSOMRÅDEN OCH GRUNDVATTENTILLRINNING 3.1.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Översiktliga beräkningar av påverkansområden till följd av grundvattenbortledning i samband med byggnation har utförts. Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från följande beräkningsförutsättningar och antaganden:
· Grundvattenbildning 200 mm/år.
Det är troligt att merparten av nettonederbörden kan bilda grundvatten
eftersom området utgörs av åkermark med genomsläppliga jordar, men för att ta höjd för variationer i grundvattenbildningen antas en grundvattenbildning som motsvarar ca 2/3 av den normala nettonederbörden som i området kan uppskattas till 300 mm/år (SGU, 2005).
· Hydraulisk konduktivitet i sand – 3*10-5 m/s motsvarande ett geometriskt medelvärde av beräknade hydrauliska konduktiviteter från utförda slugtest.
· Den vattenförande mäktigheten antas nå 10 m under markytan.
Som beskrivits tidigare är jordlagren i området avsevärt mäktigare, men lager av lera bedöms förekomma på djupet. Utförda borrningar når som djupast ca 8 m under markytan, men indikerar förekomst av tätare material på djupet.
Brunnsprotokoll från närbelägna brunnsborrningar (från SGU:s brunnsarkiv) visar på mäktig lera 4-5 m under markytan, under sanden. Mot bakgrund av detta bedöms en rimlig skattning vara att de i vattenförande jordlagren sandlagren sträcker sig ca 10 m under markytan.
· Vid urschaktning av dagvattendamm och tillhörande
dagvattendike/översvämningsområde antas att arbetet utförs etappvis där
dagvattendammarna grävs ut separat, en i taget. Vidare antas att en sträcka av ca 100 m av dagvattendiket grävs ut i taget, d.v.s. 100 m schakt står öppen åt gången.
· Vid anläggandet av VA-ledningar antas att ca 50 m schakt står öppen åt gången.
· Beräkningen av påverkansområden utgår från en genomsnittlig grundvattennivå i aktuellt område.
· I beräkningarna antas att stationära förhållanden hinner bildas. Det är dock möjligt att flera av schakterna med tillhörande grundvattensänkning blir så kortvariga i tid att stationära förhållanden inte hinner bildas, vilket i sin tur innebär ett mindre påverkansområde.
· Påverkansområdet definieras i denna rapport som det område inom vilket grundvattensänkningen överstiger 0,3 m. En grundvattensänkning om 0,3 m brukar ofta tillämpas för avgränsning av påverkansområden, då detta är en grundvattensänkning som anses praktisk rimlig att mäta och urskilja i
förhållande till naturliga variationer. En grundvattensänkning som är mindre än 0,3 m har ofta liten praktisk betydelse.
Föreliggande utredning har utförts med utgångspunkt från en preliminär höjdsättning av området. Som nämnts tidigare kommer marknivåerna inom delar av området att höjas, men planerade dagvattendammar och dagvattendiken kommer ligga lägre än dagens marknivåer.
3.1.2 BERÄKNINGSRESULTAT
Dagvattendammar och dagvattendiken
Påverkansområdet som uppstår till följd av urschaktning för anläggande av dagvattendamm och tillhörande dagvattendike/översvämningsområde beräknas
sträcka sig ca 90-190 m från schakten, vilket framgår av Figur 7. I figuren redovisas ett samlat påverkansområde, men såsom beskrevs i kapitel 3.1.1 antas att urschaktningen utförs etappvis, där dammarna schaktas ur i en etapp och att det tillhörande
dagvattendiket schaktas ur ca 100 m åt gången. Detta innebär att det påverkansområde som visas i Figur 7 inte förväntas uppstå i sin helhet utan representerar en samlad bild av påverkan under olika faser i byggskedet.
Grundvattentillrinningen till respektive 100 m-schakt som står öppen kan uppskattas till ca 3-5 l/s.
Om dammar och diken tätas förväntas ingen påverkan i driftskedet. För att belysa effekten av att anlägga dammar och diken utan tätning visas även ett beräkningsfall med otätade dammar och diken i driftskedet i Figur 7. Grundvatteninläckaget till de otätade dammarna och dikena kan totalt uppskattas till 1-2 l/s under genomsnittliga förhållanden, och uppemot 4 l/s när grundvattennivåerna står högt.
Figur 7. Beräknat påverkansområde i byggskedet i samband med urschaktning för anläggande av dagvattendamm och dagvattendiken. I figuren syns även ett beräknat påverkansområde för ett tänkt driftskede, om dammar och diken inte tätas.
VA-schakter
VA-schakter, där grundvattennivån kan förväntas sänkas av till 3,5 m under markytan som mest, bedöms medföra ett påverkansområde som sträcker sig ca 120 m från schakten. Grundvattentillrinningen till en sådan schakt kan uppskattas till ca 1-3 l/s.
Påverkansområdena kring dessa schakter har ej ritats in i figuren eftersom det ej är fastställt exakt var VA-ledningarna kommer att ligga. Dessa schakter kommer att vara öppna under en mycket begränsad tid och grundvattenpåverkan kring dessa schakter kan därmed förväntas bli kortvarig. Det är därför också möjligt att stationära
förhållanden inte hinner bildas, vilket innebär ett mindre påverkansområde än det ovanangivna.
Som tidigare har nämnts kommer marknivåerna i att höjas inom stora delar av området, vilket i dessa delar innebär ett större djup till grundvattenytan och därmed kan behovet av temporär grundvattensänkning och grundvattenbortledning i dessa delar minska.
Driftskede
I driftskedet förväntas ingen nämnvärd påverkan på grundvattennivåerna i området, eftersom inga djupt liggande dränerade konstruktioner under mark planeras.
Dräneringar för vägar och husgrunder kan antas förläggas ca 1 m under markytan, vilket innebär att de huvudsakligen kommer ligga över den genomsnittliga
grundvattenytan.
I de delar av området där grundvattenytan i dag ligger närmst markytan, i
grundvattenrör 20T04, har grundvattennivån uppmätts 0-1,1 m under markytan och i genomsnitt 0,6 m under markytan. En väg- eller husgrundsdränering 1 m under markytan kommer medföra en obetydligt liten och lokal effekt på de genomsnittliga grundvattennivåerna där dessa idag ligger nära markytan. Nämnda dräneringar kommer i huvudsak påverka de högsta grundvattennivåerna, d.v.s. grundvattenytans säsongsmässiga maxnivå kommer att begränsas i de områden där dräneringar av nämnda slag anläggs.
3.2 LAGSTIFTNING
Grundvattenbortledning är generellt att betrakta som tillståndspliktig
vattenverksamhet enligt 11 kap 9 § MB (miljöbalken). Det är mark- och miljödomstolen som meddelar tillstånd för grundvattenbortledning. Dock finns ett undantag från den generella tillståndsplikten för vattenverksamheter som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen till följd av de ändrade vattenförhållandena, enligt 11 kap 12 § MB. Bevisbördan för om det är möjligt att åberopa undantagsregeln ligger på
verksamhetsutövaren. Det är således verksamhetsutövaren själv som gör den slutliga bedömningen om tillstånd ska sökas för en vattenverksamhet eller inte.
Oavsett om tillstånd finns eller ej ligger bevisbördan på verksamhetsutövaren om en skada uppstår som skulle kunna härledas till vattenverksamheten. D.v.s. i sådant fall åligger det verksamhetsutövaren att kunna visa att skadan inte har orsakats av den aktuella vattenverksamheten.
3.3 SKYDDSOBJEKT OCH EVENTUELL PÅVERKAN
3.3.1 INTILLIGGANDE VILLABEBYGGELSE OCH FÖREKOMMANDE ENSKILDA BRUNNAR Intill exploateringsområdet i öster finns villabebyggelse. Beräknade påverkansområden omfattar ej villabebyggelsen men med hänsyn till de osäkerheter som finns kan det inte helt uteslutas att en liten kortvarig påverkan på grundvattennivåerna kan komma att uppstå även inom villabebyggelsen.
Villaområdet förutsätts vara försörjt med kommunalt vatten varför inga brunnar för enskild vattenförsörjning antas förekomma. Det har däremot framkommit uppgifter om att det finns enskilda brunnar som nyttjas för trädgårdsbevattning och liknande.
En liten, temporär påverkan på nämnda bevattningsbrunnar under byggskedet kan inte helt uteslutas. Dock bedöms grundvattennivåerna återställa sig till nuvarande nivåer i driftskedet, varför ingen bestående påverkan förväntas.
Även enstaka energibrunnar finns i villaområdet i öst. Sådana brunnar är djupa och deras funktion bedöms inte påverkas av en eventuell liten och tillfällig påverkan på grundvattennivåerna i jordlagren.
De aktuella jordlagren i området domineras av friktionsjord som generellt ej betraktas som sättningsbenägen. Översiktliga beräkningar visar att en liten grundvattensänkning på några decimeter uppemot 0,5 m medför i det närmaste obefintliga sättningar i de aktuella friktionsjordarna. Eftersom påverkansområdet ej omfattar närliggande
bebyggelse beräknas en eventuell påverkan på grundvattennivåerna understiga 0,3 m.
Risken för skadliga sättningar i omgivningen bedöms därmed som mycket liten.
3.3.2 NATURVÄRDEN
En naturvärdesinventering har utförts inom ramen för projektet (Naturcentrum AB, 2020). Det finns en mindre damm inom den östra delen av planområdet. Denna damm har bedömts ha ett högt naturvärde och omfattas av ett generellt biotopskydd samt hyser även naturvårdsarter i form av bland annat större vattensalamander och åkergroda vilka båda är fridlysta och skyddade enligt artskyddsförordningen, Natura 2000. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedöms dammen i huvudsak vara grundvattenförsörjd. Det saknas information om hur djup dammen är.
Påverkansområdet för byggskedet omfattar denna damm, vilket innebär att en
grundvattensänkning på någon-några decimeter kan uppstå vid läget för dammen. Om dammen underlagras av ett tätare material, såsom ofta är fallet, kan detta begränsa påverkan på dammen. Jordartskartan visar på ett moränområde vid läget för dammen och utförda geotekniska undersökningar tyder på att tätare jordlager förekommer i detta område, åtminstone på djupet. I den närmst belägna undersökningspunkten i förhållande till dammen har sand påträffats ned till ett djup av 1,5 m under markytan och därunder har lera påträffats. Det är möjligt att dammen underlagras av ett tätare material men den kan ändå stå i kontakt med genomsläppliga jordlager. Eftersom tätare material har påträffats på begränsat djup i detta område innebär detta att den vattenförande mäktigheten kan vara begränsad lokalt kring dammen och beräkningen av påverkansområdets utbredning kan därmed betraktas som konservativ.
Det kan dock inte uteslutas att grundvattensänkningen under byggskedet kan påverka nivåerna i dammen och därmed dammens funktions som livsmiljö för de värdefulla arter som den hyser. Eftersom grundvattensänkningen är temporär kan det vara möjligt att planera grundvattensänkningen i tid så att den sammanfaller med de nämnda arternas övervintringsperiod, d.v.s. då de vistas på land och ej i vatten.
Om dagvattendammar och diken ej utförs täta blir grundvattenpåverkan i byggskedet betydligt mindre, men istället kan en viss permanent påverkan kvarstå.
Påverkansområdet för den permanenta grundvattensänkningen bedöms vara konservativt beräknat d.v.s. med viss säkerhetsmarginal. Påverkansområdet, motsvarande 0,3 m grundvattensänkning, omfattar ej dammen. Dock kan även en mindre påverkan än så medföra negativa effekter för dammen. Risken för negativa effekter på dammen bedöms som liten men med nuvarande kunskapsunderlag kan det inte helt uteslutas att en liten permanent påverkan på grundvattennivåerna vid läget för dammen kan komma att uppstå.
Övriga identifierade naturvärden utgörs av skog och träd samt åkermark. De
skogspartier som kommer att bevaras inom planområdet ligger på ett sådant avstånd från den eventuella permanenta grundvattensänkningen att dessa ej bedöms påverkas i en sådan omfattning att de lider skada. Risken för skada till följd av den större, men tillfälliga, grundvattensänkningen under byggskedet bedöms också som liten. En tillfällig grundvattenpåverkan kan likställas med naturligt förekommande torrperioder som träden kan förväntas vara anpassade till.
3.3.3 GRUNDVATTENFÖREKOMST
Det aktuella planområdet ligger inom grundvattenförekomsten Vege å (sand- och grusförekomst), se Figur 8. Grundvattenförekomsten har idag god kemisk och kvantitativ status. Eftersom det saknas information om vattenkvaliteten har tillförlitligheten i statusbedömningen klassats som låg (VISS, 2021).
Grundvattenförekomsten bedöms löpa risk att ej uppnå god kemisk status till år 2027, d.v.s. under nästa förvaltningscykel. Skälet till detta är en bedömning av den
potentiella föroreningsbelastningen i form av nitrat från jordbruk och klorid från vägar (VISS, 2021).
Figur 8. Grundvattenförekomsten Vege å (markerad med turkos linje). Kartan är hämtad från VISS,Vege å - Grundvatten - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige (lansstyrelsen.se).
Det planerade projektet kan påverka grundvattenförekomsten genom att dagvatten infiltrerar diffust inom området, eller i dagvattenmagasin, om dessa ej tätas. Utifrån aktuell höjdsättning kommer dagvattendike och en av dagvattendammarna att ligga under den genomsnittliga grundvattennivån. I dessa delar av system kommer det i huvudsak att föreligga ett grundvatteninläckage mot diken och dammar vilket innebär begränsade förutsättningar för dagvatteninfiltration.
Dagvattendammen längst nedströms, i nordväst, har en dammbotten som ligger strax över rådande genomsnittlig grundvattennivå vilket innebär att dagvatten har möjlighet att infiltrera här. Många av de förekommande föroreningarna i dagvattnet, såsom tungmetaller och PAH, bedöms till stor del vara bundna till partiklar. Sådana
föroreningar kan i hög grad förväntas fastläggas i dammbotten och bedöms därför ej spridas vidare till grundvattnet i någon betydande omfattning. Översiktligt bedöms risken för betydande föroreningsspridning till grundvattenförekomsten via eventuell dagvatteninfiltration som liten. Grundvattenströmningen är riktad mot havet som ligger drygt 1 km från planområdet i nordvästlig riktning. Nedströms planområdet finns idag endast skogs-, natur- och jordbruksmark och ingen bostadsbebyggelse varför det är rimligt att anta att grundvattnet nedströms planområdet ej nyttjas för dricksvattenförsörjning.
Om diken och dammar kommer att anläggas utan tätning kan mer detaljerade
beräkningar av föroreningsbelastning och fastläggning utföras vid behov, för att få ett bättre underlag för bedömning av påverkan på grundvattenförekomsten.
3.3.4 INTILLIGGANDE JÄRNVÄG
De djupa schakter som kan krävas om dammarna ska tätas kan förväntas medföra en viss grundvattensänkning inom intilliggande järnvägsområde. Det beräknade
påverkansområdet baseras på genomsnittliga grundvattennivåer men ur
sättningssynpunkt är det primärt påverkan i förhållande till naturligt förekommande miniminivåer som är intressant. Inom den närmst belägna schakten beräknas
grundvattensänkningen preliminärt uppgå till ca 0,8 m i förhållande till lägsta uppmätta grundvattennivåer, vilket i sin tur ger en grundvattensänkning på ca 0,5 m vid järnvägen. Risken för skadliga sättningar till följd av en temporär
grundvattensänkning av denna storlek i de aktuella jordlagren bedöms som liten.
3.4 SAMMANFATTNING
Tätning av dammar och diken bedöms preliminärt kräva betydande mängder massor som tätning/motfyll för att stå emot grundvattnets upplyftande kraft. Detta innebär i sin tur djupa schakter och tillhörande grundvattenbortledning. Risken för betydande påverkan på enskilda brunnar eller skadliga sättningar bedöms dock som liten.
Det kan dock inte uteslutas att grundvattensänkningen under byggskedet kan påverka den närliggande värdefulla dammen, varför djupa schakter kan behöva planeras till perioder när de värdefulla arter som dammen hyser vistas på land. Om så görs bedöms risken för betydande påverkan på allmänna och enskilda intressen som liten, och i sådant fall kan den s.k. undantagsregeln enligt 11 kap 12 § MB vara tillämplig. Denna bedömning behöver dock diskuteras med expertis inom biologi/ekologi.
En otätad lösning innebär att omfattande schakt- och tätningsarbeten kan undvikas, men innebär också att ett visst permanent grundvattenläckage kan förväntas till
dagvattendikena. Grundvattenflödet kan uppskattas till ca 1-2 l/s under genomsnittliga förhållanden och uppemot 4 l/s under perioder med höga grundvattennivåer. Om dammutloppets kapacitet överstiger detta flöde bör dock inget av det inläckande grundvattnet bli stående i dammarna, varför detta grundvatteninläckage inte bör påverka den tillgängliga magasinsvolymen nämnvärt.
Om dammar och diken ej tätas blir grundvattenpåverkan i byggskedet betydligt mindre men istället kan en viss permanent påverkan på grundvattennivåerna kvarstå.
Påverkansområdet är begränsat men med den värdefulla uppströms belägna dammen kan vara känslig även för en liten grundvattenpåverkan. Om en påverkan skulle uppstå bedöms den dock bli liten, varför risken för negativa effekter också bedöms som liten.
För att fullt ut kunna bedöma om den s.k. undantagsregeln kan vara tillämplig även för en viss permanent grundvattenbortledning behöver den eventuella påverkan på
dammen studeras mer i detalj i samband med projekteringen. När planområdets exakta utformning är fastställd bör en uppdaterad bedömning av påverkan på
grundvattennivåerna utföras. Om risk för negativa effekter på dammen fortfarande inte helt kan uteslutas behöver kompletterande information inhämtas. Bland annat kan information om dammens djup och jordlagerföljd vid dammen behövas. Vid behov kan mer detaljerade beräkningar av påverkansområdets utbredning utföras med hjälp av en enkel numerisk grundvattenmodell.
Oavsett val av teknisk lösning bedöms det lämpligt att kontrollera och följa upp grundvattennivåerna inom och utanför verksamhetsområdet. Syftet är att verifiera bedömningen avseende grundvattenpåverkan och kontrollera att ingen oförutsedd eller oacceptabel påverkan uppstår. Ett kontrollprogram kan även vara värdefullt vid eventuella diskussioner kring grundvattenpåverkan. Även ytvattennivåerna i dammen med högt naturvärde bör följas upp.
Förslagsvis utförs en inventering av förekommande enskilda brunnar i närområdet. Det bedöms också lämpligt att komplettera med några grundvattenrör som kan vara kvar även under och efter byggskedet (de grundvattenrör som finns idag kommer sannolikt att försvinna i samband med kommande markarbeten). Något grundvattenrör bör installeras i närheten av dammen med högt naturvärde och en pegel eller motsvarande bör installeras i dammen för att kunna följa upp eventuell påverkan på dammen.
Därefter rekommenderas att ett kontrollprogram upprättas med löpande yt- och grundvattennivåmätningar i dammen, förekommande enskilda brunnar och grundvattenrör inför, under och efter byggskedet.
4 DIMENSIONERANDE GRUNDVATTENNIVÅER
Som underlag för kommande projektering har grundvattennivåer med olika
återkomsttid beräknats. Beräkning har utförts enligt vedertagen metodik beskriven av Svensson och Sällfors (1985) och även av Skredkommissionen (1995).
Grundvattennivåer med 20 års respektive 100 års återkomsttid har beräknats.
För tillämpning av nämnda metod krävs så kallade referensrör med längre mätserier.
Ett sådant referensrör bör vara beläget inom ett ur hydrogeologisk synpunkt likartat område som prognosrören (grundvattenrören inom aktuellt utredningsområde). SGU har mätstationer för långtidsmätning av grundvattennivåer utspridda över landet, men dessvärre saknas lämpliga mätstationer i närheten av det aktuella utredningsområdet.
Av detta skäl har två mätstationer ca 6 mil respektive ca 10 mil norr om
utredningsområdet använts. I Figur 9 visas en översiktskarta där lägena för de aktuella mätstationerna, station 13_2 och station 85_102, är markerade.
Station 13_2, utanför Varberg, ligger i ett öppet grundvattenmagasin som utgörs av grovkorniga jordar, i ett utströmningsområde. Station 85_102, utanför Halmstad, ligger även detta i ett öppet grundvattenmagasin i grovkorniga jordar. Det är inte klarlagt om denna station ligger i ett in- eller utströmningsområde. Det aktuella utredningsområdet kan bedömas ligga i en gränszon mellan inströmnings- och utströmningsområde.
Från station 13_2 finns mätdata som sträcker sig från år 1960, och från station 85_102 finns mätdata från år 2000 och framåt.
Figur 9. Utvalda mätstationer som använts vid beräkning av dimensionerande grundvattennivåer. Figuren är hämtad frånhttps://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/matstationer-full-bredd.
Inledningsvis gjordes en jämförelse av grundvattennivåernas variationer i prognosrören respektive SGU:s mätstationer. I Figur 10 och Figur 11 visas uppmätta
grundvattennivåer i utredningsområdet tillsammans med uppmätta grundvattennivåer vid SGU:s mätstationer. Som framgår av figurerna samvarierar grundvattennivåerna på de olika platserna förhållandevis väl.
Station 13_2, Varberg
Station 85_102, Halmstad Varberg
Kärra 1:2
Figur 10. Uppmätta grundvattennivåer i Kärra respektive mätstation 13_2.
Figur 11. Uppmätta grundvattennivåer i Kärra respektive mätstation 85_102.
En frekvensanalys av mätserierna från station 13_2 samt 85_102 utfördes, vilket resulterade i beräknade 100-årsnivåer och 20-årsnivåer för dessa referensrör. De kompletta mätserierna från respektive referensrör visas i Figur 12 och Figur 13.
Figur 12. Uppmätta grundvattennivåer, SGU:s mätstation 13_2
Figur 13. Uppmätta grundvattennivåer, SGU:s mätstation 85_102
Utifrån följande beräkningssamband har sedan 100-årsnivåer respektive 20-årsnivåer beräknats för respektive prognosrör:
= − ∗ (1) Där
· = Beräknad grundvattennivå med 100-års återkomsttid i prognosröret
· = Uppmätt maximal grundvattennivå i prognosröret under mätperioden
· = −
· = grundvattennivå med 100-års återkomsttid i referensröret
· = variationsbredd hos grundvattennivåerna i prognosröret under mätperioden
· = variationsbredd hos grundvattennivåerna i referensröret under mätperioden Beräkningsförutsättningar och beräknade grundvattennivåer med 20 års respektive 100 års återkomsttid redovisas i Tabell 2, samt i karta i Figur 14. För att ta höjd för osäkerheter i beräkningarna har 0,2 m adderats till de beräknade 20-årsnivåerna och 0,3 m har adderats till de beräknade 100-års nivåerna. I de fall där beräknade nivåer överstiger marknivån i aktuell punkt, har marknivån ansatts som högsta
grundvattennivå.
De beräknade grundvattennivåerna med olika återkomsttid representerar nuvarande förhållanden och variationer. Pågående klimatförändringar kan ha betydelse för de framtida extrema grundvattennivåerna. Det finns dock idag ingen utarbetad metodik för hur hänsyn ska tas till detta vid beräkning av dimensionerande grundvattennivåer.
Tabell 2. Beräkningsförutsättningar och beräkningsresultat avseende dimensionerande grundvattennivå i prognosrören.
20T01 20T02 20T03 20T04 20T05 20T06
Maximal uppmätt grundvattennivå
+4,09 +5,14 +5,28 +6,45 +6,92 +7,58
Marknivå +5,5 +5,8 +5,8 +6,5 +8,0 +7,9
Uppmätt variationsbredd -
0,59 m 0,73 m 0,88 m 0,95 m 0,42 m 0,68 m
Mätstation 85_102
Beräknad 20-årsnivå i prognosrör -
+4,2 +5,3 +5,5 +6,6 +7,1 +7,8
Beräknad 100-årsnivå i prognosrör -
+4,3 +5,4 +5,6 +6,8 +7,2 +7,9
Mätstation 13_2
Beräknad 20-årsnivå i prognosrör -
+4,2 +5,3 +5,5 +6,6 +7,0 +7,8
Beräknad 100-årsnivå i prognosrör -
+4,3 +5,4 +5,6 +6,8 +7,2 +7,9
Samlad bedömning 20-årsnivå
+4,4 +5,5 +5,7 +6,5* +7,3 +7,9*
Samlad bedömning – 100-årsnivå
+4,6 +5,7 +5,8* +6,5* +7,5 +7,9*
*Motsvarar marknivå
Figur 14. Högsta uppmätta grundvattennivåer samt beräknade grundvattennivåer med 20 års respektive 100 års återkomsttid.
5 SLUTSATSER
Det ska betonas att föreliggande rapport är framtagen inför projektering av området, vilket innebär att planområdets exakta utformning ej är fastställd. Beräkningar och bedömningar bygger därför på en preliminär utformning av området, som kommer att ändras. Beräkningsresultat och bedömningar behöver därför beaktas med viss
försiktighet. Exempelvis behöver bedömning av erforderligt schaktdjup samt beräknade påverkansområden ses över när områdets utformning är fastställd.
Om dammar och dagvattendiken ska tätas kan förhållandevis djup schaktning med tillhörande grundvattenbortledning krävas i byggskedet, med temporära
påverkansområden som följd. Risken för skadliga sättningar eller betydande påverkan på förekommande enskilda brunnar bedöms som liten. Dock kan en påverkan på den närbelägna värdefulla dammen föreligga i byggskedet. Om grundvattensänkningen under byggskedet planeras så att denna ej sammanfaller med den period på året då de skyddsvärda arterna vistas i dammen kan den s.k. undantagsregeln enligt 11 kap 12 § MB vara tillämplig, men denna bedömning behöver dock diskuteras vidare med
expertis inom biologi/ekologi.
Kontroll och uppföljning av yt- och grundvattennivåer före, under och efter byggskedet rekommenderas. Ett kontrollprogram som omfattar mätning av grundvattennivåer i grundvattenrör och enskilda brunnar samt ytvattennivåer i dammen med högt naturvärde rekommenderas. Kontrollprogrammet syftar till att ge underlag för att kontrollera så att ingen oförutsedd eller oacceptabel påverkan uppstår på yt- och grundvattennivåer.
Grundvattennivåer med olika återkomsttid har beräknats, vilka kan användas som underlag för bedömning av vilken nivå dagvattendammarna behöver tätas till, samt hur denna tätning ska utformas.
Nuvarande preliminära plan för området bygger på att dagvattendammar och dagvattendiken tätas. Översiktliga beräkningar visar att det kan krävas betydande mängder massor som motfyll ovan en tätduk. Massor med en mäktighet inom intervallet 1-2,5 m kan krävas. Detta innebär djupa schakter i byggskedet.
Motfyllningens mäktighet varierar längs damm-/dikessystemet beroende på damm- /dikesdjup i förhållande till grundvattenytan. Detta behöver detaljstuderas i samband med projekteringen. Det är generellt komplicerat, arbetskrävande och kostsamt att täta dammar och diken. Detta behöver ställas i relation till nyttan med tätningen.
I föreliggande rapport görs bedömningen att det kan vara möjligt att anlägga dammar och dagvattendiken otätade, förutsatt att utlopp och recipient har tillräcklig kapacitet för att avbörda även tillrinnande grundvatten. För att fullt ut kunna bedöma att en viss permanent grundvattenbortledning inte medför negativ effekter på den tidigare nämnda värdefulla dammen behöver en uppdaterad bedömning av
grundvattenpåverkan utföras när planens utformning och höjdsättning är helt
fastställd. Om negativa effekter på dammen fortfarande inte helt kan uteslutas behöver kompletterande information inhämtas, och eventuellt kompletterande
beräkningar/utredningar utföras. Den eventuella permanenta påverkan på vattennivån i dammen bedöms dock preliminärt bli liten.
En otätad lösning innebär att dagvatten kan infiltrerar till grundvattnet, i huvudsak i den nordvästligaste dammen, vars botten ligger över den genomsnittliga
grundvattennivån. Risken för betydande föroreningsspridning till
grundvattenförekomsten via eventuell dagvatteninfiltration bedöms översiktligt som
liten. Denna bedömning kan vid behov förfinas i samband med projekteringen, om en otätad lösning blir aktuell.
Det är primärt den djupaste, uppströms delen av dagvattendiket som förväntas medföra någon nämnvärd permanent påverkan på grundvattennivåerna, om dammar och diken ej tätas. Om dagvattenlösningen i området kan anpassas så att djupet på dagvattendiket i dess uppströms del begränsas kan också påverkan på
grundvattennivåerna i driftskedet begränsas och risken för påverkan på dammen med höga naturvärden kan minimeras.
6 REFERENSER
· Fetter, C.W. (2001) Applied Hydrogeology, Fourth Edition, Prentice-Hall
· Naturcentrum AB (2020) Naturvärdesinventering Ängelholm Kärra 1:2 m fl, 2020-12-02
· SGU (2005) Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah nr 15
· Skredkommissionen (1995) Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Rapport 3:95
· Svensson, C. Sällfors, G. (1985) Beräkning av dimensionerande
grundvattentryck – Göteborgsregionen, Meddelande nr 78, Chalmers Tekniska Högskola, Geohydrologiska Forskningsgruppen
· Tyréns (2019-05-16, Rev. 2020-04-15) MUR (Markteknisk
undersökningsrapport)/Geoteknik och miljögeoteknik, Detaljplan Kärra 1:2 Ängelholms kommun
· VISS (2021) Vege åVege å - Grundvatten - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige (lansstyrelsen.se) (2021-05-03)
